Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag

PLO är sedan mitten av 1990-talet en inarbetad del av den statliga budgetprocessen. Den är startpunkten i processen och sker med en automatisk beräkning för att kompensera för pris- och löneökningar i omvärlden som därmed hålls åtskild från regeringens politiska prioriteringar. Legitimiteten för PLO-modellen vilar på att den är transparent och förutsägbar så att det inte behöver råda några tvivel om att kompensationen för PLO grundar sig på den automatiska beräkningen. Utskottet ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i modellen för PLO och i informationen om PLO. Utskottet noterar i det sammanhanget att regeringen avser att se över hur budgeteffekten av produktivitetsavdraget presenteras i budgetpropositionen. När det gäller frågan om incitamenten för kostnadseffektivitet även i avgiftsfinansierad verksamhet delar utskottet regeringens bedömning att det redan finns incitament inom ramen för nuvarande strukturer. Utskottet vill i sammanhanget understryka det regeringen själv framhåller i skrivelsen om vikten av att fortlöpande arbeta med att utveckla styrningen av de avgiftsbelagda verksamheterna så att trycket även finns på dessa verksamheter att bli mer produktiva.

Riksrevisionens granskning visar att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering. Enligt Riksrevisionen har det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag. För perioden 2011–2020 uppgick avdraget till ca 1 miljard kronor i genomsnitt per år eller 0,6 procent av föregående års anvisade medel för förvaltningsutgifter. När det gäller kritiken som förts fram specifikt för högskolesektorn om produktivitetskravet i PLO uppmärksammas den även av Riksrevisionen i granskningen. Riksrevisionens beräkningar visar att vart tredje grund-utbildningsanslag i granskningens urval av PLO-anslag har minskat realt under 2010-talet medan forskningsanslagen har ökat realt som en följd av politiskt beslutade tillskott. För de anslag som räknas om med högskoleindex hade alla ett genomsnittligt produktivitetsavdrag på 0,57 procent av anslagna medel per år, dvs. varken större eller mindre för högskolorna än för andra myndigheter. Liksom Riksrevisionen anser utskottet att givna anslagsnivåer bör ses som ett uttryck för beslutad och förväntad ambitionsnivå i myndigheternas verksamheter. De myndigheter som anser att anslagsnivån inte räcker för att uppnå de mål som statsmakterna satt upp för verksamheten har möjlighet att inom ramen för den ordinarie budgetprocessen en gång om året i sitt budgetunderlag till regeringen lägga fram förslag om ändrade anslag.

Med det anförda finner utskottet inte skäl för riksdagen att ta några initiativ i frågan. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena och föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9,

avslår motion

2022/23:10 av Janine Alm Ericson (MP) och

lägger skrivelse 2021/22:241 till handlingarna.

Ställningstagande

Modellen för pris- och löneomräkning av myndigheternas förvaltningsanslag innehåller ett s.k. produktivitetsavdrag som innebär en årlig generell besparing i statsförvaltningen. Tanken bakom konstruktionen är att staten ska följa näringslivets produktivitetsökning, göra samma effektiviseringar och styras med samma prioriteringar som ett privat vinstdrivande företag. Jag anser att modellen har stora brister, särskilt när det gäller löneomräkningen. Olika verksamheter har nämligen mycket olika förutsättningar för att klara en årlig effektivisering. Det innebär att det uppstår ett ständigt och svårhanterat sparbeting, vilket i sin tur skapar press på arbetsförhållandena och riskerar att undergräva kvalitet och professionalism i de statliga verksamheterna. Mot bakgrund av detta bör produktivitetsavdraget avskaffas fr.o.m. 2024 och pris- och löneomräkningsmodellen ses över. I en sådan översyn bör andra modeller för att stärka effektiviteten inom den statliga sektorn undersökas.

2.

Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag (MP)

av Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:10 av Janine Alm Ericson (MP),

avslår motion

2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9 och

lägger skrivelse 2021/22:241 till handlingarna.

Ställningstagande

Mycket tyder på att det s.k. produktivitetsavdraget i den årliga pris- och löneomräkningen av myndigheternas förvaltningsanslag leder till försämrad arbetsmiljö och målkonflikter. Därför är jag kritisk till produktivitetsavdraget som tillämpas lika för alla myndigheter trots att de har olika förutsättningar att effektivisera sin verksamhet i den takt som avdraget kräver. Att universitet och högskolor över huvud taget omfattas av produktivitetsavdraget motsätter jag mig eftersom utbildning är svår att effektivisera utan att det får negativa konsekvenser för kvaliteten. Mot bakgrund av detta anser jag att universitetsväsendet helt bör undantas från produktivitetsavdraget. Det bör också utredas vilka effekter produktivitetsavdraget har på myndigheternas verksamheter.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag" i betänkandet. Läs betänkandet