Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

Utskottet konstaterar att 2022 års reform om stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer syftar till att åstadkomma påtagliga höjningar av nivåerna på kränkningsersättning, bl.a. genom att upprättelsemomentet i regleringen har stärkts. De ersättningsnivåer som redovisades i lagstiftningsärendet innebär mer eller mindre en fördubbling jämfört med tidigare nivåer. I lagstiftningsärendet framhölls också vikten av att rättstillämpningen ser till att ersättningsnivåerna utvecklas dynamiskt genom att de successivt anpassas efter förändringar i penningvärdet och samhällsvärderingarna och i takt med att nivåerna på andra jämförbara ideella skadestånd utvecklas. Även om detta inte är någon enkel uppgift är det likväl något som följer av hur reglerna om kränkningsersättning är utformade och av ersättningens funktion, underströks det.

Därmed ser utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna 2022/23:668 (M) och 2022/23:2010 (M) yrkande 2. Dessa motionsyrkanden bör alltså avslås.

När det sedan gäller motion 2022/23:863 (C) yrkande 41, om att utöka uppräkningen av de omständigheter som särskilt ska beaktas vid skälighetsbedömningen, står utskottet fast vid det ställningstagande som gjordes i 2022 års lagstiftningsärende i enlighet med vad som redovisas ovan. Även detta motionsyrkande avstyrks således.

Ur avsnittet "Kränkningsersättning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att reglerna om dröjsmålsränta är tillämpliga på fordringar som inte betalas i rätt tid och att detta gäller oavsett grunden för fordran. Dock gäller det undantaget att dröjsmålsränta inte ska tas ut på en fordran på skadestånd för inkomstförlust eller förlust av underhåll vid personskada innan det har slutligt avgjorts vilka samordningsförmåner som ska avräknas. I sådana fall tas ränta i stället ut i form av avkastningsränta. Gäldenären anses nämligen i dessa fall helt sakna möjlighet att påverka situationen, och något egentligt dröjsmål på hans eller hennes sida anses det därför inte vara fråga om. För tid efter det att samordningsförmånerna har fastställts slutligt tas vanlig dröjsmålsränta ut. Vanlig dröjsmålsränta tas också ut i fall då det över huvud taget inte är aktuellt med någon avräkning av samordningsförmåner.

Utskottet anser i likhet med tidigare att det inte finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Dröjsmålsränta" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11 och 15. Läs betänkandet

Till att börja med konstaterar utskottet att det vid utmätning av lös egendom gäller en presumtion för att den egendom som en gäldenär har i sin besittning också tillhör gäldenären. För att bryta presumtionen krävs att det på grund av utredningen i målet kan anses styrkt att egendomen tillhör någon annan. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen nyligen har beslutat om lagändringar som innebär effektivare verktyg i utsökningsförfarandet. Det handlar om tydligare ramar för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar, skärpta skyldigheter att lämna upplysningar i mål om utmätning, skärpta påtryckningsmedel och tvångsmedel samt förbättrade möjligheter att genomföra utmätning på distans när Polismyndigheten påträffar egendom i sin verksamhet. Kopplat till de utökade möjligheterna till distansutmätning har det även gjorts förordningsändringar om uppgiftsskyldighet för Polismyndigheten i förhållande till Kronofogdemyndigheten.

Dessutom har Kronofogdemyndigheten sedan tidigare ett lagreglerat elektroniskt informationsutbyte när det gäller Skatteverkets, Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens utbetalningar. Det innebär bl.a. att Kronofogdemyndigheten ska ges möjlighet att utmäta överskottet på ett skattekonto innan Skatteverket betalar ut överskottet till en skattskyldig. Regeringen anförde i lagstiftningsärendet om effektivare verktyg i utsökningsförfarandet att det inte fanns möjlighet att inom ramen för det ärendet närmare överväga frågan om att etablera ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och andra utvalda myndigheter än de tre nämnda som betalar eller lämnar ut utmätningsbar egendom. Utskottet förutsätter dock att regeringen vid en lämplig tidpunkt överväger detta.

Vidare konstaterar utskottet att Kronofogdemyndigheten kan få information om vilka konton och värdefack en gäldenär har genom det nya konto- och värdefackssystemet, där uppgifterna gjorts direkt och omedelbart tillgängliga för sökning.

Utöver detta framgår det av gällande reglering och förarbeten på området att samverkan med andra myndigheter är en naturlig del av Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar. Att så är fallet kommer också enligt utskottet till klart uttryck i Kronofogdemyndighetens egen redovisning av sitt arbetssätt.

Mot den redovisade bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:1007 (SD) yrkandena 14–17.

När det sedan gäller motion 2022/23:2070 (L) yrkande 3 konstaterar utskottet att utmätning får äga rum för att verkställa en dom eller annan s.k. exekutionstitel på betalningsskyldighet. Det går att framställa vissa invändningar mot verkställighet, men inte sådana invändningar som har eller borde ha åberopats vid den prövning av saken som ledde fram till en dom på betalning. Utskottet finner inte skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet.

Därmed bör samtliga motionsyrkanden avslås.

Ur avsnittet "Utmätning i övrigt" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Som redovisas ovan finns ett näringsrättsligt sanktionssystem för att komma till rätta med de problem som en bristande kreditprövning för med sig. Sålunda utövar primärt Finansinspektionen tillsyn över att konsumentkreditlagens regler om kreditprövning följs, och myndigheten har ett antal sanktionsmöjligheter till sitt förfogande. Utöver detta har Överskuldsättningsutredningen i uppdrag att granska marknaden för konsumentkrediter och föreslå åtgärder som motverkar riskfylld kreditgivning. Uppdraget ska redovisas senast den 29 juni 2023. Parallellt med detta arbete pågår det arbete på EU-nivå med att ta fram ett nytt direktiv om konsumentkrediter som ska ersätta det befintliga konsumentkreditdirektivet. Förslaget till nytt direktiv harmoniserar ett antal aspekter i fråga om kreditavtal i konsumentförhållanden och syftar bl.a. till att förbättra konsumentskyddet. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Utmätning efter bristande kreditprövning" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Till att börja med konstaterar utskottet att det vid utmätning av lös egendom gäller en presumtion för att den egendom som en gäldenär har i sin besittning också tillhör gäldenären. För att bryta presumtionen krävs att det på grund av utredningen i målet kan anses styrkt att egendomen tillhör någon annan. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen nyligen har beslutat om lagändringar som innebär effektivare verktyg i utsökningsförfarandet. Det handlar om tydligare ramar för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar, skärpta skyldigheter att lämna upplysningar i mål om utmätning, skärpta påtryckningsmedel och tvångsmedel samt förbättrade möjligheter att genomföra utmätning på distans när Polismyndigheten påträffar egendom i sin verksamhet. Kopplat till de utökade möjligheterna till distansutmätning har det även gjorts förordningsändringar om uppgiftsskyldighet för Polismyndigheten i förhållande till Kronofogdemyndigheten.

Dessutom har Kronofogdemyndigheten sedan tidigare ett lagreglerat elektroniskt informationsutbyte när det gäller Skatteverkets, Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens utbetalningar. Det innebär bl.a. att Kronofogdemyndigheten ska ges möjlighet att utmäta överskottet på ett skattekonto innan Skatteverket betalar ut överskottet till en skattskyldig. Regeringen anförde i lagstiftningsärendet om effektivare verktyg i utsökningsförfarandet att det inte fanns möjlighet att inom ramen för det ärendet närmare överväga frågan om att etablera ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och andra utvalda myndigheter än de tre nämnda som betalar eller lämnar ut utmätningsbar egendom. Utskottet förutsätter dock att regeringen vid en lämplig tidpunkt överväger detta.

Vidare konstaterar utskottet att Kronofogdemyndigheten kan få information om vilka konton och värdefack en gäldenär har genom det nya konto- och värdefackssystemet, där uppgifterna gjorts direkt och omedelbart tillgängliga för sökning.

Utöver detta framgår det av gällande reglering och förarbeten på området att samverkan med andra myndigheter är en naturlig del av Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar. Att så är fallet kommer också enligt utskottet till klart uttryck i Kronofogdemyndighetens egen redovisning av sitt arbetssätt.

Mot den redovisade bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:1007 (SD) yrkandena 14–17.

När det sedan gäller motion 2022/23:2070 (L) yrkande 3 konstaterar utskottet att utmätning får äga rum för att verkställa en dom eller annan s.k. exekutionstitel på betalningsskyldighet. Det går att framställa vissa invändningar mot verkställighet, men inte sådana invändningar som har eller borde ha åberopats vid den prövning av saken som ledde fram till en dom på betalning. Utskottet finner inte skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet.

Därmed bör samtliga motionsyrkanden avslås.

Ur avsnittet "Utmätning i övrigt" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att reglerna om dröjsmålsränta är tillämpliga på fordringar som inte betalas i rätt tid och att detta gäller oavsett grunden för fordran. Dock gäller det undantaget att dröjsmålsränta inte ska tas ut på en fordran på skadestånd för inkomstförlust eller förlust av underhåll vid personskada innan det har slutligt avgjorts vilka samordningsförmåner som ska avräknas. I sådana fall tas ränta i stället ut i form av avkastningsränta. Gäldenären anses nämligen i dessa fall helt sakna möjlighet att påverka situationen, och något egentligt dröjsmål på hans eller hennes sida anses det därför inte vara fråga om. För tid efter det att samordningsförmånerna har fastställts slutligt tas vanlig dröjsmålsränta ut. Vanlig dröjsmålsränta tas också ut i fall då det över huvud taget inte är aktuellt med någon avräkning av samordningsförmåner.

Utskottet anser i likhet med tidigare att det inte finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Dröjsmålsränta" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 11 och 15. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att reglerna om dröjsmålsränta är tillämpliga på fordringar som inte betalas i rätt tid och att detta gäller oavsett grunden för fordran. Dock gäller det undantaget att dröjsmålsränta inte ska tas ut på en fordran på skadestånd för inkomstförlust eller förlust av underhåll vid personskada innan det har slutligt avgjorts vilka samordningsförmåner som ska avräknas. I sådana fall tas ränta i stället ut i form av avkastningsränta. Gäldenären anses nämligen i dessa fall helt sakna möjlighet att påverka situationen, och något egentligt dröjsmål på hans eller hennes sida anses det därför inte vara fråga om. För tid efter det att samordningsförmånerna har fastställts slutligt tas vanlig dröjsmålsränta ut. Vanlig dröjsmålsränta tas också ut i fall då det över huvud taget inte är aktuellt med någon avräkning av samordningsförmåner.

Utskottet anser i likhet med tidigare att det inte finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Dröjsmålsränta" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 10 och 15. Läs betänkandet

I likhet med tidigare konstaterar utskottet att Jämlikhetskommissionen i sitt betänkande En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46) föreslår att det införs en bestämmelse om absolut preskription på tio år i preskriptionslagen. Betänkandet har remitterats och bereds vidare inom Regeringskansliet. Dessutom har Överskuldsättningsutredningen bl.a. fått i uppdrag att bedöma vilka åtgärder som skulle kunna vara lämpliga för att ge redan överskuldsatta konsumenter bättre förutsättningar att betala tillbaka sina skulder. Det uppdraget ska redovisas senast den 29 juni 2023. Utskottet ser fortfarande inte skäl att föregripa det arbete som pågår genom någon åtgärd från riksdagens sida, och motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Slutlig preskription" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som tidigare redovisats. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Kontroll vid konkursansökan" i betänkandet. Läs betänkandet

I likhet med tidigare finner utskottet inte skäl att föreslå något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Betalningsplanen vid skuldsanering" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att reglerna om dröjsmålsränta är tillämpliga på fordringar som inte betalas i rätt tid och att detta gäller oavsett grunden för fordran. Dock gäller det undantaget att dröjsmålsränta inte ska tas ut på en fordran på skadestånd för inkomstförlust eller förlust av underhåll vid personskada innan det har slutligt avgjorts vilka samordningsförmåner som ska avräknas. I sådana fall tas ränta i stället ut i form av avkastningsränta. Gäldenären anses nämligen i dessa fall helt sakna möjlighet att påverka situationen, och något egentligt dröjsmål på hans eller hennes sida anses det därför inte vara fråga om. För tid efter det att samordningsförmånerna har fastställts slutligt tas vanlig dröjsmålsränta ut. Vanlig dröjsmålsränta tas också ut i fall då det över huvud taget inte är aktuellt med någon avräkning av samordningsförmåner.

Utskottet anser i likhet med tidigare att det inte finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Dröjsmålsränta" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 10 och 11. Läs betänkandet