Associationsrätt

Som redovisas ovan har en statlig utredning lämnat förslag på åtgärder som syftar till att förenkla och modernisera bokföringslagen (SOU 2021:60). Utredningen har bl.a. sett över de frågeställningar som lyfts fram i motionsyrkandena om en modern och digitalt anpassad bokföringslag. Utredningen föreslår bl.a. att kravet på att bevara ursprungligt material med räkenskapsinformation som har överförts i fyra år avskaffas. Vidare föreslås en ändring av bestämmelsen om överföring av räkenskapsinformation. Ändringen, som är avsedd att vara ett förtydligande, innebär att räkenskapsinformation endast får överföras om det inte innebär en risk för att räkenskapsinformationen förändras eller försvinner.

Utskottet konstaterar att utredningens förslag ligger i linje med önskemålen i motionerna om att räkenskapsinformation bör kunna överföras till elektronisk form direkt och att den nuvarande hanteringen av både digitala och fysiska underlag bör utmönstras eftersom det innebär ett onödigt dubbelarbete och en administrativ börda. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa resultatet av den beredning av utredningen som nu pågår inom Regeringskansliet. Det innebär att motionerna 2022/23:1010 (SD) yrkande 12, 2022/23:2192 (C) yrkandena 12 och 13 och 2022/23:1652 (C) avstyrks.

När det sedan gäller motionsförslagen om förvaring av räkenskapsinformation i Sverige och om förenklingar av regelverket för årsbokslut har även dessa frågeställningar övervägts av utredningen. Utredningen har, som redovisas ovan, gjort bedömningen att bokföringslagens nuvarande krav på förvaring av räkenskapsinformation i Sverige för närvarande inte bör avskaffas och att bestämmelserna om årsbokslut inte bör ändras. Utskottet anser, i likhet med tidigare ställningstagande, att resultatet av den pågående beredningen inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2022/23:1010 (SD) yrkandena 13 och 14 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Bokföringslagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 4. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har en statlig utredning lämnat förslag på åtgärder som syftar till att förenkla och modernisera bokföringslagen (SOU 2021:60). Utredningen har bl.a. sett över de frågeställningar som lyfts fram i motionsyrkandena om en modern och digitalt anpassad bokföringslag. Utredningen föreslår bl.a. att kravet på att bevara ursprungligt material med räkenskapsinformation som har överförts i fyra år avskaffas. Vidare föreslås en ändring av bestämmelsen om överföring av räkenskapsinformation. Ändringen, som är avsedd att vara ett förtydligande, innebär att räkenskapsinformation endast får överföras om det inte innebär en risk för att räkenskapsinformationen förändras eller försvinner.

Utskottet konstaterar att utredningens förslag ligger i linje med önskemålen i motionerna om att räkenskapsinformation bör kunna överföras till elektronisk form direkt och att den nuvarande hanteringen av både digitala och fysiska underlag bör utmönstras eftersom det innebär ett onödigt dubbelarbete och en administrativ börda. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa resultatet av den beredning av utredningen som nu pågår inom Regeringskansliet. Det innebär att motionerna 2022/23:1010 (SD) yrkande 12, 2022/23:2192 (C) yrkandena 12 och 13 och 2022/23:1652 (C) avstyrks.

När det sedan gäller motionsförslagen om förvaring av räkenskapsinformation i Sverige och om förenklingar av regelverket för årsbokslut har även dessa frågeställningar övervägts av utredningen. Utredningen har, som redovisas ovan, gjort bedömningen att bokföringslagens nuvarande krav på förvaring av räkenskapsinformation i Sverige för närvarande inte bör avskaffas och att bestämmelserna om årsbokslut inte bör ändras. Utskottet anser, i likhet med tidigare ställningstagande, att resultatet av den pågående beredningen inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2022/23:1010 (SD) yrkandena 13 och 14 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Bokföringslagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har en statlig utredning lämnat förslag på åtgärder som syftar till att förenkla och modernisera bokföringslagen (SOU 2021:60). Utredningen har bl.a. sett över de frågeställningar som lyfts fram i motionsyrkandena om en modern och digitalt anpassad bokföringslag. Utredningen föreslår bl.a. att kravet på att bevara ursprungligt material med räkenskapsinformation som har överförts i fyra år avskaffas. Vidare föreslås en ändring av bestämmelsen om överföring av räkenskapsinformation. Ändringen, som är avsedd att vara ett förtydligande, innebär att räkenskapsinformation endast får överföras om det inte innebär en risk för att räkenskapsinformationen förändras eller försvinner.

Utskottet konstaterar att utredningens förslag ligger i linje med önskemålen i motionerna om att räkenskapsinformation bör kunna överföras till elektronisk form direkt och att den nuvarande hanteringen av både digitala och fysiska underlag bör utmönstras eftersom det innebär ett onödigt dubbelarbete och en administrativ börda. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa resultatet av den beredning av utredningen som nu pågår inom Regeringskansliet. Det innebär att motionerna 2022/23:1010 (SD) yrkande 12, 2022/23:2192 (C) yrkandena 12 och 13 och 2022/23:1652 (C) avstyrks.

När det sedan gäller motionsförslagen om förvaring av räkenskapsinformation i Sverige och om förenklingar av regelverket för årsbokslut har även dessa frågeställningar övervägts av utredningen. Utredningen har, som redovisas ovan, gjort bedömningen att bokföringslagens nuvarande krav på förvaring av räkenskapsinformation i Sverige för närvarande inte bör avskaffas och att bestämmelserna om årsbokslut inte bör ändras. Utskottet anser, i likhet med tidigare ställningstagande, att resultatet av den pågående beredningen inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2022/23:1010 (SD) yrkandena 13 och 14 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Bokföringslagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har EU-direktivet om företags hållbarhetsrapportering nyligen ändrats. För noterade företag som även ska redovisa en mångfaldspolicy innebär det nya direktivet att denna skyldighet anses vara uppfylld om hållbarhetsrapporten innehåller den information som ska lämnas enligt bestämmelsen om mångfaldspolicy och om en hänvisning om detta görs i bolagsstyrningsrapporten. En särskild utredare har i uppdrag att ta ställning till hur det nya direktivet ska genomföras i svensk rätt, och uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2023.

Inledningsvis vill utskottet framhålla att det fortfarande anser att det inte finns anledning att vid genomförandet av EU-direktivet gå längre än vad direktivet kräver när det gäller hållbarhetsrapportering och mångfaldsredovisning. Som utskottet tidigare har påpekat leder en överreglering till en ökad regelbörda och ökade kostnader för företagen. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att beakta riksdagens tillkännagivande från 2017 vid sin kommande beredning av frågan hur det nya direktivet ska genomföras i svensk rätt. Utskottet utgår vidare från att konsekvenserna för bl.a. företagen kommer att belysas i detta arbete. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta ett initiativ med anledning av vad som anförs i motion 2022/23:1010 (SD) yrkandena 6–8.

När det sedan gäller motion 2022/23:908 (C) yrkande 29 om att fördjupa samarbetet med näringslivet och forskningen för att lyfta in arbetet med biologisk mångfald konstaterar utskottet att det i det aktuella EU-direktivet ställs krav på företagen att rapportera om miljöfaktorer såsom biologisk mångfald. Biologisk mångfald är således en del av företagens hållbarhetsrapportering. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom ett tillkännagivande till regeringen med anledning av vad som anförs i motionen. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Företags rapportering om hållbarhet och mångfald" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ser, i likhet med motionärerna, allvarligt på att företag används i brottslig verksamhet och att förbudet mot bolagsmålvakter i aktiebolagslagen inte upprätthålls. Som redovisas ovan har riksdagen också, på utskottets förslag, riktat flera tillkännagivanden till regeringen om att utreda och lämna förslag som motverkar bolagsmålvakter och förhindrar att bolag därigenom används som brottsverktyg.

En statlig utredning arbetar nu med att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter. Uppdraget ska redovisas senast i juni 2023. Som redovisas ovan syftar utredningens uppdrag i huvudsak till att ge Bolagsverket en mer kontrollerande och brottsförebyggande roll. Utredningen ska bl.a. överväga om Bolagsverket ska kunna neka registrering av näringsverksamhet och ta ställning till om Bolagsverket bör ges möjlighet att i brottsförebyggande syfte genomföra utökade kontroller för att identifiera målvakter. Därtill ska utredningen överväga om straffet för brott mot målvaktsförbudet bör skärpas. I uppdraget ingår vidare att redovisa de för- och nackdelar som finns med nuvarande undantag från revisionsplikten för små aktiebolag respektive en återinförd revisionsplikt för sådana bolag.

Enligt utskottet tar den pågående utredningen i allt väsentligt itu med de problem som utskottet och riksdagen pekat på i tillkännagivandena från 2021 och 2022. I avvaktan på resultatet av utredningen ser utskottet inte skäl för riksdagen att göra ytterligare ett tillkännagivande i frågan. Utskottet förutsätter att regeringen prioriterar beredningen av utredningens förslag och så snart det är möjligt återkommer till riksdagen med lagförslag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Företag som brottsverktyg" i betänkandet. Läs betänkandet

Till att börja med konstaterar utskottet att det inom svensk associationsrättslig lagstiftning finns en rad olika företagsformer att välja mellan beroende på om man vill driva företag ensam eller tillsammans med andra. De finns också olika alternativ när det gäller bolagsmännens ekonomiska ansvar. Utskottet anser därför att det inte finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagen om att utreda en aktiebolagsform med enbart en ägare.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom motionsyrkandena om att se över avgifterna för att starta och avveckla företag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Avgifter för företagande m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisas ovan utreds bl.a. frågan om straffansvaret vid bokföringsbrott inom ramen för utredningen Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115). Utskottet anser att det arbetet inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida och motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Bokföringsbrott" i betänkandet. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare anfört är det redan i dag möjligt att bedriva verksamhet som beaktar andra intressen än vinstintresset inom ramen för de associationsformer som finns i svensk lagstiftning. Detta kan ske inom ramen för ett aktiebolag eller en ekonomisk förening genom att vinstutdelningen begränsas i bolagsordningen eller i stadgarna. Dessutom finns det en möjlighet att bedriva verksamhet genom aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Utskottet vidhåller därför att det saknas anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande om en ny företagsform, och motionsyrkandena avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Modernisering av bokföringslagen, punkt 1 (SD, C)

av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD), Roger Hedlund (SD), Alireza Akhondi (C) och Martin Westmont (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1010 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 12,

2022/23:1652 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders Ådahl (båda C) och

2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 12 och 13.

Ställningstagande

Bokföringslagen (1999:1078) behöver moderniseras och anpassas till dagens digitala teknik. Företag är i dag beroende av den digitala omvärlden och anpassar sin verksamhet till digitala verktyg, kanaler och plattformar. Bokföringslagens krav på hantering av räkenskapsinformation i både fysisk och digital form innebär dubbelarbete för företagen. Detta får till följd att företagens tillväxt och utveckling hämmas samt att de drabbas av höga kostnader och en onödig administrativ börda.

I betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) finns flera bra förslag som moderniserar bokföringslagen i rätt riktning. Utredningen föreslår bl.a. ett avskaffande av kravet på bevarande av ursprungligt material i fyra år, vilket skulle möjliggöra en direkt överföring från papper till elektronisk form.

Det är hög tid att bokföringslagen anpassas till dagens digitala värld. Vi uppmanar därför regeringen att prioritera beredningen av utredningens förslag och snarast återkomma till riksdagen med förslag på en modern och digitalt anpassad bokföringslag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Förvaring av räkenskapsinformation i Sverige och regler om årsbokslut, punkt 2 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD), Roger Hedlund (SD) och Martin Westmont (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1010 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14.

Ställningstagande

Bokföringslagen (1999:1078) är anpassad för äldre förhållanden som rådde innan det fanns digitala lösningar. Lagens krav på att räkenskapsinformation ska förvaras i Sverige försvårar för många företag. Det är i dag vanligt med användning av ekonomisystem med internetbaserad arkivering. Den svenska bokföringslagens krav uppfylls genom att det sker en dubbelkopiering från servrar utanför Sverige till en server i Sverige. Detta innebär kostnader och merarbete för företagen samt förutsätter tillgång till stor datakapacitet. Särskilt belastande blir det för mindre företag med begränsade resurser. Vi menar att möjligheten till digital arkivering på en annan geografisk plats än Sverige skulle underlätta för många företag.

I betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) har frågan övervägts, men utredningen landade i att regelverket inte bör ändras. Vi anser dock att det finns goda skäl att ändra regelverket i enlighet med vårt motionsförslag. Regeringen bör därför överväga detta och återkomma till riksdagen med lagförslag som möjliggör förvaring av räkenskapsinformation på en annan geografisk plats än i Sverige.

En annan aspekt som försvårar för små företag och organisationer är att bokföringslagen hänvisar till årsredovisningslagen när det gäller hur årsbokslut ska upprättas. Det innebär att regelverket är svårtolkat och att det blir oklart vilka regler som gäller specifikt för årsbokslut. Årsbokslut upprättas till stor del av ideella föreningar, bostadsrättsföreningar och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Dessa juridiska och fysiska personer har ofta begränsade resurser men tvingas lägga ned mycket tid och resurser på att förstå och tolka regelverket. Vi menar därför att de företag som tillämpar årsbokslut skulle vara behjälpta av enkla och tydliga regler som är åtskilda från regelverket om årsredovisning. Det får bli en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ och återkomma till riksdagen med lagförslag som tillgodoser detta.

Vad som anförs ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Krav på aktiekapital och tvångslikvidation, punkt 3 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD), Roger Hedlund (SD) och Martin Westmont (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1010 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att den sänkning av kapitalkravet som infördes den 1 januari 2020 i grunden är bra för att fler ska kunna bilda aktiebolag. För att det ska bli en lyckad reform krävs dock fler åtgärder. Sänkningen av kravet på aktiekapital innebär nämligen att likvidationsbrist snabbare än tidigare kan uppstå i aktiebolag. Det behöver därför göras fler och mer djupgående förändringar av regelverket.

Ett system med en nivå för startkapital och en högre nivå för aktiekapital och likvidation förekommer i många länder och borde enligt oss kunna tjäna som inspiration och utgöra utgångspunkten för en utredning. En utredning bör därför få i uppdrag att utreda vad som utgör ett optimalt startkapital för aktiebolag med hänsyn till likvidationsbestämmelserna. Vi menar också att aktiekapitalet bör höjas efter en viss tid som en ökad buffert mot likvidation. Det bör därför även utredas vad som är den optimala nivån för ett aktiekapital som höjs efter en viss tid.

Ur avsnittet "Företagsform som förenar vinst och samhällsnytta" i betänkandet. Läs betänkandet