Hushållningen med mark- och vattenområden

Som redovisats ovan har Boverket på uppdrag av regeringen utrett flera frågor med anknytning till vatten, dricksvattenförsörjningen och fysisk planering. För närvarande pågår en utredning som har i uppdrag att bl.a. bedöma om det finns behov av att förtydliga reglerna om hänsyn till dricksvattenförsörjningen vid planläggning respektive prövning enligt PBL och lämna nödvändiga författningsförslag. När det gäller förslagen om dricksvattentäkter och kriterierna för riksintressen konstaterar utskottet att beredning av Riksintresseutredningens förslag pågår. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet, och samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Skyddet av vattenområden och dricksvattentäkter" i betänkandet. Läs betänkandet

Stranderosion är ett stort problem i delar av landet, och det finns också flera områden med betydande risk för översvämning. Som utskottet redovisat ovan pågår ett omfattande utrednings- och forskningsarbete på detta område. Bland annat har SGI och MSB på uppdrag av regeringen identifierat i vilka områden det finns risk för klimatrelaterade ras, skred, erosion och översvämningar, och SGI bedriver ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt med fokus på stranderosion. I sammanhanget noterar utskottet också att kommunernas översiktsplaner sedan 2018 ska innehålla en redovisning av risken för skador på bebyggelsen till följd av klimatrelaterade olyckor som t.ex. översvämning, ras och erosion. Varje valperiod ska kommunerna vidare, med beaktande av konsekvenserna av klimatförändringarna, sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser och fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras.

Mot denna bakgrund ser inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ i frågor om stranderosion och strandfodring. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Stranderosion m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller den småskaliga vattenkraften har den politiska viljan i riksdagen, som redovisats ovan, upprepade gånger kommit till uttryck genom tillkännagivanden till regeringen. Såväl civilutskottet som andra utskott har understrukit vikten av att vattenkraften värnas och utvecklas samt att alla undantag i EU:s vattendirektiv verkligen utnyttjas fullt ut.

Utskottet anser fortfarande att det är angeläget att säkerställa att regleringen på EU-nivå inte på ett omotiverat sätt försvårar eller omöjliggör driften av småskaliga vattenkraftverk. Som redovisats ovan har regeringen nu emellertid pausat omprövningarna av vattenkraftstillstånden enligt den nationella planen. Syftet med detta är att kartlägga effekterna av de omprövningar som hittills har genomförts och se över behovet av ändringar av det nuvarande systemet. Utskottet välkomnar regeringens beslut och ser inte nu skäl för ett ytterligare tillkännagivande i frågan. Med detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:2190 (C) yrkandena 150–154, 2022/23:2110 (MP) yrkandena 45–47, 2022/23:2073 (S) yrkande 34, 2022/23:1354 (S), 2022/23:1826 (M) yrkandena 1 och 3 och 2022/23:1877 (M).

Utskottet konstaterar att de förslag som Vattenverksamhetsutredningen lämnat bereds inom Regeringskansliet och ser inte skäl för riksdagen att föregripa resultatet av den pågående beredningen med något tillkännagivande. Motionerna 2022/23:972 (SD) yrkande 24 och 2022/23:1900 (M) yrkande 1 bör därför avslås.

När det gäller motionsförslagen om åtgärder för att förbättra fiskarnas vandringsleder och avhjälpa problemet med ål som inte kan passera vattenkraftverk konstaterar utskottet att det enligt gällande rätt finns möjlighet att ta hänsyn till behovet av fiskbefrämjande åtgärder i tillståndsprocessen för vattenverksamhet. Utskottet noterar vidare att Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en vägledning om fisk- och faunapassager för att underlätta arbetet med att anlägga passagelösningar vid dammar och vattenkraftverk. Motion 2022/23:969 (SD) yrkandena 32 och 34 bör därför också avslås.

Ur avsnittet "Tillstånd till vattenverksamhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 7. Läs betänkandet

När det gäller den småskaliga vattenkraften har den politiska viljan i riksdagen, som redovisats ovan, upprepade gånger kommit till uttryck genom tillkännagivanden till regeringen. Såväl civilutskottet som andra utskott har understrukit vikten av att vattenkraften värnas och utvecklas samt att alla undantag i EU:s vattendirektiv verkligen utnyttjas fullt ut.

Utskottet anser fortfarande att det är angeläget att säkerställa att regleringen på EU-nivå inte på ett omotiverat sätt försvårar eller omöjliggör driften av småskaliga vattenkraftverk. Som redovisats ovan har regeringen nu emellertid pausat omprövningarna av vattenkraftstillstånden enligt den nationella planen. Syftet med detta är att kartlägga effekterna av de omprövningar som hittills har genomförts och se över behovet av ändringar av det nuvarande systemet. Utskottet välkomnar regeringens beslut och ser inte nu skäl för ett ytterligare tillkännagivande i frågan. Med detta avstyrker utskottet motionerna 2022/23:2190 (C) yrkandena 150–154, 2022/23:2110 (MP) yrkandena 45–47, 2022/23:2073 (S) yrkande 34, 2022/23:1354 (S), 2022/23:1826 (M) yrkandena 1 och 3 och 2022/23:1877 (M).

Utskottet konstaterar att de förslag som Vattenverksamhetsutredningen lämnat bereds inom Regeringskansliet och ser inte skäl för riksdagen att föregripa resultatet av den pågående beredningen med något tillkännagivande. Motionerna 2022/23:972 (SD) yrkande 24 och 2022/23:1900 (M) yrkande 1 bör därför avslås.

När det gäller motionsförslagen om åtgärder för att förbättra fiskarnas vandringsleder och avhjälpa problemet med ål som inte kan passera vattenkraftverk konstaterar utskottet att det enligt gällande rätt finns möjlighet att ta hänsyn till behovet av fiskbefrämjande åtgärder i tillståndsprocessen för vattenverksamhet. Utskottet noterar vidare att Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en vägledning om fisk- och faunapassager för att underlätta arbetet med att anlägga passagelösningar vid dammar och vattenkraftverk. Motion 2022/23:969 (SD) yrkandena 32 och 34 bör därför också avslås.

Ur avsnittet "Tillstånd till vattenverksamhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 6. Läs betänkandet

Det är viktigt att kommunerna har väl fungerande va-tjänster. Som redovisats ovan finns det i många kommuner i landet ett behov av att investera i va-infrastrukturen och anpassa denna för kommande klimatförändringar.

Som framgår ovan har Dricksvattenutredningen analyserat frågor om behovet av investeringar i va-infrastruktur och finansiering av va-verksamhet i betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning – bakgrund, överväganden och förslag. I betänkandet konstateras bl.a. att infrastrukturen är i omfattande behov av förnyelse i stora delar av landet, samtidigt som va-organisationerna står inför stora klimatrelaterade utmaningar. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har vidare nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att se över regelverk och ansvarsfördelning för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Syftet med uppdraget är att stärka förmågan att leverera vattentjänster i händelse av kris och höjd beredskap samt utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa resultatet av det arbete som pågår. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Va-infrastruktur" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Det är viktigt att kommunerna har väl fungerande va-tjänster. Som redovisats ovan finns det i många kommuner i landet ett behov av att investera i va-infrastrukturen och anpassa denna för kommande klimatförändringar.

Som framgår ovan har Dricksvattenutredningen analyserat frågor om behovet av investeringar i va-infrastruktur och finansiering av va-verksamhet i betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning – bakgrund, överväganden och förslag. I betänkandet konstateras bl.a. att infrastrukturen är i omfattande behov av förnyelse i stora delar av landet, samtidigt som va-organisationerna står inför stora klimatrelaterade utmaningar. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har vidare nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att se över regelverk och ansvarsfördelning för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Syftet med uppdraget är att stärka förmågan att leverera vattentjänster i händelse av kris och höjd beredskap samt utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa resultatet av det arbete som pågår. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Va-infrastruktur" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen så sent som våren 2022 uppmanade regeringen att ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp. Som redovisas ovan är detta tillkännagivande inte slutbehandlat, och ärendet bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Med hänsyn till detta ser inte utskottet nu behov av ett ytterligare tillkännagivande om s.k. tvångsanslutning av enskilda avlopp. Motionerna 2022/23:981 (SD) yrkande 9 och 2022/23:458 (M) bör därför avslås.

Som framgår ovan har riksdagen vidare nyligen beslutat om ändringar i lagen om allmänna vattentjänster som innebär att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Därutöver ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan för sin långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. Som tidigare redovisats i betänkandet är vattentjänstplanen vidare tänkt att vara en än mer långsiktig plan än de va-planer som ska tas fram enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Mot den bakgrunden bedömer utskottet att det saknas skäl att ta några initiativ med anledning av förslagen om mer flexibla va-lösningar i motionerna 2022/23:981 (SD) yrkande 8 och 2022/23:867 (SD) eller förslaget om en översyn av innehållet i kommunala vatten- och avloppsplaner i motion 2022/23:1006 (SD) yrkande 12. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av vare sig motionsförslaget om obligatoriska dialogmöten mellan fastighetsägare och kommunen i samband med anslutning till kommunala avlopp, förslaget om avloppsdeklarationer eller förslaget om en differentierad taxa för hushållens vattenförbrukning. Det innebär att även motion 2022/23:981 (SD) yrkandena 10 och 11 samt motion 2022/23:1638 (C) bör avslås.

Reservationer

1.

Riksintressen, punkt 1 (S)

av Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Markus Kallifatides (S) och Adrian Magnusson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2217 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 29,

bifaller delvis motionerna

2022/23:43 av Saila Quicklund (M),

2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 15 och 16,

2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 12,

2022/23:977 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 37,

2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 13 och

2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12 och

avslår motionerna

2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 17,

2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 14 och

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 17.

Ställningstagande

När riksintressesystemet infördes var avsikten att endast få och unika områden skulle komma i fråga för utpekande, men vi kan konstatera att både antalet områden av riksintresse och storleken på dessa områden kraftigt har ökat med tiden. Den översyn som Boverket tillsammans med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket genomfört visar att dessa myndigheter har gjort insatser för att förtydliga kriterierna för vilka områden som ska anses vara av riksintresse. Enligt Boverkets rapport (2021:14) har alla fem myndigheter bedömt att deras riksintresseanspråk är i behov av en översyn. Fyra av fem myndigheter har dessutom bedömt att deras samlade riksintresseanspråk inte i alla delar kan förväntas motsvara kriterierna och att det därför sannolikt finns ett behov av att ändra enskilda riksintresseanspråk.

Vi anser att det är hög tid att gå vidare med arbetet om att se över vilka områden som ska vara av riksintresse med ambitionen att minska antalet. Det är regeringens uppgift att ta initiativ till en sådan översyn. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Riksintressen, punkt 1 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD), Roger Hedlund (SD) och Martin Westmont (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 12,

2022/23:977 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 37 och

2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14,

bifaller delvis motionerna

2022/23:43 av Saila Quicklund (M),

2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 15 och 16,

2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12 och

2022/23:2217 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 29 och

avslår motionerna

2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 17 och

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 17.

Ställningstagande

Kommunala byggplaner får ofta ge vika för utpekade riksintresseområden. Detta innebär problem eftersom det finns ett behov av tillväxt, byggande och fler bostäder. Riksintresseområdena är omfattande till antal, geografisk utbredning och skyddsnivå. Avsikten när riksintressesystemet infördes var att det ska råda balans mellan skyddet för riksintresseområdena och lokalsamhällets behov. Reglerna har dock enligt vår mening tolkats i en alltför ensidig riktning till förmån för skyddet av miljöintressen och till nackdel för utvecklingen av lokalsamhällen. Detta har drabbat byggandet negativt.

Vi anser att byggande behöver möjliggöras i högre grad. Detta är särskilt viktigt i utvecklingsområden där behovet av bostäder är stort. Det är viktigt att locka investeringskapital och få tillgång till bra bostadslägen, men dessa intressen konkurrerar ofta med skyddet av riksintresseområdena. Exempelvis har Byggföretagen uttryckt en oro för att byggprocesserna i norra Sverige, som är nödvändiga på grund av de stora industrisatsningarna i regionen, kan dra ut på tiden på grund av skyddet av riksintressen. Detta hindrar tillväxten i regionen.

Ur avsnittet "Allmänna vattentjänster" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen så sent som våren 2022 uppmanade regeringen att ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp. Som redovisas ovan är detta tillkännagivande inte slutbehandlat, och ärendet bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Med hänsyn till detta ser inte utskottet nu behov av ett ytterligare tillkännagivande om s.k. tvångsanslutning av enskilda avlopp. Motionerna 2022/23:981 (SD) yrkande 9 och 2022/23:458 (M) bör därför avslås.

Som framgår ovan har riksdagen vidare nyligen beslutat om ändringar i lagen om allmänna vattentjänster som innebär att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Därutöver ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan för sin långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. Som tidigare redovisats i betänkandet är vattentjänstplanen vidare tänkt att vara en än mer långsiktig plan än de va-planer som ska tas fram enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Mot den bakgrunden bedömer utskottet att det saknas skäl att ta några initiativ med anledning av förslagen om mer flexibla va-lösningar i motionerna 2022/23:981 (SD) yrkande 8 och 2022/23:867 (SD) eller förslaget om en översyn av innehållet i kommunala vatten- och avloppsplaner i motion 2022/23:1006 (SD) yrkande 12. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av vare sig motionsförslaget om obligatoriska dialogmöten mellan fastighetsägare och kommunen i samband med anslutning till kommunala avlopp, förslaget om avloppsdeklarationer eller förslaget om en differentierad taxa för hushållens vattenförbrukning. Det innebär att även motion 2022/23:981 (SD) yrkandena 10 och 11 samt motion 2022/23:1638 (C) bör avslås.

Reservationer

1.

Riksintressen, punkt 1 (S)

av Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Markus Kallifatides (S) och Adrian Magnusson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2217 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 29,

bifaller delvis motionerna

2022/23:43 av Saila Quicklund (M),

2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 15 och 16,

2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 12,

2022/23:977 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 37,

2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 13 och

2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12 och

avslår motionerna

2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 17,

2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 14 och

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 17.

Ställningstagande

När riksintressesystemet infördes var avsikten att endast få och unika områden skulle komma i fråga för utpekande, men vi kan konstatera att både antalet områden av riksintresse och storleken på dessa områden kraftigt har ökat med tiden. Den översyn som Boverket tillsammans med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket genomfört visar att dessa myndigheter har gjort insatser för att förtydliga kriterierna för vilka områden som ska anses vara av riksintresse. Enligt Boverkets rapport (2021:14) har alla fem myndigheter bedömt att deras riksintresseanspråk är i behov av en översyn. Fyra av fem myndigheter har dessutom bedömt att deras samlade riksintresseanspråk inte i alla delar kan förväntas motsvara kriterierna och att det därför sannolikt finns ett behov av att ändra enskilda riksintresseanspråk.

Vi anser att det är hög tid att gå vidare med arbetet om att se över vilka områden som ska vara av riksintresse med ambitionen att minska antalet. Det är regeringens uppgift att ta initiativ till en sådan översyn. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Riksintressen, punkt 1 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD), Roger Hedlund (SD) och Martin Westmont (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 12,

2022/23:977 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 37 och

2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14,

bifaller delvis motionerna

2022/23:43 av Saila Quicklund (M),

2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 15 och 16,

2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12 och

2022/23:2217 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 29 och

avslår motionerna

2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 17 och

2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 17.

Ställningstagande

Kommunala byggplaner får ofta ge vika för utpekade riksintresseområden. Detta innebär problem eftersom det finns ett behov av tillväxt, byggande och fler bostäder. Riksintresseområdena är omfattande till antal, geografisk utbredning och skyddsnivå. Avsikten när riksintressesystemet infördes var att det ska råda balans mellan skyddet för riksintresseområdena och lokalsamhällets behov. Reglerna har dock enligt vår mening tolkats i en alltför ensidig riktning till förmån för skyddet av miljöintressen och till nackdel för utvecklingen av lokalsamhällen. Detta har drabbat byggandet negativt.

Vi anser att byggande behöver möjliggöras i högre grad. Detta är särskilt viktigt i utvecklingsområden där behovet av bostäder är stort. Det är viktigt att locka investeringskapital och få tillgång till bra bostadslägen, men dessa intressen konkurrerar ofta med skyddet av riksintresseområdena. Exempelvis har Byggföretagen uttryckt en oro för att byggprocesserna i norra Sverige, som är nödvändiga på grund av de stora industrisatsningarna i regionen, kan dra ut på tiden på grund av skyddet av riksintressen. Detta hindrar tillväxten i regionen.

Ur avsnittet "Allmänna vattentjänster" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet