Samhällets krisberedskap

Utskottet vill återigen understryka vikten av att den enskilde får en säker och

effektiv hjälp i en nödsituation. Utskottet välkomnar därför de utredningar som

gjorts, att regeringen tillfört extramedel till verksamheten samt emotser den

översyn av bolagets uppgifter i ägaranvisningen som nu sker. Att även

förmågan att planera för och upprätthålla alarmering under höjd beredskap och

krig ses över är positivt. Det är dock en källa till oro att antalet inkommande

112-samtal ökar, att hög personalomsättning och hög sjukfrånvaro råder hos

SOS Alarm, vilket sammantaget gör att medelsvarstiden för nödsamtal stiger.

En viktig slutsats är att det som inte fungerar i fredstid inte heller kommer att fungera i krigstid, och givet de tidigare utredningarna så har inte hänsyn tagits till SOS Alarms hemställan och remissvar på SOU 2021:21. I sitt remissvar lyfter bolaget bl.a. upp att ägaranvisningen och alarmeringsavtalet i sig inte är tillräckliga för att säkerställa samverkan med andra myndigheter inom det förebyggande kris- och totalförsvarsarbetet. Utskottet förutsätter därför att regeringen ser över möjligheterna att genomföra relevanta förslag från SOS Alarm för att säkerställa att verksamheten omfattas i Totalförsvarsplaneringen. Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.

Ur avsnittet "SOS Alarm" i betänkandet, som även gäller punkt 26. Läs betänkandet

Utskottet instämmer med regeringen om att behovet av en stärkt krishanteringsförmåga är starkt i Sverige, och det gäller särskilt det civila försvaret, och att detta arbete behöver skyndas på under kommande år. Den huvudsakliga inriktningen anges fortfarande av propositionen Totalförsvaret 2021–2025 och efterföljande beslut från regeringen. Här vill utskottet särskilt lyfta fram den reform som genomfördes med start den 1 oktober 2022 med nya beredskapsmyndigheter, civilområden m.m. för att förtydliga lednings- och ansvarsförhållandena. Erfarenheterna av pandemihanteringen bidrar också till en stärkt nationell krishanteringsförmåga. Slutsatser och resultat från ytterligare utredningar och uppdrag på området kommer vidare att utgöra andra viktiga underlag för den fortsatta inriktningen och utvecklingen av den svenska krishanteringsförmågan, både i fredstid och vid höjd beredskap eller krig. Särskilt MSB:s och Försvarsmaktens arbete är av stor vikt i sammanhanget.

Utskottet välkomnar att det inrättas ett nationellt säkerhetsråd och att en nationell säkerhetsrådgivare har utsetts och ser fram emot resultatet av deras arbete.

Utskottet ser inte skäl att vidta ytterligare åtgärder i dagsläget. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Krisberedskapssystemet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 18 och 25. Läs betänkandet

Utskottet fortsätter att understryka den vikt det lägger vid det internationella samarbetet, bl.a. ur ett nordiskt perspektiv. Hagasamarbetet är fortsatt ett fundament för detta och något som kan tänkas stärkas i och med det kommande medlemskapet i Nato för Sverige och Finland, och det samarbete som redan sker inom ramen för Nordefco och bilateralt.

Lärdomarna från covid-19-pandemin kan också användas för att utöka och förbättra samarbetet om krisberedskap, och det inte bara bland de nordiska länderna. Mot bakgrund av det arbete som regeringen och myndigheter som MSB och Läkemedelsverket bedriver ser inte utskottet skäl i dagsläget att föreslå ytterligare åtgärder på området. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Nordiskt samarbete" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att räddningstjänsterna och MSB gradvis har förbättrat den svenska förmågan att hantera skogsbränder jämfört med hanteringen av de stora bränderna 2014 och 2018, bl.a. genom en utvecklad inbördes samverkan för att ytterligare stärka förmågan att övergripande leda och snabbt kunna kraftsamla vid komplexa eller omfattande räddningsinsatser. Det är fortsatt viktigt att vid omfattande räddningsinsatser snabbt få en överblick över tillgängliga resurser för att dessa ska kunna prioriteras och fördelas till de insatser som är i störst behov av dem. Det är också positivt att MSB givits möjlighet att prioritera och fördela resurser i en konkurrenssituation. Utskottet ser även positivt på att myndigheten upparbetat rutiner för att regelbundet upphandla flygkapacitet för skogsbrandssläckning.

Utskottet ser av ovan nämnda skäl det inte som nödvändigt att föreslå ytterligare åtgärder i nuläget. Det aktuella motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Bekämpande av skogsbränder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser, mot bakgrund av den information som hämtats in från MSB, att det inte finns något behov av att bygga nya branddammar i dagsläget, utan nu handlar det för den kommunala räddningstjänsten mer om att återställa befintliga branddammar än att projektera för nya. Utskottet ser sålunda inte skäl till att föreslå några ytterligare åtgärder på området för närvarande och avstyrker därmed det aktuella motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Vatten- och branddammar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet understryker vikten av att Försvarsmakten, räddningstjänsten och övriga användare så snart möjligt är fasar ut användningen av miljöskadliga, högfluorerade ämnen (PFAS), sanerar redan förgiftade områden och driver på utvecklingen mot miljövänligare släckningsmedel. Utskottet konstaterar att det redan bedrivs ett omfattande arbete på området och ser därför inte skäl i nuläget att föreslå några ytterligare åtgärder. Det aktuella motionsyrkandet avstryks.

Ur avsnittet "Användningen av högfluorerade ämnen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill, likt man uttryckt flera gånger tidigare, understryka att ingen i Sverige ska behöva omkomma eller skadas till följd av brand, inte heller de som bor i flerfamiljshus eller bland riskgrupper som äldre. Det är därför glädjande att regeringen kan understryka att antalet omkomna och svårt skadade i bränder totalt sett har minskat de senaste tio åren trots den stora befolkningsökningen i landet Den nationella samverkansgrupp som MSB bildat för brandskyddsfrågor anser utskottet vara ett av flera bra exempel på det arbete som bedrivs i förebyggande syfte.

Ett annat viktigt arbete bedrivs av den personal inom kommunen, som genom vård- och omsorgsinsatser kommer i kontakt med de särskilt riskutsatta individerna, eftersom det är denna personal som har störst möjlighet att upptäcka utsatthet och vidta åtgärder. Samverkan mellan olika aktörer på lokal nivå är därför viktigt för att kunna identifiera behov och anpassa åtgärder. Utskottet noterar dock att pandemin har påverkat det arbete som bedrivits negativt.

Utskottet påminner dock återigen om att det också är viktigt att kunna påverka enskilda människors beteenden och beredskap för att förebygga bränder.

Med hänsyn tagen till ambitionerna om ett likvärdigt och tillfredsställande skydd mot bränder och andra olyckor i hela landet – för alla invånare – avser utskottet att fortsätta att följa utvecklingen på området, men ser inget behov i dagsläget av att vidta några ytterligare åtgärder. De aktuella motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Brandsäkerhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Som utskottet uttryckt flera gånger tidigare anser det att det krävs ett ökat fokus på klimatanpassning och förebyggande arbete mot naturkatastrofer. I fråga om ersättning för skador vid naturkatastrofer anser utskottet att det är viktigt att inte undergräva incitamenten för just förebyggande insatser. Utskottet vill också understryka att det inte finns några hinder mot privata försäkringslösningar på detta område och att det därmed inte finns några starka skäl för att införa ytterligare statliga lösningar.

Regeringen har dessutom vid behov, och om riksdagen godkänner det, möjlighet att tillföra medel till det aktuella anslaget, vilket bl.a. gjordes i samband med skogsbränderna sommaren 2018. Riksdagen har också möjlighet att anvisa ytterligare medel till statsbudgeten. Utskottet ser av dessa skäl det inte som aktuellt att föreslå några ytterligare åtgärder på området för närvarande. Det aktuella motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Nationell krisfond" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ser positivt på regeringens arbete med förebyggande åtgärder mot översvämningar, skred och andra naturolyckor och på den delegation som arbetar för skredsäkring längs Göta älv. Det särskilda anslag för ändamålet som skapats är ett viktigt komplement till det redan befintliga anslaget till förmån för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.

Sammantaget anser utskottet att det finns förutsättningar för Göteborg och andra kommuner att redan nu kunna förebygga översvämningar och andra naturolyckor med hjälp av åtgärder de anser att det finns behov av, t.ex. genom att utreda särskilda aspekter av problematiken. MSB:s metodstöd m.m. är fortsatt viktigt i sammanhanget. Utskottet ser sålunda inte någon anledning för närvarande att föreslå ytterligare åtgärder i fråga om översvämningar och skred, t.ex. i frågan om portar i Göta älvs mynning. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Portar i Göta älvs mynning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet instämmer med regeringen i att flera åtgärder vidtagits de senaste åren för en förbättrad informations- och cybersäkerhet i samhället, men att uppdraget långt ifrån är slutfört. Det nya nationella cybersäkerhetscentret ska dock ses som ett mycket viktigt steg framåt, och utskottet ser fram emot att ta del av centrets fortsatta utveckling, t.ex. i fråga om att utreda och dra lärdom av större it-relaterade incidenter, förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter, främja it-incidentrapportering m.m. Utskottet välkomnar också att regeringen avser att under 2023 ta ställning till hur cybersäkerhetscentrets verksamhet bör inriktas och bedrivas framgent. Utskottet ser i sammanhanget även fram emot Riksrevisionens aviserade granskning av samhällets informations- och cybersäkerhet.

Också den nya strukturen för krisberedskapen och det civila försvaret som regeringen har beslutat om och som gäller från den 1 oktober 2022 förväntas innebära en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan aktörerna inom det civila försvaret och samhällets krisberedskap samt en bättre samordning, inte minst när det gäller cybersäkerhet, vilket utskottet hyser stora förhoppningar kring.

Då samverkan och inriktning inom ramen för cybersäkerhetscentret är under utveckling och en för området viktig strukturreform nyligen genomförd – efter ett gediget utredningsarbete – finner utskottet inte skäl för närvarande att föreslå några ytterligare åtgärder i fråga om risker, sårbarheter och åtgärder på cybersäkerhetsområdet. De aktuella motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Cybersäkerhet – risker, sårbarheter och åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet instämmer med regeringen i att flera åtgärder vidtagits de senaste åren för en förbättrad informations- och cybersäkerhet i samhället, men att uppdraget långt ifrån är slutfört. Det nya nationella cybersäkerhetscentret ska dock ses som ett mycket viktigt steg framåt, och utskottet ser fram emot att ta del av centrets fortsatta utveckling, t.ex. i fråga om att utreda och dra lärdom av större it-relaterade incidenter, förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter, främja it-incidentrapportering m.m. Utskottet välkomnar också att regeringen avser att under 2023 ta ställning till hur cybersäkerhetscentrets verksamhet bör inriktas och bedrivas framgent. Utskottet ser i sammanhanget även fram emot Riksrevisionens aviserade granskning av samhällets informations- och cybersäkerhet.

Också den nya strukturen för krisberedskapen och det civila försvaret som regeringen har beslutat om och som gäller från den 1 oktober 2022 förväntas innebära en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan aktörerna inom det civila försvaret och samhällets krisberedskap samt en bättre samordning, inte minst när det gäller cybersäkerhet, vilket utskottet hyser stora förhoppningar kring.

Då samverkan och inriktning inom ramen för cybersäkerhetscentret är under utveckling och en för området viktig strukturreform nyligen genomförd – efter ett gediget utredningsarbete – finner utskottet inte skäl för närvarande att föreslå några ytterligare åtgärder i fråga om risker, sårbarheter och åtgärder på cybersäkerhetsområdet. De aktuella motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Cybersäkerhet – risker, sårbarheter och åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 17. Läs betänkandet

Utskottet instämmer med regeringen i att flera åtgärder vidtagits de senaste åren för en förbättrad informations- och cybersäkerhet i samhället, men att uppdraget långt ifrån är slutfört. Det nya nationella cybersäkerhetscentret ska dock ses som ett mycket viktigt steg framåt, och utskottet ser fram emot att ta del av centrets fortsatta utveckling, t.ex. i fråga om att utreda och dra lärdom av större it-relaterade incidenter, förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter, främja it-incidentrapportering m.m. Utskottet välkomnar också att regeringen avser att under 2023 ta ställning till hur cybersäkerhetscentrets verksamhet bör inriktas och bedrivas framgent. Utskottet ser i sammanhanget även fram emot Riksrevisionens aviserade granskning av samhällets informations- och cybersäkerhet.

Också den nya strukturen för krisberedskapen och det civila försvaret som regeringen har beslutat om och som gäller från den 1 oktober 2022 förväntas innebära en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan aktörerna inom det civila försvaret och samhällets krisberedskap samt en bättre samordning, inte minst när det gäller cybersäkerhet, vilket utskottet hyser stora förhoppningar kring.

Då samverkan och inriktning inom ramen för cybersäkerhetscentret är under utveckling och en för området viktig strukturreform nyligen genomförd – efter ett gediget utredningsarbete – finner utskottet inte skäl för närvarande att föreslå några ytterligare åtgärder i fråga om risker, sårbarheter och åtgärder på cybersäkerhetsområdet. De aktuella motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Cybersäkerhet – risker, sårbarheter och åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 16. Läs betänkandet

Utskottet instämmer med regeringen om att behovet av en stärkt krishanteringsförmåga är starkt i Sverige, och det gäller särskilt det civila försvaret, och att detta arbete behöver skyndas på under kommande år. Den huvudsakliga inriktningen anges fortfarande av propositionen Totalförsvaret 2021–2025 och efterföljande beslut från regeringen. Här vill utskottet särskilt lyfta fram den reform som genomfördes med start den 1 oktober 2022 med nya beredskapsmyndigheter, civilområden m.m. för att förtydliga lednings- och ansvarsförhållandena. Erfarenheterna av pandemihanteringen bidrar också till en stärkt nationell krishanteringsförmåga. Slutsatser och resultat från ytterligare utredningar och uppdrag på området kommer vidare att utgöra andra viktiga underlag för den fortsatta inriktningen och utvecklingen av den svenska krishanteringsförmågan, både i fredstid och vid höjd beredskap eller krig. Särskilt MSB:s och Försvarsmaktens arbete är av stor vikt i sammanhanget.

Utskottet välkomnar att det inrättas ett nationellt säkerhetsråd och att en nationell säkerhetsrådgivare har utsetts och ser fram emot resultatet av deras arbete.

Utskottet ser inte skäl att vidta ytterligare åtgärder i dagsläget. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Krisberedskapssystemet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 25. Läs betänkandet

Utskottet anser fortfarande att den kommunala räddningstjänsten ska kunna bedrivas på ett så likvärdigt, effektivt och säkert sätt som möjligt i hela landet. Härvidlag är det arbete centralt som regeringen och MSB bedriver i fråga om en effektivare kommunal räddningstjänst, personalförsörjning och utbildning men också i fråga om förbättringar när det gäller att rekrytera och behålla deltidsbrandmän som bär upp en stor del av räddningstjänstens verksamhet. Dessutom är arbetet med jämställdhet och mångfald viktigt i sammanhanget.

Utskottet vill återigen understryka den roll som räddningstjänsten har även i det civila försvaret. En aktivering av civilplikten är därvidlag av stor vikt.

I fråga om drönare konstaterar utskottet att dessa kan användas på många olika sätt inom den kommunala räddningstjänsten för en effektivare och säkrare verksamhet. Utskottet noterar bl.a. MSB uppfattning om att en förenkling av byråkratin skulle välkomnas, dock utan att äventyra luftrumssäkerheten. Utskottet noterar dock också det utredningsarbete Transportstyrelsen genomfört nyligen och de åtgärder som regeringen vidtagit, vilket bl.a. inneburit att Sverige, i likhet med EU, så sent som den 1 januari 2021 infört nya regler för drönare för att underlätta utvecklingen av dessa och samtidigt behålla den höga säkerheten i takt med att trafiken ökar. Utskottet avser att fortsätta att följa frågan, men är för närvarande inte berett att föreslå några åtgärder på området enligt motionärernas intentioner.

Mot bakgrund av alla de åtgärder som regeringen, MSB m.fl. har vidtagit i fråga om räddningstjänstens utveckling, personalförsörjning och utbildning finner utskottet inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder på området för tillfället. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Utveckling av räddningstjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 24. Läs betänkandet

Det är av stor vikt att samhället och dess infrastruktur kan skyddas mot olika typer av hot. Utskottet konstaterar att regeringen har tilldelat bl.a. transportområdet stora medel för att förstärka det arbetet. Utskottet ser vidare positivt på den myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap som gäller fr.o.m. den 1 oktober 2022 och som bl.a. stärker transportsektorns beredskapsarbete. Utskottet anser följaktligen inte att det finns skäl att föreslå några ytterligare åtgärder på området för tillfället. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Skydd av svensk transportinfrastruktur" i betänkandet, som även gäller punkt 21. Läs betänkandet

Det är av stor vikt att samhället och dess infrastruktur kan skyddas mot olika typer av hot. Utskottet konstaterar att regeringen har tilldelat bl.a. transportområdet stora medel för att förstärka det arbetet. Utskottet ser vidare positivt på den myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap som gäller fr.o.m. den 1 oktober 2022 och som bl.a. stärker transportsektorns beredskapsarbete. Utskottet anser följaktligen inte att det finns skäl att föreslå några ytterligare åtgärder på området för tillfället. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Skydd av svensk transportinfrastruktur" i betänkandet, som även gäller punkt 20. Läs betänkandet

Utskottet vill fortfarande understryka att användningen av fyrverkerier är förenad med ett stort personligt ansvar, både för egen och för andras säkerhet och trivsel. Utskottet anser att det inom ramen för gällande lagstiftning redan i dag finns tillräckliga möjligheter att begränsa och ingripa i användandet av fyrverkerier för privatpersoner. Utskottet förutsätter sålunda att polisen och kommunerna agerar med de lagliga möjligheter som finns för att hantera eventuella problem. I tillägg till detta noterar utskottet att gällande EU-reglering inte medger ett medlemsland att förbjuda, begränsa eller hindra tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar som uppfyller de krav som ställs i direktivet.

Utskottet ser sammanfattningsvis inget behov av en översyn av lagstiftningen i dagsläget. Det aktuella motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Nationellt förbud mot fyrverkerier" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill återigen betona vikten av en trygg och säker miljö för gäster och personal på badhus, framför allt för besökande barn. Detta inkluderar också att inte behöva bli fotograferad på ett sätt som kränker människors integritet. Eftersom det redan i dag finns möjligheter för badhus att införa förbud mot att använda mobiltelefoner och surfplattor i samband med besök ser utskottet fortfarande inget skäl att i dagsläget vidta ytterligare åtgärder på området. Utskottet vill också passa på att understryka föräldraansvaret i samband med badhusbesök. Den aktuella motionen avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Skärmförbud på offentliga badanläggningar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser fortfarande att den kommunala räddningstjänsten ska kunna bedrivas på ett så likvärdigt, effektivt och säkert sätt som möjligt i hela landet. Härvidlag är det arbete centralt som regeringen och MSB bedriver i fråga om en effektivare kommunal räddningstjänst, personalförsörjning och utbildning men också i fråga om förbättringar när det gäller att rekrytera och behålla deltidsbrandmän som bär upp en stor del av räddningstjänstens verksamhet. Dessutom är arbetet med jämställdhet och mångfald viktigt i sammanhanget.

Utskottet vill återigen understryka den roll som räddningstjänsten har även i det civila försvaret. En aktivering av civilplikten är därvidlag av stor vikt.

I fråga om drönare konstaterar utskottet att dessa kan användas på många olika sätt inom den kommunala räddningstjänsten för en effektivare och säkrare verksamhet. Utskottet noterar bl.a. MSB uppfattning om att en förenkling av byråkratin skulle välkomnas, dock utan att äventyra luftrumssäkerheten. Utskottet noterar dock också det utredningsarbete Transportstyrelsen genomfört nyligen och de åtgärder som regeringen vidtagit, vilket bl.a. inneburit att Sverige, i likhet med EU, så sent som den 1 januari 2021 infört nya regler för drönare för att underlätta utvecklingen av dessa och samtidigt behålla den höga säkerheten i takt med att trafiken ökar. Utskottet avser att fortsätta att följa frågan, men är för närvarande inte berett att föreslå några åtgärder på området enligt motionärernas intentioner.

Mot bakgrund av alla de åtgärder som regeringen, MSB m.fl. har vidtagit i fråga om räddningstjänstens utveckling, personalförsörjning och utbildning finner utskottet inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder på området för tillfället. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Utveckling av räddningstjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 19. Läs betänkandet

Utskottet instämmer med regeringen om att behovet av en stärkt krishanteringsförmåga är starkt i Sverige, och det gäller särskilt det civila försvaret, och att detta arbete behöver skyndas på under kommande år. Den huvudsakliga inriktningen anges fortfarande av propositionen Totalförsvaret 2021–2025 och efterföljande beslut från regeringen. Här vill utskottet särskilt lyfta fram den reform som genomfördes med start den 1 oktober 2022 med nya beredskapsmyndigheter, civilområden m.m. för att förtydliga lednings- och ansvarsförhållandena. Erfarenheterna av pandemihanteringen bidrar också till en stärkt nationell krishanteringsförmåga. Slutsatser och resultat från ytterligare utredningar och uppdrag på området kommer vidare att utgöra andra viktiga underlag för den fortsatta inriktningen och utvecklingen av den svenska krishanteringsförmågan, både i fredstid och vid höjd beredskap eller krig. Särskilt MSB:s och Försvarsmaktens arbete är av stor vikt i sammanhanget.

Utskottet välkomnar att det inrättas ett nationellt säkerhetsråd och att en nationell säkerhetsrådgivare har utsetts och ser fram emot resultatet av deras arbete.

Utskottet ser inte skäl att vidta ytterligare åtgärder i dagsläget. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Krisberedskapssystemet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 18. Läs betänkandet

Utskottet vill återigen understryka vikten av att den enskilde får en säker och

effektiv hjälp i en nödsituation. Utskottet välkomnar därför de utredningar som

gjorts, att regeringen tillfört extramedel till verksamheten samt emotser den

översyn av bolagets uppgifter i ägaranvisningen som nu sker. Att även

förmågan att planera för och upprätthålla alarmering under höjd beredskap och

krig ses över är positivt. Det är dock en källa till oro att antalet inkommande

112-samtal ökar, att hög personalomsättning och hög sjukfrånvaro råder hos

SOS Alarm, vilket sammantaget gör att medelsvarstiden för nödsamtal stiger.

En viktig slutsats är att det som inte fungerar i fredstid inte heller kommer att fungera i krigstid, och givet de tidigare utredningarna så har inte hänsyn tagits till SOS Alarms hemställan och remissvar på SOU 2021:21. I sitt remissvar lyfter bolaget bl.a. upp att ägaranvisningen och alarmeringsavtalet i sig inte är tillräckliga för att säkerställa samverkan med andra myndigheter inom det förebyggande kris- och totalförsvarsarbetet. Utskottet förutsätter därför att regeringen ser över möjligheterna att genomföra relevanta förslag från SOS Alarm för att säkerställa att verksamheten omfattas i Totalförsvarsplaneringen. Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.

Ur avsnittet "SOS Alarm" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Rymdskrot utgör ett stort hot mot rymdmiljön, men kan också utgöra ett hot mot jorden. Utskottet vill understryka att både olyckor och i värsta fall även medvetna attacker mot satelliter kan leda till att stora mängder nytt skrot bildas.

För att hantera problemet kommer det att krävas en kombination av ökad förståelse för fenomenet, tekniska lösningar samt nya regelverk. Utskottet instämmer med den gällande rymdstrategin att Sverige genom sitt deltagande i internationella förhandlingar bör bidra till det internationella arbetet för att hantera problemen med rymdskrot.

Utskottet förutsätter att regeringens arbete med en ny nationell säkerhetsstrategi och med resultatet av utredningen om en ny rymdlag även tar detta potentiella hot i beaktande även om utskottet noterar SSM:s bedömning att strålskyddskonsekvenserna för Sverige av en olycka med en rymdfarkost med en kärnkraftkälla ombord är liten, och att det redan finns både nationella och regionala resurser inom kärnenergiberedskapen som kan användas vid en händelse.

Utskottet ser därmed inte skäl att föreslå några ytterligare åtgärder i dagsläget. Det aktuella motionsyrkandet avstyrks.

Reservationer

1.

Krisberedskapssystemet, punkt 1 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 8 och

avslår motion

2022/23:288 av Jan Ericson (M).

Ställningstagande

Jag anser att krisberedskapen är underreglerad i Sverige. Redan efter de stora skogsbränderna i Västmanland föreslog MSB att närhets- och likhetsprinciperna ersätts med en samverkansprincip och en handlingsprincip. Försvarshögskolan (FHS) ansåg i sin utredning av skogsbränderna att ansvarsprincipen inte var ändamålsenlig. Styrningen av samhällets krisberedskap baseras sålunda alltjämt i grunden på tre vaga principer som utvärderingar har velat revidera och tydliggöra. Principerna ska vara vägledande för hur samhällets aktörer ska förebygga och hantera olyckor, kriser och samhällsstörningar, men hanteringen av större händelser har visat att principerna inte riktigt fungerar. De verkar ibland hämmande på krishanteringen. Det finns heller inga definierade funktionskrav för när en aktör kan anses ha tagit sitt ansvar enligt ansvarsprincipen. Också i ljuset av pandemin, men också utifrån erfarenheter under tidigare kriser, kan det ifrågasättas om ansvarsprincipen är ändamålsenlig eller tolkas ändamålsenligt och om den kan anses vara en helt fungerande princip. Givet tidigare års utvärderingar och rekommendationer av både MSB och FHS samt observationer från covid-19-pandemin föreslår jag en utvärdering om huruvida de tre principerna är ändamålsenliga och vid behov en revidering av principerna för att få till en tydligare styrning av krisberedskapen. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

2.

Regleringen av den fredstida krisberedskapen, punkt 3 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 10.

Ställningstagande

Jag menar att det under coronakrisen återigen har blivit tydligt att den befintliga lagstiftningen inte alltid är ändamålsenlig eller tillräcklig vid större kriser, och i vissa fall t.o.m. förhindrar effektiv krishantering. Myndigheter saknar möjlighet att genomföra det som behövs, eller tvingas bryta mot lagar och regler då den svenska konstitutionella krisberedskapen är begränsad till förstärkt lagstiftning för höjd beredskap vid krig och krigsfara. Någon motsvarande ordning finns alltså inte för stora påfrestningar på samhället i fredstid. I sitt betänkande föreslog 2008 års grundlagsutredning att det i regeringsformen bör föras in särskilda regler för hur civila kriser ska kunna hanteras (SOU 2008:125 s. 521 f.). Behovet av en sådan lagstiftning har bl.a. påtalats av Tsunamikommissionen (se SOU 2005:125 s. 308), men även av konstitutionsutskottet (yttr. 2019/20:KU8y Tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19). Förslaget i 2008 års grundlagsutredning innebar bl.a. en utvidgad normgivningsmakt för regeringen i vissa civila kriser, men detta utelämnades i propositionen på grund av omfattande kritik. Ett alternativ skulle kunna vara en utveckling av den nuvarande s.k. författningsberedskapen på ett sätt som inte inbegriper en ändring av regeringsformens kompetensfördelning mellan riksdag och regering, men en sådan ordning förutsätter att det i större utsträckning går att förutse vilka åtgärder som kan bli nödvändiga. Oavsett vilken väg man väljer är det tydligt att frågan är komplex och att en fortsatt utredning förutsätter grundliga och noggranna överväganden i ljuset av de erfarenheter som tillkommit vid hanteringen av pandemin. Underregleringen av den fredstida krisberedskapen bör upphöra så att Sverige får en lagstiftning som är ändamålsenlig vid större civila kriser. Jag föreslår sålunda att en lagstiftning för civila kriser ska utredas. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännage detta för regeringen.

3.

Utveckling av räddningstjänsten, punkt 5 (S, C)

av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S), Johan Andersson (S), Mikael Larsson (C), Lena Johansson (S) och Marcus Andersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 5 samt

avslår motionerna

2022/23:629 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 3 samt

Ur avsnittet "Hotet från radioaktiva komponenter från rymden" i betänkandet. Läs betänkandet