Vårändringsbudget för 2023

Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen och tillstyrker således propositionens förslag om ändrat uppdrag för Lernia.

Reservationer

1.

Ett nytt energipolitiskt mål, punkt 2 (S, V, C, MP)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Ali Esbati (V), Martin Ådahl (C), Janine Alm Ericson (MP), Eva Lindh (S) och Fredrik Stenberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om målet för elproduktionens sammansättning.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2387 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår proposition 2022/23:99 punkt 14.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag om målet för elproduktionens sammansättning bör avslås.

Vi utvecklar skälen för detta i särskilda yttranden.

2.

Ett energipolitiskt mål om kraftproduktionsutbyggnad, punkt 3 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Eva Lindh (S) och Fredrik Stenberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2387 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Den omfattande elektrifiering av samhället som har inletts är inte betjänt av en långt utdragen diskussion om ordval när det gäller kraftproduktionens sammansättning. Vad som behövs är i stället ett starkare fokus på att driva fram den stora mängd kraft som kommer att behövas och då även på kortare sikt än vad dagens kraftproduktionsmål stipulerar. Elektrifieringen kan inte skjutas på framtiden utan måste omsättas i kraftfull praktik här och nu för att Sverige inte ska förlora investeringar, jobb och välstånd. Vi vill därför att det befintliga målet för elproduktionen till 2040 kompletteras med ett ökat fokus på insatser i närtid. Här skulle en lämplig målformulering exempelvis kunna vara att till 2030 tillföra minst 60 TWh ny fossilfri el.

3.

Blocköverskridande energisamtal, punkt 4 (S, V, C, MP)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Ali Esbati (V), Martin Ådahl (C), Janine Alm Ericson (MP), Eva Lindh (S) och Fredrik Stenberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2387 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3.

Ställningstagande

Energipolitiken i allmänhet och de elmarknadsrelaterade frågorna i synnerhet har legat högt på den politiska agendan under de senaste åren. Med kraftigt stigande elpriser har allt fler hushåll och företag drabbats ekonomiskt på ett sätt som många inte har upplevt i modern tid. Att elektrifieringen dessutom ses som en nyckelfaktor för att möta hoten mot klimatet gör dessa frågor än mer angelägna.

Vi anser att de utmaningar som samhället möter redan i dag och de som väntar är av ett sådant slag att politiken måste sluta sig samman och agera kraftfullt med fokus på att nå konkreta resultat på både kort och lång sikt. Endast med breda politiska överenskommelser kommer arbetet att bli framgångsrikt.

Vi har därför sedan länge efterfrågat blocköverskridande samtal om energipolitiken som grund för långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar, bl.a. för de omfattande investeringar som kommer att krävas i både elproduktion och i infrastruktur för kraftöverföring. Sådana samtal efterfrågas även av en rad aktörer inom näringslivet och fackföreningsrörelsen. Blocköverskridande samtal som resulterar i en ny bred energiöverenskommelse skulle även kunna omfatta en översyn av det nuvarande målet för elproduktionen.

Vi beklagar att regeringen ännu inte har hörsammat önskemålen om blocköverskridande samtal och anser därför att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att utvärdera behovet av blocköverskridande energipolitiska samtal och snarast ta initiativ till sådana samtal.

Särskilda yttranden

1.

Vårändringsbudget för 2023, punkt 1 (S)

Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Eva Lindh (S) och Fredrik Stenberg (S) anför:

Socialdemokraterna ser regeringens förslag till vårändringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera budgeten för innevarande år. Socialdemokraterna hade ett eget förslag för statens budget 2023 och föreslår inte några ändringar med anledning av propositionen med vårändringsbudgeten. I sak står vi bakom det som socialdemokraternas ledamöter i konstitutionsutskottet anför om att regeringens förslag om minskning av anslaget till länsstyrelserna bör avvisas (yttr. 2022/23:KU2y). Som anförs i det särskilda yttrandet (S) i konstitutionsutskottets yttrande bör Sverige kraftigt öka elproduktionen de närmaste åren. En flaskhals för detta är tillståndsprocesserna. I det läget väljer regeringen att skära ned på anslagen till just de myndigheter som ska ansvara för tillståndsprocesserna för energiproduktionen och för industrin.

För att förverkliga vår politik behövs sammantaget en annan inriktning än den regeringen föreslår, och vi deltar därför inte i beslutet om vårändringsbudgeten för 2023.

2.

Vårändringsbudget för 2023, punkt 1 (V)

Ali Esbati (V) anför:

Regeringen överlämnar två ordinarie ändringsbudgetar per år till riksdagen. Vårändringsbudgeten som läggs fram i samband med den ekonomiska vårpropositionen och höständringsbudgeten som läggs fram i samband med budgetpropositionen. Vänsterpartiet presenterar sitt budgetalternativ genom att motionera på budgetpropositionen.

Regeringens ändringsbudgetar läggs fram i förhållande till budgetpropositionen. Vänsterpartiet brukar normalt inte motionera på regeringens två ordinarie ändringsbudgetar. Den främsta anledningen till det är att ändringsbudgetarna läggs i förhållande till regeringens budgetproposition, som Vänsterpartiet inte kan ta ansvar för. För att kunna lägga meningsfulla ändringsbudgetar skulle Vänsterpartiet snarast behöva lägga dem som ändringar på sin budgetmotion, vilket inte är möjligt.

Ur avsnittet "Justering av uppdrag för Lernia AB" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 5. Läs betänkandet

Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen och tillstyrker således propositionens förslag om ändrat uppdrag för Lernia.

Reservationer

1.

Ett nytt energipolitiskt mål, punkt 2 (S, V, C, MP)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Ali Esbati (V), Martin Ådahl (C), Janine Alm Ericson (MP), Eva Lindh (S) och Fredrik Stenberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om målet för elproduktionens sammansättning.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2387 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår proposition 2022/23:99 punkt 14.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag om målet för elproduktionens sammansättning bör avslås.

Vi utvecklar skälen för detta i särskilda yttranden.

2.

Ett energipolitiskt mål om kraftproduktionsutbyggnad, punkt 3 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Eva Lindh (S) och Fredrik Stenberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2387 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Den omfattande elektrifiering av samhället som har inletts är inte betjänt av en långt utdragen diskussion om ordval när det gäller kraftproduktionens sammansättning. Vad som behövs är i stället ett starkare fokus på att driva fram den stora mängd kraft som kommer att behövas och då även på kortare sikt än vad dagens kraftproduktionsmål stipulerar. Elektrifieringen kan inte skjutas på framtiden utan måste omsättas i kraftfull praktik här och nu för att Sverige inte ska förlora investeringar, jobb och välstånd. Vi vill därför att det befintliga målet för elproduktionen till 2040 kompletteras med ett ökat fokus på insatser i närtid. Här skulle en lämplig målformulering exempelvis kunna vara att till 2030 tillföra minst 60 TWh ny fossilfri el.

3.

Blocköverskridande energisamtal, punkt 4 (S, V, C, MP)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Ali Esbati (V), Martin Ådahl (C), Janine Alm Ericson (MP), Eva Lindh (S) och Fredrik Stenberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2387 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3.

Ställningstagande

Energipolitiken i allmänhet och de elmarknadsrelaterade frågorna i synnerhet har legat högt på den politiska agendan under de senaste åren. Med kraftigt stigande elpriser har allt fler hushåll och företag drabbats ekonomiskt på ett sätt som många inte har upplevt i modern tid. Att elektrifieringen dessutom ses som en nyckelfaktor för att möta hoten mot klimatet gör dessa frågor än mer angelägna.

Vi anser att de utmaningar som samhället möter redan i dag och de som väntar är av ett sådant slag att politiken måste sluta sig samman och agera kraftfullt med fokus på att nå konkreta resultat på både kort och lång sikt. Endast med breda politiska överenskommelser kommer arbetet att bli framgångsrikt.

Vi har därför sedan länge efterfrågat blocköverskridande samtal om energipolitiken som grund för långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar, bl.a. för de omfattande investeringar som kommer att krävas i både elproduktion och i infrastruktur för kraftöverföring. Sådana samtal efterfrågas även av en rad aktörer inom näringslivet och fackföreningsrörelsen. Blocköverskridande samtal som resulterar i en ny bred energiöverenskommelse skulle även kunna omfatta en översyn av det nuvarande målet för elproduktionen.

Vi beklagar att regeringen ännu inte har hörsammat önskemålen om blocköverskridande samtal och anser därför att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att utvärdera behovet av blocköverskridande energipolitiska samtal och snarast ta initiativ till sådana samtal.

Särskilda yttranden

1.

Vårändringsbudget för 2023, punkt 1 (S)

Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Eva Lindh (S) och Fredrik Stenberg (S) anför:

Socialdemokraterna ser regeringens förslag till vårändringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera budgeten för innevarande år. Socialdemokraterna hade ett eget förslag för statens budget 2023 och föreslår inte några ändringar med anledning av propositionen med vårändringsbudgeten. I sak står vi bakom det som socialdemokraternas ledamöter i konstitutionsutskottet anför om att regeringens förslag om minskning av anslaget till länsstyrelserna bör avvisas (yttr. 2022/23:KU2y). Som anförs i det särskilda yttrandet (S) i konstitutionsutskottets yttrande bör Sverige kraftigt öka elproduktionen de närmaste åren. En flaskhals för detta är tillståndsprocesserna. I det läget väljer regeringen att skära ned på anslagen till just de myndigheter som ska ansvara för tillståndsprocesserna för energiproduktionen och för industrin.

För att förverkliga vår politik behövs sammantaget en annan inriktning än den regeringen föreslår, och vi deltar därför inte i beslutet om vårändringsbudgeten för 2023.

2.

Vårändringsbudget för 2023, punkt 1 (V)

Ali Esbati (V) anför:

Regeringen överlämnar två ordinarie ändringsbudgetar per år till riksdagen. Vårändringsbudgeten som läggs fram i samband med den ekonomiska vårpropositionen och höständringsbudgeten som läggs fram i samband med budgetpropositionen. Vänsterpartiet presenterar sitt budgetalternativ genom att motionera på budgetpropositionen.

Regeringens ändringsbudgetar läggs fram i förhållande till budgetpropositionen. Vänsterpartiet brukar normalt inte motionera på regeringens två ordinarie ändringsbudgetar. Den främsta anledningen till det är att ändringsbudgetarna läggs i förhållande till regeringens budgetproposition, som Vänsterpartiet inte kan ta ansvar för. För att kunna lägga meningsfulla ändringsbudgetar skulle Vänsterpartiet snarast behöva lägga dem som ändringar på sin budgetmotion, vilket inte är möjligt.

Ur avsnittet "Justering av uppdrag för Lernia AB" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet