Planering och byggande

Utskottet konstaterar att det finns ett skydd för kulturhistoriska byggnader och miljöer i lagstiftningen som bl.a. reglerar hur byggnader får renoveras eller underhållas och i vilken utsträckning sådana miljöer får bebyggas. Dessutom bedriver Boverket ett arbete som rör miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som bl.a. innehåller preciseringar om hur kulturvärden ska bevaras, användas och utvecklas. Vidare har Boverket ett uppdrag att samordna det arbete som bedrivs hos bl.a. Boverket och Riksantikvarieämbetet om att samla in och redovisa kunskap och goda exempel på hur kulturhistoriska värden kan integreras i plan- och byggprocessen. Mot denna bakgrund finner utskottet ingen anledning att föreslå några åtgärder med anledning av de olika förslagen om skydd för kulturhistoriskt viktiga byggnader. Motionerna 2022/23:946 (SD) yrkande 4, 2022/23:1006 (SD) yrkandena 5 och 7 och 2022/23:909 (C) yrkande 35 bör därför avslås.

När det gäller övriga motionsförslag, som tar upp behovet av idrott och friluftsliv i planläggningen, noterar utskottet att kommunerna enligt gällande rätt vid planläggning ska beakta behovet av lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. Mot denna bakgrund anser utskottet fortfarande att det inte finns anledning att föreslå åtgärder som förtydligar lagstiftningen. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Allmänna och enskilda intressen enligt plan- och bygglagen" i betänkandet, som även gäller punkt 23. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att gällande rätt innebär att planläggning av användningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelägenhet. Kommunerna har därmed en stark ställning när det gäller var och hur enskilda byggnader lokaliseras och utformas samt hur marken bebyggs. Detta är ett uttryck för den kommunala självstyrelsen och bör enligt utskottets mening värnas. Det finns samtidigt ett behov av att de regler som styr planarbetet inte i onödan försvårar planeringen. Det kan bl.a. ske genom regler som syftar till att förbättra förutsättningarna för mer effektiva plan- och byggprocesser. I plan- och byggregelverket finns olika former av sådant stöd till kommunerna i deras planarbete, bl.a. genom förtydliganden om att planläggningen ska främja bostadsbyggandet och utvecklingen av bostadsbeståndet. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har aviserat att kommunerna ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Med hänsyn till det anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av det som framförs i motion 2022/23:1009 (SD) yrkande 9. Motionsyrkandet bör därför avslås.

När det gäller frågan om en reglering av upplåtelseformer av bostäder i planer konstaterar utskottet att Översiktsplaneutredningen framhållit bl.a. att en detaljplan kräver omfattande resurser när den tas fram och ska bestå under en längre tid, vilket en bestämmelse om upplåtelseform inte kan göra. Utredningen har därför bedömt att det inte är lämpligt att ha med sådana bestämmelser i en detaljplan och att det inte är lämpligt att införa en möjlighet att reglera upplåtelseformer i PBL. Utskottet anser inte att det som motionärerna har anfört medför att det finns skäl att föreslå en möjlighet att reglera upplåtelseform i detaljplanen. Motionerna 2022/23:910 (C) yrkande 2, 2022/23:1880 (C) yrkande 18 och 2022/23:2217 (S) yrkandena 15 och 16 bör därför avslås.

Vad gäller motionsyrkandena om krisberedskapen i samhällsplaneringen anser utskottet att det är viktigt att frågor om risker och krisberedskap tas upp i bl.a. planläggningen så att samhället blir väl utrustat inför kriser. Utrymme för att beakta dessa frågor i översikts- och detaljplaneläggningen finns dock redan, och utskottet anser inte att det har framkommit några omständigheter som ger skäl för riksdagen att ta något initiativ när det gäller krisberedskapen i samhällsplaneringen. Motionerna 2022/23:499 (S) yrkande 2 och 2022/23:909 (C) yrkande 2 bör därför avslås.

När det gäller förslaget om att införa ett arkitektoniskt program som mellansteg mellan översiktsplan och detaljplan konstaterar utskottet att kommunerna redan i dag har möjlighet att använda sig av sådana program om de finner skäl för det. Boverket har även ett ansvar för att vara ett kompetensstöd i kommunernas arbete med arkitektur- och gestaltningsfrågor. Utskottet anser därför att motionerna 2022/23:946 (SD) yrkande 3 och 2022/23:1006 (SD) yrkande 4 bör avslås.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att vissa kommuner redan i dag arbetar med tematiska översiktsplaner för turism, dvs. en särskild planeringsprocess med fokus på besöksnäring och turism, och många andra kommuner har på olika sätt fört in besöksnäring eller turism som en aspekt i sin kommuntäckande översiktsplan. Utskottet anser inte att det som anförs i motionerna 2022/23:1124 (C) yrkande 17 och 2022/23:1632 (C) yrkande 1 ger anledning att föreslå något initiativ från riksdagen. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Plansystemet i allmänhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 10 och 12. Läs betänkandet

Som framgår ovan infördes nyligen regional fysisk planering i Hallands län. Utskottet är fortfarande inte berett att ställa sig bakom motionsyrkandena om att regional fysisk planering bör införas i fler län. Som utskottet noterade i samband med beredningen av proposition 2021/22:184 är det dock inte uteslutet att regional fysisk planering kan komma att införas i fler län när det finns behov av och förutsättningar för sådan planering. Förslagen om utökad regionplanering i motionerna 2022/23:909 (C) yrkande 5, 2022/23:1006 (SD) yrkande 11 och 2022/23:1215 (V) yrkande 14 bör avslås.

Utskottet ser inte heller någon anledning att föreslå något initiativ från riksdagen med anledning av förslaget om att den strategiska översiktsplaneringen bör flyttas från kommunal till regional nivå. Även motion 2022/23:562 (SD) yrkande 5 bör därför avslås.

Ur avsnittet "Regionplanering" i betänkandet. Läs betänkandet

I PBL finns bestämmelser om byggnaders utformning, bl.a. krav på energihushållning. Dessa bestämmelser kompletteras av lagen respektive förordningen om energimätning i byggnader. Som utskottet redovisat ovan har regeringen beslutat om en ändring i förordningen som innebär att det införts regler för individuell mätning och debitering av värme och varmvatten på lägenhetsnivå i flerbostadshus. Ändringen trädde i kraft i juli 2021. I och med denna ändring får motionsyrkandet om individuell vattenmätning i flerfamiljshus anses vara tillgodosett. Motion 2022/23:906 (C) yrkande 21 bör därför avslås.

Som framgår ovan infördes i augusti 2022 bestämmelser om certifierat byggprojekteringsföretag i PBL, och Boverket arbetar för närvarande med att ta fram föreskrifter om bl.a. vilka bostadshus som ska omfattas av reglerna. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa detta arbete genom att vidta någon åtgärd med anledning av förslaget om införande av ett system för förhandsgodkännande. Motion 2022/23:290 (M) bör därför avslås.

Vad gäller övriga motionsförslag konstaterar utskottet att Kommittén för modernare byggregler har gjort en omfattande översyn av regelverket för tekniska utformningskrav och egenskapskrav och lämnat flera förslag om principer för reformering av BBR. Kommitténs slutbetänkande bereds inom Regeringskansliet. Dessutom har Boverket utrett och i en rapport lämnat förslag i syfte att förtydliga regleringen av ombyggnad i bl.a. PBL och PBF. Även Boverkets rapport bereds för närvarande. Utskottet anser inte att det pågående beredningsarbetet bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagen. Detta innebär att samtliga motionsyrkanden bör avslås.

Ur avsnittet "Krav vid ny- eller ombyggnation av bostäder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att gällande regelverk främjar ett hållbart byggande. I januari 2022 trädde lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft och Boverket har i uppdrag att underlätta införandet. Boverket har vidare fått i uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. I uppdraget ingår flera av de frågor som tas upp i motionerna. Boverket ska bl.a. kartlägga och analysera hur återanvändning och återvinning av befintligt byggmaterial, byggnadsdelar och byggnadsverk fungerar i dag samt föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande.

Mot den redovisade bakgrunden anser inte utskottet att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av de olika motionsförslagen om åtgärder för att åstadkomma ett hållbart och innovativt byggande. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Regler och krav för ett hållbart och innovativt byggande" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att gällande rätt innebär att planläggning av användningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelägenhet. Kommunerna har därmed en stark ställning när det gäller var och hur enskilda byggnader lokaliseras och utformas samt hur marken bebyggs. Detta är ett uttryck för den kommunala självstyrelsen och bör enligt utskottets mening värnas. Det finns samtidigt ett behov av att de regler som styr planarbetet inte i onödan försvårar planeringen. Det kan bl.a. ske genom regler som syftar till att förbättra förutsättningarna för mer effektiva plan- och byggprocesser. I plan- och byggregelverket finns olika former av sådant stöd till kommunerna i deras planarbete, bl.a. genom förtydliganden om att planläggningen ska främja bostadsbyggandet och utvecklingen av bostadsbeståndet. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har aviserat att kommunerna ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Med hänsyn till det anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av det som framförs i motion 2022/23:1009 (SD) yrkande 9. Motionsyrkandet bör därför avslås.

När det gäller frågan om en reglering av upplåtelseformer av bostäder i planer konstaterar utskottet att Översiktsplaneutredningen framhållit bl.a. att en detaljplan kräver omfattande resurser när den tas fram och ska bestå under en längre tid, vilket en bestämmelse om upplåtelseform inte kan göra. Utredningen har därför bedömt att det inte är lämpligt att ha med sådana bestämmelser i en detaljplan och att det inte är lämpligt att införa en möjlighet att reglera upplåtelseformer i PBL. Utskottet anser inte att det som motionärerna har anfört medför att det finns skäl att föreslå en möjlighet att reglera upplåtelseform i detaljplanen. Motionerna 2022/23:910 (C) yrkande 2, 2022/23:1880 (C) yrkande 18 och 2022/23:2217 (S) yrkandena 15 och 16 bör därför avslås.

Vad gäller motionsyrkandena om krisberedskapen i samhällsplaneringen anser utskottet att det är viktigt att frågor om risker och krisberedskap tas upp i bl.a. planläggningen så att samhället blir väl utrustat inför kriser. Utrymme för att beakta dessa frågor i översikts- och detaljplaneläggningen finns dock redan, och utskottet anser inte att det har framkommit några omständigheter som ger skäl för riksdagen att ta något initiativ när det gäller krisberedskapen i samhällsplaneringen. Motionerna 2022/23:499 (S) yrkande 2 och 2022/23:909 (C) yrkande 2 bör därför avslås.

När det gäller förslaget om att införa ett arkitektoniskt program som mellansteg mellan översiktsplan och detaljplan konstaterar utskottet att kommunerna redan i dag har möjlighet att använda sig av sådana program om de finner skäl för det. Boverket har även ett ansvar för att vara ett kompetensstöd i kommunernas arbete med arkitektur- och gestaltningsfrågor. Utskottet anser därför att motionerna 2022/23:946 (SD) yrkande 3 och 2022/23:1006 (SD) yrkande 4 bör avslås.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att vissa kommuner redan i dag arbetar med tematiska översiktsplaner för turism, dvs. en särskild planeringsprocess med fokus på besöksnäring och turism, och många andra kommuner har på olika sätt fört in besöksnäring eller turism som en aspekt i sin kommuntäckande översiktsplan. Utskottet anser inte att det som anförs i motionerna 2022/23:1124 (C) yrkande 17 och 2022/23:1632 (C) yrkande 1 ger anledning att föreslå något initiativ från riksdagen. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Plansystemet i allmänhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 12. Läs betänkandet

Som framgår ovan har frågan om bullerdeklaration övervägts av Bullersamordningsutredningen, som inte fann skäl för att föreslå ett sådant krav. I stället föreslog utredningen andra ändringar i regelverket som syftade till att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Utskottet anser inte att det som anförs i motion 2022/23:450 (M) yrkande 4 ger skäl för riksdagen att ta något initiativ på området. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Regeringen har, efter tillkännagivanden från riksdagen, beslutat att höja de riktvärden för buller från spår- och vägtrafik som gäller vid en bostadsbyggnads fasad. Syftet med riksdagens tillkännagivanden var att underlätta bostadsbyggande i närheten av spårtrafik och vägar.

Kommittén för modernare byggregler har i sin översyn konstaterat att trafikbullerförordningen inte är ändamålsenligt utformad eftersom regleringen påverkar möjligheterna att utforma bra planlösningar och ställer hårdare krav på bostäder med ett ojämnt antal rum än bostäder med ett jämnt antal rum. I stället borde de primära åtgärderna enligt kommittén vara att kräva kompensationsåtgärder för att minska bullret där det överskrids alternativt öppna för olika lösningar för byggnaders utformning och byggnadstekniska lösningar för att nå innemiljökraven. Det kan gälla krav vid detaljplanering och bygglov. Kommitténs förslag bereds inom Regeringskansliet.

Vidare arbetar Boverket med vägledningar som ska begränsa oönskade ljud och förstärka positiva ljud samt med att ta fram ett förslag till nya föreskrifter om skydd mot buller.

Med hänsyn till den åtgärd som vidtagits för att underlätta bostadsbyggandet och det pågående arbetet med bullerfrågor anser utskottet att det inte finns anledning att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad som framförs i övriga motioner. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Frågor om buller och andra störningar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att gällande rätt innebär att planläggning av användningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelägenhet. Kommunerna har därmed en stark ställning när det gäller var och hur enskilda byggnader lokaliseras och utformas samt hur marken bebyggs. Detta är ett uttryck för den kommunala självstyrelsen och bör enligt utskottets mening värnas. Det finns samtidigt ett behov av att de regler som styr planarbetet inte i onödan försvårar planeringen. Det kan bl.a. ske genom regler som syftar till att förbättra förutsättningarna för mer effektiva plan- och byggprocesser. I plan- och byggregelverket finns olika former av sådant stöd till kommunerna i deras planarbete, bl.a. genom förtydliganden om att planläggningen ska främja bostadsbyggandet och utvecklingen av bostadsbeståndet. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har aviserat att kommunerna ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Med hänsyn till det anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av det som framförs i motion 2022/23:1009 (SD) yrkande 9. Motionsyrkandet bör därför avslås.

När det gäller frågan om en reglering av upplåtelseformer av bostäder i planer konstaterar utskottet att Översiktsplaneutredningen framhållit bl.a. att en detaljplan kräver omfattande resurser när den tas fram och ska bestå under en längre tid, vilket en bestämmelse om upplåtelseform inte kan göra. Utredningen har därför bedömt att det inte är lämpligt att ha med sådana bestämmelser i en detaljplan och att det inte är lämpligt att införa en möjlighet att reglera upplåtelseformer i PBL. Utskottet anser inte att det som motionärerna har anfört medför att det finns skäl att föreslå en möjlighet att reglera upplåtelseform i detaljplanen. Motionerna 2022/23:910 (C) yrkande 2, 2022/23:1880 (C) yrkande 18 och 2022/23:2217 (S) yrkandena 15 och 16 bör därför avslås.

Vad gäller motionsyrkandena om krisberedskapen i samhällsplaneringen anser utskottet att det är viktigt att frågor om risker och krisberedskap tas upp i bl.a. planläggningen så att samhället blir väl utrustat inför kriser. Utrymme för att beakta dessa frågor i översikts- och detaljplaneläggningen finns dock redan, och utskottet anser inte att det har framkommit några omständigheter som ger skäl för riksdagen att ta något initiativ när det gäller krisberedskapen i samhällsplaneringen. Motionerna 2022/23:499 (S) yrkande 2 och 2022/23:909 (C) yrkande 2 bör därför avslås.

När det gäller förslaget om att införa ett arkitektoniskt program som mellansteg mellan översiktsplan och detaljplan konstaterar utskottet att kommunerna redan i dag har möjlighet att använda sig av sådana program om de finner skäl för det. Boverket har även ett ansvar för att vara ett kompetensstöd i kommunernas arbete med arkitektur- och gestaltningsfrågor. Utskottet anser därför att motionerna 2022/23:946 (SD) yrkande 3 och 2022/23:1006 (SD) yrkande 4 bör avslås.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att vissa kommuner redan i dag arbetar med tematiska översiktsplaner för turism, dvs. en särskild planeringsprocess med fokus på besöksnäring och turism, och många andra kommuner har på olika sätt fört in besöksnäring eller turism som en aspekt i sin kommuntäckande översiktsplan. Utskottet anser inte att det som anförs i motionerna 2022/23:1124 (C) yrkande 17 och 2022/23:1632 (C) yrkande 1 ger anledning att föreslå något initiativ från riksdagen. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Plansystemet i allmänhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 10. Läs betänkandet

Motionsyrkandena handlar om reglerna för bygglov och anmälningsärenden, bygglovsbefriade åtgärder och bygglovsreglerna för näringsverksamhet. Utskottet anser att det är viktigt att reglerna om lov- och anmälningsplikt är enkla, förutsebara och effektiva. Det är samtidigt viktigt att regelverket säkerställer angelägna allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bostäder.

I december 2015 beslutade riksdagen, i enlighet med utskottets förslag, om ett tillkännagivande om fler bygglovsbefriade åtgärder. Riksdagen beslutade vidare våren 2022, på förslag från utskottet, om ett tillkännagivande om fler undantag från kraven på bygglov och anmälan.

Som utskottet redovisat ovan har Bygglovsutredningen i sitt slutbetänkande Ett nytt regelverk för bygglov föreslagit omfattande förändringar av dagens bestämmelser om lov, förhandsbesked och anmälan. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Även om utskottet anser att det är angeläget att arbetet med att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk prioriteras finns det med hänsyn till det pågående beredningsarbetet inte skäl att i dagsläget föreslå något nytt initiativ från riksdagens sida. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Reglerna för bygglov m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 15. Läs betänkandet

Motionsyrkandena handlar om reglerna för bygglov och anmälningsärenden, bygglovsbefriade åtgärder och bygglovsreglerna för näringsverksamhet. Utskottet anser att det är viktigt att reglerna om lov- och anmälningsplikt är enkla, förutsebara och effektiva. Det är samtidigt viktigt att regelverket säkerställer angelägna allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bostäder.

I december 2015 beslutade riksdagen, i enlighet med utskottets förslag, om ett tillkännagivande om fler bygglovsbefriade åtgärder. Riksdagen beslutade vidare våren 2022, på förslag från utskottet, om ett tillkännagivande om fler undantag från kraven på bygglov och anmälan.

Som utskottet redovisat ovan har Bygglovsutredningen i sitt slutbetänkande Ett nytt regelverk för bygglov föreslagit omfattande förändringar av dagens bestämmelser om lov, förhandsbesked och anmälan. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Även om utskottet anser att det är angeläget att arbetet med att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk prioriteras finns det med hänsyn till det pågående beredningsarbetet inte skäl att i dagsläget föreslå något nytt initiativ från riksdagens sida. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Reglerna för bygglov m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att systemet med kontrollansvariga vid uppförande av småhus bör vara välavvägt, inte minst eftersom de kontroller som utförs är viktiga för enskilda och syftar till att bistå enskilda med att få en övergripande bedömning från det allmänna av om de lagkrav som ställs på byggnationen uppfylls eller inte. Som nämnts ovan pågår ett beredningsarbete av Kommittén för modernare byggreglers betänkande. Kommittén har bl.a. kommit fram till att systemet med kontrollansvariga har flera brister och föreslagit att det avskaffas samt lämnat förslag som gäller utformningen av kontrollplaner. I avvaktan på resultatet av den pågående beredningen av utredningens förslag anser inte utskottet att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av det som motionären anfört. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Kontroller vid nybyggnation av bostäder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att PBL innehåller bestämmelser om vad en bygglovsansökan ska innehålla och hur den ska hanteras av byggnadsnämnden, bl.a. ska nämnden inhämta nödvändiga kompletteringar och redogöra för skälen till sitt beslut. Bygglov ska ges om kraven i lagen är uppfyllda. Utskottet anser inte att det framkommit några omständigheter som talar för att bestämmelserna inte är ändamålsenliga för bygglovsansökningar i strandnära lägen. Utskottet anser därför fortfarande att det inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av förslagen. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Byggande i strandnära lägen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det har genomförts förenklingar i överklagandeprocessen, bl.a. genom att länsstyrelsen har tagits bort som instanskedja för överklaganden som rör planbeslut och områdesbestämmelser. Utskottet anser att det är viktigt att bestämmelserna om rätten att överklaga beslut är ändamålsenliga och effektiva, men konstaterar att det samtidigt rör sig om rättsligt komplicerade avvägningar och om överväganden där olika rättsligt skyddsvärda intressen måste vägas mot varandra.

Bygglovsutredningen har lämnat flera förslag i frågor som tas upp i motionerna, bl.a. att vissa beslut enligt PBL inte ska få överklagas och om delgivning av lov och förhandsbesked. Vidare har utredningen bedömt att bl.a. frågan om vem som har rätt att överklaga lov och förhandsbesked och instansordningen bör bli föremål för en framtida översyn. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet och utskottet anser inte att detta arbete bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Frågor om överklagande m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 19 och 20. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det har genomförts förenklingar i överklagandeprocessen, bl.a. genom att länsstyrelsen har tagits bort som instanskedja för överklaganden som rör planbeslut och områdesbestämmelser. Utskottet anser att det är viktigt att bestämmelserna om rätten att överklaga beslut är ändamålsenliga och effektiva, men konstaterar att det samtidigt rör sig om rättsligt komplicerade avvägningar och om överväganden där olika rättsligt skyddsvärda intressen måste vägas mot varandra.

Bygglovsutredningen har lämnat flera förslag i frågor som tas upp i motionerna, bl.a. att vissa beslut enligt PBL inte ska få överklagas och om delgivning av lov och förhandsbesked. Vidare har utredningen bedömt att bl.a. frågan om vem som har rätt att överklaga lov och förhandsbesked och instansordningen bör bli föremål för en framtida översyn. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet och utskottet anser inte att detta arbete bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Frågor om överklagande m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 20. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det har genomförts förenklingar i överklagandeprocessen, bl.a. genom att länsstyrelsen har tagits bort som instanskedja för överklaganden som rör planbeslut och områdesbestämmelser. Utskottet anser att det är viktigt att bestämmelserna om rätten att överklaga beslut är ändamålsenliga och effektiva, men konstaterar att det samtidigt rör sig om rättsligt komplicerade avvägningar och om överväganden där olika rättsligt skyddsvärda intressen måste vägas mot varandra.

Bygglovsutredningen har lämnat flera förslag i frågor som tas upp i motionerna, bl.a. att vissa beslut enligt PBL inte ska få överklagas och om delgivning av lov och förhandsbesked. Vidare har utredningen bedömt att bl.a. frågan om vem som har rätt att överklaga lov och förhandsbesked och instansordningen bör bli föremål för en framtida översyn. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet och utskottet anser inte att detta arbete bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Frågor om överklagande m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 19. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare anfört föregås ett inrättande av ett vindkraftverk av omfattande prövningar enligt både PBL och miljöbalken. Vid dessa prövningar beaktas frågor som rör vilka intressen som kan påverkas och om placeringen är lämplig bl.a. med hänsyn till risken för störningar. Det finns även bestämmelser som anger förutsättningarna för att få skadeersättning för bl.a. förlorat fastighetsvärde. En utredare har dessutom fått i uppdrag att lämna förslag som stärker kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft och i uppdraget ingår bl.a. att lämna förslag till system för att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa resultatet av denna utredning. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Skadeersättning enligt plan- och bygglagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Som framgår ovan har det nyligen genomförts ändringar i PBL för att effektivisera byggnadsnämndernas tillsyn. Utskottet anser fortfarande att byggnadsnämnderna enligt gällande rätt har goda förutsättningar att tillgodose de krav som motionärerna framför. Utskottet anser därför att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ på området. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tillsyn och sanktioner" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det finns ett skydd för kulturhistoriska byggnader och miljöer i lagstiftningen som bl.a. reglerar hur byggnader får renoveras eller underhållas och i vilken utsträckning sådana miljöer får bebyggas. Dessutom bedriver Boverket ett arbete som rör miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som bl.a. innehåller preciseringar om hur kulturvärden ska bevaras, användas och utvecklas. Vidare har Boverket ett uppdrag att samordna det arbete som bedrivs hos bl.a. Boverket och Riksantikvarieämbetet om att samla in och redovisa kunskap och goda exempel på hur kulturhistoriska värden kan integreras i plan- och byggprocessen. Mot denna bakgrund finner utskottet ingen anledning att föreslå några åtgärder med anledning av de olika förslagen om skydd för kulturhistoriskt viktiga byggnader. Motionerna 2022/23:946 (SD) yrkande 4, 2022/23:1006 (SD) yrkandena 5 och 7 och 2022/23:909 (C) yrkande 35 bör därför avslås.

När det gäller övriga motionsförslag, som tar upp behovet av idrott och friluftsliv i planläggningen, noterar utskottet att kommunerna enligt gällande rätt vid planläggning ska beakta behovet av lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. Mot denna bakgrund anser utskottet fortfarande att det inte finns anledning att föreslå åtgärder som förtydligar lagstiftningen. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Allmänna och enskilda intressen enligt plan- och bygglagen" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet