Personalförsörjning

Utskottet kan konstatera att Räddningstjänstrådet har lyft flera av de mest centrala strategiska frågorna för räddningstjänsten, som återupptagen försvarsplanering, det säkerhetspolitiska läget, utveckling av den nya beredskapssektorn och personalförsörjning av deltidsbrandmän. Som utskottet anfört i sitt betänkande 2022/23:FöU7 är det viktigt att den kommunala räddningstjänsten bedrivs på ett så likvärdigt, effektivt och säkert sätt som möjligt i hela landet. Utskottet delar MSB:s bedömning att jämställdhet är en förutsättning för att kunna rekrytera till räddningstjänsten och att fler konkreta åtgärder är nödvändiga. I likhet med regeringen anser utskottet att arbetet med jämställdhet och rekrytering av kvinnor går långsamt när det gäller räddningstjänsten. Samtidigt kan utskottet konstatera att det finns en handlingsplan och att det planeras ytterligare åtgärder, och därför ser utskottet inte skäl att tillstyrka yrkandena 3 och 4 i motion 2022/23:851 (C).

I fråga om skogsbrandsbekämpning erbjuds vidare vissa utbildningar. Därmed ser utskottet inte heller skäl att tillstyrka yrkande 2 i motion 2022/23:851 (C).

När det gäller förutsättningarna för bisysslor bland räddningstjänstpersonal har riksdagen fattat beslut om lagändringar som medger undantag för deltidsbrandmän i fråga om bisysslor och arbetslöshetsersättning. Utöver de undantag som regeringen hade föreslagit hade utskottet inte något i övrigt att anföra när ärendet bereddes. Utskottet ser inte heller i dag skäl att tillstyrka förslag som går utöver de existerande undantagen varför yrkande 4 i motion 2022/23:629 avstyrks.

Ur avsnittet "Personalförsörjning inom räddningstjänsten" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att förmågan att försvara Sverige mot cyberattacker har stärkts. Samtidigt kan det konstateras att väsentliga förstärkningar av cyberförmågan framgent är nödvändiga när det gäller informations- och cybersäkerhet. Behovet av att verka för en ökad digital motståndskraft i samhället kan inte underskattas. Utskottet ser därför positivt på att såväl Försvarsmakten som MSB arbetar aktivt med dessa frågor. Utskottet noterar att det finns en hög ambition i fråga om att stärka Sveriges samlade cyberförsvar. Exempelvis verkar Försvarsmakten för att stärka sin förmåga till samverkan med andra myndigheter och företag och Försvarsmakten fortsätter arbetet med ett sammanhängande personalförsörjnings- och karriärsystem för cyberförsvaret. Som anförts i betänkande 2022/23:FöU7 välkomnar utskottet att regeringen aviserat att man under 2023 avser att ta ställning till hur cybersäkerhetscentrets verksamhet bör inriktas och bedrivas framgent. Som också framhölls i det betänkandet bedömer utskottet att Riksrevisionens aviserade granskning av samhällets informations- och cybersäkerhet kommer att utgöra ett viktigt ingångsvärde.

När det gäller kompetensförsörjning inom området kan utskottet dock konstatera att arbetsgivare har en betydande frihet och ett mycket långtgående ansvar. Utskottet ser med hänvisning till det anförda inte skäl att tillstyrka motionsyrkanden med förslag till åtgärder inom området.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning kring cybersäkerhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är av yttersta vikt att svenska veteraner erbjuds omfattande stöd som står i proportion till de påfrestningar och risker de utsätts för under tjänstgöring vid internationella insatser. Utskottet framhåller att sådant stöd ska vara tillgängligt före, under och efter missionen och ser positivt på Försvarsmaktens arbete med förberedande och uppföljande insatser i syfte att identifiera och tillgodose behov av stöd för de individer som deltar i internationella militära insatser. Utskottet utgår från att alla berörda arbetsgivare, såväl civila som militära, lägger samma vikt som utskottet vid att erbjuda ett stöd som svarar mot riskerna för personalen. Många samhällsviktiga yrkesfunktioner riskerar liv och hälsa i såväl nationell som internationell verksamhet och arbetsgivaren måste ta det fulla ansvaret för sin personal oavsett var de verkar och i vilken funktion.

Vidare ser utskottet positivt på att Försvarsmakten bedriver veteranrelaterad forskning och kunskapsinhämtning och lägger stor vikt vid att de behov som veteraner och deras anhöriga har vilar på en väl underbyggd grund och kan mötas på bästa möjliga sätt. Riksdagens tidigare tillkännagivande om att inrätta ett centrum för veteranfrågor för att därigenom stärka och utveckla veteranfrågorna genom en plattform för rehabilitering, stödsamtal, karriärväxling och forskning har utskottet bedömt som slutbehandlat. Utskottet anser dock att det alltjämt är angeläget att fortsätta följa hur veteranfrågorna utvecklas. Utskottet förutsätter i det sammanhanget att regeringen verkar för ett jämställt och robust stöd till veteraner i hela landet och stärkt förmåga att omhänderta individer med psykiska besvär som kan härröras till tidigare tjänstgöring. Utskottet vill lyfta fram vikten av att åtgärder vidtas på lokalt plan för att regelbundet uppmärksamma dem som på olika sätt deltagit i såväl internationell som nationell fredsbevarande verksamhet. Ett högtidlighållande av veterandagen bör således vara en självklar del av förbandens verksamhet.

Utskottet välkomnar att regeringen tar fram en veteranstrategi som inkluderar områden som uppföljningen av veteraner, hälso- och sjukvård och psykisk hälsa, anhörig- och veteranorganisationer, erfarenheter av dagens veteranenhet med veterancentrum och veteransamordnare, villkor för veteraner samt forskning. Utskottet konstaterar att arbete med utveckling av veteranpolitiken pågår inom Regeringskansliet och Försvarsmakten och en veteranstrategi bör kunna bli en bra grund för det fortsatta arbetet. Utskottet avser att följa arbetet och bedömer att utskottet inte bör föregripa utfallet av det pågående arbetet. Således finns inte skäl att i nuläget tillstyrka något av motionsyrkandena om veteranfrågor.

Ur avsnittet "Veteraner" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet gör inte någon annan bedömning än vid tidigare beredning av frågan. Eftersom utskottet står fast vid sitt ställningstagande avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Reservationer

1.

Totalförsvarsplikt, punkt 1 (V)

av Hanna Gunnarsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:52 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 3–5 och

2022/23:249 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 1–3 och

avslår motionerna

2022/23:195 av Anne-Li Sjölund (C),

2022/23:850 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 12, 14–16 och 19,

2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 14,

2022/23:948 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkandena 11–13 och 43,

2022/23:1485 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S),

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 130–132 och 135 samt

2022/23:2262 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 45 och 46.

Ställningstagande

Jag anser att alla män och kvinnor i Sverige ska mönstra och att alla som är lämpliga ska genomföra en kortare militär grundutbildning och att det ger en mer folklig förankring om både män och kvinnor kallas till mönstring. Vidare anser jag att civilplikten skulle bredda möjligheten ytterligare för alla, oavsett kön och bakgrund, att utbildas inom totalförsvaret och därmed kunna bidra till Sveriges försvar. Jag bedömer att civilplikten skulle gynna kvinnors deltagande genom att öppna upp för fler olika typer av uppdrag och uppgifter än de militära. Mot denna bakgrund anser jag att regeringen bör ge Plikt- och prövningsverket ett uppdrag i regleringsbrevet för 2023 att arbeta för en jämnare fördelning mellan män och kvinnor bland de som rekryteras. På sikt uppnås då en jämn könsfördelning. Regeringen bör även ge Plikt- och prövningsverket i uppdrag att under 2023 återkomma med en analys av rekryteringen utifrån motivation och kön. Såväl Försvarsmakten som Plikt- och prövningsverket och Försvarshögskolan bör få i uppdrag från regeringen i sina regleringsbrev att ta fram en plan för hur de kan arbeta med positiv särbehandling vid rekrytering i syfte att öka andelen kvinnor inom organisationerna. När det gäller villkoren för värnpliktiga föreslår jag att regeringen bör utreda indexreglering av de totalförsvarspliktigas dagersättning, en höjning av förplägnadsersättningen och ersättningsnivån när totalförsvarspliktiga genomför skarp tjänst.

2.

Totalförsvarsplikt, punkt 1 (C)

av Mikael Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:850 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 12, 14–16 och 19,

2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 14 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 130–132 och 135 samt

avslår motionerna

2022/23:52 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 3–5,

2022/23:195 av Anne-Li Sjölund (C),

2022/23:249 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 1–3,

2022/23:948 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkandena 11–13 och 43,

2022/23:1485 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S) och

2022/23:2262 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 45 och 46.

Ställningstagande

Jag anser att det långsiktiga målet för andelen värnpliktiga 2030 ska vara 40 procent kvinnor. Jag anser att förbanden bör ges större möjligheter att till Plikt- och prövningsverket önska jämställda grupper och underrepresenterat kön på vissa befattningar som ett sätt att få optimalt fungerande grupper utifrån förbandens egna behov. Jag föreslår att förbanden inrättar en medinflytandeofficer som blir en länk mellan värnpliktiga och förbandschefen och att utbildning i jämställdhet, värdegrund och medinflytande ska ges återkommande under en värnpliktsperiod. Jag anser att medinflytandet för totalförsvarspliktiga ska ha förbättrats senast halvårsskiftet 2023.

Som jämförelse kan sägas att Norge som införde könsneutral värnplikt 2016 nu närmar sig 30 procent kvinnor vid krigsskolorna och den tidigare försvarschefen (ÖB) Haakon Bruun-Hansen konstaterar att försvaret har stärkt sin krigsförmåga sedan kvinnor kom in i försvaret. Jag menar att en rad olika åtgärder är nödvändiga för att göra det attraktivt för kvinnor i Sverige att söka sig till armén, t.ex. genom att kontinuerligt se över vilka krav som ställs på olika befattningar. När det gäller en eventuellt återaktiverad civilplikt föreslår jag att det ska vara möjligt att tjänstgöra inom svenskt jordbruk och primärproduktion inom ramen för civilplikten eftersom tillgången på nödvändig arbetskraft inom jordbruket under höjd beredskap behöver säkerställas.

3.

Totalförsvarsplikt, punkt 1 (MP)

av Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2262 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 45 och 46 samt

avslår motionerna

2022/23:52 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 3–5,

2022/23:195 av Anne-Li Sjölund (C),

2022/23:249 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 1–3,

2022/23:850 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 12, 14–16 och 19,

2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 14,

2022/23:948 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkandena 11–13 och 43,

2022/23:1485 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S) och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 130–132 och 135.

Ställningstagande

Jag anser att ett fungerande totalförsvar behöver ökade resurser och en organisation för omfördelning av resurser i hela samhället, men också frivilliga som efter utbildning kan vara en förstärkning vid olika typer av kriser t.ex. skogsbränder. Jag föreslår därför att den militära värnplikten kompletteras med en civilplikt i form av en resilienstjänstgöring som innehåller grundutbildning och repetitionsutbildning. Jag bedömer att en civilplikt med resilienstjänstgöring skulle bidra till att bredda rekryteringen till verksamhet också i det civila försvaret. Jag anser att valet att delta i det militära försvaret så långt som möjligt ska bygga på frivillighet och att det alltid ska finnas möjlighet till vapenfri tjänst. Resilienstjänsten bör kunna genomföras i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna eller i lämplig offentlig organisation. En sådan tjänstgöring kommer att stärka Sveriges krisberedskap och bidra till att skapa bättre mellanmänsklig tillit inom landet och förebygga polarisering. Jag föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att civilplikt med resilienstjänstgöring ska berättiga till tjänstledighet och motsvarande ekonomisk ersättning som för värnplikten och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Systemet med adjutanter" i betänkandet. Läs betänkandet