Offentlig upphandling

Utskottet vill, liksom tidigare, framhålla att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform. Enligt regeringens instruktioner för både Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket ska upphandlingsstödet bl.a. inriktas på att underlätta för små och medelstora företag att delta i upphandling. Det arbete som bedrivs har enligt utskottet bidragit till att skapa bättre förutsättningar för sådana företag i upphandlingar. Utskottet konstaterar även att om upphandlande myndigheter och enheter enligt upphandlingslagstiftningen inte delar upp en upphandling i mindre delar, ska de motivera varför så inte skett. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Små och medelstora företag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar. Den nuvarande lagstiftningen gör det möjligt att ställa krav på att livsmedel ska vara producerade enligt vissa fastställda kriterier. Att ställa krav på att en vara ska vara producerad i ett specifikt geografiskt område strider dock mot de grundläggande principerna inom EU-rätten. Det är däremot möjligt att ställa krav, upphandla och välja varor som uppfyller preferenser i fråga om produktprestanda, exempelvis när det gäller kvalitet, miljö, djurskydd och sociala aspekter, så länge kravet har en tydlig koppling till det som ska upphandlas, det är tydligt vad kravet innebär för en normalt informerad leverantör, svensk eller icke-svensk, och kravet är möjligt att följa upp.

Upphandlingsmyndigheten har bl.a. lämnat förslag till regeringen på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska bidra till att nå klimatmålen och för att de insatser som ger störst klimatnytta för pengarna ska kunna prioriteras. Dessa förslag analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. Upphandlingsmyndigheten utvecklar också ett stöd om cirkulär och fossilfri upphandling. Utskottet anser därmed att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder när det gäller miljökrav vid upphandling. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Miljökrav" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det redan i dag finns lagstiftning om entreprenörsansvar för lönefordringar. Det stödmaterial som Upphandlingsmyndigheten tagit fram har enligt utskottet bidragit till att öka kunskapen om hållbarhetsrisker i leveranskedjor och om hur riskerna kan hanteras av upphandlande myndigheter. Även de rundabordssamtal som regeringen genomfört kan enligt utskottet bidra till att minska risken för att oseriösa leverantörer deltar i leverantörskedjorna. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Antal underleverantörer och skäliga villkor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill återigen betona att upphandling, rätt använd, kan vara ett effektivt instrument för att skapa flera positiva effekter i samhället såsom ökad tillväxt, sysselsättning, jämställdhet och ökade miljökrav. Utskottet delar regeringens uppfattning att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv och rättssäker och ta till vara konkurrensen på marknaden samtidigt som innovativa lösningar främjas samt miljöhänsyn och sociala hänsyn beaktas. På så sätt bidrar den offentliga upphandlingen till en väl fungerande samhällsservice till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling samtidigt som skattemedel används på bästa sätt. Upphandlingslagstiftningen vilar på fem underliggande principer om icke-diskriminering, öppenhet, likabehandling, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Det är enligt utskottet centralt att dessa principer värnas. Enligt utskottet utgör den nuvarande lagstiftningen inte ett hinder för att genom offentlig upphandling bedriva affärsmässigt hållbar verksamhet. Utskottet vill dock i detta sammanhang betona vikten av att kontinuerligt utveckla och förbättra upphandlingslagstiftningen. För närvarande bereds utredningen Sänk tröskeln till en god bostad inom Regeringskansliet. Utredningen föreslår en förändring av LOU som bedöms medföra att dessa allmännyttiga bostadsbolag inte längre behöver följa de detaljerade reglerna i lagen. Mot bakgrund av nuvarande lagstiftning och det arbete som pågår inom Regeringskansliet avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Utformningen av upphandlingsregelverket, punkt 1 (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Charlotte Quensel (SD) och David Perez (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:970 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 18 och

2022/23:1003 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 11 och

avslår motionerna

2022/23:363 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 2,

2022/23:376 av Gudrun Brunegård (KD),

2022/23:848 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 37,

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 38 och

2022/23:2118 av Boriana Åberg (M).

Ställningstagande

Coronakrisen har tydliggjort att även Sverige kan drabbas av kriser, däribland störningar av handelsflöden. Torkan sommaren 2018 visade också att samhället kan ha behov av att stödköpa svenska produkter tillfälligt, för att undvika konkurser på grund av tillfällig kris. Vi anser därför att lagstiftningen som styr upphandling bör ses över, så att tillämpliga undantag finns för ändrade inköpsmönster till följd av kriser.

Det är eftersträvansvärt att konsumenter väljer närproducerade produkter som har lång hållbarhet eftersom det ger mindre påverkan på miljön. Många svenska produkter håller god kvalitet och har lång hållbarhet, och närproducerade produkter orsakar minimal miljöpåverkan genom att minska mängden transporter. Att handla svenskt kött innebär förutom kortare transportväg även bättre villkor för djuren och ökat stöd till svenska företagare. Det är positivt för det svenska näringslivet. Vi anser att det bör tas fram nationella riktlinjer för hur offentliga inköp kan styras mer mot svenskproducerade varor.

2.

Utformningen av upphandlingsregelverket, punkt 1 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:848 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 37 och

2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 38 och

avslår motionerna

2022/23:363 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 2,

2022/23:376 av Gudrun Brunegård (KD),

2022/23:970 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 18,

2022/23:1003 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 11 och

2022/23:2118 av Boriana Åberg (M).

Ställningstagande

Jag anser att Upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att skapa ett digitalt stödverktyg som kan användas vid upphandlingar för att förenkla upphandling av säkra digitala tjänster. Trots en stor digital mognad hos befolkningen kommer Sverige absolut sist i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) granskning av hur digitaliserad och datadriven den offentliga sektorn är. Den svenska självbilden av att vi ligger långt fram speglar inte alls prestationen från Myndighetssverige. I en alltmer datadriven värld där artificiell intelligens (AI) och digitalisering driver utvecklingen, även i det offentliga, kommer Sverige obönhörligen att halka efter om inte något drastiskt görs. Det är också ofrånkomligt att den som är bäst på AI kommer att utöka sitt försprång eftersom lyckade AI-processer leder till ännu bättre AI-processer. Att ligga efter kommer således att kosta Sverige mycket. Samtidigt är det viktigt att teknologiska framsteg inom AI görs med respekt för den personliga integriteten. Det finns ett antal principer som måste genomsyra den offentliga sektorn och som kan vända utvecklingen. Jag anser att fler offentliga upphandlingar bör göras med öppen källkod och att myndigheter och regelverk ska arbeta främjande och tillåtande med exempelvis s.k. regulatoriska sandlådor så att de bättre ska kunna vidareutvecklas och integreras med andra fristående tjänster.

3.

Sociala kriterier, sociala företag och ideella organisationer, punkt 2 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 8 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 151.

Ställningstagande

Alltmer samhällsvetenskaplig forskning pekar på att klimatförändringarna drabbar kvinnor och socialt utsatta grupper i de allra fattigaste länderna hårdast, men detta gäller även ohållbara globala materialflöden. I många utvecklingsländer i det globala syd står kvinnor och andra marginaliserade grupper – som t.ex. ursprungsbefolkningar, etniska minoriteter och kastlösa –för en stor del av primärproduktionen av de varor vi konsumerar inom EU och i Sverige. Det är ofta dessa grupper som utgör arbetskraften i textilfabrikerna, som arbetar på bomullsfälten och som bryter mineral för hand i dagbrotten. I de stora megastäderna i Afrika, Asien och Sydamerika är det allt som oftast fattiga kvinnor och barn som arbetar på soptipparna som finns i anslutning till de utbredda och ständigt växande kåkstäderna. Inte sällan utförs detta arbete inom den informella ekonomin där avsaknaden av drägliga arbetsvillkor och ett grundläggande socialt skyddsnät är stor. Det är viktigt att dessa aspekter av vår förbrukning av varor uppmärksammas, på samma sätt som medvetenheten om vårt ekologiska fotavtryck har höjts på senare år. Social hållbarhet och jämställdhet mellan män och kvinnor behöver genomsyra miljöpolitiken, både på hemmaplan och internationellt. Det är min mening att globaliseringen och den internationella handeln bidrar till utveckling och ökat välstånd både i västvärlden och i det globala syd – det är inte genom mindre handel och utebliven ekonomisk tillväxt som vi har möjlighet att förbättra människors levnadsstandard. I stället bör näringsliv och offentlig sektor i Sverige och inom EU ta ett större ansvar för att säkerställa socialt hållbara produktionskedjor och materialflöden. Åtgärder som stärker jämställdhet och ökad social hållbarhet ytterligare kan främjas inom offentlig upphandling där det är tillämpligt. Sverige har varit framgångsrikt med att utveckla gröna och cirkulära upphandlingskriterier. Jag anser därför att Upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att utveckla motsvarande krav och kriterier för högre social hållbarhet och jämställdhet.

Ur avsnittet "Allmännyttan och LOU" i betänkandet. Läs betänkandet