Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Inledning

I budgetprocessens första steg har finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (bet. 2022/23:FiU1). Riksdagen förväntas den 13 december 2022, efter att utskottet justerat detta betänkande, fatta beslut om utgiftsramar för 2023 i enlighet med finansutskottets förslag. Utskottets förslag till anslagsfördelning i detta betänkande är alltså villkorat av att riksdagen den 13 december 2022 ställer sig bakom regeringens förslag och således fattar beslut om en utgiftsram för utgiftsområde 18 på sammanlagt 6 099 158 000 kronor.

Området Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet

Utskottet konstaterar att Sveriges befolkning har ökat under lång tid, och det finns ett behov av att åtgärda det stora underskott av bostäder som har byggts upp. Det behövs både ett långsiktigt hållbart bostadsbyggande och ett bättre utnyttjande av det befintliga beståndet.

Sverige behöver en bostadspolitik som gör det möjligt för fler att förverkliga sina boendedrömmar. Som regeringen anför i propositionen behöver det finnas ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i livets olika skeden, och det måste vara möjligt att flytta mellan olika boendeformer. Det behöver bli lättare för fler människor att ta steget till den ägda bostaden. Det behöver också byggas fler bostäder över hela landet så att människor kan flytta dit arbetena finns.

I propositionen aviserar regeringen att den ska ta fram reformer som ska göra det möjligt för fler att äga sitt boende. Vidare ska reformer för att öka tillgången till byggbar mark tas fram, och reglerna för byggande ska förenklas betydligt. Därutöver ska kommunerna uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Reformer aviseras också för att ge incitament till ett ökat byggande, inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden.

Utskottet ser positivt på de reformer som regeringen aviserar. Det är just den typen av reformer som, till skillnad från ineffektiva statliga stöd, kan bidra till att det byggs fler bostäder över hela landet som möter människors behov och efterfrågan. I likhet med regeringen vill utskottet samtidigt understryka vikten av att ha beredskap för att omvärldsläget kan påverka byggtakten.

När det gäller anslagen 1:7 och 1:8 konstaterar utskottet att regeringen i årets budgetproposition går vidare med den nya inriktning för bostadspolitiken som riksdagen fattade beslut om hösten 2021. Då avskaffades det ineffektiva och kostsamma statliga investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (anslaget 1:8). Vidare avskaffades det kontraproduktiva stödet för energieffektivisering av flerbostadshus (anslaget 1:7). (Se bet. 2021/22:CU1, rskr. 2021/22:79.)

Utskottet välkomnar att regeringen nu fullföljer den kursändring för bostadspolitiken som riksdagen beslutade om i december 2021. Enligt regeringens förslag tillförs anslagen 1:7 och 1:8 medel för att genomföra utbetalningar till de aktörer som har beviljats stöd före den 31 december 2022, men därefter kommer inga ansökningar att beviljas. Utskottet anser att det är positivt att regeringen nu har satt ett sista datum för när stöd kan beviljas. Detta påskyndar den avveckling av stöden som riksdagen har beslutat om, och medel frigörs till andra områden där pengarna kan göra större nytta.

Utskottet välkomnar regeringens förslag att öka anslaget 1:5 Statens geotekniska institut. Detta är angeläget eftersom kommunernas ansökningar om ersättning för åtgärder för att förebygga jordskred och andra naturolyckor förväntas öka.

Även den föreslagna ökningen av anslaget 1:6 Lantmäteriet är välkommen eftersom myndigheten dels har fått ytterligare uppgifter med anledning av den nya strukturen för samhällets krisberedskap och det civila försvaret, dels har haft ett ekonomiskt underskott inom den avgiftsfinansierade verksamheten.

Utskottet anser också att regeringens förslag till anslagsfördelning inom det bostadspolitiska området i övrigt är väl avvägda.

Med detta ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till anslagsfördelning och beställningsbemyndigandet när det gäller området Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet.

Området Konsumentpolitik

Utskottet kan konstatera att konsumentmarknaderna fortsätter att utvecklas snabbt med växande e-handel och omfattande digital marknadsföring. Rysslands invasion av Ukraina och spridningen av covid-19 har dessutom bidragit till kraftigt höjda priser på många varor och tjänster, vilket påverkar konsumenterna. Vidare bedöms riskerna för ytterligare ökad skuldsättning vara stora 2023 på grund av det generellt pressade ekonomiska läget, som är påverkat av olika omvärldsfaktorer.

Utskottet delar regeringens syn på vilka åtgärder som behöver vidtas för att möta denna utveckling. Som regeringen redogör för i propositionen handlar det bl.a. om att prioritera arbetet med att kontrollera att det konsumentskyddande regelverket följs. Utskottet ser därför positivt på att regeringen kommer att bevaka Konsumentverkets arbete med detta.

I ekonomiskt svåra tider är behovet av konsumentvägledning särskilt stort. Utskottet menar att det är viktigt att alla konsumenter, oavsett var de bor, har tillgång till en god konsumentvägledning. Utskottet ser därför positivt på regeringens avsikt att noggrant följa Konsumentverkets arbete med konsumentvägledning. Regeringen kommer vidare att fortsätta att följa Konsumentverkets arbete med att minska hinder för en hållbar konsumtion, vilket är positivt.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att öka anslaget 2:1 Konsumentverket med 250 000 kronor med anledning av att verket har fått nya tillsynsuppgifter till följd av nya regler om nikotinprodukter. Vidare ställer sig utskottet bakom förslaget att minska samma anslag med 340 000 kronor med anledning av att tillsynen över tillståndspliktiga aktörers kreditprövningar flyttas till Finansinspektionen.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 18" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet kan åter konstatera att tillämpningen och effekterna av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri har utvärderats. Därmed får yrkandet om en utvärdering anses vara tillgodosett. Det saknas därför skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen om saken, och motionsyrkandet avstyrks.

Reservation

Bostadspolitiskt mål, punkt 2 (V)

av Malcolm Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1215 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Vänsterpartiet anser att bostaden är en grundläggande rättighet. I dag är bostadspolitiken varken tillräckligt aktiv eller tillräckligt omfattande. Sverige behöver en hållbar och långsiktig bostadspolitik som kan möta de utmaningar som vi står inför i form av bostadsbrist, bostadssegregation och klimatomställning. Vänsterpartiet menar att en bostad aldrig kan jämföras med andra handelsvaror, och för att minska bostadsbristen krävs ett ökat politiskt ansvarstagande. Gemensamt måste vi återskapa en statlig bostadspolitik enligt principen om generell välfärd. Därför ska frågan om att bygga bort bostadsbristen, framför allt med hyresrätter som vanliga löntagare har råd med, prioriteras. Det bostadspolitiska mål som gäller i dag, och som ska vara vägledande för regeringens politik på området, antogs under den tidigare borgerliga regeringen 2011. Det behövs ett nytt bostadspolitiskt mål som ger uttryck för de samhällsbehov och utmaningar som finns när det gäller bostadsbyggandet. Jag föreslår därför att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om ett nytt bostadspolitiskt mål för utgiftsområde 18 med följande formulering:

Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska utgå ifrån människors behov, bidra till jämlika förhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt och socialt hållbar utveckling vara grunden för verksamheten.

Det jag nu anfört om behovet av ett nytt bostadspolitiskt mål för utgiftsområde 18 bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Särskilda yttranden

1.

Statens budget inom utgiftsområde 18, punkt 1 (S)

Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S) anför:

Riksdagen förväntas den 13 december 2022 besluta att de samlade utgifterna för utgiftsområde 18 inte får överstiga 6 099 158 000 kronor (bet. 2022/23:FiU1). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 18.

Vi lever i en orolig tid. Rysslands hänsynslösa krig i Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, samtidigt som Putins energikrig prövar både ekonomin och sammanhållningen i Europas länder. I Sverige pressas hushåll och företag både av hög inflation och av ökande räntor. Reallönerna urholkas och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Därtill står Sverige inför en lågkonjunktur med ökande arbetslöshet. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle, där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans.

I regeringens budgetproposition för 2023 saknas det dessvärre verklighetsförankrade lösningar på de samhällsproblem som Sverige står inför.

Nu krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden och kampen mot samhällsproblemen främst och som kan rusta Sverige för tuffare ekonomiska tider. Vi behöver öka takten i klimatomställningen och bygga ett hållbart samhälle, samtidigt som vi skapar gröna jobb i hela Sverige. Socialdemokraternas budgetmotion innehåller förslag till rejäla investeringar för att skydda välfärden och hushållens ekonomi samt för att öka tryggheten i hela Sverige. För vi vet att vårt Sverige kan bättre.

Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2022/23:2074. Motionen behandlas i betänkande 2022/23:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 1 i det betänkandet. Förslaget till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 18 läggs fram i kommittémotion 2022/23:2216.

Socialdemokraternas budgetalternativ innebär att vi för 2023 anvisar 367 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 18. Vi föreslår också att regeringen ska bemyndigas att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 8 miljarder kronor för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande.

Vår målsättning är bra och trygga bostäder för alla. Särskilt i dessa oroliga tider behövs det en nationell bostadspolitik som fokuserar på goda bostäder åt alla – inte en marknad som fungerar för några få. Det osäkra världsläget med stigande materialpriser, ökad inflation och stigande räntor skapar osäkerhet för såväl fastighets- och byggbranschen som hushållen. Bostadsbyggandet spås minska och bostadsbristen är fortfarande stor, särskilt i storstäderna. För att klara dessa utmaningar måste staten ta ansvar för de hushåll som har svårt att klara sig samtidigt som ett fortsatt byggande måste stimuleras. Det behövs en offensiv bostadspolitik för att hålla uppe byggandet och för att det ska byggas bostäder som människor har råd med.

Vi vill se fler hyresrätter och fler blandade bostadsområden med villor, radhus och flerfamiljshus. På så sätt kan den växande bostadssegregationen brytas, vilket är helt centralt för att stärka sammanhållningen i vårt land.

Behovet av ett riktat stöd för energieffektivisering av flerbostadshus är minst lika aktuellt som tidigare. Det är nödvändigt att förbättra befintliga byggnaders energiprestanda genom att främja kostnadseffektiva åtgärder vid genomförandet av energieffektiviserande renoveringar. För att öka takten i detta arbete anslår vi 367 miljoner kronor mer än regeringen till anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus. Det innebär att vi anslår 717 miljoner kronor för 2023.

Ur avsnittet "Sjöfylleri" i betänkandet. Läs betänkandet