Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

Genom arbete kan människor försörja sig själva, känna större delaktighet i samhället och bidra till tillväxt och välfärd. Motionärerna i detta avsnitt riktar in sig på att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden så att fler ges möjlighet att delta. I grund och botten delar utskottet motionärernas uppfattning eftersom det tillhör arbetsmarknadspolitiken huvuduppgifter att möta de behov som finns hos olika grupper med inriktningen att alla som kan arbeta också ska göra det. Därmed inte sagt att utskottet instämmer med de enskilda konkreta förslagen.

I kommittémotionerna 2022/23:943 (SD) yrkande 5 och 2022/23:961 (SD) yrkande 1 lyfter motionärerna fram möjligheten att införa en ny form av lärlingsanställningar. Utskottet noterar att det sedan ett antal år finns möjlighet till en gymnasial lärlingsanställning. Utskottet anser att detta är en användbar anställningsform, men är för den skull inte berett att ta initiativ till att införa ytterligare en form av lärlingsanställning. Enligt utskottet är det av största vikt att reformer på det arbetsrättsliga området är väl förankrade hos arbetsmarknadens parter, inte minst när det gäller nya anställningsformer. Såvitt utskottet känner till finns det ingen diskussion mellan parterna om en ny form av lärlingsanställning. De aktuella yrkandena bör därför avslås.

En annan möjlig väg in på arbetsmarknaden är s.k. gigjobb som lyfts fram i kommittémotion 2022/23:852 (C) yrkande 4. Utskottet ser i likhet med motionärerna att den tekniska utvecklingen och digitaliseringen i samhället kan skapa möjliga vägar till jobb. Samtidigt är det av stor vikt att slå vakt om att nya sätt att organisera arbete, såsom genom digitala plattformar, aldrig får föra med sig att arbetskraften utnyttjas. Det är centralt, anser utskottet, att det råder förutsägbara och trygga arbetsförhållanden även för gigjobbare. Att parterna tar ett stort ansvar för regleringen av arbetsmarknaden och anpassar villkoren efter förutsättningarna i olika branscher är en viktig del av den svenska modellen, och det gäller även för plattformsekonomin. Utskottet noterar också utredningsförslaget om en schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagarna, bl.a. gigjobbare. Det finns också skäl att framhålla att gigjobbens roll som väg in på arbetsmarknaden inte heller bör överskattas, vilket en rapport från IFAU från 2020 är en indikation på. I alla händelser ser utskottet för närvarande inte skäl till några ytterligare åtgärder på området, varför yrkandet bör avslås.

Vidare föreslås i kommittémotion 2022/23:852 yrkande 4 att införandet av etableringsjobben ska vidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag. Utskottet konstaterar att i linje med parternas överenskommelse avses endast arbeten som omfattas av kollektivavtal. Utskottet noterar att etableringsjobben ännu inte har börjat tillämpas och att regeringen för närvarande analyserar det avtal om etableringsjobb som träffades mellan LO och Svenskt Näringsliv i november 2022. Utskottet ser inte skäl att ingripa i det pågående beredningsarbetet, varför yrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Fler vägar till jobb" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att många arbetsgivare i dag har svårigheter att komma i kontakt med arbetssökande som har rätt kompetens. Utskottet menar att en välfungerande och effektiv arbetsförmedling är grundläggande för att minska matchningsproblematiken och i övrigt bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Utskottet konstaterar vidare att det huvudsakliga regelverket i reformeringen av Arbetsförmedlingen och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten nu är på plats. Därmed ges bättre förutsättningar för att arbetsmarknadspolitiska insatser ska kunna utföras av leverantörer. Vidare innebär detta att verksamheten kan utvecklas och effektiviseras i olika avseenden, bl.a. i fråga om den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och förutsättningarna för informationsutbyte. Utskottet vill framhålla att Arbetsförmedlingen även i fortsättningen ska vara ansvarig myndighet på det arbetsmarknadspolitiska området, och myndigheten ska liksom tidigare ha en aktiv roll i fråga om att utforma, samordna och anvisa till insatser som bedrivs i samverkan med andra fristående aktörer.

När det gäller den fortsatta reformeringen av Arbetsförmedlingen som uppmärksammas i kommittémotion 2022/23:852 (C) yrkande 1 kan utskottet konstatera att regeringen har gett Arbetsförmedlingen ett flertal uppdrag med den inriktning som efterfrågas i motionen. För närvarande pågår bl.a. införandet av vidareutvecklade matchningstjänster med grund i det nya arbetsmarknadspolitiska programmet förmedlingsinsatser. Utskottet följer regeringens och myndighetens arbete på området och ser inte skäl att nu ta initiativ till ytterligare åtgärder, varför yrkandet bör avslås.

Utskottet noterar att i ett flertal motioner, partimotion 2022/23:1672 (C) yrkandena 34, kommittémotionerna 2022/23:852 (C) yrkande 2, 2022/23:2052 (S) yrkande 8 samt motionerna 2022/23:1197 (S) och 2022/23:2032 (S), lyfter motionärerna fram betydelsen av att Arbetsförmedlingens lokala närvaro stärks i hela landet. I sammanhanget framhålls också betydelsen av att Arbetsförmedlingen har ändamålsenliga arbetsgivarkontakter och en väl fungerande samverkan med kommunerna.

Utskottet konstaterar att ett flertal förordningsändringar som innebär förändrade förutsättningar för Arbetsförmedlingens verksamhet började gälla den 1 december 2022. Dessa innebär bl.a. att myndighetens uppdrag har förtydligats när det gäller dels ansvar för samverkan med kommuner, dels tillgång till likvärdig service och likvärdigt stöd i hela landet. Utskottet anser att det är viktigt att Arbetsförmedlingen kan ha en ändamålsenlig lokal närvaro i egen regi, genom servicekontor eller genom samverkan med kommunerna. Arbetsförmedlingens lokala närvaro är också en förutsättning för att upprätthålla ändamålsenliga kontakter med arbetsgivarna.

När det gäller särskilt behovet av Arbetsförmedlingens ökade närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar, som tas upp i kommittémotion 2022/23:2052 (S) yrkande 9, kan utskottet konstatera att myndigheten har ett pågående uppdrag med just denna inriktning. Utskottet noterar att myndigheten i en första återrapportering gör bedömningen att långtidsarbetslösa kommer att få tillgång till ett förbättrat stöd under 2023. I detta ligger bl.a. en fortsatt fördjupning i de utmaningar och behov som är kopplade till områden med socioekonomiska utmaningar.

Utskottet följer myndighetens arbete och utgår i från att såväl den lokala närvaron som samarbete med arbetsgivare och samverkan med kommuner fortsätter att utvecklas i linje med de förutsättningar som anges i förordningar och uppdrag. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att ta initiativ på området, varför yrkandena bör avslås.

I kommittémotion 2022/23:2052 (S) yrkande 3 lyfter motionärerna fram vikten av att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att erbjuda individanpassade åtgärder som leder den arbetssökande i riktning mot en varaktig anställning. Utskottet har inget att invända mot en sådan föresats och kan konstatera att Arbetsförmedlingen inom ramen för arbetet med att reformera den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har ett pågående uppdrag att utveckla den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och de individuella handlingsplanerna, bl.a. för att de insatser och aktiviteter som planeras ska vara sammanhållna och samordnade utifrån den enskildes stödbehov. Utskottet gör bedömningen att den pågående reformeringen och Arbetsförmedlingens fortsatta anskaffning av vidareutvecklade matchningstjänster bedrivs i linje med vad motionärerna efterfrågar och anser därmed att det inte finns skäl för något initiativ till regeringen i frågan. Det aktuella yrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Arbetsförmedlingen" i betänkandet. Läs betänkandet

En väl avvägd utformning av de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna är enligt utskottet avgörande för en arbetsmarknadspolitik som är både aktiv och effektiv. I kommittémotion 2022/23:2052 (S) yrkande 2 uppmanar motionärerna till en aktiv arbetsmarknadspolitik som både erbjuder stöd och ställer krav på den arbetssökande. Utskottet anser visserligen att denna formulering ganska väl sammanfattar viktiga utgångspunkter för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik. De konkreta förslag till reformer som enligt motionärerna ska forma en sådan politik har utskottet emellertid svårare att ställa sig bakom. När det gäller ungas etablering på arbetsmarknaden anser motionärerna enligt yrkandena 6 och 7 att det finns skäl att återinföra såväl utbildningskontrakt som 90-dagarsgarantin. Det är möjligt att dessa reformer var relevanta för sin tid, men med tanke på den nuvarande situationen på arbetsmarknaden håller utskottet inte med om att de bör återinföras.

Vad politiken nu behöver fokusera på är i första hand långtidsarbetslösheten och de problem som särskilt utrikes födda har att komma in på arbetsmarknaden. Utskottet noterar att den inriktning som regeringen stakar ut i budgetpropositionen för 2023 innebär satsningar på kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet. Dessa prioriteringar ger utrymme för en fortsatt ökning av insatser som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden, t.ex. arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och matchningstjänster. Liksom regeringen anser utskottet att inte minst matchningstjänsterna kan bidra till förkortade arbetslöshetstider och till att förebygga och motverka långtidsarbetslöshet. Utskottet noterar också att enligt Tidöavtalets reformagenda ska den passiva långtidsarbetslösheten brytas genom tydliga krav och möjligheter att genomföra insatser som leder till jobb.

Därmed ser utskottet inte skäl till något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena, som därför bör avslås.

Kommittémotionerna 2022/23:852 (C) yrkande 5 och 2022/23:1245 (V) yrkandena 27 och 30 behandlar olika aspekter av nystartsjobben. Utskottet menar att det inom arbetsmarknadspolitiken behöver finnas tillgång till olika insatser anpassade till de arbetssökande, av vilka nystartsjobben är en viktig del. Utskottet vill i sammanhanget påminna om att det under höstens budgetberedning ställde sig bakom regeringens förslag om ökade anslag till denna insats. När det gäller krav på anställningsförmåner som ska kunna ställas på arbetsgivare för att få anställa personer med nystartsjobb handlar det enligt utskottet om att hitta en rimlig nivå för att insatsen ska bli framgångsrik. Nivån bör vara sådan att den uppmuntrar arbetsgivare att anställa en person som står långt från arbetsmarknaden. Eftersom det inte finns någon skyldighet att anställa en viss arbetstagare kommer de krav som ställs på en potentiell arbetsgivare alltid att behöva vägas mot risken att ingen anställning kommer till stånd. Utskottet menar att det nuvarande regelverket är väl avvägt för att skapa vägar in på arbetsmarknaden för flera. Utskottet anser att detta resonemang är giltigt även när det gäller övriga subventionerade anställningar och krav på arbetsgivarna, t.ex. i fråga om kollektivavtal och arbetsintyg, som förs fram i kommittémotionerna 2022/23:1245 (V) yrkandena 25, 29 och 31, 2022/23:2052 (S) yrkande 13 och motion 2022/23:1479 (S). Även i dessa avseenden anser alltså utskottet att det befintliga regelverket är väl avvägt för att insatserna ska bli framgångsrika och kan därför inte se att det som motionärerna anför bör leda till något initiativ från utskottet. Därmed bör de aktuella yrkandena avslås.

När det gäller behovet av olika typer av kontroller av de subventionerade anställningarna för att bl.a. garantera rätt lön och rimliga arbetstider som tas upp i kommittémotion 2022/23:1245 (V) yrkandena 26, 28 och 32 vill utskottet understryka vikten av att motverka att subventionerade anställningar används i felaktiga syften. I ett bredare perspektiv handlar det om att motverka all form av arbetslivskriminalitet. Utskottet måste tyvärr konstatera att det finns alltför många exempel på oseriösa aktörer som utnyttjar både människor och skattemedel, vilket påverkar både hela branscher och den svenska arbetsmarknadsmodellen negativt. Samtidigt noterar utskottet att regeringen och berörda myndigheter uppmärksammar de problem som finns på området och vidtar åtgärder för att möta problemen. Regeringens prioriteringar framgår bl.a. av arbetsmiljöstrategin för 2021–2025 där en arbetsmarknad utan brott och fusk framhålls som ett av strategins fyra huvudsakliga delområden. Regeringen har också beslutat om en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet. Utskottet vill också lyfta fram det myndighetsgemensamma arbete som bedrivs för att motverka utbredningen av osund konkurrens och arbetslivskriminalitet och noterar att uppdraget har förlängts med ett tydligt fokus på att skapa en varaktig samverkan.

Utskottet noterar även att en central del i den fortsatta reformeringen av Arbetsförmedlingen är att det finns ett tydligt fokus på kontrollfunktioner, vilket också framgår av myndighetens målbeskrivning. Utskottet vill också lyfta fram arbetstagarorganisationernas delaktighet i fråga om att motverka ett otillbörligt utnyttjande av subventionerade anställningar. Utskottet konstaterar att det förvisso är Arbetsförmedlingen som beslutar om program och insatser men att fackförbundens information utgör ett viktigt underlag vid beslutet.

Vidare har utskottet tidigare ställt sig bakom lagändringar i syfte att ge förbättrade förutsättningar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, bl.a. ett mer ändamålsenligt informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser, vilket underlättar myndighetens kontrolluppdrag när det gäller individersättningar och leverantörers avtalsefterlevnad. Utskottet noterar också de förordningsändringar som trädde i kraft i december 2022 som innebär tydligare krav på arbetsgivare för att få bidrag eller stöd vid subventionerade anställningar och skärpta krav när det gäller skötsamhet för att hindra oseriösa arbetsgivare från att ta emot bidrag, stöd eller praktikanter.

Ur avsnittet "Arbetsmarknadspolitiska program och insatser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill till att börja med slå fast att alla människor ska ha möjlighet att utvecklas och stärkas i arbetslivet. Hur och i vilken grad en funktionsnedsättning påverkar en människas livssituation beror i hög grad på omständigheterna. Detsamma gäller i arbetslivet. Utskottet noterar att en rad förslag som framförs i motioner i detta avsnitt är inriktade på vad utskottet uppfattar som åtgärder av en mer övergripande karaktär. Det handlar om åtgärder för att förbättra situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och att hitta vägar in på arbetsmarknaden för denna grupp. Det gäller kommittémotionerna 2022/23:2052 (S) yrkande 5, 2022/23:961 (SD) yrkandena 4, 6, 7, och 12, 2022/23:882 (C) yrkandena 11–15 och 19 och 2022/23:2264 (MP) yrkandena 2–5 och 10 samt motionerna 2022/23:202 (C), 2022/23:1560 (S) och 2022/23:823 (M).

Utskottet vill understryka att det är en självklar uppgift för politiken att förbättra situationen på arbetsmarknaden för personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingens hela utbud av insatser står här till förfogande. Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2023 prioriterar insatser för att få den aktuella gruppen i arbete, bl.a. genom att rikta betydande resurser till särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utskottet noterar också att regeringen kontinuerligt lämnar uppdrag till Arbetsförmedlingen för att se över myndighetens arbete med den aktuella gruppen i olika delar. Utskottet konstaterar att Arbetsförmedlingen har vidtagit och kommer att vidta flera åtgärder med anledning av identifierade brister, bl.a. när det gäller att tidigt identifiera ohälsa eller funktionsnedsättning.

Utskottet välkomnar det stora intresse som finns hos motionärerna för att skapa ett arbetsliv med de bästa möjliga förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det är också glädjande att det verkar finnas en gemensam insikt om att det är fråga om en grupp som ofta är utsatt på arbetsmarknaden och att det är ett område som behöver prioriteras. Till skillnad från motionärerna menar dock utskottet att de prioriteringar och det pågående arbete som görs på området är anpassade för att stärka situationen för gruppen och skapa arbetstillfällen. Det gäller oavsett om det handlar om utredningsinsatser, styrning av myndigheter eller reglering av särskilda stöd, vilket alla är exempel på sådant som tas upp i motionerna. Därmed finns det enligt utskottet inte skäl för ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med något av de aktuella yrkandena, och de bör därför avslås.

När det gäller särskilt Arbetsförmedlingens anvisningar till Samhall, som tas upp i 2022/23:961 (SD) yrkande 13, konstaterar utskottet att myndighetens egen återrapportering visar på brister i bedömningar och arbetssätt. Samtidigt noterar utskottet att regeringen följer frågan och att Arbetsförmedlingen har ett pågående uppdrag att rätta till de identifierade bristerna. Utskottet anser därmed att det, i alla fall för närvarande, inte finns skäl att som motionärerna föreslår uppmana regeringen att ge en annan myndighet i uppdrag att utreda Arbetsförmedlingens arbetsprocess gentemot Samhall. Det aktuella yrkandet bör därför avslås.

När det gäller förslag om att avskaffa begreppet nedsatt arbetsförmåga, som tas upp i kommittémotionerna 2022/23:961 (SD) yrkande 3 och 2022/23:2264 (MP) yrkande 6, konstaterar utskottet att motionärerna inte presenterar några tydliga förslag på hur det upplevda problemet bör lösas. Utskottet noterar i likhet med motionärerna att användningen av begreppet nedsatt arbetsförmåga är något som Arbetsförmedlingen har sett över. Det är välkommet att frågan uppmärksammas och att övervägningar görs för att på bästa sätt beskriva de utmaningar och möjligheter som är förknippade med denna del av arbetsmarknaden. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att följa frågan och anser inte att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av yrkandena, som därför bör avslås.

När det gäller taket för lönebidrag, som tas upp i kommittémotion 2022/23:961 (SD) yrkande 9, noterar utskottet att det är ett belopp som under den förra mandatperioden stegvis höjdes för att stärka arbetsgivares förutsättningar att anställa personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det är självfallet viktigt att politiken strävar mot att hitta en rimlig nivå för hur högt taket bör vara för lönebidrag. Utskottet kan i sammanhanget konstatera att den senaste höjningen av nivån 2020 innebar ett kraftigt tillskott procentuellt. Utskottet anser därför inte att det finns skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen i frågan, varför yrkandet bör avslås.

I kommittémotion 2022/23:2264 (MP) yrkande 1 anser motionärerna att kritiken av Sverige från den internationella övervakningskommittén för funktionshinderkonventionen när det gäller rätten till arbete bör tas på allvar. Som utskottet förstår det måste den aktuella skrivelsen betraktas som allmänna kommentarer och riktlinjer när det gäller tolkningen av konventionen, inte som en kritik av något enskilt land. Utskottet utgår från att dessa frågor vid behov kommer att tas upp i Sveriges nästa rapport till FN-kommittén om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det aktuella motionsyrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser som framgått tydligt ovan att det är angeläget att skapa vägar till arbete för personer som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Liksom motionärerna anser utskottet att arbetsintegrerande sociala företag kan utgöra ett viktigt komplement till statliga insatser. Som framgår av Tillväxtverkets kartläggning utgör dessa företag, med sin inriktning på att integrera människor i samhälle och arbetsliv, också en stor andel av det s.k. sociala företagandet.

Utskottet vill hänvisa till vad som tidigare anförts om regeringens arbete med att förstärka insatserna för dem som står långt från arbetsmarknaden samt även när det gäller insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utskottet ser därutöver inget behov av att vidta åtgärder på området med anledning av vad som anförs i motionen. De aktuella yrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Arbetsintegrerande sociala företag" i betänkandet. Läs betänkandet