Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Hedersrelaterat våld och förtryck utgör en mycket allvarlig kränkning av människors grundläggande fri- och rättigheter. Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att bedriva ett uthålligt och långsiktigt arbete mot hedersproblematiken och att arbetet med att bekämpa det hedersrelaterade våldet och förtrycket är inriktat både på att stärka skyddet och rörelsefriheten för den som är utsatt och på att skärpa och bredda lagstiftningen mot förövarna. Hedersrelaterat våld och förtryck har ingen plats i vårt samhälle.

Den gällande tioåriga nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor innebär enligt utskottet en betydelsefull långsiktig inriktning för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är förankrat i en långsiktig nationell strategi skapar förutsättningar för den uthållighet som måste finnas för att få bukt med hedersproblematiken.

När det gäller det s.k. 99-punktsprogammet, som uppmärksammas i kommittémotion 2022/23:2139 (S) yrkande 51, instämmer utskottet självfallet med motionärerna om att samhället måste reagera kraftfullt mot alla former av hedersrelaterat våld och förtryck. Till skillnad från motionärerna ser utskottet inte något behov av ett initiativ till regeringen för att slå vakt om genomförandet av det aktuella programmet. Som utskottet redan hänvisat till i föregående avsnitt har utskottet uppfattat att regeringen, som nästa steg för att säkerställa ett samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, påbörjat ett arbete med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram som ska gälla för perioden 2024–2026. Vidare vill utskottet även i detta sammanhang välkomna det besked som utskottet har uppfattat om att regeringen har inlett ett arbete med att ta fram en ny nationell strategi. Med det anförda bör det aktuella yrkandet avslås.

Att synliggöra hedersproblematiken och få bättre kunskap om omfattningen och utbredningen är väsentligt för att kunna sätta in rätt resurser och åtgärder. Utskottet kan konstatera att kunskapen om omfattningen av och utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck alltjämt är begränsad. Samtidigt kan utskottet notera att flera viktiga åtgärder har vidtagits i kunskapshöjande riktning. Att ett permanent nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck har inrättats innebär ökad kunskap, långsiktighet i arbetet och förbättrade möjligheter att följa utvecklingen på området. När det gäller frågan om kunskap och statistik om hur utbrett hedersförtrycket är i Sverige noterar utskottet även bl.a. det metodstöd som Brottsförebyggande rådet i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten tagit fram för kartläggning av brottsligheten i ett område. Med hänvisning till dessa kunskapshöjande åtgärder anser utskottet inte att det finns skäl att ta något initiativ i enlighet med förslaget i kommittémotion 2022/23:1882 (C) yrkande 26 om att myndigheter bör ges i uppdrag att ta fram nationell statistik över hedersförtryckets utbredning. Yrkandet bör därmed avslås.

Flera motioner i detta avsnitt har förslag som gäller vikten av utbildning och kompetens hos yrkesverksamma och olika myndigheter när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Motionärerna lyfter fram att det är angeläget att alla berörda har den kunskap och kompetens som krävs för att upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck och för att kunna agera och ge adekvat stöd till den som utsätts eller riskerar att utsättas. Det är även för utskottet tydligt att förmågan att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck måste stärkas. Till skillnad från motionärerna ser utskottet dock inte behov av att rikta något tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Utskottet kan konstatera att flera myndigheter arbetar med regeringsuppdrag om att öka kunskapen och kompetensen bland yrkesverksamma, bl.a. Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. I sammanhanget vill utskottet också framhålla länsstyrelsernas arbete för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck och den pågående kvinnofridssatsning som bedrivs av Sveriges Kommuner och Regioner. Utskottet vill även här lyfta fram verksamheten vid det nationella kompetenscentret mot hedersrelaterat våld och förtryck samt vidare framhålla den utbildning av yrkesverksamma och studenter som Nationellt centrum för kvinnofrid arbetar med. Därmed anser utskottet att partimotion 2022/23:1673 (C) yrkandena 81 och 119 samt kommittémotionerna 2022/23:864 (C) yrkande 44, 2022/23:883 (C) yrkande 36, 2022/23:894 (C) yrkande 33 och 2022/23:1882 (C) yrkande 25 bör avslås.

När det gäller partimotion 2022/23:2277 (MP) yrkande 94 som riktar in sig på kompetens för att kunna agera så tidigt som möjligt och hindra barn från att utsättas för eller skolas in i att utöva hedersförtryck vill utskottet i likhet med motionärerna framhålla betydelsen av tidiga insatser. Alla barn har rätt att skyddas från våld, och det är ett samhälleligt ansvar att arbeta för att förverkliga denna grundläggande rättighet. Vikten av tidiga och samordnade insatser för att bekämpa hedersproblematiken kan inte nog betonas. Utskottet noterar att utredningen En uppväxt fri från våld som bl.a. haft i uppdrag att ta fram en nationell strategi för att förebygga våld mot barn nyligen har överlämnat sitt betänkande till regeringen. Regeringen bör enligt utskottet nu ges tid att analysera de överväganden och förslag som utredningen lämnat. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

I motion 2022/23:1693 (L) anser motionärerna bl.a. att alla nyanlända bör få information om svenska regler och rättigheter kring reproduktiv hälsa. När det gäller denna fråga noterar utskottet det som anges i Tidöavtalet om ökad tonvikt på bl.a. jämställdhet och kvinnors rättigheter i samhällsorienteringen för nyanlända. Utskottet noterar också uppdraget till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd om att främja utvecklingen av våldsförebyggande arbete med föräldrar i hederskontext. Vidare kan noteras de satsningar som görs genom budgetpropositionen för 2023 på en intensifiering av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck genom en förstärkt långsiktig satsning, och en permanent förstärkning för att stödja kvinnors och flickors organisering i utsatta områden. Med hänvisning till det pågående arbetet ser utskottet inte behov av att ta något initiativ med anledning av motionen, som därmed bör avslås.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inleda med att betona vikten av att identifiera och åtgärda brister i tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet innebär tillgång och tillträde till samhället, och utgör en av hörnstenarna för genomförandet av funktionshinderspolitiken.

I kommittémotion 2022/23:1232 (V) yrkande 4 anser motionärerna att det bör göras en utvärdering av hur diskrimineringslagen efterlevs när det gäller funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund. När det gäller detta förslag uppmärksammar utskottet det utvärderingsarbete som regeringen har inlett med anledning av det tillkännagivande som riksdagen beslutade i samband med beredningen av propositionen om utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Utskottet konstaterar att Diskrimineringsombudsmannen nyligen fullgjort sitt återrapporteringskrav till regeringen, och utskottet anser att regeringens fortsatta hantering av riksdagens tillkännagivande inte bör föregripas genom att nu föra fram krav om en utvärdering i enlighet med det aktuella motionsyrkandet. Yrkandet bör därmed avslås.

När det gäller de övriga motionsförslagen i detta avsnitt som samtliga lyfter fram ledar- eller assistanshund som hjälpmedel instämmer utskottet med motionärerna i det angelägna att ta till vara de möjligheter att röra sig i samhället som sådana hundar ger vissa personer med funktionsnedsättning. Med det förbud mot diskriminering som har samband med funktionsnedsättning som finns i diskrimineringslagen, och som bl.a. gäller vid tillhandahållande av varor och tjänster, finns dock enligt utskottet en bra grund för att skapa goda förutsättningar för detta. Utskottet är i nuläget inte berett att ompröva gällande regelverk och anser därmed att motionerna 2022/23:291 (M), 2022/23:1674 (C) yrkande 1 och 2022/23:722 (L) bör avslås.

Avslutningsvis när det gäller det pågående uppdraget till Diskrimineringsombudsmannen om att genomföra särskilda informationsinsatser, vilket tas upp i motion 2022/23:1774 (C) yrkande 2, instämmer utskottet med motionärerna i att det är centralt att öka kunskapen och medvetenheten om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Utskottet finner dock att det aktuella uppdraget redan är utformat i linje med motionsönskemålet. Restauranger och butiker nämns i uppdraget som exempel på områden, men uppdraget är inte avgränsat till att endast omfatta dessa områden. Det aktuella motionsyrkandet får därmed anses vara tillgodosett, och bör på den grunden avslås.

Ur avsnittet "Diskriminering på grund av funktionsnedsättning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka att i Sverige ska alla ha rätt att vara den man är och älska vem man vill. Detta ska gälla oavsett var i Sverige man bor och oavsett vilket sammanhang man befinner sig i. Utskottet kan dock konstatera att hbtqi-personer alltjämt drabbas av diskriminering och andra kränkningar. Fortsatta och nya insatser för att främja och förbättra hbtqi-personers hälsa och livssituation behövs därmed.

När det gäller hbtqi-personers situation i Sverige, som uppmärksammas i motion 2022/23:724 (L), konstaterar utskottet att det pågår ett omfattande arbete för att säkerställa lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Den s.k. hbtqi-strategin utgör tillsammans med EU:s jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer en god grund för arbetet med att förbättra situationen för hbtqi-personer och främja deras levnadsvillkor. Utskottet välkomnar regeringens tydliga inriktning att med utgångspunkt i den handlingsplan som gäller fram t.o.m. 2023 fortsätta arbetet för att främja lika rättigheter och förbättra hbtqi-personers situation i Sverige. Vidare noterar utskottet bl.a. att det straffrättsliga skyddet mot s.k. omvändelseförsök ses över och att utredningen ska redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 1 juni 2023.

Regeringens samlade arbete för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter kommer att följas noga av utskottet. Att blicka bakåt i stället för framåt, och ta fram just en vitbok i enlighet med vad som föreslås i den aktuella motionen, är enligt utskottet inte en prioriterad åtgärd i det fortsatta arbetet. Den aktuella motionen bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill börja med att slå fast att Sverige ska vara ett land fritt från alla former av diskriminering och rasism. Respekt för individens mänskliga rättigheter och principen om allas lika värde ska prägla samhället.

När det gäller motionsyrkandena i detta avsnitt vill utskottet inleda med att framföra att utskottet självfallet inte har några invändningar mot motionärernas föresats att komma till rätta med diskriminering och rasism i samhället. I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att skaffa sig kunskap om förekomsten av diskriminering eller andra strukturella problem och mönster i samhället. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning om på vilket sätt som denna kunskap bör tas fram.

Till skillnad från hur motionärerna verkar se på saken menar utskottet att det är en komplicerad och komplex fråga att införa s.k. jämlikhetdata som metod och att det finns anledning att ha en restriktiv syn på statistik och datainsamling. Det måste t.ex. beaktas att olika grupper och aktörer har olika inställning till former för insamling av data och kunskap om diskriminering.

Utskottet vill i sammanhanget också peka på de kunskapshöjande insatser som görs inom många olika områden och av olika myndigheter, bl.a. Brottsförebyggande rådet och Diskrimineringsombudsmannen, vilka ger angelägen kunskap om den utsatthet som olika grupper lever med i Sverige och vilka konsekvenser som denna utsatthet får. Utskottet noterar särskilt det arbete som inletts vid Diskrimineringsombudsmannen för att genom en årlig rapport synliggöra och sprida kunskap om förekomsten av diskriminering i samhället. Utskottet ser fram emot att ta del av myndighetens första rapport som är planerad att publiceras under våren 2023.

Därmed anser utskottet att det inte bör tas något initiativ med anledning av de aktuella motionsyrkandena, och de bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Jämlikhetsdata" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inleda med att framhålla det arbete som Diskrimineringsombudsmannen gör som viktigt för att skapa förutsättningar för allas lika rättigheter och möjligheter. Både myndighetens tillsynsarbete och det arbete som bedrivs inom ramen för myndighetens främjande arbete är betydelsefullt för att nå målet om ett samhälle fritt från diskriminering. Även det arbete som civilsamhällets organisationer och arbetsmarknadens parter bedriver bör framhållas.

En ändring av Diskrimineringsombudsmannens uppdrag i riktning mot att myndigheten ska utreda fler anmälningar och driva fler fall efterfrågas i kommittémotionerna 2022/23:1882 (C) yrkande 20 och 2022/23:882 (C) yrkande 3 och partimotion 2022/23:2277 (MP) yrkande 18. Även kommittémotion 2022/23:2053 (S) yrkande 8, i vilken motionärerna betonar vikten för den som har upplevt diskriminering att få sin sak prövad, får anses inriktad på hur antidiskrimineringsarbetet bör bedrivas.

När det gäller dessa förslag noterar utskottet det arbete som inletts vid Diskrimineringsombudsmannen med att förändra inriktningen för verksamheten och i större utsträckning utreda anmälningar med fokus på upprättelse för individen. Utskottet konstaterar även att beredning pågår inom Regeringskansliet av de överväganden och förslag som presenterats av Utredningen om vissa frågor i diskrimineringslagen. I sammanhanget bör även uppmärksammas de direktivförslag om standarder för likabehandlingsorgan som nyligen presenterats av kommissionen och som sannolikt kan komma att få påverkan på Diskrimineringsombudsmannens verksamhetsinriktning. Förslagen syftar bl.a. till att öka effektiviteten hos medlemsstaternas likabehandlingsorgan. Med det anförda anser utskottet att det inte är aktuellt att föreslå något tillkännagivande till regeringen med anledning av de nämnda motionsyrkandena, och de bör därför avslås.

När det gäller förslaget i kommittémotion 2022/23:1882 (C) yrkande 21 om att inrätta en särskild diskrimineringsnämnd noterar utskottet att det i utredningsbetänkandet Bättre skydd mot diskriminering finns överväganden om inrättande av en diskrimineringsnämnd. Utskottet konstaterar att beredning alltjämt pågår inom Regeringskansliet av nämnda betänkande och ser inte att det finns skäl att föregripa detta arbete genom ett tillkännagivande till regeringen. Yrkandet bör därmed avslås.

När det gäller förslaget i kommittémotion 2022/23:2061 (S) yrkande 38 att ge en myndighet i uppdrag att kartlägga och analysera hur s.k. ålderism kommer till uttryck i det svenska samhället och lämna förslag på åtgärder för att motverka ålderismen är utskottet inte av någon annan grunduppfattning än motionärerna. Som motionärerna tar upp är det angeläget att motverka ålderismen, och i detta ligger att öka kunskapen om hur denna kan ta sig uttryck i samhället och därigenom kunna sätta in verkningsfulla åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering på grund av ålder.

Utskottet vill inleda med att uppmärksamma det arbete som sedan 2021 bedrivs av Kansliet för hållbart arbetsliv, där åtgärder för att motverka åldersdiskriminering i arbetslivet nyligen lagts till i kansliets uppdragsbeskrivning. Vidare noterar utskottet att Diskrimineringsombudsmannen har ett brett uppdrag som är uppdelat i de båda verksamhetsgrenarna kunskap och tillsyn. Enligt sin instruktion har myndigheten till uppgift att följa och analysera utvecklingen inom sitt ansvarsområde. Utskottet förutsätter att Diskrimineringsombudsmannen bedriver ett aktivt arbete utifrån samtliga diskrimineringsgrunder och att även regeringen noga följer utvecklingen på området. Utskottet noterar slutligen det arbete som Delegationen för senior arbetskraft bedrivit, vilket kastar ljus över många av de frågor som motionärerna tar upp.

Därmed ser utskottet inte att det kan anses motiverat att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av yrkandet om att motverka ålderism. Yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Diskrimineringsombudsmannen m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Rätten att inte bli diskriminerad är en grundläggande rättighet som slås fast i EU-rätten, och utskottet vill inleda med att framhålla betydelsen av ett aktivt och målmedvetet arbete för att stärka skyddet mot diskriminering, på såväl nationell nivå som EU-nivå.

Utskottet uppfattar en tydlig ambition från regeringens sida när det gäller att främja jämlikhet och likabehandling inom EU-samarbetet, och att en central del för regeringen i detta är att arbeta för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. När det gäller förslaget om ett likabehandlingsdirektiv, som tas upp i kommittémotion 2022/23:53 (V) yrkande 10 och motion 2022/23:1188 (S) yrkande 5, kan utskottet konstatera att det presenterades redan 2008 men att medlemsstaterna ännu inte nått fram till något resultat. Utskottet vill påminna om att den svenska regeringens ståndpunkt, som fått stöd i utskottet, hela tiden har varit att verka för att ett direktiv antas. Utskottet har vidare fått information från regeringen om att det svenska ordförandeskapet har en tydlig ambition att föra arbetet framåt under det första halvåret 2023.

När det gäller förslaget i kommittémotion 2022/23:53 (V) yrkande 13 om att omsätta EU-kommissionens s.k. hbtqi-strategi i praktisk handling finns från utskottets sida ingen anledning att ifrågasätta regeringens engagemang på området. Utskottet noterar bl.a. den konferens om förverkligandet av hbtqi-personers lika rättigheter inom EU som kommer att hållas i april som en del av det svenska ordförandeskapet under första halvåret 2023.

Utskottet kan med det anförda konstatera att regeringen är aktiv inom ramen för EU-samarbetet på ett sätt som får anses ligga i linje med det som efterfrågas av motionärerna. Utskottet kommer noga att följa regeringens arbete på området och kan inte se att det finns skäl att föreslå något tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionsyrkandena, som därmed bör avslås.

Reservationer

1.

Jämställdhetspolitikens mål m.m., punkt 1 (V)

av Ciczie Weidby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1217 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 21,

2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 14,

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 1–3 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1, 6, 7 och 28.

Ställningstagande

Kvinnomaktutredningen visar en bild av ett långt ifrån jämställt Sverige. Det handlar bl.a. om att utbildning lönar sig sämre för kvinnor än för män och att de många deltidsjobben och tillfälliga anställningarna inom offentlig sektor utnyttjar kvinnor och lämnar dem med dåliga löner och utvecklingsvillkor och usla pensioner. Över tjugo år senare kan det konstateras att många av de problem som Kvinnomaktutredningen tog upp fortfarande existerar och i vissa fall har förvärrats.

Vänsterpartiet har återkommande lyft upp problemet med strukturell diskriminering på arbetsmarknaden. Frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män handlar till stor del om den ekonomiska politiken eftersom frågor om resurser är helt avgörande för att minska orättvisor. Till skillnad från utskottet anser jag att det inte görs tillräckligt för att minska dessa orättvisor. För att kunna åstadkomma förändring behövs det en gedigen genomlysning av situationen i samhället.

Jag anser med det anförda att regeringen snarast bör tillsätta en ny kvinnomaktutredning i syfte att komma till rätta med den bristande jämställdheten.

2.

Jämställdhetspolitikens mål m.m., punkt 1 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 14 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 1–3 och

avslår motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 21,

2022/23:1217 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1, 6, 7 och 28.

Ställningstagande

Som utskottet lyfter fram bedrivs ett viktigt arbete inom många olika områden och av olika aktörer för att främja ett jämställt samhälle. Till skillnad från utskottet menar jag dock att jämställdhetsarbetet måste fördjupas ytterligare för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Jag anser därmed att regeringen bör vidta åtgärder enligt följande:

• se över möjligheterna att genomföra en genomgripande utredning som behandlar och belyser statens, näringslivets, samhällets och individens totala kostnader för ojämställdhet, relaterade till det mål för jämställdhetspolitiken som riksdagen antagit och de delmål för jämställdhetsarbetet som regeringen arbetar efter

• ytterligare stärka arbetet med jämställdhetsintegrering, könsuppdelad statistik och jämställdhetsbudgetering samt styra myndigheterna med tydligare jämställdhetsdirektiv

• se över möjligheten att ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att årligen följa upp och analysera målet om ekonomisk jämställdhet

• tillsammans med de övriga nordiska länderna ha en fortsatt hög ambition för jämställdhetspolitiken och sträva efter att vara en internationell förebild på jämställdhetsområdet.

3.

Jämställdhetspolitikens mål m.m., punkt 1 (MP)

av Leila Ali Elmi (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 21 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1, 6, 7 och 28 samt

avslår motionerna

2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 14,

2022/23:1217 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och

Ur avsnittet "EU-initiativ på diskrimineringsområdet" i betänkandet. Läs betänkandet