Bostadspolitik

Utskottet välkomnar att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anger att det ska tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende, att det behöver byggas fler bostäder som möter människors behov och efterfrågan, samt att kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Utskottet konstaterar att en övervägande majoritet av befolkningen önskar bo i småhus.

Utskottet konstaterar vidare att bostadsbyggandet av småhus behöver underlättas. Ett hinder för standardisering, innovation och effektivitet i bostadsbyggandet är att kommunerna gör olika tolkningar av Boverkets byggregler. Det etablerar en ordning som försvårar och fördröjer byggnadsprocessen över hela landet och på så vis generar merkostnader vid byggande. Att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anger att reglerna för att bygga ska förenklas betydligt ligger i linje med utskottets vilja.

En åtgärd för ett effektivare bostadsbyggande som efterlysts såväl av byggbranschen som i den politiska debatten är typgodkännande. Typgodkännande handlar i första hand om byggtekniska krav. Utskottet förutsätter att regeringen i sitt förenklingsarbete på nytt ser över möjligheten att införa typgodkännande av hus, liknande exempelvis Sverigehuset som Sverigedemokraterna lyft fram i sin motion.

Utskottet välkomnar också regeringens besked att kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus, och att ett första steg tagits genom ett uppdrag till länsstyrelserna om att följa upp vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande där det finns underskott på bostäder.

Mot den redovisade bakgrunden anser utskottet att regeringens inriktning för bostadspolitiken kan möta de behov och utmaningar som finns på området. Därmed saknas det skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen med anledning av de förslag om övergripande åtgärder på bostadsmarknaden som behandlas i detta avsnitt. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Åtgärder på bostadsmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 6, 11, 12 och 17. Läs betänkandet

På utskottets förslag beslutade riksdagen om en avveckling av investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande hösten 2022. I samband med beslutet om statens budget för 2023 ställde sig såväl utskottet som riksdagen bakom regeringens förslag i budgetpropositionen att fullfölja avvecklingen av stödet (bet. 2022/23:CU1, rskr. 2022/23:76). Utskottet anser fortfarande att den här typen av stöd är ineffektivt och kostsamt. Något nytt stöd ska inte införas. Motionerna 2022/23:2217 (S) yrkande 13, 2022/23:1032 (S) och 2022/23:1339 (S) yrkande 3 bör därför avslås.

När det gäller motionsförslagen om att de statliga kreditgarantierna bör riktas tydligare mot svaga marknader och om åtgärder för att förbättra rådgivning och information om kreditgarantier vill utskottet till att börja med peka på att en ny kreditförordning med bredare tillämpningsområde och tydligare fokus på svagare marknader infördes 2020. I det sammanhanget infördes ett höjt schablonbelopp för produktionskostnaden vid nyproduktion på svagare marknader för att förbättra kreditförsörjningen till bostadsbyggande i hela landet. Vidare har Boverket tagit fram en vägledning om hur förordningen om kreditgarantier ska tillämpas. Utskottet noterar vidare en ökning av antalet beviljade kreditgarantier och antalet byggda lägenheter under 2021. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen om kreditgarantier. Motionerna 2022/23:1672 (C) yrkande 22 och 2022/23:909 (C) yrkandena 24–26 avstyrks därmed.

Som redovisas ovan bereds inom Regeringskansliet förslag som syftar till att underlätta finansieringen av bostadsbyggande. Bland annat bereds ett förslag om statliga marknadskompletterande topplån via statliga Almi och Boverkets förslag till statliga topplån med delvis kommunalt förlustansvar för ny- och ombyggnad av egnahem samt även för byggande av andra upplåtelseformer på svagare marknader. Till detta kommer beredningen av förslagen i betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14). I betänkandet görs bedömningen att det finns förutsättningar att utveckla en modell som kan underlätta idéburna bostadsaktörers finansiering av bostadsprojekt på landsbygden. Utskottet anser att resultatet av den beredning som pågår inom Regeringskansliet inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagen sida. Därmed bör även motionerna 2022/23:1215 (V) yrkande 7, 2022/23:2217 (S) yrkandena 9 och 10 samt 2022/23:2171 (MP) yrkande 2 avslås.

Ur avsnittet "Finansiering av bostadsbyggande" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har Bokföringsnämnden utrett om nämndens allmänna råd om av- och nedskrivningar kan ändras för att underlätta byggande av bostäder på landsbygden och funnit att sådana ändringar inte är förenliga med årsredovisningslagen och dess bakomliggande EU-direktiv. Utskottet konstaterar att regeringen har lagt Bokföringsnämndens rapport till handlingarna.

Det finns dock andra sätt att underlätta byggande på svaga marknader och landsbygd. Som utskottet anfört under avsnittet Finansiering av bostadsbyggande har den nya kreditförordningen från 2020 ett större fokus på att underlätta finansiering av bostadsbyggande på svagare marknader och landsbygden. Inom Regeringskansliet bereds dessutom förslaget om marknadskompletterande topplån i betänkandet Lån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108) och Boverkets förslag om statligt topplån. Det arbetet bör inte föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Översyn av redovisningsregler" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anger att det ska tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende, att det behöver byggas fler bostäder som möter människors behov och efterfrågan, samt att kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Utskottet konstaterar att en övervägande majoritet av befolkningen önskar bo i småhus.

Utskottet konstaterar vidare att bostadsbyggandet av småhus behöver underlättas. Ett hinder för standardisering, innovation och effektivitet i bostadsbyggandet är att kommunerna gör olika tolkningar av Boverkets byggregler. Det etablerar en ordning som försvårar och fördröjer byggnadsprocessen över hela landet och på så vis generar merkostnader vid byggande. Att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anger att reglerna för att bygga ska förenklas betydligt ligger i linje med utskottets vilja.

En åtgärd för ett effektivare bostadsbyggande som efterlysts såväl av byggbranschen som i den politiska debatten är typgodkännande. Typgodkännande handlar i första hand om byggtekniska krav. Utskottet förutsätter att regeringen i sitt förenklingsarbete på nytt ser över möjligheten att införa typgodkännande av hus, liknande exempelvis Sverigehuset som Sverigedemokraterna lyft fram i sin motion.

Utskottet välkomnar också regeringens besked att kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus, och att ett första steg tagits genom ett uppdrag till länsstyrelserna om att följa upp vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande där det finns underskott på bostäder.

Mot den redovisade bakgrunden anser utskottet att regeringens inriktning för bostadspolitiken kan möta de behov och utmaningar som finns på området. Därmed saknas det skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen med anledning av de förslag om övergripande åtgärder på bostadsmarknaden som behandlas i detta avsnitt. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Åtgärder på bostadsmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 11, 12 och 17. Läs betänkandet

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det krävs ytterligare åtgärder för att minska dagens boendesegregation och trångboddhet. Det krävs strukturella insatser på bostadsmarknaden som kan bidra till ett större utbud av olika upplåtelseformer och underlätta för människor att flytta mellan olika boendeformer utifrån sina behov i olika skeden av livet. Den som äger sin egen bostad känner ett större ansvar för sitt boende och sin boendemiljö. Bland annat av detta skäl är det viktigt att fler kan ta steget till den ägda bostaden. Mot denna bakgrund välkomnar utskottet de reformer som regeringen har aviserat för att ge incitament till ökat byggande, inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Regeringen aviserar vidare reformer för att öka möjligheten att äga sitt boende och reformer för att öka tillgången till byggbar mark. Kommunerna ska dessutom uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt när det gäller småhus. Ett fortsatt byggande av olika boendeformer är av stor vikt för att motverka boendesegregationen och minska trångboddhet. Det arbete som pågår och aviseras ligger i linje med önskemålen i motionerna 2022/23:2217 (S) yrkande 30, 2022/23:910 (C) yrkande 32 och 2022/23:762 (MP) yrkande 1 om att bygga bort bostadsbristen och därigenom lösa problemen med trångboddhet samt behovet av fler blandade bostadsområden. De avstyrks därför.

För att bryta segregationen och utanförskapet i våra bostadsområden krävs även andra åtgärder. Kunskap om hur den socioekonomiska segregationen ser ut och vad den beror på är centralt för träffsäkerheten i arbetet för att minska och motverka segregation. Utskottet välkomnar därför att Boverket har fått i uppdrag att förvalta och utveckla verktyg som genom användning av platsdata möjliggör mätning och analys av socioekonomisk segregation. Vidare har Boverket tagit fram en beräkningsmodell för att fastställa hur många hushåll som är trångbodda och som samtidigt har en orimlig boendesituation.

Som redovisas ovan visar Statskontorets rapport att de kommuner som har stora utmaningar med segregation också har ett pågående arbete för att minska och motverka segregation. Utskottet noterar vidare att flera kommuner har som mål att minska boendesegregationen, vilket är positivt. Det bedrivs således ett aktivt arbete i kommunerna med att minska och motverka segregation. Likaså arbetar berörda myndigheter med att utreda och kartlägga orsakerna till socioekonomisk segregation i syfte att ge regeringen underlag för att besluta om rätt åtgärder. Mot den redovisade bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta ett initiativ med anledning av det som framförs i motionerna 2022/23:2217 (S) yrkande 31, 2022/23:1880 (C) yrkandena 19 och 20, 2022/23:910 (C) yrkandena 28 och 29 samt 2022/23:762 (MP) yrkande 2 om ett nationellt mått på boendesegregation, kartläggning av trångboddhet och ytterligare samverkan och åtgärder för att minska och motverka segregation och social utsatthet. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Åtgärder mot segregation och trångboddhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Förutsättningarna att skapa goda och hållbara livsmiljöer ser olika ut i olika delar av landet. Hur våra bostadsområden utformas har dock stor betydelse för människors trivsel och livskvalitet. Det är därför positivt att andelen kommuner som inkluderar ekosystemtjänster i sina planeringsunderlag för grön- och vattenstruktur har ökat de senaste åren. Därutöver anser utskottet att Boverkets vägledning om hur stadsgrönska och ekosystemtjänster kan integreras i den byggda miljön är ett användbart verktyg för att t.ex. öka den ekologiskt aktiva ytan genom bl.a. gröna tak och gröna väggar. Utskottet vill även peka på Boverkets och Naturvårdsverkets gemensamma vägledning om grönplanering som utgör ett stöd för kommuner och konsulter som arbetar inom miljö, naturvård, stadsbyggnad och strategisk planering.

Som redovisas ovan gör Naturvårdsverket bedömningen att Boverkets vägledning och verktyg ger förutsättningar att nå målet om att en majoritet av kommunerna senast 2025 ska ta till vara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter.

Med hänsyn till det aktiva arbete som pågår för att skapa goda och hållbara livsmiljöer finns det inte skäl till något tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Gröna bostadsområden" i betänkandet. Läs betänkandet

Till att börja med konstaterar utskottet att kommunerna redan i dag har möjlighet att ge vissa grupper förtur i bostadsköerna och att kommunerna genom ägardirektiv kan ställa krav på sina kommunala bostadsaktiebolag om riktade insatser till särskilda grupper, t.ex. personer som lever under hot eller är utsatta för våld.

Utredningen En socialt hållbar bostadsförsörjning har haft i uppdrag att analysera hur förturssystemen i kommunerna fungerar och på vilka grunder förtur erbjuds. Som redovisas ovan konstaterar utredningen att kötid innebär att hushåll som står inför ett mer akut behov av bostad och som inte stått i kö har små chanser att kunna lösa sin situation genom en kommunal bostadsförmedling. För att åstadkomma en mer aktiv och träffsäker förmedling föreslår utredningen att förmedling som huvudregel ska ske i turordning efter kötid, men att bostadsförmedlingar ska få tydligare förutsättningar att kunna tillämpa reservationer och större utrymme för förturer. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet och utskottet anser att det arbetet inte bör föregripas genom en åtgärd från riksdagens sida. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:1673 (C) yrkande 58, 2022/23:883 (C) yrkande 13, 2022/23:910 (C) yrkande 22 och 2022/23:1311 (S) yrkande 3 om en nationell bostadskö för våldsutsatta samt motion 2022/23:1249 (V) yrkande 27 om att förmedling ska ske efter kötid.

När det sedan gäller förslag om att alla kommuner ska tillhandahålla en bostadsförmedling anser utskottet, i likhet med tidigare ställningstaganden, att det bör överlåtas till kommunerna att själva överväga om kommunen ska bedriva en bostadsförmedling eller inte. Behovet av en sådan förmedlingsverksamhet måste enligt utskottet bedömas utifrån förutsättningarna på den lokala bostadsmarknaden och förekomsten av andra sätt att förmedla kontakten mellan hyresvärdar och bostadssökande, exempelvis genom att kommunen tillhandahåller en bostadsportal. Det är enligt utskottet positivt att lägenheter från privata hyresvärdar kan förmedlas via kommunala bostadsförmedlingar, men utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslaget att privata hyresvärdar ska vara skyldiga att förmedla en viss andel av sitt hyresbestånd via en kommunal bostadsförmedling. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1249 (V) yrkandena 26 och 28.

Ur avsnittet "Bostadsförmedling och förtur till bostad för vissa grupper" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anger att det ska tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende, att det behöver byggas fler bostäder som möter människors behov och efterfrågan, samt att kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Utskottet konstaterar att en övervägande majoritet av befolkningen önskar bo i småhus.

Utskottet konstaterar vidare att bostadsbyggandet av småhus behöver underlättas. Ett hinder för standardisering, innovation och effektivitet i bostadsbyggandet är att kommunerna gör olika tolkningar av Boverkets byggregler. Det etablerar en ordning som försvårar och fördröjer byggnadsprocessen över hela landet och på så vis generar merkostnader vid byggande. Att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anger att reglerna för att bygga ska förenklas betydligt ligger i linje med utskottets vilja.

En åtgärd för ett effektivare bostadsbyggande som efterlysts såväl av byggbranschen som i den politiska debatten är typgodkännande. Typgodkännande handlar i första hand om byggtekniska krav. Utskottet förutsätter att regeringen i sitt förenklingsarbete på nytt ser över möjligheten att införa typgodkännande av hus, liknande exempelvis Sverigehuset som Sverigedemokraterna lyft fram i sin motion.

Utskottet välkomnar också regeringens besked att kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus, och att ett första steg tagits genom ett uppdrag till länsstyrelserna om att följa upp vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande där det finns underskott på bostäder.

Mot den redovisade bakgrunden anser utskottet att regeringens inriktning för bostadspolitiken kan möta de behov och utmaningar som finns på området. Därmed saknas det skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen med anledning av de förslag om övergripande åtgärder på bostadsmarknaden som behandlas i detta avsnitt. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Åtgärder på bostadsmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 6, 12 och 17. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har Boverket haft i uppdrag att utvärdera lagen om bostadsanpassningsbidrag och analysera hur den har påverkat utvecklingen av bidraget. Boverket har inte funnit något som pekar på att lagändringen 2018 skulle ha påverkat möjligheten att ansöka om bidrag eller att bevilja bidrag från kommunernas sida. Boverket anför att förändringen när det gäller antal beviljade ansökningar har pågått en längre tid och påverkats av en mängd faktorer, bl.a. demografi och bostadsbestånd med moderna tillgänglighetskrav samt bättre hälsa hos äldre. Boverket föreslår vidare att rullstolsgarage ska vara bidragsberättigade.

Genom den utvärdering som Boverket nyligen har gjort får önskemålet om en översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag i motion 2022/23:910 (C) yrkande 21 anses vara tillgodosett. När det gäller förslaget i motion 2022/23:1701 (L) om åtgärder för att säkra vardagen för människor med behov av elrullstol eller permobil konstaterar utskottet att Boverkets förslag nu bereds inom Regeringskansliet. Resultatet av det arbetet bör inte föregripas. Med detta avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Bostadsanpassningslagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Miljö- och klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn utgör en betydande del av samhällets miljöpåverkan. För att Sverige ska nå klimatmålen måste samhällets omställning mot lägre utsläpp även omfatta bygg- och fastighetssektorn. Utskottet kan konstatera att regeringen bedriver ett aktivt arbete på området. Utskottet vill börja med att hänvisa till regeringens strategi för cirkulär ekonomi där bygg- och fastighetssektorn, inklusive bygg- och rivningsavfall, samt plastmaterial pekas ut som prioriterade material- och produktströmmar. Vidare har regeringen beslutat om ett nytt etappmål för bygg- och rivningsavfall och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att se över användandet av plast i en cirkulär och fossilfri ekonomi.

I januari 2022 trädde lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft och Boverket har i uppdrag att underlätta införandet. Boverket har vidare fått i uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Boverket ska bl.a. kartlägga och analysera hur återanvändning och återvinning av befintligt byggmaterial, byggnadsdelar och byggnadsverk fungerar i dag samt föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande, inklusive giftfria materialkretslopp.

Även på EU-nivå görs satsningar för att utveckla en cirkulär ekonomi med resurseffektiva och giftfria materialkretslopp. Här kan nämnas kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi och ett nyligen lämnat förslag till reviderad och mer omfattande byggproduktförordning.

På myndighetsnivå har Boverket tagit fram en vägledning om livscykelanalyser för byggnader. Boverket och Upphandlingsmyndigheten har vidare utarbetat hållbarhetskriterier och upphandlingsstöd i syfte att underlätta för beställare och byggherrar att ställa krav på minskad miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv vid byggande.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att föreslå ett tillkännagivande från riksdagens sida med anledning av motionsförslag om olika styrmedel för att öka återanvändning och återvinning av byggmaterial, minimera och fasa ut plast och farliga kemikalier samt ett utökat producentansvar. Motionerna 2022/23:2190 (C) yrkande 170, 2002/23:1454 (MP) yrkandena 1–3, 6 och 7 samt 2022/23:2175 (MP) yrkande 60 bör därför avslås.

När det sedan gäller motionsförslag om att öka byggandet i trämaterial konstaterar utskottet att regeringens arbete, som beskrivs ovan, styr mot ett mer hållbart byggande med förnybara material, exempelvis trä. Likaså har behovet av styrmedel för att öka användningen av förnybara material i byggnader övervägts i betänkandet Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4). Utredningen har vidare noterat att ett flertal kommuner har utvecklat träbyggnadsstrategier för att styra utvecklingen mot ett ökat träbyggande. Därmed anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att ta något initiativ för att främja byggande i trä. Motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 11 och 14, 2022/23:1215 (V) yrkande 9, 2022/23:2190 (C) yrkande 169, 2022/23:909 (C) yrkande 37, 2022/23:2267 (MP) yrkande 1 och 2022/23:469 (S) bör därför avslås.

Slutligen när det gäller förslag i motionerna 2022/23:2190 (C) yrkande 168 och 2022/23:909 (C) yrkande 36 om att takytor bör betraktas som en strategisk resurs för energiproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster hänvisar utskottet till Boverkets vägledning om hur stadsgrönska och ekosystemtjänster kan integreras i den byggda miljön. Vägledningen tar bl.a. upp hur tak kan användas för att förbättra den byggda miljön när det gäller dagvattenhantering, reglering av temperatur och ekosystemtjänster. Utskottet finner därför inte skäl för ett tillkännagivande i frågan. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Innovativt, miljövänligt och hållbart byggande m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Miljö- och klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn utgör en betydande del av samhällets miljöpåverkan. För att Sverige ska nå klimatmålen måste samhällets omställning mot lägre utsläpp även omfatta bygg- och fastighetssektorn. Utskottet kan konstatera att regeringen bedriver ett aktivt arbete på området. Utskottet vill börja med att hänvisa till regeringens strategi för cirkulär ekonomi där bygg- och fastighetssektorn, inklusive bygg- och rivningsavfall, samt plastmaterial pekas ut som prioriterade material- och produktströmmar. Vidare har regeringen beslutat om ett nytt etappmål för bygg- och rivningsavfall och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att se över användandet av plast i en cirkulär och fossilfri ekonomi.

I januari 2022 trädde lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft och Boverket har i uppdrag att underlätta införandet. Boverket har vidare fått i uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Boverket ska bl.a. kartlägga och analysera hur återanvändning och återvinning av befintligt byggmaterial, byggnadsdelar och byggnadsverk fungerar i dag samt föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande, inklusive giftfria materialkretslopp.

Även på EU-nivå görs satsningar för att utveckla en cirkulär ekonomi med resurseffektiva och giftfria materialkretslopp. Här kan nämnas kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi och ett nyligen lämnat förslag till reviderad och mer omfattande byggproduktförordning.

På myndighetsnivå har Boverket tagit fram en vägledning om livscykelanalyser för byggnader. Boverket och Upphandlingsmyndigheten har vidare utarbetat hållbarhetskriterier och upphandlingsstöd i syfte att underlätta för beställare och byggherrar att ställa krav på minskad miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv vid byggande.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att föreslå ett tillkännagivande från riksdagens sida med anledning av motionsförslag om olika styrmedel för att öka återanvändning och återvinning av byggmaterial, minimera och fasa ut plast och farliga kemikalier samt ett utökat producentansvar. Motionerna 2022/23:2190 (C) yrkande 170, 2002/23:1454 (MP) yrkandena 1–3, 6 och 7 samt 2022/23:2175 (MP) yrkande 60 bör därför avslås.

När det sedan gäller motionsförslag om att öka byggandet i trämaterial konstaterar utskottet att regeringens arbete, som beskrivs ovan, styr mot ett mer hållbart byggande med förnybara material, exempelvis trä. Likaså har behovet av styrmedel för att öka användningen av förnybara material i byggnader övervägts i betänkandet Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4). Utredningen har vidare noterat att ett flertal kommuner har utvecklat träbyggnadsstrategier för att styra utvecklingen mot ett ökat träbyggande. Därmed anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att ta något initiativ för att främja byggande i trä. Motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 11 och 14, 2022/23:1215 (V) yrkande 9, 2022/23:2190 (C) yrkande 169, 2022/23:909 (C) yrkande 37, 2022/23:2267 (MP) yrkande 1 och 2022/23:469 (S) bör därför avslås.

Slutligen när det gäller förslag i motionerna 2022/23:2190 (C) yrkande 168 och 2022/23:909 (C) yrkande 36 om att takytor bör betraktas som en strategisk resurs för energiproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster hänvisar utskottet till Boverkets vägledning om hur stadsgrönska och ekosystemtjänster kan integreras i den byggda miljön. Vägledningen tar bl.a. upp hur tak kan användas för att förbättra den byggda miljön när det gäller dagvattenhantering, reglering av temperatur och ekosystemtjänster. Utskottet finner därför inte skäl för ett tillkännagivande i frågan. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Innovativt, miljövänligt och hållbart byggande m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har Boverket sedan 2018 i uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. I uppdraget ingår bl.a. att stödja kommunerna i deras arbete med klimatanpassning av den byggda miljön, att identifiera behov av underlag och vägledning för klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse, att följa utvecklingen inom området klimatanpassning och att analysera vad det innebär för ny och befintlig bebyggelse. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom motion 2022/23:760 (MP) yrkande 2 om klimatrelaterade risker vid värmebölja. Yrkandet avstyrks därför.

Utskottet konstaterar vidare att Riksrevisionens granskning visar att en stor del av de statliga insatserna för att stödja kommunernas klimatanpassning av den byggda miljön bidrar till att kommunerna kan arbeta effektivt med klimatanpassning. Samtidigt påtalas brister i hur insatserna utformats och genomförts. Boverket har även dröjt med att ta fram viktiga vägledningar om hur kommunerna ska bedöma klimatrisker i översiktsplaner och detaljplaner. Inom kort kommer regeringen i en skrivelse till riksdagen att redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av iakttagelserna i rapporten. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa regeringens redovisning med ett tillkännagivande. Även motion 2022/23:760 (MP) yrkande 3 om behovet att tydliggöra ansvarsförhållandena för förebyggande klimatanpassningsåtgärder och uppkomna skador avstyrks därför.

Ur avsnittet "Klimatanpassning av bebyggd miljö" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anger att det ska tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende, att det behöver byggas fler bostäder som möter människors behov och efterfrågan, samt att kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Utskottet konstaterar att en övervägande majoritet av befolkningen önskar bo i småhus.

Utskottet konstaterar vidare att bostadsbyggandet av småhus behöver underlättas. Ett hinder för standardisering, innovation och effektivitet i bostadsbyggandet är att kommunerna gör olika tolkningar av Boverkets byggregler. Det etablerar en ordning som försvårar och fördröjer byggnadsprocessen över hela landet och på så vis generar merkostnader vid byggande. Att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anger att reglerna för att bygga ska förenklas betydligt ligger i linje med utskottets vilja.

En åtgärd för ett effektivare bostadsbyggande som efterlysts såväl av byggbranschen som i den politiska debatten är typgodkännande. Typgodkännande handlar i första hand om byggtekniska krav. Utskottet förutsätter att regeringen i sitt förenklingsarbete på nytt ser över möjligheten att införa typgodkännande av hus, liknande exempelvis Sverigehuset som Sverigedemokraterna lyft fram i sin motion.

Utskottet välkomnar också regeringens besked att kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus, och att ett första steg tagits genom ett uppdrag till länsstyrelserna om att följa upp vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande där det finns underskott på bostäder.

Mot den redovisade bakgrunden anser utskottet att regeringens inriktning för bostadspolitiken kan möta de behov och utmaningar som finns på området. Därmed saknas det skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen med anledning av de förslag om övergripande åtgärder på bostadsmarknaden som behandlas i detta avsnitt. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Åtgärder på bostadsmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 6, 11 och 12. Läs betänkandet