En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

Utskottet konstaterar att motionärerna i kommittémotion 2022/23:2363 (V) yrkandena 1–3 vill ta ytterligare steg när det gäller arbetsvillkoret och karensvillkoret i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Motionärerna vill därför se flera tillkännagivanden om ytterligare lättnader för sökanden på området.

Utskottet noterar att det som föreslås i följdmotionen är sådant som har lyfts fram av olika remissinstanser under beredningen av departementspromemorian En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (Ds 2022:28). Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i någon av dessa frågor. Enligt utskottet är regeringens förslag väl avvägda och utskottet ser inte anledning för riksdagen att ta något initiativ i enlighet med de aktuella motionsförslagen.

Utskottet anser därmed att kommittémotion 2022/23:2363 (V) yrkandena 1–3 bör avslås.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2372 av Jonny Cato och Helena Vilhelmsson (båda C) och

avslår proposition 2022/23:85 punkterna 1–6.

Ställningstagande

Jag anser att arbetslöshetsförsäkringen behöver fokusera på omställning, uppmuntra till rörlighet och underlätta för människor att snabbt byta arbete. Vi ska ha ett flexibelt arbetsliv där människor vågar byta jobb utan rädsla att bli långvarigt arbetslösa. En viktig utgångspunkt är således att arbetslöshetsförsäkringen möjliggör en trygg omställning samtidigt som den garanterar att det lönar sig att arbeta. Utgångspunkten för kommande förändringar bör vara den grundliga utredning som finns på området (SOU 2020:37).

Arbetslöshetsförsäkringen behöver reformeras i grunden och ta sikte på en långsiktig lösning. Det är inte lämpligt att som utskottet ställa sig bakom ett förslag om att bibehålla lättnaderna i arbetsvillkoret som bygger på en snabb och tillfällig konstruktion som skapades i samband med ett abrupt avbrott på arbetsmarknaden under covid-19-pandemin. Arbetslöshetsförsäkringen behöver visserligen öppnas upp för fler som har arbetat, men det behöver ske utifrån ett helhetsgrepp och i linje med en flexicuritymodell.

Vidare anser jag att ett karensvillkor är en lämplig självrisk som bör finnas med i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. En kortare karenstid innebär dock att denna självrisk försvagas. Jag anser därför att de sex karensdagarna bör bibehållas.

Vid händelser som covid-19-panedmin finns det goda skäl att snabbt se över och ta ställning till nödvändiga åtgärder för att hantera situationen på den svenska arbetsmarknaden. Jag delar dock inte utskottets uppfattning att utan grundligare utredning och exemplifiering ge regeringen ensam makt att tills vidare införa undantag från den s.k. femårsregeln i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det kan dock finnas skäl att sänka nuvarande femårsgräns till tre år. Det finns även skäl att följa tillämpningen av vad vilandeförklaring i sig innebär och ställer för krav.

Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen bör avslå regeringens proposition.

2.

Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret, punkt 2 (V)

av Ciczie Weidby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2363 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Jag konstaterar att regeringens förslag om att vissa tillfälliga bestämmelser nu ska gälla tills vidare innebär en förbättring jämfört med hur situationen var innan pandemin. Det är därför välkomna förändringar. Förändringarna är dock inte tillräckliga för att stärka arbetslöshetsförsäkringen på det sätt som krävs för att löntagarna på den svenska arbetsmarknaden ska få den trygghet som de förtjänar. Jag anser därför att arbetslöshetsförsäkringen behöver förbättras ytterligare.

När det gäller arbetsvillkoret i lagen om arbetslöshetsförsäkring anser jag att fler löntagare ska ges möjlighet att uppfylla villkoret och därmed kvalificera sig för rätten till ersättning. I likhet med LO anser jag att kravet på arbetad tid är alltför högt satt och att arbetsvillkoret bör sänkas till 40 timmar i månaden. Ett sådant arbetsvillkor skulle göra det mer attraktivt för dem som arbetar i begränsad omfattning att gå med i en arbetslöshetskassa. Vidare anser jag, i likhet med bl.a. Akademikerförbundet SSR, att alternativregeln för personer med oregelbundna anställningsförhållanden bör vara lika inkluderande som den för personer med regelbundna anställningsförhållanden. Det innebär att kravet på antalet arbetade timmar enligt alternativregeln bör vara 360 timmar.

Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag dels om att arbetsvillkoret bör sänkas till 40 timmar per kalendermånad, dels om att kravet på antalet arbetade timmar enligt alternativregeln bör vara 360 timmar.

När det gäller karensvillkoret delar jag LO:s uppfattning att karensdagarna bör slopas helt. Den grundläggande självrisken i en ersättningsnivå som är lägre än 100 procent, i kombination med ett tak för ersättningen och en successiv nedtrappning av ersättningsnivån över tid, ger tydliga incitament för den enskilde att undvika arbetslöshet. Det behövs ingen ytterligare självrisk i form av karensdagar innan man får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen.

Slutligen vill jag framhålla att varken de förändringar som nu sker genom att göra vissa tillfälliga regler permanenta eller Tidöpartiernas prioritering att i budgetpropositionen för 2023 permanenta de ersättningsnivåer som infördes under pandemin kan anses vara tillräckliga åtgärder på området. För att återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en inkomstförsäkring för fler löntagare krävs ytterligare förbättringar. Jag anser att målet ska vara att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Som framförs i Vänsterpartiets budgetmotion för 2023 (mot. 2022/23:1299) finns det skäl att höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden och för tid med aktivitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren, avskaffa karensdagarna och återinföra studerandevillkoret. Reformerna ska ske stegvis.

Ur avsnittet "Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att motionärerna i kommittémotion 2022/23:2363 (V) yrkandena 1–3 vill ta ytterligare steg när det gäller arbetsvillkoret och karensvillkoret i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Motionärerna vill därför se flera tillkännagivanden om ytterligare lättnader för sökanden på området.

Utskottet noterar att det som föreslås i följdmotionen är sådant som har lyfts fram av olika remissinstanser under beredningen av departementspromemorian En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (Ds 2022:28). Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i någon av dessa frågor. Enligt utskottet är regeringens förslag väl avvägda och utskottet ser inte anledning för riksdagen att ta något initiativ i enlighet med de aktuella motionsförslagen.

Utskottet anser därmed att kommittémotion 2022/23:2363 (V) yrkandena 1–3 bör avslås.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2372 av Jonny Cato och Helena Vilhelmsson (båda C) och

avslår proposition 2022/23:85 punkterna 1–6.

Ställningstagande

Jag anser att arbetslöshetsförsäkringen behöver fokusera på omställning, uppmuntra till rörlighet och underlätta för människor att snabbt byta arbete. Vi ska ha ett flexibelt arbetsliv där människor vågar byta jobb utan rädsla att bli långvarigt arbetslösa. En viktig utgångspunkt är således att arbetslöshetsförsäkringen möjliggör en trygg omställning samtidigt som den garanterar att det lönar sig att arbeta. Utgångspunkten för kommande förändringar bör vara den grundliga utredning som finns på området (SOU 2020:37).

Arbetslöshetsförsäkringen behöver reformeras i grunden och ta sikte på en långsiktig lösning. Det är inte lämpligt att som utskottet ställa sig bakom ett förslag om att bibehålla lättnaderna i arbetsvillkoret som bygger på en snabb och tillfällig konstruktion som skapades i samband med ett abrupt avbrott på arbetsmarknaden under covid-19-pandemin. Arbetslöshetsförsäkringen behöver visserligen öppnas upp för fler som har arbetat, men det behöver ske utifrån ett helhetsgrepp och i linje med en flexicuritymodell.

Vidare anser jag att ett karensvillkor är en lämplig självrisk som bör finnas med i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. En kortare karenstid innebär dock att denna självrisk försvagas. Jag anser därför att de sex karensdagarna bör bibehållas.

Vid händelser som covid-19-panedmin finns det goda skäl att snabbt se över och ta ställning till nödvändiga åtgärder för att hantera situationen på den svenska arbetsmarknaden. Jag delar dock inte utskottets uppfattning att utan grundligare utredning och exemplifiering ge regeringen ensam makt att tills vidare införa undantag från den s.k. femårsregeln i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det kan dock finnas skäl att sänka nuvarande femårsgräns till tre år. Det finns även skäl att följa tillämpningen av vad vilandeförklaring i sig innebär och ställer för krav.

Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen bör avslå regeringens proposition.

2.

Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret, punkt 2 (V)

av Ciczie Weidby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2363 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Jag konstaterar att regeringens förslag om att vissa tillfälliga bestämmelser nu ska gälla tills vidare innebär en förbättring jämfört med hur situationen var innan pandemin. Det är därför välkomna förändringar. Förändringarna är dock inte tillräckliga för att stärka arbetslöshetsförsäkringen på det sätt som krävs för att löntagarna på den svenska arbetsmarknaden ska få den trygghet som de förtjänar. Jag anser därför att arbetslöshetsförsäkringen behöver förbättras ytterligare.

När det gäller arbetsvillkoret i lagen om arbetslöshetsförsäkring anser jag att fler löntagare ska ges möjlighet att uppfylla villkoret och därmed kvalificera sig för rätten till ersättning. I likhet med LO anser jag att kravet på arbetad tid är alltför högt satt och att arbetsvillkoret bör sänkas till 40 timmar i månaden. Ett sådant arbetsvillkor skulle göra det mer attraktivt för dem som arbetar i begränsad omfattning att gå med i en arbetslöshetskassa. Vidare anser jag, i likhet med bl.a. Akademikerförbundet SSR, att alternativregeln för personer med oregelbundna anställningsförhållanden bör vara lika inkluderande som den för personer med regelbundna anställningsförhållanden. Det innebär att kravet på antalet arbetade timmar enligt alternativregeln bör vara 360 timmar.

Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag dels om att arbetsvillkoret bör sänkas till 40 timmar per kalendermånad, dels om att kravet på antalet arbetade timmar enligt alternativregeln bör vara 360 timmar.

När det gäller karensvillkoret delar jag LO:s uppfattning att karensdagarna bör slopas helt. Den grundläggande självrisken i en ersättningsnivå som är lägre än 100 procent, i kombination med ett tak för ersättningen och en successiv nedtrappning av ersättningsnivån över tid, ger tydliga incitament för den enskilde att undvika arbetslöshet. Det behövs ingen ytterligare självrisk i form av karensdagar innan man får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen.

Slutligen vill jag framhålla att varken de förändringar som nu sker genom att göra vissa tillfälliga regler permanenta eller Tidöpartiernas prioritering att i budgetpropositionen för 2023 permanenta de ersättningsnivåer som infördes under pandemin kan anses vara tillräckliga åtgärder på området. För att återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en inkomstförsäkring för fler löntagare krävs ytterligare förbättringar. Jag anser att målet ska vara att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Som framförs i Vänsterpartiets budgetmotion för 2023 (mot. 2022/23:1299) finns det skäl att höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden och för tid med aktivitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren, avskaffa karensdagarna och återinföra studerandevillkoret. Reformerna ska ske stegvis.

Ur avsnittet "Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet