Familjerätt

Utskottet konstaterar att riksdagen och regeringen under senare år har beslutat om en rad lagändringar och andra åtgärder som riktar sig mot bl.a. tvångsäktenskap, månggiften och släktskapsäktenskap. Vidare riktade riksdagen våren 2021, på utskottets förslag, ett tillkännagivande till regeringen om ventilen i fråga om månggiften. Enligt tillkännagivandet bör regeringen snarast möjligt återkomma med ett lagförslag som innebär att ventilen slopas och att det i stället införs en ordning som innebär en möjlighet att – utan att erkänna äktenskapet som sådant – under särskilda omständigheter tillerkänna det vissa rättsverkningar. Dessutom noterar utskottet att det i ett samarbetsavtal mellan de nuvarande regeringspartierna och Sverigedemokraterna (Tidöavtalet) aviseras ytterligare åtgärder mot tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap som är i linje med motionsönskemålen. Därmed finns det inte behov av något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 16, 29 och 31. Läs betänkandet

Utskottet är fortfarande inte berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av det som anförs i motionerna, och motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Villkoren för borgerliga vigselförrättare" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet är fortfarande inte berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av det som anförs i motionerna, och motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Villkoren för borgerliga vigselförrättare" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

När det gäller motion 2022/23:53 (V) yrkande 18, om en nordisk konvention för partnerskap och samkönade äktenskap, konstaterar utskottet att den nordiska äktenskapskonventionen inte innehåller några bestämmelser som utesluter samkönade äktenskap eller samkönade makar från sitt tillämpningsområde. Vidare är samkönade äktenskap tillåtna i samtliga nordiska länder sedan ett antal år tillbaka, och det finns en samsyn mellan dessa länder om att konventionen måste ges den tolkningen att den även gäller samkönade äktenskap. I konsekvens med detta finns det heller inte något undantag för samkönade äktenskap i något av de nordiska ländernas lagstiftning som införlivar konventionens bestämmelser. Därmed finner utskottet, i likhet med tidigare, inte skäl för någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet.

När det gäller övriga motionsyrkanden, om erkännande av samkönade äktenskap och föräldraskap inom EU, konstaterar utskottet att reglerna om personers rättsliga status – vilket inbegriper bestämmelserna om äktenskap och föräldraskap – omfattas av medlemsstaternas befogenheter. Vid utövandet av dessa befogenheter är varje medlemsstat dock skyldig att följa unionsrätten och i synnerhet bestämmelserna om varje unionsmedborgares rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. I det syftet måste medlemsstaterna erkänna den rättsliga status som personer som är bosatta i en annan medlemsstat har i enlighet med den medlemsstatens lagstiftning. Det handlar alltså om erkännande av både samkönade äktenskap och förälder–barn-förhållanden.

EU-kommissionen anger i sin jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer från november 2020 att i EU:s lagstiftning om fri rörlighet erkänns rätten för alla EU-medborgare och deras familjemedlemmar, bl.a. registrerade partner och regnbågsfamiljer, att fritt röra sig och uppehålla sig i EU. Kommissionen tänker fortsätta att säkerställa en korrekt tillämpning av lagstiftningen om fri rörlighet, bl.a. hanteringen av särskilda svårigheter som hindrar hbtqi-personer och deras familjer från att utöva sina rättigheter. Detta omfattar en riktad dialog med medlemsstaterna om genomförandet av domen i målet Coman, där EU-domstolen klargjorde att begreppet ”make eller maka”, såsom det används i rörlighetsdirektivet, även är tillämpligt på partner av samma kön. Kommissionen kommer vid behov att vidta rättsliga åtgärder.

Vidare presenterade EU-kommissionen i december 2022 ett förslag till förordning med gemensamma internationellt privat- och processrättsliga regler om föräldraskap i gränsöverskridande situationer. Förslaget gäller alla barn i EU – oavsett hur barnet har blivit till eller hur barnets familj ser ut. I enlighet med principen om ömsesidigt erkännande föreslås det att ett föräldraskap som har fastställts i en medlemsstat ska erkännas i andra medlemsstater utan att något särskilt förfarande krävs. Det föreslås även att ett europeiskt föräldraskapsintyg ska inrättas.

Därmed ser utskottet heller inte anledning att föreslå något tillkännagivande till regeringen med anledning av de resterande motionsyrkandena.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Erkännande av samkönade äktenskap m.m. utomlands" i betänkandet. Läs betänkandet

Om makarna inte kan enas om en bodelning ska domstolen på ansökan av en av dem förordna någon att vara bodelningsförrättare. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har slutförandet av bodelningen vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse. Därför är det angeläget att det finns en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar.

Redan i departementspromemorian Några bodelningsfrågor (Ds 2005:34) uppmärksammades vissa bodelningsfrågor att överväga för framtiden. Bland annat konstaterade utredaren att praktiskt verksamma jurister kan vittna om stora handläggningsproblem med anledning av parters passivitet och frånvaro från sammanträden. Enligt utredaren drar den ena parten ofta fördel av att en förrättning drar ut på tiden. För att komma till rätta med den identifierade problembilden lyfte utredaren fram flera förslag till åtgärder som borde övervägas och utredas vidare, t.ex. en rätt för bodelningsförrättaren att kalla parterna till sammanträde vid vite. Utskottet anser att det nu är hög tid att gå vidare med frågorna.

Justitieminister Gunnar Strömmer har nyligen uttalat att det i närtid går ut en inbjudan till ett rundabordssamtal. Samtalet blir statsrådets första steg i att kartlägga vilka orsakerna är till utdragna bodelningsprocesser och hur omfattande problemet är. Detta är positivt. Regeringen bör därefter ta de fortsatta initiativ som krävs för att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. I det sammanhanget bör regeringen bl.a. se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelningsförrättning ska vara klar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ur avsnittet "Bodelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 9, 15 och 18. Läs betänkandet

Om makarna inte kan enas om en bodelning ska domstolen på ansökan av en av dem förordna någon att vara bodelningsförrättare. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har slutförandet av bodelningen vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse. Därför är det angeläget att det finns en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar.

Redan i departementspromemorian Några bodelningsfrågor (Ds 2005:34) uppmärksammades vissa bodelningsfrågor att överväga för framtiden. Bland annat konstaterade utredaren att praktiskt verksamma jurister kan vittna om stora handläggningsproblem med anledning av parters passivitet och frånvaro från sammanträden. Enligt utredaren drar den ena parten ofta fördel av att en förrättning drar ut på tiden. För att komma till rätta med den identifierade problembilden lyfte utredaren fram flera förslag till åtgärder som borde övervägas och utredas vidare, t.ex. en rätt för bodelningsförrättaren att kalla parterna till sammanträde vid vite. Utskottet anser att det nu är hög tid att gå vidare med frågorna.

Justitieminister Gunnar Strömmer har nyligen uttalat att det i närtid går ut en inbjudan till ett rundabordssamtal. Samtalet blir statsrådets första steg i att kartlägga vilka orsakerna är till utdragna bodelningsprocesser och hur omfattande problemet är. Detta är positivt. Regeringen bör därefter ta de fortsatta initiativ som krävs för att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. I det sammanhanget bör regeringen bl.a. se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelningsförrättning ska vara klar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ur avsnittet "Bodelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 8, 9, 15 och 18. Läs betänkandet

Om makarna inte kan enas om en bodelning ska domstolen på ansökan av en av dem förordna någon att vara bodelningsförrättare. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har slutförandet av bodelningen vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse. Därför är det angeläget att det finns en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar.

Redan i departementspromemorian Några bodelningsfrågor (Ds 2005:34) uppmärksammades vissa bodelningsfrågor att överväga för framtiden. Bland annat konstaterade utredaren att praktiskt verksamma jurister kan vittna om stora handläggningsproblem med anledning av parters passivitet och frånvaro från sammanträden. Enligt utredaren drar den ena parten ofta fördel av att en förrättning drar ut på tiden. För att komma till rätta med den identifierade problembilden lyfte utredaren fram flera förslag till åtgärder som borde övervägas och utredas vidare, t.ex. en rätt för bodelningsförrättaren att kalla parterna till sammanträde vid vite. Utskottet anser att det nu är hög tid att gå vidare med frågorna.

Justitieminister Gunnar Strömmer har nyligen uttalat att det i närtid går ut en inbjudan till ett rundabordssamtal. Samtalet blir statsrådets första steg i att kartlägga vilka orsakerna är till utdragna bodelningsprocesser och hur omfattande problemet är. Detta är positivt. Regeringen bör därefter ta de fortsatta initiativ som krävs för att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. I det sammanhanget bör regeringen bl.a. se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelningsförrättning ska vara klar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ur avsnittet "Bodelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 9, 15 och 18. Läs betänkandet

Om makarna inte kan enas om en bodelning ska domstolen på ansökan av en av dem förordna någon att vara bodelningsförrättare. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har slutförandet av bodelningen vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse. Därför är det angeläget att det finns en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar.

Redan i departementspromemorian Några bodelningsfrågor (Ds 2005:34) uppmärksammades vissa bodelningsfrågor att överväga för framtiden. Bland annat konstaterade utredaren att praktiskt verksamma jurister kan vittna om stora handläggningsproblem med anledning av parters passivitet och frånvaro från sammanträden. Enligt utredaren drar den ena parten ofta fördel av att en förrättning drar ut på tiden. För att komma till rätta med den identifierade problembilden lyfte utredaren fram flera förslag till åtgärder som borde övervägas och utredas vidare, t.ex. en rätt för bodelningsförrättaren att kalla parterna till sammanträde vid vite. Utskottet anser att det nu är hög tid att gå vidare med frågorna.

Justitieminister Gunnar Strömmer har nyligen uttalat att det i närtid går ut en inbjudan till ett rundabordssamtal. Samtalet blir statsrådets första steg i att kartlägga vilka orsakerna är till utdragna bodelningsprocesser och hur omfattande problemet är. Detta är positivt. Regeringen bör därefter ta de fortsatta initiativ som krävs för att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. I det sammanhanget bör regeringen bl.a. se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelningsförrättning ska vara klar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ur avsnittet "Bodelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 15 och 18. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ogifta föräldrar sedan den 1 januari 2022 har en möjlighet att digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan så snart barnet har fått ett personnummer. Detta innebär att fler barn än tidigare kan få föräldraskapet registrerat i folkbokföringen i nära anslutning till barnets födelse. Dessutom riktade riksdagen, på utskottets förslag, våren 2021 ett tillkännagivande till regeringen om digital bekräftelse före barnets födelse. Enligt tillkännagivandet bör regeringen återkomma med ett lagförslag som innebär att blivande föräldrar kan bekräfta föräldraskapet digitalt redan före barnets födelse.

Utskottet är, i likhet med tidigare, inte berett att föreslå något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Presumerat föräldraskap för sambor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att föräldrabalkens hävanderegler innebär tämligen omfattande möjligheter att häva bl.a. presumerade föräldraskap. Utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla hade därför i uppdrag att se över regleringen. I sitt betänkande Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38) föreslår utredningen bl.a. att det ska införas en begränsning av utrymmet att häva föräldraskapet för den förälder som inte har fött barnet. Betänkandet har remitterats, och remisstiden gick ut den 27 januari 2023.

I likhet med tidigare finner utskottet inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Hävande av föräldraskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 17. Läs betänkandet

När det gäller motionerna 2022/23:1673 (C) yrkande 92 och 2022/23:881 (C) yrkande 10, om socialnämndens utredningsskyldighet, konstaterar utskottet att enligt de nya reglerna på området inträder skyldigheten för socialnämnden att utreda ett föräldraskap först när 14-dagarsfristen för digital bekräftelse har löpt ut, dvs. 15 dagar efter barnets födelse. Någon utredningsskyldighet aktualiseras inte om föräldraskapet vid den tidpunkten redan har bekräftats digitalt. Som har redovisats tidigare i betänkandet har riksdagen även riktat ett tillkännagivande till regeringen om att en digital bekräftelse av föräldraskap ska kunna göras redan före barnets födelse. Därmed ser utskottet, i likhet med tidigare, inte behov av någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Vad sedan avser yrkande 11 i den sistnämnda motionen, om dokumentation av den genetiska kopplingen till barnet, står utskottet fast vid det ställningstagande som gjordes i 2021 års lagstiftningsärende om modernare regler för bl.a. bekräftelse av föräldraskap, i enlighet med vad som redovisas ovan.

När det gäller motionerna 2022/23:949 (SD) yrkande 3 och 2022/23:787 (M) yrkande 2, om bekräftelse av föräldraskap redan före barnets födelse, har riksdagen som nämnts meddelat ett tillkännagivande i saken. Vad sedan avser yrkande 4 i den förstnämnda motionen, om bekräftelse av föräldraskap vid mödrahälsovården, står utskottet fast vid det ställningstagande som gjordes i 2021 års lagstiftningsärende om modernare regler för bl.a. bekräftelse av föräldraskap, i enlighet med vad som redovisas ovan.

Av det som nu har sagts följer att samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Vissa frågor om bekräftelse av föräldraskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen och regeringen under senare år har beslutat om en rad lagändringar och andra åtgärder som riktar sig mot bl.a. tvångsäktenskap, månggiften och släktskapsäktenskap. Vidare riktade riksdagen våren 2021, på utskottets förslag, ett tillkännagivande till regeringen om ventilen i fråga om månggiften. Enligt tillkännagivandet bör regeringen snarast möjligt återkomma med ett lagförslag som innebär att ventilen slopas och att det i stället införs en ordning som innebär en möjlighet att – utan att erkänna äktenskapet som sådant – under särskilda omständigheter tillerkänna det vissa rättsverkningar. Dessutom noterar utskottet att det i ett samarbetsavtal mellan de nuvarande regeringspartierna och Sverigedemokraterna (Tidöavtalet) aviseras ytterligare åtgärder mot tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap som är i linje med motionsönskemålen. Därmed finns det inte behov av något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 16, 29 och 31. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att föräldrabalkens hävanderegler innebär tämligen omfattande möjligheter att häva bl.a. presumerade föräldraskap. Utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla hade därför i uppdrag att se över regleringen. I sitt betänkande Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38) föreslår utredningen bl.a. att det ska införas en begränsning av utrymmet att häva föräldraskapet för den förälder som inte har fött barnet. Betänkandet har remitterats, och remisstiden gick ut den 27 januari 2023.

I likhet med tidigare finner utskottet inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Hävande av föräldraskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 17. Läs betänkandet

Om makarna inte kan enas om en bodelning ska domstolen på ansökan av en av dem förordna någon att vara bodelningsförrättare. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har slutförandet av bodelningen vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse. Därför är det angeläget att det finns en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar.

Redan i departementspromemorian Några bodelningsfrågor (Ds 2005:34) uppmärksammades vissa bodelningsfrågor att överväga för framtiden. Bland annat konstaterade utredaren att praktiskt verksamma jurister kan vittna om stora handläggningsproblem med anledning av parters passivitet och frånvaro från sammanträden. Enligt utredaren drar den ena parten ofta fördel av att en förrättning drar ut på tiden. För att komma till rätta med den identifierade problembilden lyfte utredaren fram flera förslag till åtgärder som borde övervägas och utredas vidare, t.ex. en rätt för bodelningsförrättaren att kalla parterna till sammanträde vid vite. Utskottet anser att det nu är hög tid att gå vidare med frågorna.

Justitieminister Gunnar Strömmer har nyligen uttalat att det i närtid går ut en inbjudan till ett rundabordssamtal. Samtalet blir statsrådets första steg i att kartlägga vilka orsakerna är till utdragna bodelningsprocesser och hur omfattande problemet är. Detta är positivt. Regeringen bör därefter ta de fortsatta initiativ som krävs för att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. I det sammanhanget bör regeringen bl.a. se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelningsförrättning ska vara klar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ur avsnittet "Bodelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9 och 18. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen och regeringen under senare år har beslutat om en rad lagändringar och andra åtgärder som riktar sig mot bl.a. tvångsäktenskap, månggiften och släktskapsäktenskap. Vidare riktade riksdagen våren 2021, på utskottets förslag, ett tillkännagivande till regeringen om ventilen i fråga om månggiften. Enligt tillkännagivandet bör regeringen snarast möjligt återkomma med ett lagförslag som innebär att ventilen slopas och att det i stället införs en ordning som innebär en möjlighet att – utan att erkänna äktenskapet som sådant – under särskilda omständigheter tillerkänna det vissa rättsverkningar. Dessutom noterar utskottet att det i ett samarbetsavtal mellan de nuvarande regeringspartierna och Sverigedemokraterna (Tidöavtalet) aviseras ytterligare åtgärder mot tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap som är i linje med motionsönskemålen. Därmed finns det inte behov av något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 13, 29 och 31. Läs betänkandet

Om makarna inte kan enas om en bodelning ska domstolen på ansökan av en av dem förordna någon att vara bodelningsförrättare. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har slutförandet av bodelningen vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse. Därför är det angeläget att det finns en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar.

Redan i departementspromemorian Några bodelningsfrågor (Ds 2005:34) uppmärksammades vissa bodelningsfrågor att överväga för framtiden. Bland annat konstaterade utredaren att praktiskt verksamma jurister kan vittna om stora handläggningsproblem med anledning av parters passivitet och frånvaro från sammanträden. Enligt utredaren drar den ena parten ofta fördel av att en förrättning drar ut på tiden. För att komma till rätta med den identifierade problembilden lyfte utredaren fram flera förslag till åtgärder som borde övervägas och utredas vidare, t.ex. en rätt för bodelningsförrättaren att kalla parterna till sammanträde vid vite. Utskottet anser att det nu är hög tid att gå vidare med frågorna.

Justitieminister Gunnar Strömmer har nyligen uttalat att det i närtid går ut en inbjudan till ett rundabordssamtal. Samtalet blir statsrådets första steg i att kartlägga vilka orsakerna är till utdragna bodelningsprocesser och hur omfattande problemet är. Detta är positivt. Regeringen bör därefter ta de fortsatta initiativ som krävs för att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. I det sammanhanget bör regeringen bl.a. se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelningsförrättning ska vara klar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ur avsnittet "Bodelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9 och 15. Läs betänkandet

I likhet med tidigare konstaterar utskottet att riksdagen våren 2021 införde nya regler om barnets delaktighet i vårdnadsmål. De nya reglerna syftar till att säkerställa barnets rätt och delaktighet i processen och därmed stärka barnets perspektiv och rättigheter. De nya reglerna grundade sig på förslag från 2014 års vårdnadsutredning, som mot bakgrund av den föreslagna reformen om barnets delaktighet inte fann tillräckligt starka skäl att föreslå en möjlighet till biträde för barn. Utredningen ansåg dock att det kunde finnas anledning att överväga frågan på nytt när den nya regleringen varit i kraft en tid och kan utvärderas. Utöver detta konstaterar utskottet att Utredningen om vikten av trygghet och kontinuitet för barn i utsatta situationer i sitt nyligen överlämnade betänkande Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) föreslår en rätt till biträde för barn vid prövningen av vissa frågor om vårdnadsöverflyttning. Betänkandet är föremål för remissbehandling, och remisstiden går ut den 8 maj 2023.

Mot den redovisade bakgrunden är utskottet fortfarande inte berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida i saken, och motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Juridiskt biträde för barn" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet är fortfarande inte berett att föreslå något tillkännagivande till regeringen i saken. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Betänketid vid äktenskapsskillnad" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 20 och 22. Läs betänkandet

Utskottet är fortfarande inte berett att föreslå något tillkännagivande till regeringen i saken. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Betänketid vid äktenskapsskillnad" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 20 och 21. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla har haft i uppdrag att ta ställning till om förutsättningarna för ett barn att upprätthålla sin relation med en social förälder efter separation eller dödsfall behöver förbättras, och om det i övrigt behöver vidtas åtgärder för att underlätta för familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar. Uppdraget redovisades i juni 2022 i betänkandet Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Utredningen lämnar flera förslag för att komma till rätta med den problembild som har identifierats. Sålunda föreslås bl.a. en ny form av fullmakt – föräldrafullmakt – och att barns rätt till umgänge med sociala föräldrar ska stärkas. Betänkandet har remitterats, och remisstiden gick ut den 27 januari 2023.

I likhet med tidigare finner utskottet inte skäl att föregripa det pågående arbetet genom någon åtgärd från riksdagens sida, och motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Vårdnad och umgänge i förhållande till sociala föräldrar" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller motion 2022/23:245 (V) yrkande 2 konstaterar utskottet att hämtning kan beslutas under vissa förutsättningar som en yttersta åtgärd för att verkställa ett avgörande om vårdnad, boende och umgänge. För att verkställa ett avgörande om vårdnad eller boende får domstolen besluta om polishämtning endast om hämtning är nödvändig för att undvika att barnet lider allvarlig skada eller om verkställighet annars inte kan ske (dvs. när alla andra möjligheter är uttömda). För att verkställa ett avgörande om umgänge mellan barnet och en förälder som barnet inte bor tillsammans med får domstolen besluta om hämtning endast om verkställighet annars inte kan ske (dvs. alla andra möjligheter är uttömda) och barnet dessutom har ett särskilt starkt behov av umgänge med föräldern. Enligt vad som utvecklas i förarbetena får hämtning för umgänge förekomma bara i rena undantagsfall. En polishämtning kan nämligen hämma förutsättningarna för ett harmoniskt umgänge mellan barnet och föräldern och kan därmed medföra att syftet med umgänget förfelas. Det är, understryks det vidare, mycket sällsynt att behovet av umgänge är sådant att det kan överväga den risk för negativ inverkan som hämtningen är förenad med. Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

När det sedan gäller övriga motionsyrkanden står utskottet fast vid den uppfattning som det redovisade i 2021 års lagstiftningsärende om ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister, i enlighet med vad som framgår ovan. Även dessa motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Övrigt om vårdnad m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Som utskottet har framhållit i tidigare sammanhang ska systemet med ställföreträdare och överförmyndare skydda de allra mest utsatta i samhället, och det är därför av yttersta vikt att systemet är väl fungerande och rättssäkert. Under senare år har det vidtagits åtgärder för att förbättra dels tillsynen över och stödet till landets överförmyndare och överförmyndarnämnder, dels tillsynen över ställföreträdare. Dessutom har Ställföreträdarutredningen haft i uppdrag att se över reglerna om gode män och förvaltare för att säkerställa att reglerna är moderna och rättssäkra. Uppdraget redovisades i maj 2021 i betänkandet Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). Betänkandet har remitterats och bereds vidare inom Regeringskansliet. Det kan konstateras att betänkandet är omfattande och att flera av förslagen har betydande ekonomiska konsekvenser. Vidare har ett stort antal remissinstanser lämnat synpunkter på de många olika förslagen.

Genom Ställföreträdarutredningens uppdrag får förslagen om en översyn respektive utredning i motion 2022/23:563 (SD) yrkandena 1–3 anses vara tillgodosedda, och de avstyrks därför. Utskottet är heller inte berett att föreslå något tillkännagivande till regeringen med anledning av övriga motionsyrkanden, som därför också bör avslås.

Ur avsnittet "Överförmyndare, gode män och förvaltare" i betänkandet. Läs betänkandet

I likhet med tidigare konstaterar utskottet att Ställföreträdarutredningen har tittat på frågan om dels upprättande av elektroniska framtidsfullmakter, dels registrering av sådana fullmakter. Utredningen föreslår i sitt betänkande att framtidsfullmakter ska kunna undertecknas elektroniskt av fullmaktsgivaren och vittnena. Däremot görs bedömningen att det inte bör införas något krav på registrering av fullmakterna i det nationella ställföreträdarregister som utredningen föreslår ska inrättas. Utredningen bemöter i det sammanhanget en synpunkt kopplad till fullmaktsinstitutets genomslag och hänvisar bl.a. till att det numera finns tjänster för att administrera fullmakter digitalt i syfte att göra det enkelt för privatpersoner och företag att hantera och få en överblick över fullmakter. Om en sådan tjänst på sikt kommer att omfatta framtidsfullmakter, vilket enligt utredningens bedömning inte kräver några andra lagändringar än den som föreslås om elektroniskt upprättande, kan det innebära att fullmakten blir synlig för tredje man på ett enklare sätt än i dag och att den blir enklare att hantera.

Ställföreträdarutredningens betänkande har remitterats och bereds vidare inom Regeringskansliet. Utskottet finner fortfarande inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet genom någon åtgärd från riksdagens sida, och motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Framtidsfullmakter" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har de nuvarande regeringspartierna och Sverigedemokraterna i ett samarbetsavtal (Tidöavtalet) aviserat en översyn av arvsrätten. Det handlar om en bred översyn av olika aspekter av arvsrätten. Därmed finns det enligt utskottet inte behov av något tillkännagivande till regeringen i saken, och motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Laglott" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen och regeringen under senare år har beslutat om en rad lagändringar och andra åtgärder som riktar sig mot bl.a. tvångsäktenskap, månggiften och släktskapsäktenskap. Vidare riktade riksdagen våren 2021, på utskottets förslag, ett tillkännagivande till regeringen om ventilen i fråga om månggiften. Enligt tillkännagivandet bör regeringen snarast möjligt återkomma med ett lagförslag som innebär att ventilen slopas och att det i stället införs en ordning som innebär en möjlighet att – utan att erkänna äktenskapet som sådant – under särskilda omständigheter tillerkänna det vissa rättsverkningar. Dessutom noterar utskottet att det i ett samarbetsavtal mellan de nuvarande regeringspartierna och Sverigedemokraterna (Tidöavtalet) aviseras ytterligare åtgärder mot tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap som är i linje med motionsönskemålen. Därmed finns det inte behov av något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 13, 16 och 31. Läs betänkandet

På förslag av ett enigt utskott meddelade riksdagen våren 2021 ett tillkännagivande om att regeringen bör prioritera arbetet med frågan om ett testamentsregister samt ta nödvändiga initiativ för att inrätta ett frivilligt sådant register i det allmännas regi. Regeringen gav i september 2021 Skatteverket i uppdrag att se över förutsättningarna för att inrätta ett testamentsregister i offentlig regi. Uppdraget redovisades i februari 2022 i promemorian Ett frivilligt testamentsregister i offentlig regi. I promemorian gör Skatteverket bedömningen att ett frivilligt testamentsregister i offentlig regi bör inrättas och att Skatteverket bör ansvara för registret. Dåvarande justitieministern anförde i ett frågesvar i augusti 2022 att Skatteverkets redovisning utgör ett bra underlag inför det fortsatta arbetet med att överväga alla de rättsliga frågeställningar som aktualiseras och ta fram författningsförslag.

Utskottet, som förutsätter att regeringen tar de fortsatta initiativ som krävs för att ett testamentsregister ska bli verklighet, är inte berett att föreslå ytterligare ett tillkännagivande i saken med anledning av de nu aktuella motionsyrkandena. Dessa avstyrks därför.

Ur avsnittet "Testamentsregister" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen och regeringen under senare år har beslutat om en rad lagändringar och andra åtgärder som riktar sig mot bl.a. tvångsäktenskap, månggiften och släktskapsäktenskap. Vidare riktade riksdagen våren 2021, på utskottets förslag, ett tillkännagivande till regeringen om ventilen i fråga om månggiften. Enligt tillkännagivandet bör regeringen snarast möjligt återkomma med ett lagförslag som innebär att ventilen slopas och att det i stället införs en ordning som innebär en möjlighet att – utan att erkänna äktenskapet som sådant – under särskilda omständigheter tillerkänna det vissa rättsverkningar. Dessutom noterar utskottet att det i ett samarbetsavtal mellan de nuvarande regeringspartierna och Sverigedemokraterna (Tidöavtalet) aviseras ytterligare åtgärder mot tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap som är i linje med motionsönskemålen. Därmed finns det inte behov av något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 13, 16 och 29. Läs betänkandet