Arbetsmiljö och arbetstid

Utskottet vill inledningsvis slå fast att en säker och utvecklande arbetsmiljö är central för en väl fungerande och livskraftig arbetsmarknad och välfärd. En god arbetsmiljö är en grundbult i byggandet av ett tryggare Sverige. Utvecklingen av arbetsmiljön på våra arbetsplatser påverkar såväl tillväxt som sysselsättning, liksom möjligheterna till en god, jämlik och jämställd hälsa. Arbetsmiljön har också stor betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta. Utskottet vill betona att det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö.

I partimotion 2022/23:2277 (MP) yrkande 25 och kommittémotionerna 2022/23:2052 (S) yrkande 15 och 2022/23:2087 (MP) yrkande 5 framställs krav på att Arbetsmiljöverket ska få meddela sanktionsavgifter även när det gäller överträdelser mot systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö. Utskottet har samma utgångspunkt som motionärerna, dvs. att kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor ska ges samma grundläggande skydd på den svenska arbetsmarknaden. Oavsett om det är fråga om brister i den fysiska arbetsmiljön eller om det brister i hur arbetet organiseras är det viktigt att det finns ett skydd för arbetstagarna. Samtidigt är det viktigt att belysa situationen från alla håll innan beslut fattas om att införa nya möjligheter till sanktionsavgifter. Det är fråga om ett kraftfullt instrument och föreskrifter som eventuellt skulle komma att omfattas av en ny möjlighet bör vara förutsebara, tydliga och kopplade till situationer med hög risk för att arbetstagare drabbas av ohälsa eller olycksfall. Utskottet konstaterar att en statlig utredning nyligen har lämnat förslag om att Arbetsmiljöverket ska kunna meddela sanktionsavgifter när det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö. Förslaget har varit ute på remiss. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa det pågående beredningsarbetet.

När det gäller ohälsa och personer som skadas eller dör till följd av sitt arbete vill motionärerna i partimotion 2022/23:2277 (MP) yrkande 24 samt kommittémotionerna 2022/23:57 (V) yrkande 10 och 2022/23:2087 (MP) yrkande 4 se insatser i form av en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa, och en statlig kriskommission. Även i motion 2022/23:1304 (S) vill motionärerna se åtgärder för att minska skador och dödsolyckor i arbetslivet. En självklar utgångspunkt för utskottet är att ingen ska behöva dö eller skadas till följd av sitt arbete. Det är viktigt att arbetsmiljöpolitiken fokuserar på att den arbetsrelaterade ohälsan ska tryckas tillbaka. Det gäller inte minst inom kvinnodominerade yrken såsom vård och omsorg, vilket särskilt pekas ut av vissa motionärer. Utskottet konstaterar att regeringen är aktiv för att möta de utmaningar som finns på området. Som exempel vill utskottet inledningsvis framhålla satsningarna på stärkt kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården.

Utskottet konstaterar också att den gällande arbetsmiljöstrategin tydligt prioriterar insatser på området. Som exempel har den tidigare nollvisionen mot dödsolyckor utvidgats till att ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Det handlar om en nollvision mot arbetsplatsolyckor som leder till död men också mot arbetsrelaterad dödlighet på grund av t.ex. längre sjukdom, cancer och suicid. Utskottet förväntar sig att regeringen kommer att fortsätta prioritera frågan framöver. När det gäller arbetsmiljöstrategin generellt förutsätter utskottet också att regeringen återkommer om det finns skäl att justera strategin och inriktningen på arbetsmiljöpolitiken.

Vidare vill utskottet framhålla vikten av tillsyn av arbetsmiljön. Ett fungerande tillsynsarbete är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden. Utskottet ser positivt på de särskilda inspektionsinsatser som Arbetsmiljöverket har gjort under senare år. När arbetsgivare snabbt åtgärdar brister som en följd av Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete går det att se tydliga exempel på att myndighetens arbete bidrar till att förbättra arbetsmiljön på våra arbetsplatser och till att motverka ohälsa och dödsolyckor.

Det finns också skäl att framhålla det arbete som arbetsmarknadens parter gör på området. Utskottet ser mycket positivt på de partsgemensamma insatser som görs bl.a. inom Prevent och inom Suntarbetsliv. I sammanhanget spelar även det arbetsmiljöforum som har inrättats för perioden 2021–2025 en viktig roll. Utskottet noterar att ett arbetsmiljöforum hölls den 20 mars 2023 där regeringen tillsammans med myndigheter och arbetsmarknadens parter bl.a. diskuterade arbetsmiljön i välfärden och arbetet framåt inom ramen för arbetsmiljöstrategin.

I kommittémotionerna 2022/23:1153 (SD) yrkande 3, 2022/23:57 (V) yrkande 3 och 2022/23:852 (C) yrkande 9 belyser motionärerna ur olika perspektiv arbetsgivarnas centrala roll för det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Utskottet delar motionärernas synsätt att det är av vikt att både ställa krav på och skapa goda förutsättningar för arbetsgivarna. Det är en nyckel för att få till ett väl fungerande arbetsmiljöarbete på hela den svenska arbetsmarknaden. Det gäller oavsett bransch eller storlek på arbetsgivaren. Utskottet är samtidigt medvetet om att utmaningen att få till ett väl fungerande arbetsmiljöarbete kan vara större för mindre arbetsgivare, vilket också framhålls i arbetsmiljöstrategin. Utskottet uppfattar det som att regeringen för sin politik och gör sina prioriteringar på arbetsmiljöområdet med detta i åtanke. Utskottet noterar i sammanhanget att det bl.a. finns ett pågående arbete med att se över Arbetsmiljöverkets regelstruktur för att göra den lättare att överblicka. Arbetsmiljöverket arbetar också kontinuerligt med att ta fram och tillhandahålla behovsanpassad, lättillgänglig och kvalificerad information inom sitt ansvarsområde.

När det gäller behovet av välinformerade arbetsgivare anser utskottet att kunskap är centralt för att arbetsgivarna ska kunna uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. Utöver Arbetsmiljöverkets kontinuerliga arbete med att ta fram stöd och verktyg för att underlätta för och utbilda arbetsgivarna bidrar bl.a. Myndigheten för arbetsmiljökunskap till att öka arbetsmiljökunskapen på den svenska arbetsmarknaden. Myndigheten får kontinuerliga uppdrag för att utöka kunskapen inom ett flertal områden. Utskottet konstaterar att det är fråga om två myndigheter som tydligt värdesätts av regeringen, och utgår från att dessa myndigheter även fortsättningsvis kommer att ges goda förutsättningar att bidra till att stärka kunskapsnivån bland arbetsgivarna.

Ur avsnittet "Förebyggande arbetsmiljöarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 14. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att en säker och utvecklande arbetsmiljö är central för en väl fungerande och livskraftig arbetsmarknad och välfärd. En god arbetsmiljö är en grundbult i byggandet av ett tryggare Sverige. Utvecklingen av arbetsmiljön på våra arbetsplatser påverkar såväl tillväxt som sysselsättning, liksom möjligheterna till en god, jämlik och jämställd hälsa. Arbetsmiljön har också stor betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta. Utskottet vill betona att det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö.

I partimotion 2022/23:2277 (MP) yrkande 25 och kommittémotionerna 2022/23:2052 (S) yrkande 15 och 2022/23:2087 (MP) yrkande 5 framställs krav på att Arbetsmiljöverket ska få meddela sanktionsavgifter även när det gäller överträdelser mot systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö. Utskottet har samma utgångspunkt som motionärerna, dvs. att kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor ska ges samma grundläggande skydd på den svenska arbetsmarknaden. Oavsett om det är fråga om brister i den fysiska arbetsmiljön eller om det brister i hur arbetet organiseras är det viktigt att det finns ett skydd för arbetstagarna. Samtidigt är det viktigt att belysa situationen från alla håll innan beslut fattas om att införa nya möjligheter till sanktionsavgifter. Det är fråga om ett kraftfullt instrument och föreskrifter som eventuellt skulle komma att omfattas av en ny möjlighet bör vara förutsebara, tydliga och kopplade till situationer med hög risk för att arbetstagare drabbas av ohälsa eller olycksfall. Utskottet konstaterar att en statlig utredning nyligen har lämnat förslag om att Arbetsmiljöverket ska kunna meddela sanktionsavgifter när det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö. Förslaget har varit ute på remiss. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa det pågående beredningsarbetet.

När det gäller ohälsa och personer som skadas eller dör till följd av sitt arbete vill motionärerna i partimotion 2022/23:2277 (MP) yrkande 24 samt kommittémotionerna 2022/23:57 (V) yrkande 10 och 2022/23:2087 (MP) yrkande 4 se insatser i form av en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa, och en statlig kriskommission. Även i motion 2022/23:1304 (S) vill motionärerna se åtgärder för att minska skador och dödsolyckor i arbetslivet. En självklar utgångspunkt för utskottet är att ingen ska behöva dö eller skadas till följd av sitt arbete. Det är viktigt att arbetsmiljöpolitiken fokuserar på att den arbetsrelaterade ohälsan ska tryckas tillbaka. Det gäller inte minst inom kvinnodominerade yrken såsom vård och omsorg, vilket särskilt pekas ut av vissa motionärer. Utskottet konstaterar att regeringen är aktiv för att möta de utmaningar som finns på området. Som exempel vill utskottet inledningsvis framhålla satsningarna på stärkt kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården.

Utskottet konstaterar också att den gällande arbetsmiljöstrategin tydligt prioriterar insatser på området. Som exempel har den tidigare nollvisionen mot dödsolyckor utvidgats till att ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Det handlar om en nollvision mot arbetsplatsolyckor som leder till död men också mot arbetsrelaterad dödlighet på grund av t.ex. längre sjukdom, cancer och suicid. Utskottet förväntar sig att regeringen kommer att fortsätta prioritera frågan framöver. När det gäller arbetsmiljöstrategin generellt förutsätter utskottet också att regeringen återkommer om det finns skäl att justera strategin och inriktningen på arbetsmiljöpolitiken.

Vidare vill utskottet framhålla vikten av tillsyn av arbetsmiljön. Ett fungerande tillsynsarbete är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden. Utskottet ser positivt på de särskilda inspektionsinsatser som Arbetsmiljöverket har gjort under senare år. När arbetsgivare snabbt åtgärdar brister som en följd av Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete går det att se tydliga exempel på att myndighetens arbete bidrar till att förbättra arbetsmiljön på våra arbetsplatser och till att motverka ohälsa och dödsolyckor.

Det finns också skäl att framhålla det arbete som arbetsmarknadens parter gör på området. Utskottet ser mycket positivt på de partsgemensamma insatser som görs bl.a. inom Prevent och inom Suntarbetsliv. I sammanhanget spelar även det arbetsmiljöforum som har inrättats för perioden 2021–2025 en viktig roll. Utskottet noterar att ett arbetsmiljöforum hölls den 20 mars 2023 där regeringen tillsammans med myndigheter och arbetsmarknadens parter bl.a. diskuterade arbetsmiljön i välfärden och arbetet framåt inom ramen för arbetsmiljöstrategin.

I kommittémotionerna 2022/23:1153 (SD) yrkande 3, 2022/23:57 (V) yrkande 3 och 2022/23:852 (C) yrkande 9 belyser motionärerna ur olika perspektiv arbetsgivarnas centrala roll för det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Utskottet delar motionärernas synsätt att det är av vikt att både ställa krav på och skapa goda förutsättningar för arbetsgivarna. Det är en nyckel för att få till ett väl fungerande arbetsmiljöarbete på hela den svenska arbetsmarknaden. Det gäller oavsett bransch eller storlek på arbetsgivaren. Utskottet är samtidigt medvetet om att utmaningen att få till ett väl fungerande arbetsmiljöarbete kan vara större för mindre arbetsgivare, vilket också framhålls i arbetsmiljöstrategin. Utskottet uppfattar det som att regeringen för sin politik och gör sina prioriteringar på arbetsmiljöområdet med detta i åtanke. Utskottet noterar i sammanhanget att det bl.a. finns ett pågående arbete med att se över Arbetsmiljöverkets regelstruktur för att göra den lättare att överblicka. Arbetsmiljöverket arbetar också kontinuerligt med att ta fram och tillhandahålla behovsanpassad, lättillgänglig och kvalificerad information inom sitt ansvarsområde.

När det gäller behovet av välinformerade arbetsgivare anser utskottet att kunskap är centralt för att arbetsgivarna ska kunna uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. Utöver Arbetsmiljöverkets kontinuerliga arbete med att ta fram stöd och verktyg för att underlätta för och utbilda arbetsgivarna bidrar bl.a. Myndigheten för arbetsmiljökunskap till att öka arbetsmiljökunskapen på den svenska arbetsmarknaden. Myndigheten får kontinuerliga uppdrag för att utöka kunskapen inom ett flertal områden. Utskottet konstaterar att det är fråga om två myndigheter som tydligt värdesätts av regeringen, och utgår från att dessa myndigheter även fortsättningsvis kommer att ges goda förutsättningar att bidra till att stärka kunskapsnivån bland arbetsgivarna.

Ur avsnittet "Förebyggande arbetsmiljöarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 14. Läs betänkandet

För utskottet är det självklart att alla som arbetar i Sverige ska mötas av trygghet och god arbetsmiljö på sin arbetsplats. Det är en bild som också delas av de flesta arbetsgivare i Sverige. Det finns dock en liten grupp arbetsgivare som inte skriver under på denna ordning utan missköter sitt arbetsmiljöarbete. Motverkande av överträdelser av arbetsmiljölagstiftningen bör först och främst säkerställas genom förebyggande åtgärder. Men ytterst kan arbetsmiljöbrott mötas med straffrättsliga ingripanden. Om det begås ett sådant brott i ett företags verksamhet kan dels den individ som begått brottet dömas till straff, dels företaget bli skyldigt att betala en företagsbot.

I kommittémotion 2022/23:961 (SD) yrkande 2 ser motionärerna behov av att förlänga preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott. Utskottet vill inledningsvis slå fast att en viktig del i att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet är effektiva utredningar och lagföring av arbetsmiljöbrott. Som utgångspunkt följer preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott de allmänna preskriptionstiderna i brottsbalken och beror på straffskalan för brottet – ju strängare straff, desto längre preskriptionstid. Utskottet bedömer att detta är en rimlig ordning som får anses vara väl anpassad till det straffrättsliga regelverket i stort.

Utskottet uppfattar det som att en bärande del av motionärernas argumentation är att utredningsläget ofta är komplicerat och att arbetsmiljöbrotten därför inte hinner utredas innan preskriptionstiden löper ut. Utskottet vill i det sammanhanget framhålla att det vid utredningar av arbetsmiljöbrott normalt är fråga om utredningar som riktar in sig på en eventuell företagsbot, där fem års preskriptionstid gäller. Regelverket för företagsbot har varit föremål för ändringar genom ett utökat tillämpningsområde och möjlighet till en högre företagsbot. När det gäller möjligheten att döma individer till ansvar konstaterar utskottet att preskriptionstiden redan i dag sträcker sig upp till tio år för de grövsta brotten. Utskottet noterar vidare att Preskriptionsutredningen har gjort bedömningen att det inte finns skäl till ändringar när det gäller arbetsmiljöbrott. Det finns också skäl att framhålla att det fördjupade och strukturerade samarbete som Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten sedan några år tillbaka bedriver har förbättrat handläggningen av ärenden om arbetsmiljöbrott. Utskottet kan således inte ställa sig bakom motionärernas krav på ett tillkännagivande till regeringen.

I kommittémotion 2022/23:57 (V) yrkandena 12 och 16 vill motionärerna se förändringar av regelverket så att fler arbetsmiljöbrott kopplas till straffansvar och att det införs en arbetsmiljöbalk för att underlätta brottsutredningar på området. Utskottet vill betona vikten av att personer som begår brott inte ska gå ostraffade och att vi ska ha ett regelverk som underlättar det brottsutredande arbetet. Utskottet anser att regeringen är tydlig i sina ambitioner och prioriteringar när det gäller att öka tryggheten i samhället. Det är något som genomsyrar hela regeringens politik, så även på arbetsmiljöområdet.

Utskottet konstaterar att regelverket för arbetsmiljöbrott har utvecklats över tid i takt med att arbetslivet har förändrats. Detsamma gäller det brottsutredande uppdraget, och utskottet vill återigen framhålla det gemensamma arbete som Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten bedriver för att förbättra handläggningen av arbetsmiljöbrott. Utskottet konstaterar att samarbetet har fört med sig både att fler lagförs på området och att utredningstiderna har blivit kortare i vissa fall. Utskottet noterar att myndigheternas samarbete också framhålls i arbetsmiljöstrategin. Utskottet är övertygat om att regeringen även framöver kommer att följa utvecklingen och agera om det skulle vara motiverat. Utskottet kan därför inte se att det i nuläget skulle finnas skäl till något initiativ i de avseenden som efterfrågas av motionärerna.

När det gäller kommittémotion 2022/23:57 (V) yrkande 13 och kravet på en översyn av lagstiftningen om företagsbot konstaterar utskottet att regelverket för företagsbot nyligen har varit föremål för förändringar. Ett av syftena med den nya lagstiftningen var att säkerställa att det är möjligt att döma till böter som är kännbara även för företag med mycket god betalningsförmåga. Däremot syftade lagändringarna inte till att generellt bestraffa företag hårdare. Utskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att lagstiftningen ska tillämpas i linje med lagstiftarens intentioner och att allvarliga överträdelser ska mötas med kännbara sanktioner. Men även när det gäller den här frågan är utskottet övertygat om att regeringen som ett led i att värna tryggheten kommer att fortsätta följa utvecklingen av hur lagstiftningen tillämpas. Det finns därför inte skäl att på nytt se över lagstiftningen om företagsbot vid arbetsmiljöbrott.

När det gäller motion 2022/23:481 (S) om barnarbete på onlineplattformar anser utskottet naturligtvis att barn ska värnas och inte utnyttjas vare sig i arbetslivet eller på andra ställen. Det är nödvändigt att skydda barnen och det är därför det bl.a. finns ett regelverk om när och hur arbete får utföras av minderåriga. Utskottet vill betona vikten av att befintliga regelverk fångar upp även nya sätt att utföra arbete på och att de om så inte är fallet ändras. Utskottet utgår från att regeringen kommer att agera om det skulle visa sig att tillämpningen av regelverket är svår i förhållande till onlineplattformar, eller om ett förtydligande av regelverket skulle visa sig behövas. Utskottet anser därför inte att det finns skäl till något initiativ på området.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Arbetsmiljöbrott m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Arbetslivskriminaliteten ökar i omfattning och är en inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten. Den leder till att konkurrensen snedvrids och att seriösa företagare konkurreras ut av oseriösa företag. Men framför allt orsakar arbetslivskriminaliteten ökad otrygghet på arbetsmarknaden och att arbetskraft utnyttjas, och offentliga medel riskerar att gå till kriminella. Utskottet vill betona vikten av att bekämpa brott, fusk och missbruk på arbetsmarknaden och det är centralt att regeringen för en kraftfull och aktiv politik för att mota bort varje förekomst av denna avart i arbetslivet.

Motionärerna i detta avsnitt belyser flera av de problem som arbetslivskriminalitet för med sig på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet vill inledningsvis slå fast att en självklar utgångspunkt är att inte någon som helst form av arbetslivskriminalitet borde förekomma på den svenska arbetsmarknaden. Verksamhet som göder brottslighet på bekostnad av arbetstagarnas rätt till en trygg arbetsmiljö måste alltid bekämpas. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen i budgetpropositionen för 2023 uppmärksammar och prioriterar arbetet med att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Flera myndigheter är också uppmärksamma på problemet och vidtar åtgärder på olika håll. Vidare pågår det flera olika utredningar, och arbetet med att inrätta fler regionala center mot arbetslivskriminalitet är i full gång. Utskottet konstaterar således inledningsvis att det pågår ett brett arbete i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt.

När det gäller de åtgärder som efterfrågas av motionärerna noterar utskottet att det i kommittémotionerna 2022/23:2052 (S) yrkande 21, 2022/23:2139 (S) yrkande 36 och 2022/23:1245 (V) yrkandena 1, 3 och 4 i samtliga fall framställs krav på mer övergripande åtgärder. Det handlar bl.a. om att stärka myndighetssamverkan, att inrätta ett myndighetsgemensamt kansli och att genomföra den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet. Utskottet välkomnar motionärernas engagemang i frågan och delar deras grundläggande värderingar om att arbetslivskriminalitet ska bekämpas överallt där den förekommer och att det behövs ett batteri av åtgärder. När det gäller frågan om myndighetssamverkan konstaterar utskottet att det är ett arbete som har utvecklats under flera år. Utskottet noterar t.ex. att det numera ingår nio myndigheter i uppdraget och att de myndighetsgemensamma kontrollerna och efterföljande förelägganden ökade under 2022.

Vidare menar utskottet att den ordning som finns för det myndighetsgemensamma arbetet är väl avvägd. Utskottet kan således inte se att det i nuläget finns skäl att ta några steg mot att införa ett myndighetsgemensamt kansli. Utskottet delar visserligen motionärernas uppfattning att samordning och samverkan mellan berörda myndigheter är viktigt för att få till stånd ett effektivt arbete mot arbetslivskriminaliteten. Utskottet menar dock att regeringens arbete redan tydligt är inriktat på detta och att den ordning som det myndighetsgemensamma arbetet har i dag ger utrymme för detta. Det finns också skäl att framhålla den roll som Delegationen mot arbetslivskriminalitet har att samla och stödja relevanta aktörer, förstärka kunskapen om arbetslivskriminaliteten i Sverige och sprida kunskap om internationella erfarenheter.

I likhet med motionärerna noterar utskottet att en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet presenterades i juli 2022. Utskottet konstaterar att det är fråga om ett dokument som innehåller en samlad översikt på över 45 åtgärder spridda över ett flertal departement och politikområden. Utskottet anser att den nationella strategin visar att arbetslivskriminalitet inte är något som endast rör arbetsmiljöpolitiken. För att komma åt problemen som arbetslivskriminaliteten för med sig är det nödvändigt med insatser inom en mängd politikområden. Utskottet anser att regeringen tydligt för sin politik med denna insikt för ögonen.

I kommittémotion 2022/23:2052 (S) yrkande 22 och motion 2022/23:2021 (S) vill motionärerna se åtgärder inom trygghetssystemen, där den statliga lönegarantin särskilt pekas ut, och inom den skattefinansierade välfärden. Utskottet håller med motionärerna om att missbruk av våra trygghetssystem och vår skattefinansierade välfärd är helt förkastligt. Det är viktigt att den samlade politiken utformas på ett sätt som gör att missbruk kan motverkas på ett effektivt sätt. Utskottet har under innevarande riksmöte haft skäl att titta närmare på just den statliga lönegarantin med anledning av en granskning av utförd av Riksrevisionen. Utskottet står visserligen fast vid vad det då anförde om att det finns ett reformbehov på området. För tillfället finns det dock skäl att avvakta hur regeringen kommer att agera framöver för att komma åt missbruket. Utskottet konstaterar också att regeringens samlade politik i form av bl.a. utredningsinsatser och myndighetsgemensamt arbete mot arbetslivskriminalitet visar på att frågan finns högt på regeringens dagordning. Utskottet sätter således tilltro till regeringens samlade politik på området.

En viktig del av arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, bidragsbrott och arbetslivskriminalitet är möjligheten för kommuner, myndigheter och andra inblandade parter att utbyta information med varandra, inte minst sådan information som omfattas av sekretesslagstiftningen. Det är också något som motionärerna i kommittémotion 2022/23:1245 (V) yrkande 2 tar fasta på. Utskottet noterar att både nyligen avslutade och pågående utredningar har behandlat frågor om sekretesslagstiftningen. Till skillnad från motionärerna anser utskottet inte att det finns skäl att föregripa utredningsarbetet genom något initiativ på området. Utskottet noterar också att det tydligt framgår av Tidöavtalet att detta är en prioriterad fråga för samarbetspartierna som står bakom avtalet.

Kommittémotion 2022/23:1245 (V) yrkandena 5 och 18 innehåller även ett par förslag inriktade på fackligt förtroendevalda. Utskottet anser att fackligt förtroendevalda ska ges goda förutsättningar att utföra sitt viktiga arbete och menar att det samlade regelverket tillgodoser detta. Det gäller också i fråga om att möta behovet av att kunna kontrollera underentreprenörer i en entreprenadkedja. Arbetstagarorganisationerna och deras representanter kan bidra i arbetet med att kontrollera oseriösa aktörer på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet gör dock en annan bedömning än motionärerna och ser inte behov av att ändra regelverket och de möjligheter som detta ger.

Ur avsnittet "Arbetslivskriminalitet" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Arbetslivskriminaliteten ökar i omfattning och är en inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten. Den leder till att konkurrensen snedvrids och att seriösa företagare konkurreras ut av oseriösa företag. Men framför allt orsakar arbetslivskriminaliteten ökad otrygghet på arbetsmarknaden och att arbetskraft utnyttjas, och offentliga medel riskerar att gå till kriminella. Utskottet vill betona vikten av att bekämpa brott, fusk och missbruk på arbetsmarknaden och det är centralt att regeringen för en kraftfull och aktiv politik för att mota bort varje förekomst av denna avart i arbetslivet.

Motionärerna i detta avsnitt belyser flera av de problem som arbetslivskriminalitet för med sig på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet vill inledningsvis slå fast att en självklar utgångspunkt är att inte någon som helst form av arbetslivskriminalitet borde förekomma på den svenska arbetsmarknaden. Verksamhet som göder brottslighet på bekostnad av arbetstagarnas rätt till en trygg arbetsmiljö måste alltid bekämpas. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen i budgetpropositionen för 2023 uppmärksammar och prioriterar arbetet med att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Flera myndigheter är också uppmärksamma på problemet och vidtar åtgärder på olika håll. Vidare pågår det flera olika utredningar, och arbetet med att inrätta fler regionala center mot arbetslivskriminalitet är i full gång. Utskottet konstaterar således inledningsvis att det pågår ett brett arbete i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt.

När det gäller de åtgärder som efterfrågas av motionärerna noterar utskottet att det i kommittémotionerna 2022/23:2052 (S) yrkande 21, 2022/23:2139 (S) yrkande 36 och 2022/23:1245 (V) yrkandena 1, 3 och 4 i samtliga fall framställs krav på mer övergripande åtgärder. Det handlar bl.a. om att stärka myndighetssamverkan, att inrätta ett myndighetsgemensamt kansli och att genomföra den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet. Utskottet välkomnar motionärernas engagemang i frågan och delar deras grundläggande värderingar om att arbetslivskriminalitet ska bekämpas överallt där den förekommer och att det behövs ett batteri av åtgärder. När det gäller frågan om myndighetssamverkan konstaterar utskottet att det är ett arbete som har utvecklats under flera år. Utskottet noterar t.ex. att det numera ingår nio myndigheter i uppdraget och att de myndighetsgemensamma kontrollerna och efterföljande förelägganden ökade under 2022.

Vidare menar utskottet att den ordning som finns för det myndighetsgemensamma arbetet är väl avvägd. Utskottet kan således inte se att det i nuläget finns skäl att ta några steg mot att införa ett myndighetsgemensamt kansli. Utskottet delar visserligen motionärernas uppfattning att samordning och samverkan mellan berörda myndigheter är viktigt för att få till stånd ett effektivt arbete mot arbetslivskriminaliteten. Utskottet menar dock att regeringens arbete redan tydligt är inriktat på detta och att den ordning som det myndighetsgemensamma arbetet har i dag ger utrymme för detta. Det finns också skäl att framhålla den roll som Delegationen mot arbetslivskriminalitet har att samla och stödja relevanta aktörer, förstärka kunskapen om arbetslivskriminaliteten i Sverige och sprida kunskap om internationella erfarenheter.

I likhet med motionärerna noterar utskottet att en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet presenterades i juli 2022. Utskottet konstaterar att det är fråga om ett dokument som innehåller en samlad översikt på över 45 åtgärder spridda över ett flertal departement och politikområden. Utskottet anser att den nationella strategin visar att arbetslivskriminalitet inte är något som endast rör arbetsmiljöpolitiken. För att komma åt problemen som arbetslivskriminaliteten för med sig är det nödvändigt med insatser inom en mängd politikområden. Utskottet anser att regeringen tydligt för sin politik med denna insikt för ögonen.

I kommittémotion 2022/23:2052 (S) yrkande 22 och motion 2022/23:2021 (S) vill motionärerna se åtgärder inom trygghetssystemen, där den statliga lönegarantin särskilt pekas ut, och inom den skattefinansierade välfärden. Utskottet håller med motionärerna om att missbruk av våra trygghetssystem och vår skattefinansierade välfärd är helt förkastligt. Det är viktigt att den samlade politiken utformas på ett sätt som gör att missbruk kan motverkas på ett effektivt sätt. Utskottet har under innevarande riksmöte haft skäl att titta närmare på just den statliga lönegarantin med anledning av en granskning av utförd av Riksrevisionen. Utskottet står visserligen fast vid vad det då anförde om att det finns ett reformbehov på området. För tillfället finns det dock skäl att avvakta hur regeringen kommer att agera framöver för att komma åt missbruket. Utskottet konstaterar också att regeringens samlade politik i form av bl.a. utredningsinsatser och myndighetsgemensamt arbete mot arbetslivskriminalitet visar på att frågan finns högt på regeringens dagordning. Utskottet sätter således tilltro till regeringens samlade politik på området.

En viktig del av arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, bidragsbrott och arbetslivskriminalitet är möjligheten för kommuner, myndigheter och andra inblandade parter att utbyta information med varandra, inte minst sådan information som omfattas av sekretesslagstiftningen. Det är också något som motionärerna i kommittémotion 2022/23:1245 (V) yrkande 2 tar fasta på. Utskottet noterar att både nyligen avslutade och pågående utredningar har behandlat frågor om sekretesslagstiftningen. Till skillnad från motionärerna anser utskottet inte att det finns skäl att föregripa utredningsarbetet genom något initiativ på området. Utskottet noterar också att det tydligt framgår av Tidöavtalet att detta är en prioriterad fråga för samarbetspartierna som står bakom avtalet.

Kommittémotion 2022/23:1245 (V) yrkandena 5 och 18 innehåller även ett par förslag inriktade på fackligt förtroendevalda. Utskottet anser att fackligt förtroendevalda ska ges goda förutsättningar att utföra sitt viktiga arbete och menar att det samlade regelverket tillgodoser detta. Det gäller också i fråga om att möta behovet av att kunna kontrollera underentreprenörer i en entreprenadkedja. Arbetstagarorganisationerna och deras representanter kan bidra i arbetet med att kontrollera oseriösa aktörer på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet gör dock en annan bedömning än motionärerna och ser inte behov av att ändra regelverket och de möjligheter som detta ger.

Ur avsnittet "Arbetslivskriminalitet" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

En god arbetsmiljö är grundläggande för att så många som möjligt ska kunna vara en del av arbetslivet och utföra sitt arbete utan att riskera ohälsa. Utskottet vill inledningsvis slå fast att Arbetsmiljöverket har en nyckelroll i arbetsmiljöarbetet på den svenska arbetsmarknaden. Myndighetens uppdrag är inriktat just på att bidra till att skapa en säker arbetsmiljö så att människor inte skadar sig eller blir sjuka till följd av sitt arbete. Uppdraget uppfylls huvudsakligen genom att myndigheten ser till att arbetsmiljölagen följs och att man på arbetsplatserna bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att förebygga och därigenom minska riskerna för arbetsskador.

När det gäller Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet föreslår motionärerna i kommittémotion 2022/23:57 (V) yrkande 2 att verksamheten ska utökas med särskilt riktade insatser mot sexuella trakasserier i arbetslivet. Utskottet delar motionärernas utgångspunkt att det ibland kan finnas skäl för Arbetsmiljöverket att titta närmare på vissa riskutsatta branscher eller oönskade företeelser. Utskottet menar att myndighetens också väljer sina tillsynsobjekt utifrån den utgångspunkt som motionärerna förespråkar. Inspektionerna är planerade och samordnade på nationell och regional nivå, där utgångspunkten enligt myndighetens instruktion är att fokusera på de arbetsmiljöaspekter och arbetsplatser där arbetsmiljöriskerna är störst. Urvalet baseras bl.a. på arbetsskade- och olycksfallsstatistiken, tips och anmälningar och omvärldsanalyser. Det leder inte sällan till bedömningen att det finns ett behov av att göra en särskild inspektionsinsats riktad mot en viss bransch eller företeelse. Regeringen kan också i sin styrning av myndigheten peka ut vissa områden som blir föremål för särskilda inspektionsinsatser. Utskottet noterar att ett område som under senare år har varit föremål för särskilt riktade insatser är organisatorisk och social arbetsmiljö. Myndigheten har då bl.a. särskilt undersökt våld och hot i arbetslivet och kränkande särbehandling. Utskottet ser positivt på Arbetsmiljöverkets breda och väl avvägda inspektionsarbete och på hur styrningen av detta arbete fungerar. Det finns inte skäl att ta något initiativ för att förändra ordningen.

Utskottet noterar att inspektionsverksamheten lyfts fram även i motionerna 2022/23:692 (S) yrkande 2 och 2022/23:1062 (S) där motionärerna framhåller vikten av branschkunskap hos inspektörerna. Utskottet gör ingen annan bedömning än motionärerna i fråga om att det bör vara kvalificerade och kunniga personer som ansvarar för Arbetsmiljöverkets inspektioner. Det är också utskottets uppfattning att myndigheten har kompetenta inspektörer som ansvarar för tillsynsverksamheten. Utskottet noterar också att myndigheten själv i en återrapport har angett att behovet av branschkunskap hos inspektörer måste ses i ett helhetsperspektiv och att myndigheten bedömer att verksamheten kommer att vara effektiv på lång sikt. Utskottet delar Arbetsmiljöverkets bedömning och kan inte se skäl för något initiativ på området.

I kommittémotion 2022/23:57 (V) yrkande 19 tar motionärerna sikte på Arbetsmiljöverkets pågående arbete med att ta fram en ny regelstruktur och rollen för arbetsmarknadens parter i denna översyn. Utskottet konstaterar att parterna har getts stort utrymme att lämna synpunkter både genom flera remissrundor och genom särskilda samråd. Det är således tydligt för utskottet att parterna har spelat och kommer att fortsätta att spela en viktig roll i förändringsarbetet. Utskottet utgår från att parternas synpunkter kommer att vägas in i det fortsatta arbetet på ett lämpligt sätt. Det finns därför inte skäl till något initiativ på området.

När det gäller frågan om att ge Arbetsmiljöverket ett brottsutredande uppdrag, som efterfrågas i kommittémotion 2022/23:863 (C) yrkande 18, välkomnar utskottet ambitionen att stärka samhällets förmåga att bekämpa brott. Utskottet konstaterar återigen att regeringen har en hög ambitionsnivå i kampen mot brottsligheten och att den har stakat ut vägen framåt med en rad reformer för att stärka hela rättsväsendets förmåga och effektivitet. Kampen mot brottsligheten är också något som genomsyrar de samarbetsprojekt som samarbetspartierna i Tidöavtalet har enats om. Utskottet anser således att regeringens samlade politik mot brottsligheten, däribland insatserna mot arbetslivskriminaliteten som redogjorts för ovan, är både ambitiös och väl avvägd. Det finns därför inte skäl till något initiativ på området.

I motion 2022/23:692 (S) yrkande 1 önskas att Arbetsmiljöverket ska få det stöd och de resurser som krävs för att utföra sitt arbete. Som utgångspunkt delar utskottet motionärernas syn på att Arbetsmiljöverket bedriver en verksamhet som bör prioriteras av politiken. Utskottet konstaterar att myndighetens arbete också har prioriterats under de senaste åren, vilket inte minst förstärkningen av Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag genom riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2022 visar. Utskottet konstaterar också att det nyligen har presenterats ett utredningsförslag om att utöka myndighetens föreskriftsrätt i fråga om sanktionsavgifter som nu bereds i Regeringskansliet. Utskottet kan således inte uppfatta situationen på annat sätt än att regeringen prioriterar Arbetsmiljöverket på det sätt som efterfrågas av motionärerna. Det finns därför inte skäl till något initiativ på området.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Arbetsmiljöverket" i betänkandet. Läs betänkandet

En förutsättning för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete är att det bygger på gedigen kunskap. För att få kunskapen på plats krävs högkvalitativ forskning om arbetsmiljö och att forskningen kan omsättas i praktisk nytta ute på våra arbetsplatser. Det kan dock vara svårt att nå ut med forskningsresultat och ny kunskap. Det är utskottets övertygelse att kunskapen från forskningen behöver samlas och på ett ändamålsenligt sätt förmedlas till företag och andra verksamheter. Arbetsmiljöpolitikens utformning ska bygga på kunskap och insatserna ska följas upp och utvärderas. I det sammanhanget spelar Myndigheten för arbetsmiljökunskap en central roll. Myndigheten är en nyckel för att arbetsmiljökunskapen ska komma till användning i praktiken och bidra till en bättre arbetsmiljö på våra arbetsplatser.

I kommittémotion 2022/23:1228 (V) yrkande 20 föreslår motionärerna att regeringen ska ge myndigheten ett uppdrag om arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete. Som framgått ovan anser utskottet att Mynak fyller en viktig funktion i arbetsmiljöarbetet, och det är viktigt med arbetsplatsinriktat stöd för att sjukskrivna individer ska kunna återgå till arbetet. Utskottet noterar också att Mynak sedan sin tillkomst kontinuerligt har fått uppdrag av regeringen och att myndigheten har bidragit till att sprida kunskap om arbetsmiljön inom flera viktiga områden. Utskottet anser dock inte att det i nuläget finns skäl att ge ett nytt uppdrag till myndigheten av det slag som motionärerna efterfrågar, dvs. inom ett kunskapsområde som också ligger flera andra myndigheter nära till hands.

Motionerna 2022/23:1166 (S) och 2022/23:1598 (S) yrkande 2 tar båda sikte på åtgärder för att stärka Mynaks roll som samlande kraft inom forskningen om arbetsmiljö och som kunskapsspridare på området. Utskottet har samma utgångspunkt som motionärerna om Mynaks unika roll i arbetsmiljöarbetet på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser också att regeringen i sina prioriteringar och sin styrning av myndigheten har skapat goda förutsättningar för denna att spela just den roll som efterfrågas av motionärerna. Utskottet noterar vidare att vikten av att prioritera myndighetens arbete och tilldela rätt resurser för detta visade sig genom förstärkningen av Mynaks förvaltningsanslag genom riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2022. Utskottet kan inte se att det finns skäl till något initiativ på området.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Myndigheten för arbetsmiljökunskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Företagshälsovården är en aktör som genom sin roll som oberoende och sammanhållen expertresurs har en unik möjlighet att se sambanden mellan hälsa och arbetsmiljö på organisations-, grupp- och individnivå. Företagshälsovårdens arbete är viktigt inte minst i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och för att underlätta återgång i arbete. Utskottet ser positivt på företagshälsovårdens bidrag i arbetet med att skapa friska arbetsplatser. För att det ska vara möjligt för företagshälsovården att bidra på ett bra sätt krävs det en god kompetensförsörjning, hög kvalitet och ett ändamålsenligt regelverk.

Utskottet noterar att motionärerna i kommittémotionerna 2022/23:2052 (S) yrkande 17, 2022/23:957 (SD) yrkande 5 och 2022/23:57 (V) yrkandena 1 och 2 samtliga vill se åtgärder för att förbättra tillgången till företagshälsovården. Det tar sig olika uttryck hos motionärerna, så som att särskilt rikta in sig på kvinnodominerade yrken eller att koppla företagshälsovården till det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Men utgångspunkten är densamma. Utskottet välkomnar att motionärerna uppmärksammar den viktiga roll som företagshälsovården har att fylla i arbetsmiljöarbetet. Som framgått ovan har utskottet samma positiva inställning till företagshälsovårdens arbete som motionärerna. Utskottet noterar att företagshälsovården lyfts fram i arbetsmiljöstrategin, där det bl.a. slås fast att företagshälsovården behöver utvecklas och stärkas, inte minst i det förebyggande arbetet. Företagshälsovården är också ett område som i olika avseenden har varit aktuellt hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap sedan myndigheten bildades.

Vidare vill utskottet poängtera att det redan i dag finns tydliga lagstadgade krav på arbetsgivare att tillhandahålla företagshälsovård. Det är utskottets förhoppning att den övergripande inriktning som arbetsmiljöpolitiken har och det arbete som pågår för att stärka företagshälsovården kommer att leda till att tillgången till en kompetent företagshälsovård ökar. Utskottet noterar också att en statlig utredning nyligen har lämnat förslag om att arbetsmiljölagen ska förtydligas så att företagshälsovården ska användas i det förebyggande arbetet i högre utsträckning. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa regeringens vidare hantering av förslaget.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Företagshälsovården" i betänkandet, som även gäller punkt 17. Läs betänkandet

Gemensamt för motionärerna i detta avsnitt är att de lyfter fram frågan om tillgången till arbetskläder för kvinnor eller för vissa kvinnodominerade yrkesgrupper. Vissa av motionärerna begränsar sina yrkanden till tillgången till arbetsskor.

Utskottet vill inledningsvis slå fast att tillgången till arbetskläder i vissa fall kan vara en viktig jämställdhetsfråga. Utskottet konstaterar att vi har en arbetsmarknad med könsskillnader som delvis beror på att män och kvinnor traditionellt sett väljer olika yrken. Utifrån de förutsättningarna är det centralt att arbetsmiljöpolitiken är inriktad på att omfatta både de mansdominerade yrkena och de kvinnodominerade yrkena så att alla på den svenska arbetsmarknaden ges samma möjlighet till en god arbetsmiljö.

När det gäller tillgången till arbetskläder vill utskottet framhålla att arbetsmiljölagstiftningen inte ger utrymme för att ställa krav på att arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetskläder som inte relaterar till skyddsbehov hos arbetstagarna. Arbetsmarknadens parter har därför en viktig roll när det gäller arbetskläder som inte handlar om personlig skyddsutrustning. Det är möjligt för parterna att genom förhandlingar nå fram till lösningar som är anpassade till olika yrkeskategorier. Utskottet noterar också att så har skett på många ställen runt om i landet. Utskottet noterar dessutom att Socialstyrelsen genom en uppföljning har bidragit med kunskap om vem som vanligtvis bär kostnaderna för arbetskläderna i viss omsorgsverksamhet. Utskottet kan inte se att det finns skäl för något initiativ på området.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Arbetskläder" i betänkandet. Läs betänkandet

Alla som arbetar i Sverige ska kunna gå till jobbet utan att behöva vara rädda för att bli utsatta för våld och hot. En självklar utgångspunkt för utskottet är att politiken på bred front måste utformas för att motverka våld och hot i arbetslivet. Våld och hot i arbetslivet, eller risken att bli utsatt för det, är i många fall inte bara ett allvarligt arbetsmiljöproblem utan även ett allvarligt hot mot grundläggande samhällsfunktioner. Det är oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhället utsätts för våld och hot. Arbetsmiljöregelverket är också tydligt med att våld och hot i arbetslivet inte är något som ska förekomma på våra arbetsplatser och att alla arbetsgivare har ett ansvar för att mota bort detta.

Motionärerna i både kommittémotion 2022/23:2052 (S) yrkande 16 och motion 2022/23:228 (SD) yrkandena 1 och 2 vill se åtgärder för ett tryggare arbetsliv där våld och hot inte ska förekomma, i det senare fallet med särskild inriktning på säkerhetsbranschen. Som framgått ovan delar utskottet givetvis motionärernas utgångspunkt att våld eller hot i arbetslivet är något som alltid ska motverkas. Det vilar ett stort ansvar på politiken att ta dessa frågor på allvar. Utskottet noterar att det också är frågor som på ett tydligt sätt lyfts fram i arbetsmiljöstrategin. Utskottet konstaterar också att Tidöavtalet har en tydlig inriktning på kampen mot våld och hot i hela samhället. Det gäller naturligtvis även våld och hot i arbetslivet, där samarbetspartierna har aviserat att de kommer att skärpa vissa straff och höja ersättningar. Utskottet har inte anledning att ifrågasätta att det är en fråga som regeringen kommer att fortsätta arbeta aktivt med.

Vidare noterar utskottet att det inte bara är i mer övergripande dokument om inriktningen på politiken i stort eller specifikt för arbetsmiljöpolitiken som insatser mot våld och hot i arbetslivet gör sig gällande. Flera olika utredningar har under de senaste åren haft i uppgift att se över möjligheten att stärka skyddet för olika delar av arbetslivet. Utskottet kommer att följa regeringens vidare arbete med resultatet från utredningarna. Det finns också skäl att framhålla de viktiga insatser som Arbetsmiljöverket gör på området. Det gäller inte minst myndighetens tillsynsinsatser som på senare tid delvis varit inriktade på just våld och hot i arbetslivet. Utskottet anser att det är glädjande att myndigheten bedömer att tillsynen har lett till förbättrade arbetsmiljöförhållanden för många arbetstagare. Därutöver har frågan om våld och hot i arbetslivet varit aktuell för både Riksrevisionen och Myndigheten för arbetsmiljökunskap i olika sammanhang. Utskottet kan således konstatera att det är en fråga som finns högt på den politiska dagordningen och kan inte se skäl för något ytterligare initiativ på området.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Våld och hot i arbetslivet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att en säker och utvecklande arbetsmiljö är central för en väl fungerande och livskraftig arbetsmarknad och välfärd. En god arbetsmiljö är en grundbult i byggandet av ett tryggare Sverige. Utvecklingen av arbetsmiljön på våra arbetsplatser påverkar såväl tillväxt som sysselsättning, liksom möjligheterna till en god, jämlik och jämställd hälsa. Arbetsmiljön har också stor betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta. Utskottet vill betona att det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö.

I partimotion 2022/23:2277 (MP) yrkande 25 och kommittémotionerna 2022/23:2052 (S) yrkande 15 och 2022/23:2087 (MP) yrkande 5 framställs krav på att Arbetsmiljöverket ska få meddela sanktionsavgifter även när det gäller överträdelser mot systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö. Utskottet har samma utgångspunkt som motionärerna, dvs. att kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor ska ges samma grundläggande skydd på den svenska arbetsmarknaden. Oavsett om det är fråga om brister i den fysiska arbetsmiljön eller om det brister i hur arbetet organiseras är det viktigt att det finns ett skydd för arbetstagarna. Samtidigt är det viktigt att belysa situationen från alla håll innan beslut fattas om att införa nya möjligheter till sanktionsavgifter. Det är fråga om ett kraftfullt instrument och föreskrifter som eventuellt skulle komma att omfattas av en ny möjlighet bör vara förutsebara, tydliga och kopplade till situationer med hög risk för att arbetstagare drabbas av ohälsa eller olycksfall. Utskottet konstaterar att en statlig utredning nyligen har lämnat förslag om att Arbetsmiljöverket ska kunna meddela sanktionsavgifter när det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö. Förslaget har varit ute på remiss. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa det pågående beredningsarbetet.

När det gäller ohälsa och personer som skadas eller dör till följd av sitt arbete vill motionärerna i partimotion 2022/23:2277 (MP) yrkande 24 samt kommittémotionerna 2022/23:57 (V) yrkande 10 och 2022/23:2087 (MP) yrkande 4 se insatser i form av en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa, och en statlig kriskommission. Även i motion 2022/23:1304 (S) vill motionärerna se åtgärder för att minska skador och dödsolyckor i arbetslivet. En självklar utgångspunkt för utskottet är att ingen ska behöva dö eller skadas till följd av sitt arbete. Det är viktigt att arbetsmiljöpolitiken fokuserar på att den arbetsrelaterade ohälsan ska tryckas tillbaka. Det gäller inte minst inom kvinnodominerade yrken såsom vård och omsorg, vilket särskilt pekas ut av vissa motionärer. Utskottet konstaterar att regeringen är aktiv för att möta de utmaningar som finns på området. Som exempel vill utskottet inledningsvis framhålla satsningarna på stärkt kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården.

Utskottet konstaterar också att den gällande arbetsmiljöstrategin tydligt prioriterar insatser på området. Som exempel har den tidigare nollvisionen mot dödsolyckor utvidgats till att ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Det handlar om en nollvision mot arbetsplatsolyckor som leder till död men också mot arbetsrelaterad dödlighet på grund av t.ex. längre sjukdom, cancer och suicid. Utskottet förväntar sig att regeringen kommer att fortsätta prioritera frågan framöver. När det gäller arbetsmiljöstrategin generellt förutsätter utskottet också att regeringen återkommer om det finns skäl att justera strategin och inriktningen på arbetsmiljöpolitiken.

Vidare vill utskottet framhålla vikten av tillsyn av arbetsmiljön. Ett fungerande tillsynsarbete är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden. Utskottet ser positivt på de särskilda inspektionsinsatser som Arbetsmiljöverket har gjort under senare år. När arbetsgivare snabbt åtgärdar brister som en följd av Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete går det att se tydliga exempel på att myndighetens arbete bidrar till att förbättra arbetsmiljön på våra arbetsplatser och till att motverka ohälsa och dödsolyckor.

Det finns också skäl att framhålla det arbete som arbetsmarknadens parter gör på området. Utskottet ser mycket positivt på de partsgemensamma insatser som görs bl.a. inom Prevent och inom Suntarbetsliv. I sammanhanget spelar även det arbetsmiljöforum som har inrättats för perioden 2021–2025 en viktig roll. Utskottet noterar att ett arbetsmiljöforum hölls den 20 mars 2023 där regeringen tillsammans med myndigheter och arbetsmarknadens parter bl.a. diskuterade arbetsmiljön i välfärden och arbetet framåt inom ramen för arbetsmiljöstrategin.

I kommittémotionerna 2022/23:1153 (SD) yrkande 3, 2022/23:57 (V) yrkande 3 och 2022/23:852 (C) yrkande 9 belyser motionärerna ur olika perspektiv arbetsgivarnas centrala roll för det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Utskottet delar motionärernas synsätt att det är av vikt att både ställa krav på och skapa goda förutsättningar för arbetsgivarna. Det är en nyckel för att få till ett väl fungerande arbetsmiljöarbete på hela den svenska arbetsmarknaden. Det gäller oavsett bransch eller storlek på arbetsgivaren. Utskottet är samtidigt medvetet om att utmaningen att få till ett väl fungerande arbetsmiljöarbete kan vara större för mindre arbetsgivare, vilket också framhålls i arbetsmiljöstrategin. Utskottet uppfattar det som att regeringen för sin politik och gör sina prioriteringar på arbetsmiljöområdet med detta i åtanke. Utskottet noterar i sammanhanget att det bl.a. finns ett pågående arbete med att se över Arbetsmiljöverkets regelstruktur för att göra den lättare att överblicka. Arbetsmiljöverket arbetar också kontinuerligt med att ta fram och tillhandahålla behovsanpassad, lättillgänglig och kvalificerad information inom sitt ansvarsområde.

När det gäller behovet av välinformerade arbetsgivare anser utskottet att kunskap är centralt för att arbetsgivarna ska kunna uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. Utöver Arbetsmiljöverkets kontinuerliga arbete med att ta fram stöd och verktyg för att underlätta för och utbilda arbetsgivarna bidrar bl.a. Myndigheten för arbetsmiljökunskap till att öka arbetsmiljökunskapen på den svenska arbetsmarknaden. Myndigheten får kontinuerliga uppdrag för att utöka kunskapen inom ett flertal områden. Utskottet konstaterar att det är fråga om två myndigheter som tydligt värdesätts av regeringen, och utgår från att dessa myndigheter även fortsättningsvis kommer att ges goda förutsättningar att bidra till att stärka kunskapsnivån bland arbetsgivarna.

Ur avsnittet "Förebyggande arbetsmiljöarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Företagshälsovården är en aktör som genom sin roll som oberoende och sammanhållen expertresurs har en unik möjlighet att se sambanden mellan hälsa och arbetsmiljö på organisations-, grupp- och individnivå. Företagshälsovårdens arbete är viktigt inte minst i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och för att underlätta återgång i arbete. Utskottet ser positivt på företagshälsovårdens bidrag i arbetet med att skapa friska arbetsplatser. För att det ska vara möjligt för företagshälsovården att bidra på ett bra sätt krävs det en god kompetensförsörjning, hög kvalitet och ett ändamålsenligt regelverk.

Utskottet noterar att motionärerna i kommittémotionerna 2022/23:2052 (S) yrkande 17, 2022/23:957 (SD) yrkande 5 och 2022/23:57 (V) yrkandena 1 och 2 samtliga vill se åtgärder för att förbättra tillgången till företagshälsovården. Det tar sig olika uttryck hos motionärerna, så som att särskilt rikta in sig på kvinnodominerade yrken eller att koppla företagshälsovården till det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Men utgångspunkten är densamma. Utskottet välkomnar att motionärerna uppmärksammar den viktiga roll som företagshälsovården har att fylla i arbetsmiljöarbetet. Som framgått ovan har utskottet samma positiva inställning till företagshälsovårdens arbete som motionärerna. Utskottet noterar att företagshälsovården lyfts fram i arbetsmiljöstrategin, där det bl.a. slås fast att företagshälsovården behöver utvecklas och stärkas, inte minst i det förebyggande arbetet. Företagshälsovården är också ett område som i olika avseenden har varit aktuellt hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap sedan myndigheten bildades.

Vidare vill utskottet poängtera att det redan i dag finns tydliga lagstadgade krav på arbetsgivare att tillhandahålla företagshälsovård. Det är utskottets förhoppning att den övergripande inriktning som arbetsmiljöpolitiken har och det arbete som pågår för att stärka företagshälsovården kommer att leda till att tillgången till en kompetent företagshälsovård ökar. Utskottet noterar också att en statlig utredning nyligen har lämnat förslag om att arbetsmiljölagen ska förtydligas så att företagshälsovården ska användas i det förebyggande arbetet i högre utsträckning. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa regeringens vidare hantering av förslaget.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Företagshälsovården" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet