Statlig förvaltning och statistikfrågor

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2023 anger att man kommer att effektivisera statsförvaltningen genom ytterligare omprövning av det offentliga åtagandet och analys av myndigheters organisering. Även om motionärernas syfte att minska antalet myndigheter och öka deras effektivitet är vällovligt finns det inte anledning att föregripa det arbete som regeringen nu inleder. När det gäller placeringen av den nya Utbetalningsmyndigheten hänvisar utskottet till det tilläggsdirektiv som regeringen beslutade om i december 2022. I övrigt står utskottet fast vid sina tidigare ställningstaganden om innebörden av ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen och om den statliga förvaltningspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Den statliga myndighetsstrukturen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sina tidigare ställningstaganden om att digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är viktig, både för att underlätta för medborgarna i deras kontakt med myndigheter och för att öka kvaliteten och effektiviteten i statlig verksamhet. Utskottet konstaterar att det också är ett område där det, inte minst inom EU, pågår ett aktivt arbete med att ständigt förbättra förutsättningarna för att den statliga förvaltningen ska kunna ta till vara de fördelar som digitaliseringen kan innebära. Utskottet ser därför inte anledning att föreslå några ytterligare åtgärder på området och avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Digitalisering och it i den statliga förvaltningen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utgångspunkten för all statlig verksamhet är att den ska bedrivas effektivt, både vad gäller verksamhetens utförande och användandet av statens medel. Utskottet har inte för avsikt att föregripa det arbete som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2023 för att effektivisera statsförvaltningen. Utskottet noterar att digitalisering, innovativa lösningar och samverkan är avgörande för att uppnå högre effektivitet och kvalitet inom statsförvaltningen. Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Statliga myndigheters kostnader" i betänkandet. Läs betänkandet

Med hänvisning till det som utskottet har anfört i samband med tidigare behandling av motsvarande yrkande avstyrks motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Regional utveckling i uppdraget till Statens fastighetsverk" i betänkandet. Läs betänkandet

Med hänvisning till gällande rätt och till det som utskottet har anfört i samband med tidigare behandling av motionsyrkanden om Fortifikationsverket och försvarets lokalförsörjning avstyrks motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Fortifikationsverket och försvarets lokalförsörjning" i betänkandet. Läs betänkandet

Med hänvisning till det som utskottet har anfört i samband med tidigare behandling av motsvarande yrkanden avstyrks motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Försäljning av Akademiska Hus AB" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till pågående arbete i Regeringskansliet.

Reservationer

1.

Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 5, 16, 18, 28 och 41 samt

avslår motionerna

2022/23:1665 av Mattias Bäckström Johansson (SD) och

2022/23:2043 av Markus Kallifatides m.fl. (S) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Utgångspunkten för alla offentliga tjänster ska vara att de kan hanteras digitalt. Det öppnar för nya lösningar som ökar medborgarnas insyn och möjlighet att interagera med offentliga myndigheter. Nya tjänster behöver utvecklas myndighetsövergripande med medborgaren i fokus. Medborgarna ska inte behöva ta reda på vilken myndighet som sköter vilken fråga. Det är dags att göra visionen om ”en väg in” till det offentliga Sverige till verklighet. Den enskilda medborgaren bör ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när de har använts. Medborgaren ska enbart behöva lämna specifik information en gång till det offentliga, s.k. once only. Efter denna insamling ska det offentliga säkerställa att informationen är tillgänglig för de instanser som behöver den enligt vad som är överenskommet.

I Sverige finns en exceptionell tillgång till stora offentliga dataserier. Här finns också stor kunskap i både offentlig verksamhet och i det privata näringslivet om hur sådana data kan användas för att förbättra och förfina tjänster. Offentliga data bör som regel vara öppna och fritt tillgängliga, undantaget integritetskänslig information. Öppna data bör vara utgångspunkten, och samtliga myndigheter bör arbeta konsekvent med publicering av öppna data. Så skapar vi fler jobb och en samhällsvinst i miljardklassen enligt flera rapporter och erfarenheter från andra länder.

2.

Statliga myndigheters kostnader, punkt 3 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 30 och

avslår motion

2022/23:1915 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Omsorg om skattebetalarnas pengar är grunden för en ansvarsfull ekonomisk politik. Det kan konstateras att utgifterna för de statliga myndigheterna under senare år skenat iväg. Det beror till stor del på ökade lokalkostnader. Samtidigt ser vi att flera myndigheter väljer dyrare lokalalternativ. En rimlig utgångspunkt är att myndigheternas lokalisering bör spegla befolkningens. I många andra tjänstebranscher med liknande profil på sina anställda är kontoren förlagda utanför storstäderna av kostnadsskäl. Det bör därför göras en översyn av myndigheternas lokalkostnader.

3.

Staten som arbetsgivare, punkt 4 (V)

av Ali Esbati (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:611 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15 och

2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 6 och

avslår motion

2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 22.

Ställningstagande

Regeringen bör verka för att staten, i sin arbetsgivarpolicy, uttryckligen ser till att statliga myndigheter slutar att använda bemanningsföretag. Undersökningar visar att de statliga myndigheterna i allt större utsträckning anlitar bemanningsföretag, både i myndigheternas stödfunktioner och för arbete i myndigheternas kärnverksamhet, dvs. myndighetsutövning. Vid sidan av det uppenbara problemet att privaträttsliga organ blir en del av myndigheternas kärnverksamhet finns det ytterligare problem med detta. För det första skapar det en uppdelning av personalen där de inhyrda får en högre tröskel till delaktighet och inflytande på jobbet. För det andra innebär det en stor kostnad för staten. Genom att staten går före och ser till att undvika problematiska bemanningslösningar för den egna personalförsörjningen kan det förhoppningsvis få spridning till andra delar av arbetsmarknaden.

Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning ligger högre än bland befolkningen totalt. Regeringen har sedan 2016 satsat på att skapa praktikplatser för personer med funktionsnedsättning på olika myndigheter. Hittills har ca 435 arbetssökande haft praktik på över 80 myndigheter. Det är ett glädjande resultat men regeringen får inte nöja sig med det. För att personer inte ska riskera att endast få en möjlighet till praktik behöver nästa steg tas. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som utvärderar den redan befintliga satsningen på praktikplatser. Utvärderingen ska syfta till att få fler myndigheter att ta emot arbetssökande med funktionsnedsättning och i förlängningen erbjuda dem en anställning.

4.

Staten som arbetsgivare, punkt 4 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 22 och

avslår motionerna

2022/23:611 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15 och

2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 6.

Ställningstagande

Diskriminering är ett allvarligt problem i Sverige. Det skadar individen, som inte får ett jobb eller samma lön som sina kollegor på grund av sitt kön eller som inte släpps in på krogen på grund av sin hudfärg. Det i sin tur skadar samhället eftersom det hindrar människor från att nå sin potential och bidra med sin kompetens och sitt arbete. Därför behöver statliga myndigheter förbättra sitt arbete mot diskriminering, inte minst vid rekrytering. Flera studier visar bl.a. att personer med namn som antyder utländsk bakgrund i lägre utsträckning blir kallade till arbetsintervjuer i Sverige. Liknande mönster har påvisats för män som söker till kvinnodominerade yrken. Även om nyanställda i statlig verksamhet representerar samhällets befolkning i stort har staten ett särskilt ansvar att föregå med gott exempel och anstränga sig extra hårt för att upplevas som en välkomnande arbetsgivare. Därför bör statliga myndigheter på prov införa s.k. anonym eller blind rekrytering och om testperioden är framgångsrik bör metoden införas vid alla myndigheter där det är praktiskt möjligt.

Ur avsnittet "Översyn av statistikstandard" i betänkandet. Läs betänkandet