Betänkande · 2022/23

Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

Sammanfattning Den förra regeringen har lagt fram ett förslag om tvistlösning vid vissa kollektiva hyresförhandlingar. Det innebär bland annat ett nytt oberoende tvistlösningsorgan för hela hyresmarknaden och skärpta regler för hyresförhandlingarna. Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna. När dessa förhandlingar drar ut på tiden kan det innebära ekonomiska risker för de inblandade parterna. Inom det allmännyttiga hyresbeståndet finns i dag ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén (HMK). Nu ska en motsvarande lösning införas för hela hyresmarknaden, även för det privata hyresbeståndet. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen, ska en särskild skiljeman kunna utses att pröva tvisten. Syftet är att effektivisera de kollektiva förhandlingarna och att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna avgöras snabbare. Det införs även skärpta regler för hyresförhandlingarnas sammanträden. Bland annat kan en part bli skadeståndsskyldig som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom en viss tid. Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Civilutskottet · 1 votering 24 november 2022

Betänkande CU2 · Läs debattprotokollet

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Bostäder (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Regeringens lagförslag Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om tvistlösning inom ramen för vissa kollektiva hyresförhandlingar, 2. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304), 3. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:277 punkterna 1-3.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att hyresmarknadens lokala parter ska hantera frågan om bruksvärdesfaktorernas betydelse vid fastställande av skälig hyra och om att begränsa lagstiftningen till medling.

Utskottets motivering

De lagförslag som utskottet tidigare ställt sig bakom innebär bl.a. att ett nytt tvistlösningsförfarande införs som omfattar hela hyresmarknaden och som förutsätter att parterna frivilligt har avtalat om att använda det. Med det nya förfarandet kommer det att finnas möjligheter till medling genom både hyresnämndens och skiljemannens försorg. En skiljeman kommer endast att kunna pröva tvister om de årliga hyreshöjningarna, och det är parterna, utan några begränsningar, som avgör vilka omständigheter de vill åberopa i tvisten. Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt och är därför inte berett att ställa sig bakom förslagen om tillkännagivanden om det nya tvistlösningsförfarandet. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Reservation

Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet, punkt 2 (V)

av Malcolm Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:13 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det saknas en tvistlösningsmodell för det privata hyresbeståndet. Jag välkomnar därför i och för sig att det nu införs ett tvistlösningsförfarande för den privata hyresmarknaden.

I grunden handlar alla hyresförhandlingar om att bestämma en skälig hyra enligt hyreslagen, och i detta är bruksvärdesaspekten en viktig del. Enligt mig bör därför hyresmarknadens parter även i fortsättningen ansvara för hyresförhandlingarna och hantera frågan om bruksvärdesfaktorernas betydelse vid fastställande av skälig hyra, i enlighet med vad som regleras i hyreslagen.

De regionala och lokala parterna på hyresmarknaden är vidare bäst lämpade att lösa eventuella konflikter som uppstår i förhandlingarna eftersom de har störst kännedom om den marknad som förhandlingen avser. Ett större statligt ingrepp i denna ordning riskerar på sikt att undergräva förtroendet för modellen och frånta parterna ansvaret för att upprätthålla förhandlingssystemet. Jag menar därför att tvistlösningsförfaranden kopplade till de kollektiva hyresförhandlingarna i första hand ska arrangeras av parterna själva genom frivilliga avtal och att lagstiftningen bör begränsas till att parterna ges en möjlighet till medling.

Det är en uppgift för regeringen att se över det nya tvistlösningsförfarandet med den inriktning som jag har angett. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#2 Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet Bifall