Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Den ekonomiska utvecklingen

Den ekonomiska aktiviteten i vår omvärld väntas fortsätta att utvecklas svagt 2023. Regeringens prognos är att den sammanvägda BNP-tillväxten för Sveriges viktigaste handelspartner utvecklas svagt under 2023 och 2024. Osäkerheten i prognosen bedöms som stor och framför allt kopplad till hur ekonomin kommer att påverkas av den höga inflationen och snabbt stigande räntor. Utskottet konstaterar att de snabba räntehöjningarna har inneburit risker kopplade till den finansiella stabiliteten.

Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023 och 2024. Den ekonomiska aktiviteten i Sverige mattades av under 2022 och en svag inhemsk efterfrågan väntas leda till att BNP-tillväxten blir negativ 2023. Även i Sverige väntas en fortsatt hög inflation, stigande räntekostnader och en förhöjd osäkerhet tynga hushållens konsumtion och företagens investeringar. Regeringens prognos är att BNP minskar med 1,0 procent 2023 för att därefter öka med 1,2 procent 2024. Nettoexporten bidrar dock positivt till BNP 2023.

I takt med att inflationen och räntorna sjunker väntas köpkraften hos hushållen och tillväxten i hushållens konsumtion stiga. Lägre räntor väntas också bidra till att företagen ökar sina investeringar. Regeringens bedömning är att konjunkturläget förbättras 2025 och 2026 men att lågkonjunkturen dröjer sig kvar under 2025. Svensk ekonomi bedöms nå konjunkturell balans 2026.

Den minskade aktiviteten i ekonomin väntas påverka arbetsmarknaden med viss fördröjning. Sysselsättningstillväxten väntas minska under 2023 och arbetslösheten öka. Regeringens prognos är att arbetslösheten uppgår till 7,9 respektive 8,3 procent för 2023 och 2024. I takt med att konjunkturläget förbättras väntas också läget på arbetsmarknaden förbättras om än med en viss fördröjning.

Utskottet noterar också att regeringen följer den långsiktiga samhällsutvecklingen genom att redovisa indikatorer på välståndet i Sverige uppdelat på ekonomiskt, miljömässigt socialt välstånd.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Utskottet konstaterar att till följd av konjunkturnedgången så väntas den offentliga sektorns finanser försvagas. Den lägre aktiviteten i ekonomin kommer att belasta de offentliga finanserna under 2024 medan det finansiella sparandet gradvis förstärks igen 2025 och 2026. Utskottet noterar att förstärkningen beror på att ekonomin väntas växa i snabbare takt mot slutet av prognosperioden men också på att endast den finanspolitik som aviserats eller beslutats inkluderas i regeringens beräkningar.

Regeringens prognos visar på ett strukturellt sparande på 0,0 procent 2023 och 0,6 procent 2024. Utskottet delar regeringens bedömning att till följd av osäkerheten i bedömningen av det strukturella sparandet så innebär en så liten skillnad i förhållande till målet inte någon tydlig avvikelse från målet. Regeringen bedömer att bruttoskulden är förenlig med skuldankarets riktmärke på 35 procent.

Utskottet välkomnar att regeringen värnar det finanspolitiska ramverket och tar sikte på överskottsmålet vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. Utskottet konstaterar vidare att en neutral finanspolitik som ligger i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen inte blir varaktigt hög. Utskottet konstaterar att också Finanspolitiska rådet bedömer att inriktningen i den ekonomiska vårpropositionen är i linje med det finanspolitiska ramverket.

Utskottet noterar att regeringen bedömer att finanspolitiken är långsiktigt hållbar utifrån de långsiktiga framskrivningar som regeringen gör i propositionen. Utskottet konstaterar liksom regeringen att de offentliga finanserna i hög utsträckning påverkas av demografiska trender och att den demografiska utvecklingen gör att behovet av framför allt vård och omsorg ökar under de kommande åren. Utskottet delar regeringens bedömning att det innebär att personalförsörjningen i delar av de kommunala verksamheterna kommer att vara en utmaning framöver.

Det är först i samband med behandlingen av höstens budgetproposition som utgiftstaket för 2026 ska beslutas. I enlighet med praxis redovisar dock regeringen sin bedömning av utgiftstakets nivå för 2026 redan i den ekonomiska vårpropositionen. Utskottet noterar att regeringens bedömning innebär att budgeteringsmarginalen uppgår till 10,0 procent av de takbegränsade utgifterna. Budgeteringsmarginalens storlek 2026 överstiger regeringens egen riktlinje (3 procent) för hur stor den minst behöver vara i budgeteringsfasen för att hantera osäkerheter. Utskottet avser inte att föregripa den diskussion om utgiftstakets nivå som ska föras i höst men hade gärna sett att regeringen närmare redovisat vilka principer och överväganden som ligger bakom utgiftstakets nivå 2026 och hur regeringen ser på policymixen för utgifts- respektive inkomstförändringar i det medelfristiga perspektivet. Liksom regeringen själv konstaterar är det inte förenligt med överskottsmålet att ta hela budgeteringsmarginalen i anspråk för reformer på utgiftssidan utan att också ta hänsyn till eventuella inkomstförändringar. I detta sammanhang vill utskottet också påminna om att budgeteringsmarginalen inte ska vara så stor att utgiftstaket riskerar att förlora sin styrande verkan.

I två motioner från den allmänna motionstiden lämnas förslag om att tidigarelägga översynen av det finanspolitiska ramverket. Motsvarande yrkanden behandlades av utskottet i förra årets betänkande över den ekonomiska vårpropositionen och avstyrktes (bet. 2021/22:FiU20). Enligt skrivelsen Ramverket för finanspolitiken ska ett beslutat överskottsmål gälla tills vidare, men bör ses över varannan mandatperiod, dvs. vart åttonde år (skr. 2017/18:207). Vidare framgår att ett eventuellt nytt överskottsmål bör träda i kraft första året efter ett ordinarie val, vilket skulle innebära 2027. För att ett eventuellt nytt överskottsmål ska kunna träda i kraft 2027 bör en utvärdering enligt utskottet inledas senast 2024 för att regeringen ska kunna avisera om detta i 2025 års ekonomiska vårproposition och därefter lämna förslag i budgetpropositionen för 2026 med ikraftträdande 2027.

Ur avsnittet "Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken" i betänkandet. Läs betänkandet