Fastighetsrätt

En särskild utredare har för närvarande i uppdrag att lämna förslag som stärker kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft. Utredaren ska bl.a. lämna förslag till system för att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagen. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Arrende" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har Tomträtts- och arrendeutredningen haft i uppdrag att bl.a. utreda frågor om tomträttsavgäld och friköp. Utredningen överlämnade i oktober 2012 delbetänkandet Tomträttsavgäld och friköp (SOU 2012:71). Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet.

Utskottet anser, i likhet med tidigare, att resultatet av beredningsarbetet inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagen. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tomträtt" i betänkandet. Läs betänkandet

I rapporten En kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i fastighetsbildningsprocessen ser Lantmäterimyndigheten ett behov av en översyn av de grundläggande villkoren för fastighetsbildning som finns i 3 kap. FBL. Lantmäteriets rapport bereds inom Regeringskansliet.

Frågan om behovet av en översyn av ändamålsbestämmelserna i 3 kap. FBL har också tagits upp i Riksrevisionens granskningsrapport Fastighetsbildningen i Sverige.

I sin skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport anför regeringen bl.a. att flertalet fastighetsbildningsärenden är komplexa och genomförande av förenklingar i lagstiftningen förutsätter att tillräckliga krav på rättssäkerhet och respekt för allmänna och enskilda intressen upprätthålls. De lagar som berörs och frågor som lyfts i Riksrevisionens rapport är av olika komplexitet och karaktär. Regeringen anför att det krävs vidare analys för att bedöma i vilken mån en viss lagändring kan leda till effektivitetsvinster, och i längden exempelvis förkortade handläggningstider i Lantmäteriets förrättningsverksamhet.

Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att föregripa det arbete som pågår. Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Översyn av fastighetsbildningslagen" i betänkandet. Läs betänkandet

I samband med lagstiftningsärendet våren 2022 behandlade utskottet även motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2021/22 om förenklade regler för att ändra andelstal i gemensamhetsanläggningar, bl.a. ett motsvarande motionsyrkande som det nu aktuella. Utskottet ansåg att bl.a. detta motionsyrkande genom förslagen i propositionen i huvudsak fick anses tillgodosett, och föreslog att det skulle avslås. Riksdagen följde utskottets förslag.

Enligt utskottet finns inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Andelstal i vägsamfälligheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Den nya fastighetsmäklarlagen som trädde i kraft den 1 juli 2021 gäller både för fastighetsmäklare och för fastighetsmäklarföretag. Den nya lagen innebär en mer heltäckande och förstärkt tillsyn över fastighetsmäklarbranschen. Fastighetsmäklarföretag ska på motsvarande sätt som fastighetsmäklare stå under tillsyn av Fastighetsmäklarinspektionen. Bland annat ska ett fastighetsmäklarföretag verka för att fastighetsmäklare som bedriver verksamhet i mäklarföretaget uppfyller sina skyldigheter enligt god fastighetsmäklarsed. Syftet med den nya lagen är att öka tryggheten för köpare och säljare vid bostadsaffärer. Lagen innehåller, i likhet med 2011 års fastighetsmäklarlag, bestämmelser om fastighetsmäklarens allmänna rådgivnings- och upplysningsskyldighet mot köpare och säljare, fastighetsmäklarens skyldighet att tillhandahålla en tilltänkt köpare som är konsument en objektsbeskrivning, samt att föra journal, upprätta en budgivningslista och överlämna dokumentationen till säljaren respektive köparen. I propositionen till den nya fastighetsmäklarlagen ansåg regeringen dock att det inte fanns något behov av en uttrycklig regel om att fastighetsmäklaren ska upprätta en objektsbeskrivning.

När det gäller förslagen i motion 2022/23:565 (SD) yrkandena 1–7 behandlades motsvarande motionsyrkanden i lagstiftningsärendet om införande av den nya fastighetsmäklarlagen 2021. Utskottet var då inte berett att ställa sig bakom motionsförslagen. Våren 2022 avstyrkte utskottet yrkandena på nytt i förenklad ordning. Utskottet står fast vid sina tidigare ställningstaganden och föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Utskottet är inte heller berett att föreslå någon åtgärd med anledning av förslaget om att införa ett förfarande med bindande bud i motion 2022/23:336 (C). Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Fastighetsförmedling" i betänkandet. Läs betänkandet

Tillgången till geodata är mycket viktig för flera sektorer och processer i samhället. Geodata av hög kvalitet är en förutsättning för en effektivare samhällsbyggnadsprocess. Det är därför angeläget att öka tillgången till öppna geodata.

Riksdagen beslutade våren 2021 om ett tillkännagivande om att regeringen bör prioritera att möjliggöra att ytterligare geodata, bl.a. från Lantmäteriet, blir tillgängliga i största möjliga mån för både myndigheter och allmänheten. Enligt tillkännagivandet bör regeringen också så snart som möjligt återkomma med förslag på lämpliga finansieringslösningar och skynda på arbetet med standardisering av geodata. Som redovisats ovan pågår ett arbete med denna inriktning. Bland annat har regeringen i januari 2022 gett Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att tillsammans med ett flertal andra myndigheter, däribland Lantmäteriet, fortsätta etableringen av en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte I en rapport i januari 2023 redovisas på vilket sätt och med vilka aktörer samverkan har skett samt hur arbetet har gått i förhållande till den långsiktiga plan som har tagits fram inom ramen för tidigare regeringsuppdrag.

I januari 2021 startade tjänsten Nationella geodataplattformen där konsumenter av geodata avgiftsfritt får tillgång till datamängder från olika producenter av geodata. Lantmäteriet är samordnare och har även funktionen som datavärd.

I det s.k. öppna data-direktivet anges bl.a. att värdefulla datamängder ska tillgängliggöras avgiftsfritt som huvudregel. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data. Vilka datamängder som utgör värdefulla datamängder i direktivets mening och eventuella tekniska specifikationer för hur de ska tillgängliggöras regleras särskilt i en genomförandeakt som nyligen beslutats av Europeiska kommissionen. Bland annat ingår geospatiala data. Genomförandeakten är en viktig grundförutsättning i arbetet med att tillgängliggöra Lantmäteriets geodata avgiftsfritt.

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening inte behov av att nu rikta ytterligare ett tillkännagivande till regeringen om tillgången till geodata. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Tillgång till geodata" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning och föreslår att riksdagen avslår motionen.

Reservationer

1.

Arrende, punkt 1 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:36 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 7,

2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 6 och

2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 11.

Ställningstagande

Vindkraften har enorm potential och är i dag den billigaste energikällan. Redan i år förväntas vindkraften stå för 30 procent av Sveriges elproduktion, och företagen står i kö för att bygga vid Sveriges bästa vindlägen. För att den positiva utvecklingen ska hålla i sig behöver framförallt den lokala nyttan av en utbyggnad av vindkraften öka. Jag anser därför att det bör utredas om närboende till vindkraftverk borde kunna ha samma möjligheter att ingå arrendeavtal med vindkraftsbolag som markägare på vars mark vindkraftverket är uppfört. En särskild utredare har för närvarande ett regeringsuppdrag att lämna förslag som stärker kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft. Utredaren ska bl.a. lämna förslag till system för att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Mina synpunkter bör beaktas vid det fortsatta arbetet med frågan.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Tomträtt, punkt 2 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD), Roger Hedlund (SD) och Martin Westmont (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1005 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Systemet med tomträtter innebär att tomträttshavaren betalar en avgift, en tomträttsavgäld, för nyttjandet av marken till fastighetsägaren. I många fall ägs fastigheter som är upplåtna med tomträtt av kommunerna. När avgälden omprövas ska den bestämmas utifrån markvärdet. De långa avgäldsperioderna och stora ökningar av markvärdet gör att tomträttshavaren kan drabbas av kraftiga avgiftshöjningar. Det kan i vissa fall vara möjligt att friköpa fastigheten, men detta gäller inte alltid.

Vi anser att systemet med tomträtter i grunden är bra och underlättar för fler att bo i småhus. Avsaknaden av förutsägbarhet i systemet skapar dock en otrygghet och gör systemet med tomträtter oattraktivt.

Det är nu över tio år sedan Tomträtts- och arrendeutredningen överlämnade delbetänkandet Tomträttsavgäld och friköp (SOU 2012:71). Betänkandet har inte lett till någon lagstiftning utan bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Enligt vår mening behövs en ny översyn av beräkningsmodellen för tomträttsavgälder som utgår från dagens förutsättningar. Vid en sådan översyn bör frågor om att införa ett takbelopp på hela avgälden eller på de höjningar som görs liksom en förändrad prissättning för friköp övervägas.

Det är en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ.

Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Andelstal i vägsamfälligheter, punkt 4 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 46.

Ställningstagande

Riksdagen beslutade våren 2019, på utskottets förslag, om ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör utreda hur en lagreglering som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andelstal i en gemensamhetsanläggning kan utformas och återkomma till riksdagen i frågan.

I en proposition som överlämnades till riksdagen våren 2022 föreslog regeringen en ny regel i anläggningslagen för att ändra andelstal i gemensamhetsanläggningar. Riksdagen antog förslaget, och lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2022 (prop. 2021/22:122, bet. 2021/22:CU16, rskr. 2021/22:258). Enligt den nya regeln får en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning genom ett beslut på en föreningsstämma ändra en eller flera fastigheters andelstal för utförande eller drift av anläggningen. För beslut om en sådan ändring krävs minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Ett beslut om en ändring får samma rättsverkan som ett beslut vid en förrättning när ändringen godkänns av lantmäterimyndigheten. (43 a § anläggningslagen).

Enligt min mening är önskemålen i riksdagens tillkännagivande inte helt tillgodosedda genom den nya regeln. Jag anser att regleringen om när en samfällighetsförening får besluta om ändrade andelstal i en gemensamhetsanläggning bör förenklas ytterligare. Behovet av förenklingar är särskilt stort när det gäller vägföreningar. Det är också viktigt att föreningarnas ändring av andelstalen kan utföras via ett digitalt verktyg.

Det är en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Laddmöjligheter inom samfälligheter, punkt 5 (S, C, MP)

av Jennie Nilsson (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Katarina Luhr (MP) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 48 och 49 samt

2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 98.

Ställningstagande

För att nå målet om fossilfria transporter behövs resultatinriktade incitament i kombination med riktade satsningar på flertalet tekniker och lösningar. Utöver en ökad andel biodrivmedel är elektrifieringen viktig. Försäljningen av elbilar har ökat i snabb takt, och nu måste laddmöjligheterna följa med i den positiva utvecklingen. Vi anser att det är angeläget att det blir enklare att uppföra laddpunkter inom samhälligheter. I dag finns det flera regler kopplade till samfällighetsföreningar, som förvaltar samfällda parkeringsplatser eller garage, som gör det svårt att bygga laddstolpar. I vissa fall behöver samfällighetsföreningen ansöka om en ny förrättning hos lantmäterimyndigheten trots att fastighetsägarna är överens om att installera laddpunkter, något som kan bli dyrt och ta tid. Det bör bli enklare för samfällighetsföreningar att själva få bestämma i dessa fall. Vi anser att samfällighetsföreningar som vill installera laddpunkter ska kunna undantas från kravet i anläggningslagen på en omprövningsförrättning. Alternativt bör kravet på en omprövningsförrättning för att uppföra laddstationer helt tas bort.

Ur avsnittet "Fideikommiss" i betänkandet. Läs betänkandet