Arbetsrätt

Utskottet vill inledningsvis slå fast att Sverige har en stark och välfungerande arbetsmarknadsmodell. Det är viktigt att de politiska avvägningar som görs på arbetsmarknadsområdet görs med värnandet om denna framgångsrika modell i fokus. Det omställningspaket som nu håller på att genomföras på den svenska arbetsmarknaden med reformer för ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden är ett bra exempel på reformer som har den svenska arbetsmarknadsmodellen för ögonen.

En central del av omställningspaketet består av en reformering av det arbetsrättsliga regelverket. Utskottets utgångspunkt är att Sverige ska ha en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Vi ska också ha ett arbetsliv som är jämställt och fritt från diskriminering.

Motionärerna i detta avsnitt tar sikte på tidsbegränsade anställningar och ser olika behov av att antingen strama åt regelverket eller betona vikten av flexibla anställningsformer. Utskottet vill framhålla att tidsbegränsade anställningar ger arbetsgivare flexibilitet och förmåga till anpassning efter förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Tidsbegränsade anställningar kan också för många vara en väg in i arbetslivet, inte minst för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden eller ännu inte har hunnit etablera sig på den. Tidsbegränsade anställningar fyller således en viktig funktion på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att betona att regelverket för tidsbegränsade anställningar precis som anställningsskyddet i sin helhet ska vara utformat på ett sätt som ger arbetstagarna ett skydd som garanterar nödvändig trygghet i anställningen.

I partimotion 2022/23:611 (V) yrkandena 1–3, 5 och 7 och motion 2022/23:1125 (S) vill motionärerna se olika insatser inriktade på att ändra regelverket om tidsbegränsade anställningar och utreda situationen för personer med tidsbegränsade anställningar för att stärka anställningsskyddet. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att värna situationen för samtliga arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Utskottets utgångspunkt är att vi i Sverige också har ett regelverk som gör just detta.

Utskottet vill framhålla de förändringar av det arbetsrättsliga regelverket som nyligen har genomförts. Förändringarna har sin bakgrund i omfattande förhandlingar mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser att resultatet av dessa förhandlingar i form av en reformering av arbetsrätten visar på den styrka som finns i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vidare anser utskottet att resultatet visar på en bra balans mellan både arbetsgivares och arbetstagares behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottets bedömning är att de nya reglerna sammantaget bör kunna öka möjligheterna till tillsvidareanställningar och bidra till en ökad andel heltidsanställningar. Eftersom kvinnor är överrepresenterade bland de tidsbegränsat anställda och de deltidsanställda kan ändringarna därför bidra till att främja den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

Utskottet anser att det nu är viktigt att låta det förändrade regelverket fullt ut etableras och få genomslag på arbetsmarknaden. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av det som anförs i motionerna, och därför bör yrkandena avslås.

När det gäller motion 2022/23:1635 (C) yrkande 3 betonar motionären vikten av flexibla anställningsformer och håller särskilt fram besöksnäringen. Utskottet anser i likhet med motionären att besöksnäringen spelar en viktig roll på den svenska arbetsmarknaden Det gäller inte minst i fråga om att få unga att ta sina första steg in på arbetsmarknaden. I likhet med vad motionären framhåller har tidsbegränsade anställningar såsom säsongsanställningar en roll att fylla i sammanhanget. Till skillnad från vad motionären tycks anse menar utskottet dock att regelverket på området är väl balanserat för att tillgodose såväl arbetsgivarnas som arbetstagarnas behov. Som nämnts ovan är det också fråga om ett regelverk som nyligen har reformerats och där det inte finns skäl att på nytt inleda ett reformarbete. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tidsbegränsade anställningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det på ett övergripande plan är positivt att den tekniska utvecklingen gör det möjligt att skapa nya tjänster och arbetstillfällen via digitala plattformar. En viktig uppgift för politiken är att skapa en god miljö för företagande och innovationer. Det kan i sin tur skapa möjligheter för fler att komma i arbete. I takt med att den tekniska utvecklingen går framåt krävs också nya lösningar för de sociala och arbetsrättsliga utmaningar som uppstår som en del av utvecklingen.

Sverige har en lång och framgångsrik tradition av att låta parterna ta ett stort ansvar för regleringen på arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknadsmodellen möjliggör flexibla lösningar som är anpassade efter de särskilda krav och arbetsförhållanden som finns inom olika branscher. Utskottet anser att det är fråga om en modell som vi ska vara stolta över och fortsätta att värna på alla plan. Ett område där utskottet tidigare har gett tydligt uttryck för detta var vid behandlingen av direktivförslaget om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete. Utskottet utgår från att regeringen, och även de svenska arbetsmarknadsparterna för den delen, kommer att fortsätta att vara starka röster i frågan inom EU.

När det gäller reglering av plattformsarbete och krav på att utreda hur de olika aktörerna ska kategoriseras ser inte utskottet samma behov som motionärerna i kommittémotion 2022/23:1245 (V) yrkande 33. Utskottet noterar att vi har att göra med ett relativt nytt fenomen på den svenska arbetsmarknaden som trots det redan har fångats upp av arbetsmarknadens parter. Utvecklingen av branschanpassade kollektivavtal för plattformsföretag är igång och avtal har tecknats på vissa håll. Utskottet förutsätter att parterna kommer att fortsätta detta arbete med inriktningen att en hög kollektivavtalstäckning gynnar arbetstagare på hela arbetsmarknaden och är en förutsättning för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vidare noterar utskottet att det är fråga om ett område där det bedrivs både forskning och utredningar, bl.a. om relationen till välfärdssystemen.

Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Arbete via digitala plattformar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att Sverige har en stark och välfungerande arbetsmarknadsmodell. Det är viktigt att de politiska avvägningar som görs på arbetsmarknadsområdet görs med värnandet om denna framgångsrika modell i fokus. Det omställningspaket som nu håller på att genomföras på den svenska arbetsmarknaden med reformer för ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden är ett bra exempel på reformer som har den svenska arbetsmarknadsmodellen för ögonen.

En central del av omställningspaketet består av en reformering av det arbetsrättsliga regelverket. Utskottets utgångspunkt är att Sverige ska ha en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Vi ska också ha ett arbetsliv som är jämställt och fritt från diskriminering.

Motionärerna i detta avsnitt tar sikte på tidsbegränsade anställningar och ser olika behov av att antingen strama åt regelverket eller betona vikten av flexibla anställningsformer. Utskottet vill framhålla att tidsbegränsade anställningar ger arbetsgivare flexibilitet och förmåga till anpassning efter förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Tidsbegränsade anställningar kan också för många vara en väg in i arbetslivet, inte minst för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden eller ännu inte har hunnit etablera sig på den. Tidsbegränsade anställningar fyller således en viktig funktion på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att betona att regelverket för tidsbegränsade anställningar precis som anställningsskyddet i sin helhet ska vara utformat på ett sätt som ger arbetstagarna ett skydd som garanterar nödvändig trygghet i anställningen.

I partimotion 2022/23:611 (V) yrkandena 1–3, 5 och 7 och motion 2022/23:1125 (S) vill motionärerna se olika insatser inriktade på att ändra regelverket om tidsbegränsade anställningar och utreda situationen för personer med tidsbegränsade anställningar för att stärka anställningsskyddet. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att värna situationen för samtliga arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Utskottets utgångspunkt är att vi i Sverige också har ett regelverk som gör just detta.

Utskottet vill framhålla de förändringar av det arbetsrättsliga regelverket som nyligen har genomförts. Förändringarna har sin bakgrund i omfattande förhandlingar mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser att resultatet av dessa förhandlingar i form av en reformering av arbetsrätten visar på den styrka som finns i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vidare anser utskottet att resultatet visar på en bra balans mellan både arbetsgivares och arbetstagares behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottets bedömning är att de nya reglerna sammantaget bör kunna öka möjligheterna till tillsvidareanställningar och bidra till en ökad andel heltidsanställningar. Eftersom kvinnor är överrepresenterade bland de tidsbegränsat anställda och de deltidsanställda kan ändringarna därför bidra till att främja den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

Utskottet anser att det nu är viktigt att låta det förändrade regelverket fullt ut etableras och få genomslag på arbetsmarknaden. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av det som anförs i motionerna, och därför bör yrkandena avslås.

När det gäller motion 2022/23:1635 (C) yrkande 3 betonar motionären vikten av flexibla anställningsformer och håller särskilt fram besöksnäringen. Utskottet anser i likhet med motionären att besöksnäringen spelar en viktig roll på den svenska arbetsmarknaden Det gäller inte minst i fråga om att få unga att ta sina första steg in på arbetsmarknaden. I likhet med vad motionären framhåller har tidsbegränsade anställningar såsom säsongsanställningar en roll att fylla i sammanhanget. Till skillnad från vad motionären tycks anse menar utskottet dock att regelverket på området är väl balanserat för att tillgodose såväl arbetsgivarnas som arbetstagarnas behov. Som nämnts ovan är det också fråga om ett regelverk som nyligen har reformerats och där det inte finns skäl att på nytt inleda ett reformarbete. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tidsbegränsade anställningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att Sverige har en stark och välfungerande arbetsmarknadsmodell. Det är viktigt att de politiska avvägningar som görs på arbetsmarknadsområdet görs med värnandet om denna framgångsrika modell i fokus. Det omställningspaket som nu håller på att genomföras på den svenska arbetsmarknaden med reformer för ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden är ett bra exempel på reformer som har den svenska arbetsmarknadsmodellen för ögonen.

En central del av omställningspaketet består av en reformering av det arbetsrättsliga regelverket. Utskottets utgångspunkt är att Sverige ska ha en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Vi ska också ha ett arbetsliv som är jämställt och fritt från diskriminering.

Motionärerna i detta avsnitt tar sikte på tidsbegränsade anställningar och ser olika behov av att antingen strama åt regelverket eller betona vikten av flexibla anställningsformer. Utskottet vill framhålla att tidsbegränsade anställningar ger arbetsgivare flexibilitet och förmåga till anpassning efter förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Tidsbegränsade anställningar kan också för många vara en väg in i arbetslivet, inte minst för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden eller ännu inte har hunnit etablera sig på den. Tidsbegränsade anställningar fyller således en viktig funktion på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att betona att regelverket för tidsbegränsade anställningar precis som anställningsskyddet i sin helhet ska vara utformat på ett sätt som ger arbetstagarna ett skydd som garanterar nödvändig trygghet i anställningen.

I partimotion 2022/23:611 (V) yrkandena 1–3, 5 och 7 och motion 2022/23:1125 (S) vill motionärerna se olika insatser inriktade på att ändra regelverket om tidsbegränsade anställningar och utreda situationen för personer med tidsbegränsade anställningar för att stärka anställningsskyddet. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att värna situationen för samtliga arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Utskottets utgångspunkt är att vi i Sverige också har ett regelverk som gör just detta.

Utskottet vill framhålla de förändringar av det arbetsrättsliga regelverket som nyligen har genomförts. Förändringarna har sin bakgrund i omfattande förhandlingar mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser att resultatet av dessa förhandlingar i form av en reformering av arbetsrätten visar på den styrka som finns i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vidare anser utskottet att resultatet visar på en bra balans mellan både arbetsgivares och arbetstagares behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottets bedömning är att de nya reglerna sammantaget bör kunna öka möjligheterna till tillsvidareanställningar och bidra till en ökad andel heltidsanställningar. Eftersom kvinnor är överrepresenterade bland de tidsbegränsat anställda och de deltidsanställda kan ändringarna därför bidra till att främja den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

Utskottet anser att det nu är viktigt att låta det förändrade regelverket fullt ut etableras och få genomslag på arbetsmarknaden. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av det som anförs i motionerna, och därför bör yrkandena avslås.

När det gäller motion 2022/23:1635 (C) yrkande 3 betonar motionären vikten av flexibla anställningsformer och håller särskilt fram besöksnäringen. Utskottet anser i likhet med motionären att besöksnäringen spelar en viktig roll på den svenska arbetsmarknaden Det gäller inte minst i fråga om att få unga att ta sina första steg in på arbetsmarknaden. I likhet med vad motionären framhåller har tidsbegränsade anställningar såsom säsongsanställningar en roll att fylla i sammanhanget. Till skillnad från vad motionären tycks anse menar utskottet dock att regelverket på området är väl balanserat för att tillgodose såväl arbetsgivarnas som arbetstagarnas behov. Som nämnts ovan är det också fråga om ett regelverk som nyligen har reformerats och där det inte finns skäl att på nytt inleda ett reformarbete. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tidsbegränsade anställningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4 och 6. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att Sverige har en stark och välfungerande arbetsmarknadsmodell. Det är viktigt att de politiska avvägningar som görs på arbetsmarknadsområdet görs med värnandet om denna framgångsrika modell i fokus. Det omställningspaket som nu håller på att genomföras på den svenska arbetsmarknaden med reformer för ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden är ett bra exempel på reformer som har den svenska arbetsmarknadsmodellen för ögonen.

En central del av omställningspaketet består av en reformering av det arbetsrättsliga regelverket. Utskottets utgångspunkt är att Sverige ska ha en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Vi ska också ha ett arbetsliv som är jämställt och fritt från diskriminering.

Motionärerna i detta avsnitt tar sikte på tidsbegränsade anställningar och ser olika behov av att antingen strama åt regelverket eller betona vikten av flexibla anställningsformer. Utskottet vill framhålla att tidsbegränsade anställningar ger arbetsgivare flexibilitet och förmåga till anpassning efter förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Tidsbegränsade anställningar kan också för många vara en väg in i arbetslivet, inte minst för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden eller ännu inte har hunnit etablera sig på den. Tidsbegränsade anställningar fyller således en viktig funktion på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att betona att regelverket för tidsbegränsade anställningar precis som anställningsskyddet i sin helhet ska vara utformat på ett sätt som ger arbetstagarna ett skydd som garanterar nödvändig trygghet i anställningen.

I partimotion 2022/23:611 (V) yrkandena 1–3, 5 och 7 och motion 2022/23:1125 (S) vill motionärerna se olika insatser inriktade på att ändra regelverket om tidsbegränsade anställningar och utreda situationen för personer med tidsbegränsade anställningar för att stärka anställningsskyddet. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att värna situationen för samtliga arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Utskottets utgångspunkt är att vi i Sverige också har ett regelverk som gör just detta.

Utskottet vill framhålla de förändringar av det arbetsrättsliga regelverket som nyligen har genomförts. Förändringarna har sin bakgrund i omfattande förhandlingar mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser att resultatet av dessa förhandlingar i form av en reformering av arbetsrätten visar på den styrka som finns i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vidare anser utskottet att resultatet visar på en bra balans mellan både arbetsgivares och arbetstagares behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottets bedömning är att de nya reglerna sammantaget bör kunna öka möjligheterna till tillsvidareanställningar och bidra till en ökad andel heltidsanställningar. Eftersom kvinnor är överrepresenterade bland de tidsbegränsat anställda och de deltidsanställda kan ändringarna därför bidra till att främja den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

Utskottet anser att det nu är viktigt att låta det förändrade regelverket fullt ut etableras och få genomslag på arbetsmarknaden. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av det som anförs i motionerna, och därför bör yrkandena avslås.

När det gäller motion 2022/23:1635 (C) yrkande 3 betonar motionären vikten av flexibla anställningsformer och håller särskilt fram besöksnäringen. Utskottet anser i likhet med motionären att besöksnäringen spelar en viktig roll på den svenska arbetsmarknaden Det gäller inte minst i fråga om att få unga att ta sina första steg in på arbetsmarknaden. I likhet med vad motionären framhåller har tidsbegränsade anställningar såsom säsongsanställningar en roll att fylla i sammanhanget. Till skillnad från vad motionären tycks anse menar utskottet dock att regelverket på området är väl balanserat för att tillgodose såväl arbetsgivarnas som arbetstagarnas behov. Som nämnts ovan är det också fråga om ett regelverk som nyligen har reformerats och där det inte finns skäl att på nytt inleda ett reformarbete. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tidsbegränsade anställningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på en ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter. Statens roll är att bidra med ett ändamålsenligt regelverk och andra styrmedel för att säkra goda arbetsvillkor och underlätta tillkomsten av nya jobb, samtidigt som förutsättningar skapas för arbetsmarknadens parter att ta ansvar för löners och övriga villkors närmare utformning. En viktig del i denna ordning är utgångspunkten att arbetsmarknadens parter i stor utsträckning tar ansvar för vilka närmare arbetsrättsliga villkor som ska gälla i arbetslivet. En sådan ordning möjliggör bl.a. för parterna att anpassa villkoren till de förutsättningar som råder i respektive bransch. Utskottet anser att den nyligen genomförda reformeringen av arbetsrätten är ett gott exempel på en fungerande samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter.

Motionärerna i detta avsnitt riktar in sig på förslag om utökad ledighet från arbetet kopplad till olika situationer, såsom att starta eller bedriva näringsverksamhet, utöva sitt föräldraskap och vårda en anhörig. Det som anförts ovan om vikten av en fungerande samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter gäller även i frågor om rätt till ledighet.

När det gäller frågan om rätt till ledighet för att på olika sätt bedriva näringsverksamhet, som tas upp i kommittémotionerna 2022/23:965 (SD) yrkande 5, 2022/23:1231 (V) yrkande 1 och 2022/23:1121 (C) yrkande 7, delar utskottet motionärernas grundsyn att möjligheten för arbetstagare att vara lediga för att bedriva näringsverksamhet fyller en viktig funktion. Företagen spelar en viktig roll på den svenska arbetsmarknaden och för att bygga Sverige starkt. Genom fler och växande företag kan vi skapa fler arbetstillfällen och få fler att gå från bidrag till arbete. Utskottet konstaterar att det i dag finns en förhållandevis generös rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. Utskottet kan därför inte se att det i nuläget finns skäl att ändra den befintliga lagstiftningen men utesluter inte att frågan kan aktualiseras i framtiden. Utskottet vill också framhålla att det är en fråga där det står parterna fritt att förhandla inom ramen för kollektivavtal eller på ett mer övergripande plan. Utskottet ser inte skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandena avslås.

I kommittémotionerna 2022/23:1152 (SD) yrkande 1 och 2022/23:1227 (V) yrkande 8 vill motionärerna ge båda föräldrarna lagstadgad rätt till ledighet vid vissa vårdrelaterade besök. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att båda föräldrarna ska ges möjlighet att vara delaktiga i alla delar av sina barns liv. Utskottet anser dock att det befintliga regelverket om föräldrars rätt till ledighet i olika sammanhang är väl avvägt. Det får anses ge en bra grund för att man ska kunna fylla den helt avgörande roll man som förälder har i sina barns liv. Utskottet anser inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av de aktuella yrkandena, och därför bör dessa avslås.

Även när det gäller förslaget i kommittémotion 2022/23:901 (C) yrkande 31 delar utskottet motionärernas underliggande utgångspunkt. Anhöriga har ofta en tung och viktig roll i vården av närstående. För utskottet är det självklart att vi ska ha ett system som tillåter att människor tar hand om sina anhöriga och ett samhälle som uppmuntrar det. Till skillnad från motionärerna menar dock utskottet att det nuvarande regelverket är utformat på ett sätt som möjliggör för arbetstagare att ta hand om sina anhöriga. Utskottet anser inte att det behövs någon lagändring på området och ser inte skäl till något tillkännagivande till regeringen i frågan. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Rätt till ledighet m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att Sverige har en stark och välfungerande arbetsmarknadsmodell. Det är en modell som vi bör vara stolta över och som vi ska se till att värna. Modellen, med sin ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter, är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande.

Utskottet konstaterar att ordningen med parter som tar ett stort ansvar för regleringen av arbetsmarknaden och att villkoren anpassas efter förutsättningar i olika branscher och utifrån ökade krav på snabb omställning stärker Sveriges konkurrenskraft. Att ha en ordning med ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler har också under lång tid visat sig innebära en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. En välfungerande politik på arbetslivsområdet bygger på en god dialog mellan staten och arbetsmarknadens parter om hur politiken kan utvecklas och vilka insatser som bör genomföras. Utskottet anser att den svenska arbetsmarknadsmodellen är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden.

En central del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder, som lyfts fram i kommittémotion 2022/23:852 (C) yrkandena 7 och 8 och i motion 2022/23:544 (SD). Motionärerna vill se över olika delar av regelverket. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder är ett kraftfullt verktyg att använda sig av vid konflikter på arbetsmarknaden. Rätten sträcker sig långt och kan i vissa fall ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. En förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden över tid är att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden normalt är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de generellt tar hänsyn till det i sina överväganden om hur de ska agera. Utskottet vill dock poängtera att det vilar ett stort ansvar på parterna att inte missbruka det kraftiga verktyg som stridsåtgärder utgör.

Utskottet uppfattar motionärerna som att de har invändningar mot det gällande regelverket och vad detta för med sig i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet kan inte dela motionärernas bedömning av regelverket. Utskottet anser att regelverket överlag fungerar väl för att skapa stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Som nämnts ovan är det dock avgörande att parterna använder stridsåtgärder på ett ansvarsfullt sätt.

När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Utskottet är dock medvetet om att redan hot om stridsåtgärder från en arbetstagarorganisation kan få stor inverkan på arbetsmarknaden, inte minst när arbetsgivarparten är ett litet företag. Sammantaget har dock modellen med de ändringar av regelverket som har skett visat sig hållbar över tid och skapat goda förutsättningar för en välfungerande arbetsmarknad. Utskottet kan därför inte se att det i nuläget finns skäl att se över eller ändra den nuvarande ordningen på det sätt som efterfrågas av motionärerna, och därför bör yrkandena avslås.

I motion 2022/23:2015 (S) vill motionärerna se ett starkare skydd mot föreningsrättskränkning i medbestämmandelagen. Utskottet delar visserligen motionärernas utgångspunkt att den aktuella lagstiftningen tillför ett betydelsefullt och önskvärt skydd för arbetstagarna på den svenska arbetsmarknaden. Till skillnad från motionärerna menar dock utskottet att den del av lagstiftningen som motionärerna riktar in sig på är väl avvägd. Det finns inte skäl att föreslå att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen, och därför bör yrkandet avslås.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar av regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna, precis som var fallet senast regelverket ändrades 2019.

Ur avsnittet "Stridsåtgärder m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

En av grundpelarna och de främsta framgångarna inom det europeiska samarbetet är den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital. Den gemensamma marknaden inom EU är en förutsättning för god ekonomisk tillväxt och viktig för att Europa ska ha goda förutsättningar att verka i en global konkurrens.

Utskottet anser att det är självklart att goda villkor ska säkerställas för dem som kommer till Sverige från andra EU-länder för att arbeta. Det är centralt att dessa arbetstagare inte utnyttjas utan att de lagar och regler som de omfattas av faktiskt också följs. Det är således viktigt att ha ett regelverk och kontrollmekanismer som garanterar att även arbetstagare som utstationeras för att tillfälligt arbeta i Sverige ges goda villkor och trygga arbetsförhållanden. Utskottet vill samtidigt framhålla att det är viktigt att vara på sin vakt så att reglerna inte blir för långtgående. Vi bör inte ha regler som på något vis går emot EU-rättsliga principer eller hämmar den fria rörligheten på ett orimligt sätt. Rörlighet för arbetskraft inom EU spelar en stor roll för att se till att efterfrågan på arbetskraft inom hela EU kan mötas och att tillväxten upprätthålls.

Utskottet noterar att motionärerna i detta avsnitt har olika uppfattning om hur regelverket för utstationering bör utvecklas framöver. Medan motionärerna i kommittémotion 2022/23:1245 (V) yrkandena 9–12 framhåller att regelverket inte är tillräckligt långtgående och därför vill se ytterligare åtgärder på flera områden, anser motionärerna i kommittémotion 2022/23:852 (C) yrkande 9 att det är dags att vrida tillbaka regelverket genom att återinföra lex Laval. Utskottet kan inte ställa sig bakom den inriktning för politiken som önskas av någon av dessa motionärer.

Utskottet anser att dagens regelverk överlag är väl avvägt för att upprätthålla ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Med den utformning regelverket har i dag bidrar det också till att motverka osund konkurrens. Vidare konstaterar utskottet att Arbetsmiljöverkets statistik visar att antalet anmälningar om utstationering ligger på en hög nivå och har ökat jämfört med föregående år. Utskottet uppfattar det som att utstationerande arbetsgivare ser tillräckligt positivt på de förutsättningar och villkor som gäller på den svenska arbetsmarknaden för att använda sig av den fria rörligheten över landsgränserna. Som utskottet har framhållit ovan är det viktigt att inte ha ett regelverk som hämmar den fria rörligheten inom EU samtidigt som goda arbetsvillkor garanteras. Utskottet utgår från att regeringen kommer att fortsätta att bevaka utvecklingen för utstationerad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet kan inte se att det finns skäl för riksdagen att rikta något tillkännagivande till regeringen på området, och därför bör yrkandena avslås.

När det gäller förslagen i kommittémotion 2022/23:1245 (V) yrkandena 14 och 15 noterar utskottet att motionärerna vill se förändringar i förvaltningen och tillsynen av utstationeringsregistret. Utskottet delar på ett generellt plan motionärernas syn på behovet av ett fungerande utstationeringsregister. Genom att ha kontroll på de utstationeringar som sker till Sverige förbättras förutsättningarna för att kunna garantera utstationerad arbetskraft de grundläggande rättigheter som de har rätt till. Det bidrar således till att hindra företag från att vinna fördelar genom osund konkurrens. Till skillnad från motionärerna menar dock utskottet att det inte finns något behov av åtgärder på området. Vi har i dag en fungerande ordning där Arbetsmiljöverket hanterar registret på ett tillfredsställande sätt. Utskottet ser således inte skäl för riksdagen att ta något initiativ, och därför bör yrkandena avslås.

Ur avsnittet "Utstationering av arbetstagare" i betänkandet. Läs betänkandet

Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål.

Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmarknaden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher.

I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås.

I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Arbetsrätt och offentlig upphandling" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis poängtera att mobbning och andra former av trakasserier aldrig ska få förekomma vare sig på den svenska arbetsmarknaden eller i samhället i stort. Det är självklart att arbetstagare inte ska behöva mötas av mobbning eller andra trakasserier på sin arbetsplats. När mobbning förekommer på en arbetsplats drabbas självklart den person som utsätts hårt, men även andra på arbetsplatsen kan drabbas genom att bristerna i arbetsmiljön gör att de mår dåligt. För att arbetsmarknaden ska fungera på önskat sätt och för att människor ska känna sig trygga på sina arbetsplatser är det avgörande att ha ett regelverk som fångar upp mobbning och andra trakasserier.

I kommittémotion 2022/23:57 (V) yrkande 3 vill motionärerna införa en ny lag mot trakasserier i arbetslivet. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på att trakasserier i arbetslivet är något som aldrig ska få förekomma på våra arbetsplatser. Utskottet delar också motionärernas uppfattning om vikten av att ha ett regelverk som ger möjlighet till upprättelse för de personer som har utsatts för trakasserier i arbetslivet. När det gäller frågan om det finns ett behov av att införa en ny lag på området gör dock utskottet en annan bedömning än motionärerna. Utskottet anser att vi i dag har ett regelverk i form av bl.a. arbetsmiljölagstiftningen och diskrimineringslagstiftningen som är inriktat på att fånga upp missförhållanden i arbetslivet. För den som har utsatts för trakasserier eller kränkningar finns det även en möjlighet att polisanmäla händelsen. Det finns således olika vägar för att få sin sak prövad rättsligt. Utskottet menar att regelverket är väl avvägt i dessa delar. Utskottet vill också framhålla den roll som arbetsmarknadens parter har för att förebygga mobbning och andra trakasserier i arbetslivet. Med sin djupa kunskap om arbetsplatserna och möjligheten att fånga upp tidiga signaler är parterna väl lämpade att på både lokal och central nivå bidra i arbetet mot att hålla trakasserier borta från våra arbetsplatser. Utskottet kan därför inte se att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ, och därför bör yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Trakasserier i arbetslivet" i betänkandet. Läs betänkandet

En grundförutsättning för utskottet är att alla arbetstagares personliga integritet måste värnas. Arbetstagaren är inte sällan den svagare parten i ett anställningsförhållande eller redan vid ett ansökningsförfarande, och det är därför centralt att det finns ett väl avvägt regelverk med en god skyddsnivå att falla tillbaka på.

Utskottet konstaterar att det således inte har något annat synsätt än motionären i motion 2022/23:1445 (S) när det gäller synen på arbetstagares personliga integritet som något skyddsvärt. Till skillnad från hur motionären verkar se på saken menar dock utskottet att det finns skäl att betona att en eventuell reglering av skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet är en komplicerad fråga. För att nå fram till ett svar behöver bl.a. en svår balansakt mellan olika intressen göras. I den ena vågskålen måste läggas vikten av att arbetstagare och arbetssökande just tillförsäkras ett bra skydd. I den andra vågskålen finns arbetsgivares behov av att utöva den kontroll som deras ansvar för säkerheten och effektiviteten på arbetsplatsen kräver. En arbetsgivare måste också kunna leda och fördela arbetet. Den snabba digitala utveckling som har skett både i arbetslivet och i samhället i stort innebär också att ytterligare integritetsaspekter ibland måste beaktas.

Utskottet konstaterar att den personliga integriteten i arbetslivet i dag inte är helt utan regleringar på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller inte minst bestämmelser om hantering av personuppgifter i dataskyddsförordningen och den tillhörande dataskyddslagen. Olika aspekter av integritetsskydd i arbetslivet har också, precis som motionären själv noterar, varit föremål för flera statliga utredningar under de senaste 20 åren. Vad motionären inte framhåller är att både utredningarna och synpunkter från bl.a. remissinstanser visar på svårigheterna med en övergripande reglering av den personliga integriteten i arbetslivet som lämpar sig för hela arbetsmarknaden.

Slutligen vill utskottet framhålla den roll som parterna på den svenska arbetsmarknaden har för att reglera förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare. Utskottet menar att parterna även i integritetsfrågor bör ges stora möjligheter att hitta de lösningar som är bäst anpassade till branschspecifika förhållanden.

Därmed kan utskottet inte se att det finns skäl för föreslå någon åtgärd från riksdagen, och därför bör yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Integritetsskydd i arbetslivet" i betänkandet. Läs betänkandet