Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Det är enligt utskottet angeläget att små och medelstora företag inom finansmarknadsområdet ges goda möjligheter att växa och därigenom bidra till en sund konkurrens. Det är vidare viktigt att verka för en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter för företagande, bl.a. när det gäller kreditgivningen. Det stämmer också överens med det övergripande mål för den sammanhållna landsbygdspolitiken som riksdagen beslutade om 2018. Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, punkt 2 (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Charlotte Quensel (SD) och David Perez (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:956 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6–9 samt

avslår motionerna

2022/23:246 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2022/23:322 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2022/23:346 av Rickard Nordin (C),

2022/23:762 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 7,

2022/23:865 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 5,

2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 10 och 12 samt

2022/23:2070 av Robert Hannah (L) yrkande 5.

Ställningstagande

Vi vill se en långsiktigt hållbar bostadspolitik och en sund amorteringskultur med genomtänkta kreditrestriktioner. En målsättning bör vara att alla som vill ska kunna äga sitt hem. Finansinspektionens återkommande slutsats i bolånerapporterna är att hushållen har en bra motståndskraft mot prisfall, räntehöjningar och inkomstbortfall. Samtidigt drabbar det andra amorteringskravet unga vuxna och ensamstående i högre utsträckning än andra grupper. Många tvingas då i stället ut på en osäker andrahandsmarknad, alternativt tacka nej till jobberbjudanden i storstadsregionerna. Därför anser vi att det andra amorteringskravet, som gäller de bolånetagare som tar nya lån som överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten, bör avskaffas till dess att det konstaterats vara utformat på ett ändamålsenligt sätt.

Vi anser också att hinder för en sund amorteringskultur bör undanröjas. Att en del hushåll har möjligheten att lösa in lån i förtid måste, inte minst mot bakgrund av den höga privata skuldsättningen, ur samhällets synvinkel anses bra. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv skapar ränteskillnadsersättningen i dag en skev incitamentsstruktur, försämrad konkurrens och helt onödiga inlåsningseffekter. Därför menar vi att möjligheten till ökad amorteringstakt utan att behöva betala ränteskillnadsersättning bör utredas. Också en ökad transparens vid betalning av ränteskillnadsersättning bör utredas, liksom införande av en generell rätt till byte av säkerhet vid bostadsflytt. Även ett symmetrikrav vad gäller ränteskillnadsersättning, dvs. att låntagaren bör ha rätt till ersättning från banken vid en återbetalning av lån i förtid om räntorna har gått upp, bör utredas.

2.

Makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, punkt 2 (V)

av Ali Esbati (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:246 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2022/23:322 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2022/23:346 av Rickard Nordin (C),

2022/23:762 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 7,

2022/23:865 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 5,

2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 10 och 12,

2022/23:956 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6–9 samt

2022/23:2070 av Robert Hannah (L) yrkande 5.

Ställningstagande

En stor del av bankernas vinster kommer från bolånen. En bidragande orsak till att de svenska bankerna har kunnat pressa upp sina bolånemarginaler är den svaga sits som de svenska bolånekunderna har gentemot banken vid en förhandling om bolåneräntan. Kunderna vet t.ex. i allmänhet inte hur stora bankens upplåningskostnader för bolånen är, vilket gör det svårt för kunden att värdera bankens erbjudande i en förhandling. I Finland däremot sätts bostadsräntorna ofta som ett påslag på internbankräntan i euroområdet. Det blir då tydligt för kunden hur stort påslag banken gör, vilket gör det lättare för kunden att jämföra och värdera bankens erbjudande. Ett liknande system bör införas i Sverige.

SBAB kan spela en viktig roll på den svenska bankmarknaden. SBAB är redan i dag förhållandevis transparent med sina produkter, priser, räntor och avgifter. För närvarande är de svenska hushållen hårt pressade av hög inflation och kraftigt stigande bolåneräntor. Därför bör SBAB i detta läge ges ett kompletterande uppdrag att tillhandahålla särskilt konkurrenskraftiga bolånevillkor för att på så sätt sätta press på de andra bankernas bolånemarginaler.

3.

Makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, punkt 2 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:865 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 5 och

2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 10 och 12 samt

avslår motionerna

2022/23:246 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2022/23:322 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2022/23:346 av Rickard Nordin (C),

2022/23:762 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 7,

2022/23:956 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6–9 samt

2022/23:2070 av Robert Hannah (L) yrkande 5.

Ställningstagande

Amorteringskrav och andra kreditrestriktioner har gjort det avsevärt svårare för många människor att köpa en egen bostad. I delar av landet med utbredd brist på hyresrätter är ägandet en av få realistiska vägar till ett boende. För den som är ny i Sverige, ung, nyligen separerad eller ensamstående är det i dag svårt att få bostadslån, även med en normal inkomst. För att förenkla inträdet på bostadsmarknaden bör därför det skärpta amorteringskravet slopas.

Ur avsnittet "Kapitalförsörjning i hela landet" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

I motionerna framförs en rad yrkanden som i olika avseenden rör struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden. Ett av de delmål på finansmarknadsområdet som riksdagen beslutat om är att det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Det svenska banksystemet domineras av ett fåtal storbanker som är tätt sammanlänkade. De fyra storbankerna står för majoriteten av såväl utlåningen som inlåningen, även om andelarna har minskat något de senaste åren (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2).

Konkurrens och transparens på bank- och finansmarknaden är viktigt också ur ett konsumentperspektiv. Här kan nämnas åtgärder som Finansinspektionens kvartalsvisa publicering av bankernas bruttomarginal på bolån och bestämmelserna för paketerade och försäkringsbaserade produkter för icke-professionella investerare (Priip-produkter). För att minska kundernas informationsunderläge på de finansiella marknaderna är också en välfungerande finansiell rådgivning av betydelse. Utskottets uppfattning är att regeringen arbetar aktivt såväl nationellt som på EU-nivå för att säkerställa ett högt konsumentskydd. Vidare ser utskottet inte skäl till några förändringar i avgiften till insättningsgarantin.

Sedan finanskrisen 2008–2009 har det finansiella systemets motståndskraft mot störningar stärkts och krisberedskapen har förbättrats. Under 2022 har dock osäkerheten i det finansiella systemet ökat. Rysslands invasion av Ukraina påverkar ekonomin negativt och ökar risken för cyberangrepp. Utskottet konstaterar att Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret arbetat med en handlingsplan för cybersäkerhet. Vidare har Finansinspektionen tillförts mer resurser för att kunna stärka sitt tillsynsarbete och sin bevakning av systemrisker, och Riksgäldskontoret har tillförts mer resurser för att stärka myndighetens förmåga att motverka cyberhot och verka under höjd beredskap. Utskottet noterar även att det på EU-nivå nyligen antagits en förordning om digital operativ motståndskraft i den finansiella sektorn.

Utskottet konstaterar att Finansinspektionen under 2021 utredde behovet av ytterligare verktyg för hantering av likviditetsrisker på den svenska fondmarknaden. I februari 2023 lämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om förbättrade möjligheter för fondförvaltare att motverka likviditetsrisker i fonder. Debatten och beslutet i riksdagen om förslaget är planerat till den 12 april 2023. Det pågår också ett arbete på EU-nivå som rör hantering av likviditetsrisker i fonder.

Utskottet noterar vidare att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) konstaterar att det inte framkommit stora synpunkter på regelverket på EU-nivå om algoritmisk handel och högfrekvenshandel och att det i huvudsak har fungerat ändamålsenligt.

Finansinspektionen bedömer att bankbytesrutinen i huvudsak fungerar bra och leder till få klagomål. Därför ser utskottet i nuläget ingen anledning att föreslå att bankkontonummer ska göras flyttbara mellan banker.

Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden" i betänkandet. Läs betänkandet

Att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling är ett av de delmål som riksdagen beslutat om på finansmarknadsområdet. Det finansiella systemet kan bidra till en hållbar ekonomi genom att identifiera, mäta och effektivt styra investeringar till hållbara verksamheter och projekt. Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete på detta område såväl på nationell nivå som på EU-nivå. Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till hållbarhet. Utskottet noterar bl.a. att Finansinspektionen i december 2022 publicerade en färdplan för en hållbar finansmarknad som beskriver tre övergripande mål som myndigheten kommer att verka för fram till 2025. Dessa omfattar god tillgång till relevant, jämförbar och tillförlitlig information, högt förtroende för en hållbar finansmarknad och motståndskraft mot hållbarhetsrisker i det finansiella systemet.

Utskottet konstaterar att Sverige röstade nej till EU:s gröna taxonomiförordning med anledning av hanteringen av hållbart skogsbruk och det nationella självbestämmandet över skogsfrågor. Sverige invände även mot den delegerade akt som rörde tekniska granskningskriterier för förordningens två klimatrelaterade mål, liksom den kompletterande delegerade akt som berörde kärnkraft och naturgas. Utskottet noterar att kommissionen under 2023 väntas

presentera ett utkast till delegerad akt med granskningskriterier för taxonomins fyra övriga miljömål och utgår ifrån att regeringen när det blir aktuellt återkommer till utskottet i frågan. Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "En hållbar finansmarknad" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att efterfrågan på kontanter minskar och att utvecklingen mot en minskad kontanthantering har gått snabbt i Sverige jämfört med många andra länder. Samtidigt ökar de elektroniska betalningarna, en utveckling som också förstärktes under pandemin.

Det är viktigt att säkerställa att alla i samhället får tillgång till grundläggande betaltjänster som t.ex. kontantuttag och dagskasseinsättningar till rimliga kostnader. Utskottet vill framhålla de lagändringar om skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster som trädde i kraft den 1 januari 2020. Lagändringarna bidrar till att säkerställa att det finns välfungerande kontanttjänster i betryggande utsträckning i hela Sverige. Ytterligare frågor om ansvaret för en väl fungerande kontanthantering i hela landet finns i den nya riksbankslagen, som bygger på Riksbankskommitténs slutbetänkande och som trädde i kraft den 1 januari 2023. Den nya riksbankslagen innehåller bl.a. en skyldighet för Riksbanken att driva sedeldepåer i hela landet och ökade krav på företag på betalningsmarknaden att förbereda för att kunna upprätthålla verksamheten vid fredstida kriser och vid höjd beredskap.

Den digitala utvecklingen kan bidra till att säkerställa väl fungerande finansiella marknader och tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster. Digitaliseringen av den svenska betalningsmarknaden i kombination med minskad kontantanvändning leder samtidigt till frågor om statens och den privata sektorns framtida roll på betalningsmarknaden. Utskottet konstaterar att utredningen om statens roll på betalningsmarknaden, som har sin grund i ett tillkännagivande från riksdagen, ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2023. Utredaren har ett brett mandat att utreda statens roll på betalningsmarknaden, digitala centralbankspengar och innebörden av begreppet lagligt betalningsmedel.

Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att säkerställa väl fungerande kontanthantering och betaltjänster, där inte minst beredskapsfrågan är en viktig faktor.

När det gäller kryptovalutor kan utskottet konstatera att yrkesmässig förvaltning eller handel med sådana valutor omfattas av penningtvättslagen. Vidare pågår det ett arbete på EU-nivå som syftar till att skapa en mer enhetlig

reglering av denna typ av tillgångar. Dessutom innebär kommissionens förslag till penningtvättspaket som presenterades i juli 2021 ökad transparens i överföringar av kryptovalutor.

Slutligen noterar utskottet att en utredning lämnat förslag som ska förenkla för både ställföreträdare som t.ex. gode män och huvudmän att använda digitala tjänster.

Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kontanthantering och betaltjänster" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att nya bestämmelser om samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism gäller sedan den 1 januari 2023. Brottsbekämpande myndigheter, tillsynsmyndigheter och kreditinstitut ska få samverka i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt. I samverkan ska en deltagare vara skyldig att lämna uppgifter till en annan deltagare trots sekretess eller tystnadsplikt. Utskottet konstaterar vidare sedan den 1 januari 2023 gäller även ett förtydligande om att stark kundautentisering krävs när fakturabetalningar utgör en betaltjänst. Syftet är att minska risken för konsumenter att drabbas av bedrägerier i samband med krediter vid e-handel. Vidare noterar utskottet de förhandlingar som pågår på EU-nivå rörande regelverket om penningtvätt och finansiering av terrorism som bl.a. syftar till bättre samordning mellan medlemsstaternas finansunderrättelseenheter. Utskottet konstaterar att en utredare ska lämna förslag till de författningsändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till de ändringar i regelverket som kan bli resultatet av förhandlingarna.

Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Penningtvätt och it-relaterad brottslighet som phishing" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen 2018 beslutade att inte ändra reglerna i kreditupplysningslagen vad gäller kreditupplysningar om näringsidkare. Skälet till riksdagens beslut var att man ansåg att integritetsskyddet inte gör sig lika starkt gällande för näringsidkare som för privatpersoner och att det i stället är intresset av en effektiv kreditupplysningsverksamhet som träder i förgrunden. Utskottet gör ingen annan bedömning här. Balansen mellan kreditgivarnas intressen och skyddet för enskildas integritet gör sig också gällande i frågan om efter hur lång tid omfrågeuppgifter ska gallras. Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns något behov av lagstiftningsåtgärder i frågan. Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kreditupplysning och inkassoverksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet instämmer i behovet av åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden. Detta var något som kom till uttryck i det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen i mars 2020 (bet. 2019/20:FiU22 punkt 3, rskr. 2019/20:186). Utskottet konstaterar att regeringen, i linje med utskottets tillkännagivande, har tillsatt en utredning som i april 2022 lämnade förslag om att underlätta för förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden. Bland annat har utredaren lämnat förslag på hur ett statligt startlån för förstagångsköpare kan utformas och analyserat internationella erfarenheter av liknande åtgärder. Utskottet konstaterar att förslagen bereds i Regeringskansliet. Utskottet ser inte skäl till att föregripa det arbetet. Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Startlån för förstagångsköpare av bostad" i betänkandet. Läs betänkandet