Försvarspolitik och totalförsvar

Utskottet bedömer att arbetet vid Myndigheten för psykologiskt försvar och inriktningen för hur strategiska förmågor för psykologiskt försvar ska utvecklas ligger väl i linje med vad utskottet anfört i totalförsvarsbestänkandet. Mot den bakgrunden ser utskottet inte några skäl att tillstyrka yrkande 41 i kommittémotion 2022/23:948 (SD). Även i fråga om de frivilliga försvarsorganisationerna anser utskottet att utgångspunkten för behovet av att utveckla de frivilligorganisationerna ligger väl i linje med vad utskottet anfört tidigare i totalförsvarsbestänkandet. Därmed avstyrks även yrkande 8 i kommittémotion 2022/23:850 (C).

Utskottet konstaterar att det finns omfattande lagstiftning som sätter ramarna för ansvarsfördelningen i fråga om totalförsvar och höjd beredskap. Utskottet avstyrker därför yrkande 9 i kommittémotion 2022/23:850 (C) om att synliggöra regeringens yttersta ansvar för vårt lands säkerhet.

När det gäller utvecklingen av totalförsvaret vill utskottet betona att utgångspunkten för inriktning och fortsatt utveckling alltjämt är det mål som riksdagen beslutat om för totalförsvaret. Målet är att ha förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet. Utskottet ser inte skäl att ompröva det mot bakgrund av de förmågebehov eller regionala perspektiv som lyfts fram i motionerna. Samtidigt är det nödvändigt att betona att det försämrade säkerhetspolitiska läget har tydliga konsekvenser för Sverige. En ökad ambition i utvecklingen mot ett stärkt totalförsvar och ett robustare samhälle i hela Sverige ser utskottet som en självklar utgångspunkt i arbetet med att uppnå det övergripande mål som riksdagen beslutat om för totalförsvaret. Vidare bedöms Sveriges anslutning till Nato påverka det svenska totalförsvaret på ett sådant sätt att det kan finnas skäl att se över målet för totalförsvaret mot den bakgrunden. Såväl de militära som de civila perspektiven torde beröras av en gemensam militär försvarsplanering med Nato och de sju civila förmågor som Nato har identifierat för att säkerställa viktiga samhällsfunktioner och upprätthålla alliansens kollektiva försvarsförmåga. Utskottet bedömer att såväl försvarsberedningen som den nye nationelle säkerhetsrådgivarens arbete med en nationell säkerhetsstrategi kommer att vara viktiga ingångsvärden för totalförsvaret. Utskottet ser inte skäl att föregripa detta arbete varför även övriga yrkanden om försvarspolitisk inriktning och totalförsvar avstyrks.

Utskottet vill dock påminna om vad utskottet anförde i totalförsvarsbetänkandet om att regeringen måste skapa förutsättningar för förmågebedömningar inom totalförsvarets olika områden så att riksdagen fortsättningsvis kan få en samlad uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen. Utskottet utgick då från att sektorsspecifika mål och bedömningskriterier eller resultatindikatorer för totalförsvarssyften tas fram inom områden där sådana saknas i dag. Utskottet avser därför att följa resultaten av det som regeringen anfört i budgetpropositionen för 2023 om att utveckla systemet för styrning och samordning inom totalförsvaret.

Ur avsnittet "Försvarspolitisk inriktning och totalförsvar" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Efter att utskottet berett frågor om inriktningen för totalförsvaret 2021–2025 godkände riksdagen inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation och det mål för det militära försvaret som gäller sedan 2021. Riksdagen godkände regeringens förslag att målet för det militära försvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp, att hävda Sveriges territoriella integritet samt att värna suveräna rättigheter och nationella intressen i Sverige och utanför svenskt territorium i enlighet med internationell rätt. Det militära försvaret ska även ha förmåga att främja vår säkerhet samt förebygga och hantera konflikter och krig genom att i fredstid genomföra operationer på vårt eget territorium och i närområdet samt delta i internationella fredsfrämjande insatser. Vidare godkände riksdagen att förmågan att skydda samhället och dess funktionalitet genom att bistå övriga samhället såväl i fred som vid höjd beredskap avser insatser med befintlig förmåga och befintliga resurser.

I likhet med vad som anförts om totalförsvaret vill utskottet betona att utgångspunkten för inriktning och fortsatt utveckling alltjämt är det mål som riksdagen beslutat om för det militära försvaret och den krigsorganisation som gäller sedan den 1 januari 2021. Utskottet ställer sig precis som tidigare bakom vad regeringen anfört i fråga om inriktningen för stridsflygsystemet. Eftersom utskottet vidhåller att ovanstående ger en grund för att utveckla det militära försvaret ser utskottet i nuläget inga skäl att ompröva kraven på militär förmåga eller på försvarsmaktsorganisationen i de avseenden som motionärerna föreslagit.

Precis som för totalförsvarsmålet bedömer dock utskottet att en anslutning till Nato påverkar Sverige på ett sådant sätt att det kan finnas skäl att även se över målet för det militära försvaret. Utskottet ser dock inte skäl att föregripa ett sådant arbete utan vill påminna om att det för den redan beslutade krigsorganisationen är avgörande att alla krigsförband blir personellt och materiellt uppfyllda och att de samövas. Utskottet förutsätter att riksdagen får en sådan resultatredovisning av regeringen.

Sammanfattningsvis avstyrks samtliga motionsyrkanden när det gäller militärt försvar och förmåga.

Ur avsnittet "Militärt försvar och förmåga" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att Nato har identifierat sju civila förmågor som ska bidra till säkerställandet av viktiga samhällsfunktioner och upprätthålla alliansens kollektiva försvarsförmåga. Eftersom dessa förmågor är särskilt prioriterade av Nato för att stärka den civila motståndskraften kommer de att utgöra en central utgångspunkt i det nationella arbetet med att utveckla krisberedskapen och det civila försvaret för Sverige som medlemsland. Sverige förutsätts beakta detta när det gäller mål för det civila försvaret, men utskottet ser inte skäl att föregripa ett sådant arbete utan kan konstatera att riksdagen har fattat beslut om vilka förmågor det civila försvaret nu har som mål. Mot den bakgrunden och bedömningen att krisberedskapen och det civila försvaret bör behandlas som kommunicerande kärl avstyrker utskottet motionsyrkandena om det civila försvarets förmågor och grundprinciper för samhällets krisberedskap, dvs yrkande 8 i kommittémotion 2022/23:2012 (S), yrkande 34 i 2022/23:948 (SD), yrkande 11 i kommittémotion 2022/23:851 (C), yrkande 1 i kommittémotion 2022/23:2262 (MP) och yrkande 2 i motion 2022/23:780 (M).

Civilt försvar är den civila verksamhet som myndigheter, kommuner och regioner samt enskilda, företag, det civila samhället m.fl. vidtar för att förbereda Sverige för krig. Området är komplext och involverar många aktörer varför många motionsyrkanden gäller ledning, samordning och de olika aktörernas inbördes roller. Utskottet delar regeringens bedömning att det finns ett stort behov av att prioritera arbetet med att inrikta berörda aktörer mot att genomföra den nya strukturen och att anpassa sin verksamhet för att stärka och utveckla krisberedskapen och det civila försvaret på ett ömsesidigt förstärkande sätt. I likhet med regeringen bedömer utskottet att den nya struktur för krisberedskapen och det civila försvaret som regeringen har beslutat om och som gäller sedan den 1 oktober 2022 kommer att innebära en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan aktörerna inom det civila försvaret och samhällets krisberedskap.

Utskottet utgår från att regeringen fortsätter med inriktningen att ställa höga krav på välfungerande planering, samordning och uppföljning för att verksamheten ska utföras effektivt. Regeringen ansvarar även för att skapa förutsättningar för uppföljning och utvärdering. Vidare utgår utskottet från att regeringen återkommer till riksdagen om ansvar, ledning och samordning för aktörerna inom civilt försvar behöver förändras utöver förslagen som Utredningen om civilt försvar lämnat och som för närvarande implementeras. Utskottet ser därför inte skäl att tillstyrka förslagen i motionsyrkande 35 i kommittémotion 2022/23:948 (SD), yrkandena 12, 13 och 18 i kommittémotion 2022/23:851 (C) eller motion 2022/23:782 (M).

Ur avsnittet "Civilt försvar och förmåga" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att den inriktning som redan i dag gäller för cyberförsvaret är att Försvarsmakten ska ha förmåga att genomföra både defensiva och offensiva operationer mot en kvalificerad motståndare. Därmed ser utskottet inga skäl att tillstyrka yrkande 12 i kommittémotion 2022/23:848 (C). I samma motion yrkas även att cyberförsvar och psykologiskt försvar ska kopplas samman (yrkande 13). Ett utredningsförslag har presenterats om att utveckla samverkansformer mellan cybersäkerhetsområdet och övriga särskilda beredskapsområden. Utskottet ser inga skäl att föregripa arbetet med att utveckla samverkansformerna mellan de föreslagna beredskapsområdena och yrkandet avstyrks därför. Motionärerna framhåller vidare att organisationsledningar saknar strategisk kompetens inom cyberområdet. Mot den bakgrunden yrkar de att cyberförsvaret ska göras till en försvarsgren. Utskottet kan konstatera att det har genomförts skräddarsydda utbildningar för myndighetschefer vid MSB och att dessa utbildningar erbjuds även fortsättningsvis. Vidare vill utskottet understryka att cybersäkerhet spelar en avgörande roll för att en trovärdig totalförsvarsförmåga ska kunna uppnås och inte bara en militär förmåga hos Försvarsmakten. Mot den bakgrunden och med anledning av att regeringen under innevarande år avser att ta ställning till hur cybersäkerhetscentrets verksamhet fortsatt bör inriktas och bedrivas ser inte utskottet skäl att tillstyrka yrkande 15. Utskottet ser inte heller skäl att utreda frågan om förfogandelagstiftning inom cyberområdet varför även yrkande 14 avstyrks.

När det gäller förslag om att stärka statens ansvar för cybersäkerheten är grunden att det cybersäkerhetscenter som inrättats ska komma till bred nationell nytta inom såväl offentlig som privat verksamhet och effektivt stödja både offentliga och privata aktörer. Utskottet avstryker därför yrkande 1 i motion 2022/23:1160 (S).

Den nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet från 2017 kan, precis som totalförsvarsplanen Handlingskraft, ge en grund för arbetet med cybersäkerhet. Utskottet vill dock understryka att det krävs ett kontinuerligt och systematiska arbete med informations- och cybersäkerhet. Utskottet utgår från att regeringen i arbetet med en cyberförsvarspolicy för EU bedömer hur denna kan påverka vår nationella strategi och hur EU‍:s gemensamma överväganden ser ut när det gäller bl.a. säkerhetspolitiska konsekvenser av attribuering efter cyberangrepp. Eftersom utskottet inte önskar föregripa konsekvenserna av den nya nationella säkerhetsstrategin och det EU-gemensamma arbetet inom dessa områden avstyrks yrkande 2 i kommittémotion 2022/23:848 (C) och motion 2022/23:2020 (S). Utskottet utgår vidare från att regeringen i sitt arbete med att stärka cyberförsvaret håller sig inom de ramar som inte minst Yttrandefrihetsgrundlagen ger och ser därför inte skäl att tillstyrka yrkande 42 i kommittémotion 2022/23:948 (SD).

Ur avsnittet "Cyberpolitik" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet lägger stor vikt vid att statens behov av att kunna värna totalförsvarets intressen på olika områden i samhället ska kunna tillgodoses på ett bättre sätt. Utskottet bedömer att ett kontinuerligt och systematiskt arbete kommer att krävas för att möta olika typer av hot mot svenska totalförsvarsintressen. Utskottet bedömer att såväl Försvarsberedningen som den nye nationelle säkerhetsrådgivarens arbete med en nationell säkerhetsstrategi kommer att utgöra viktiga ingångsvärden. Vidare kan utskottet konstatera att regeringen aviserat att den avser att lämna en proposition till riksdagen redan i maj med vissa förslag om granskning av utländska direktinvesteringar. Utskottet ser inga skäl att nu föregripa det pågående arbetet varför samtliga motionsyrkanden inom området avstyrks.

Reservationer

1.

Försvarspolitisk inriktning och totalförsvar, punkt 1 (S)

av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S), Johan Andersson (S), Markus Selin (S) och Marcus Andersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2012 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår motionerna

2022/23:266 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S),

2022/23:850 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 8 och 9,

2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 9 och

2022/23:948 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 41.

Ställningstagande

Sverige behöver ett starkt, effektivt och folkligt förankrat försvar och totalförsvaret behöver stärkas. Vi anser att totalförsvaret är ett yttersta skydd för vår demokrati, våra rättigheter och våra grundläggande värderingar. Samhällets utveckling ska bestämmas demokratiskt genom fri åsiktsbildning och inte begränsas genom politisk, militär eller annan påtryckning från andra. Eftersom det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har försämrats över tid anser vi att det militära och det civila försvaret sammantaget ska ha en sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet att det avhåller andra från att försöka angripa, kontrollera eller på annat sätt utnyttja svenskt territorium. Regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att tillgodose detta.

2.

Försvarspolitisk inriktning och totalförsvar, punkt 1 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:850 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 8 och 9 samt

2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 9 och

avslår motionerna

2022/23:266 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S),

2022/23:948 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 41 och

2022/23:2012 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att det är viktigt med ett hela-landet-perspektiv när försvaret nu utvecklas och tillförs mer resurser. Jag anser även att de frivilliga försvarsorganisationerna har, och alltid kommer att ha, en viktig uppgift i det svenska totalförsvaret Jag föreslår att riksdagen ställer sig bakom att hela landet ska kunna försvaras och att regeringens yttersta ansvar för vårt lands säkerhet behöver synliggöras och tillkännager detta för regeringen.

3.

Militärt försvar och förmåga, punkt 2 (S)

av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S), Johan Andersson (S), Markus Selin (S) och Marcus Andersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2012 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 2 och

avslår motionerna

2022/23:100 av Hans Wallmark m.fl. (M),

2022/23:663 av David Josefsson och Marie-Louise Hänel Sandström (båda M),

2022/23:780 av Jesper Skalberg Karlsson (M) yrkande 1,

2022/23:850 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 3 samt

2022/23:948 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkandena 18, 19 och 23.

Ställningstagande

Försvarsmaktens ekonomiska resurser ökar sammantaget med ca 100 procent under tidsperioden 2014 till 2025, och Försvarsmaktens militära förmåga ökar under samma tidsperiod. Den grunden lade den tidigare regeringen. När det gäller planeringen och uppgifterna framgent anser vi att de måste byggas upp så att de olika stridskrafterna samordnas och grupperas på ett så effektivt sätt som möjligt genom att se hela det skandinaviska området från Arktis till Östersjön som en operativ helhet.

4.

Militärt försvar och förmåga, punkt 2 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:850 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 3 samt

avslår motionerna

2022/23:100 av Hans Wallmark m.fl. (M),

2022/23:663 av David Josefsson och Marie-Louise Hänel Sandström (båda M),

2022/23:780 av Jesper Skalberg Karlsson (M) yrkande 1,

2022/23:948 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkandena 18, 19 och 23 samt

2022/23:2012 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att krigsdugligheten ska öka inom alla krigsförband och försvarsgrenar och att det kortsiktigt är särskilt prioriterat att säkerställa arméns krigsförband och deras förmåga. Jag anser vidare att regeringen bör verka för ett stärkt militärt skydd på västkusten för försvaret av Göteborgs hamn.

5.

Civilt försvar och förmåga, punkt 3 (S)

av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S), Johan Andersson (S), Markus Selin (S) och Marcus Andersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Kritisk infrastruktur och utländskt ägande" i betänkandet. Läs betänkandet