En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.)

Vid den första behandlingen av proposition 2021/22:41 bedömdes förslaget till en ny riksbankslag, förslagen till ändringar i en rad andra lagar och tre yrkanden i en följdmotion ha ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen att de borde behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar de vilande förslagen. Utskottet föreslog därför att behandlingen av dessa förslag skulle få skjutas upp till riksmötet 2022/23. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Därutöver har två förslag om ändring i den nya riksbankslagen överlämnats från finansutskottet och civilutskottet för lagteknisk samordning.

Konstitutionsutskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag till ny riksbankslag i materiellt hänseende i allt väsentligt bygger på de förslag som lämnats av den parlamentariska Riksbankskommittén och att de ändringar som har gjorts i förhållande till kommitténs förslag enligt regeringen är parlamentariskt förankrade. I den nya riksbankslagen förtydligas Riksbankens uppgifter. Därutöver stärks Riksbankens oberoende till viss del, och dess ställning som en oberoende centralbank och förvaltningsmyndighet tydliggörs. Samtidigt ökar förutsättningarna för granskning av Riksbankens verksamhet och insyn och öppenhet i dess verksamhet.

I sitt yttrande tillstyrker finansutskottet i allt väsentligt regeringens förslag till en ny riksbankslag.

Som framhålls i finansutskottets yttrande innebär delar av förslaget att det sker en viss överföring av riksdagens finansmakt till Riksbanken, och därmed uppstår särskilda krav på granskning och uppföljning av Riksbankens hela verksamhet. Konstitutionsutskottet delar bedömningen att finansutskottets utökade granskningsansvar är ett viktigt verktyg för att balansera den förskjutningen.

Två av yrkandena i följdmotionen rör prisstabilitetsmålet. Som regeringen och finansutskottet påpekar möjliggör förslaget i denna del en s.k. flexibel inflationsmålspolitik, vilket innebär att Riksbanken samtidigt som den försöker uppnå inflationsmålet också ska ta hänsyn till hur realekonomin utvecklas. I likhet med finansutskottet anser konstitutionsutskottet att förslaget i denna del har en väl avvägd utformning. Dessutom följer det av EU-rätten att prisstabilitetsmålet ska vara det överordnade målet, och det finns därför som finansutskottet framhåller inte utrymme för att som motionärerna vill likställa målen. När det gäller motionsyrkandet om att det bör vara riksdagen och inte Riksbanken som ska ha initiativrätten att föreslå preciseringar av prisstabilitetsmålet anser konstitutionsutskottet i likhet med finansutskottet att den beslutsordning som föreslås i propositionen är väl avvägd.

I sitt yttrande pekar finansutskottet på att ledamöter och utskott enligt regeringsformen och riksdagsordningen har möjlighet att initiera frågor genom motioner och utskottsinitiativ. Enligt finansutskottet vore det mot den bakgrunden av värde om konstitutionsutskottet kunde belysa vad det innebär i förhållande till Riksbankens exklusiva initiativrätt. Konstitutionsutskottet ser inte att den föreslagna beslutsordningen kommer i konflikt med bestämmelserna om initiativrätt i regeringsformen och riksdagsordningen. Förslaget till ny beslutsordning innebär att det är Riksbanken som fattar beslutet om precisering av prisstabilitetsmålet och tar initiativ till att beslutet godkänns av riksdagen, och skulle riksdagen inte godkänna beslutet gäller Riksbankens närmast föregående beslut. Om lagförslaget antas gäller denna beslutsordning. En ledamot eller ett utskott som anser att beslutsordningen bör vara annorlunda är hänvisade till att ta initiativ till en ändring av lagen.

När det gäller motionsyrkandet om att det bör tillsättas en utredning för att strama åt regelverket för ledande ledamöters och tjänstemäns innehav av värdepapper m.m. anser konstitutionsutskottet i likhet med finansutskottet att det föreslagna regelverket i grunden är bra och att det skapar goda förutsättningar för en öppen och saklig granskning av ledamöternas innehav av finansiella instrument. Som finansutskottet framhåller finns det dock skäl för riksdagen och finansutskottet att i denna del utveckla sina rutiner för uppföljning och granskning, bl.a. med utgångspunkt i de anmälningar om värdepappersinnehav som ledamöter i direktionen och fullmäktige ska göra till riksdagen. Mot den bakgrunden anser även konstitutionsutskottet att det inte finns skäl att ta initiativ till någon utredning i syfte att strama åt regelverket.

Finansutskottet föreslår några smärre ändringar i förslaget till ny riksbankslag.

I sitt yttrande lyfter finansutskottet bestämmelsen i den nya riksbankslagen som ger Riksbanken ansvaret för att det ska finnas minst fem sedeldepåer med en god geografisk spridning i Sverige. Enligt finansutskottet är det inte praktiskt möjligt för Riksbanken att få samtliga fem depåer på plats till lagens ikraftträdande. Mot denna bakgrund anser finansutskottet att det i den nya riksbankslagen bör införas en övergångsbestämmelse om att bestämmelsen om depåer ska tillämpas fullt ut först den 1 januari 2026 och att per den 1 januari 2023 ska minst tre depåer tillhandahållas. Därutöver menar finansutskottet att den övergångsbestämmelse som regeringen föreslår som rör årsredovisning och disposition av resultat behöver tydliggöras något. Finansutskottet anser vidare att det bör framgå av 2 kap. 4 § att Riksbanken i förhållande till finansiella företag även framöver får ingå återköpsavtal i utländsk valuta mot svenska kronor i likviditetsstyrande syfte. Slutligen föreslår finansutskottet några smärre ändringar av redaktionellt slag.

Konstitutionsutskottet har i sak inte några invändningar mot finansutskottets förslag till ändringar men föreslår att den nya övergångsbestämmelsen och tillägget utformas på ett delvis annat sätt.

Sammantaget instämmer konstitutionsutskottet i de bedömningar som finansutskottet gör när det gäller den nya riksbankslagen och de tre motionsyrkandena. Utskottet tillstyrker således i allt väsentligt regeringens förslag till ny riksbankslag och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "En ny riksbankslag och övriga lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 4. Läs betänkandet

Vid den första behandlingen av proposition 2021/22:41 bedömdes förslaget till en ny riksbankslag, förslagen till ändringar i en rad andra lagar och tre yrkanden i en följdmotion ha ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen att de borde behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar de vilande förslagen. Utskottet föreslog därför att behandlingen av dessa förslag skulle få skjutas upp till riksmötet 2022/23. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Därutöver har två förslag om ändring i den nya riksbankslagen överlämnats från finansutskottet och civilutskottet för lagteknisk samordning.

Konstitutionsutskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag till ny riksbankslag i materiellt hänseende i allt väsentligt bygger på de förslag som lämnats av den parlamentariska Riksbankskommittén och att de ändringar som har gjorts i förhållande till kommitténs förslag enligt regeringen är parlamentariskt förankrade. I den nya riksbankslagen förtydligas Riksbankens uppgifter. Därutöver stärks Riksbankens oberoende till viss del, och dess ställning som en oberoende centralbank och förvaltningsmyndighet tydliggörs. Samtidigt ökar förutsättningarna för granskning av Riksbankens verksamhet och insyn och öppenhet i dess verksamhet.

I sitt yttrande tillstyrker finansutskottet i allt väsentligt regeringens förslag till en ny riksbankslag.

Som framhålls i finansutskottets yttrande innebär delar av förslaget att det sker en viss överföring av riksdagens finansmakt till Riksbanken, och därmed uppstår särskilda krav på granskning och uppföljning av Riksbankens hela verksamhet. Konstitutionsutskottet delar bedömningen att finansutskottets utökade granskningsansvar är ett viktigt verktyg för att balansera den förskjutningen.

Två av yrkandena i följdmotionen rör prisstabilitetsmålet. Som regeringen och finansutskottet påpekar möjliggör förslaget i denna del en s.k. flexibel inflationsmålspolitik, vilket innebär att Riksbanken samtidigt som den försöker uppnå inflationsmålet också ska ta hänsyn till hur realekonomin utvecklas. I likhet med finansutskottet anser konstitutionsutskottet att förslaget i denna del har en väl avvägd utformning. Dessutom följer det av EU-rätten att prisstabilitetsmålet ska vara det överordnade målet, och det finns därför som finansutskottet framhåller inte utrymme för att som motionärerna vill likställa målen. När det gäller motionsyrkandet om att det bör vara riksdagen och inte Riksbanken som ska ha initiativrätten att föreslå preciseringar av prisstabilitetsmålet anser konstitutionsutskottet i likhet med finansutskottet att den beslutsordning som föreslås i propositionen är väl avvägd.

I sitt yttrande pekar finansutskottet på att ledamöter och utskott enligt regeringsformen och riksdagsordningen har möjlighet att initiera frågor genom motioner och utskottsinitiativ. Enligt finansutskottet vore det mot den bakgrunden av värde om konstitutionsutskottet kunde belysa vad det innebär i förhållande till Riksbankens exklusiva initiativrätt. Konstitutionsutskottet ser inte att den föreslagna beslutsordningen kommer i konflikt med bestämmelserna om initiativrätt i regeringsformen och riksdagsordningen. Förslaget till ny beslutsordning innebär att det är Riksbanken som fattar beslutet om precisering av prisstabilitetsmålet och tar initiativ till att beslutet godkänns av riksdagen, och skulle riksdagen inte godkänna beslutet gäller Riksbankens närmast föregående beslut. Om lagförslaget antas gäller denna beslutsordning. En ledamot eller ett utskott som anser att beslutsordningen bör vara annorlunda är hänvisade till att ta initiativ till en ändring av lagen.

När det gäller motionsyrkandet om att det bör tillsättas en utredning för att strama åt regelverket för ledande ledamöters och tjänstemäns innehav av värdepapper m.m. anser konstitutionsutskottet i likhet med finansutskottet att det föreslagna regelverket i grunden är bra och att det skapar goda förutsättningar för en öppen och saklig granskning av ledamöternas innehav av finansiella instrument. Som finansutskottet framhåller finns det dock skäl för riksdagen och finansutskottet att i denna del utveckla sina rutiner för uppföljning och granskning, bl.a. med utgångspunkt i de anmälningar om värdepappersinnehav som ledamöter i direktionen och fullmäktige ska göra till riksdagen. Mot den bakgrunden anser även konstitutionsutskottet att det inte finns skäl att ta initiativ till någon utredning i syfte att strama åt regelverket.

Finansutskottet föreslår några smärre ändringar i förslaget till ny riksbankslag.

I sitt yttrande lyfter finansutskottet bestämmelsen i den nya riksbankslagen som ger Riksbanken ansvaret för att det ska finnas minst fem sedeldepåer med en god geografisk spridning i Sverige. Enligt finansutskottet är det inte praktiskt möjligt för Riksbanken att få samtliga fem depåer på plats till lagens ikraftträdande. Mot denna bakgrund anser finansutskottet att det i den nya riksbankslagen bör införas en övergångsbestämmelse om att bestämmelsen om depåer ska tillämpas fullt ut först den 1 januari 2026 och att per den 1 januari 2023 ska minst tre depåer tillhandahållas. Därutöver menar finansutskottet att den övergångsbestämmelse som regeringen föreslår som rör årsredovisning och disposition av resultat behöver tydliggöras något. Finansutskottet anser vidare att det bör framgå av 2 kap. 4 § att Riksbanken i förhållande till finansiella företag även framöver får ingå återköpsavtal i utländsk valuta mot svenska kronor i likviditetsstyrande syfte. Slutligen föreslår finansutskottet några smärre ändringar av redaktionellt slag.

Konstitutionsutskottet har i sak inte några invändningar mot finansutskottets förslag till ändringar men föreslår att den nya övergångsbestämmelsen och tillägget utformas på ett delvis annat sätt.

Sammantaget instämmer konstitutionsutskottet i de bedömningar som finansutskottet gör när det gäller den nya riksbankslagen och de tre motionsyrkandena. Utskottet tillstyrker således i allt väsentligt regeringens förslag till ny riksbankslag och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "En ny riksbankslag och övriga lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet