Polisfrågor

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 16, 18, 21, 24, 28, 29, 30 och 50. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 16, 18, 21, 24, 28, 29, 30 och 50. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 16, 18, 21, 24, 28, 29, 30 och 50. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 10, 16, 18, 21, 24, 28, 29, 30 och 50. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 10, 16, 18, 21, 24, 28, 29, 30 och 50. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 16, 18, 21, 24, 28, 29, 30 och 50. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10, 16, 18, 21, 24, 28, 29, 30 och 50. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 16, 18, 21, 24, 28, 29, 30 och 50. Läs betänkandet

Riksdagen har sedan tidigare riktat tillkännagivanden till regeringen om att återinrätta en beredskapspolis, senast för ett år sedan. Även om omvärldsläget inte har förbättrats sedan dess finner utskottet inte att det nu finns anledning att rikta ytterligare ett tillkännagivande i frågan till regeringen. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:863 (C) yrkande 23.

När det gäller fjällräddares ekonomiska förutsättningar står utskottet bakom den bedömning som skatteutskottet gjorde förra året, och anser inte att det finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:534 (M) yrkandena 2 och 3 samt 2022/23:643 (C) yrkande 2. Dessa motioner avstyrks.

Utskottet gör inte heller någon annan bedömning än tidigare i fråga om djurskyddspoliser. Motionerna 2022/23:507 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:992 (SD) yrkande 5, 2022/23:997 (SD) yrkande 18 och 2022/23:1129 (SD) avstyrks.

Vad gäller en specialenhet mot ungdomskriminalitet anser utskottet att det är en fråga för Polismyndigheten att inrätta eventuella specialenheter och fördela arbetet inom myndigheten utifrån verksamhetens behov. Motion 2022/23:781 (M) yrkande 3 avstyrks.

Ur avsnittet "Polisens inre organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 13. Läs betänkandet

Riksdagen har sedan tidigare riktat tillkännagivanden till regeringen om att återinrätta en beredskapspolis, senast för ett år sedan. Även om omvärldsläget inte har förbättrats sedan dess finner utskottet inte att det nu finns anledning att rikta ytterligare ett tillkännagivande i frågan till regeringen. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:863 (C) yrkande 23.

När det gäller fjällräddares ekonomiska förutsättningar står utskottet bakom den bedömning som skatteutskottet gjorde förra året, och anser inte att det finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:534 (M) yrkandena 2 och 3 samt 2022/23:643 (C) yrkande 2. Dessa motioner avstyrks.

Utskottet gör inte heller någon annan bedömning än tidigare i fråga om djurskyddspoliser. Motionerna 2022/23:507 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:992 (SD) yrkande 5, 2022/23:997 (SD) yrkande 18 och 2022/23:1129 (SD) avstyrks.

Vad gäller en specialenhet mot ungdomskriminalitet anser utskottet att det är en fråga för Polismyndigheten att inrätta eventuella specialenheter och fördela arbetet inom myndigheten utifrån verksamhetens behov. Motion 2022/23:781 (M) yrkande 3 avstyrks.

Ur avsnittet "Polisens inre organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 13. Läs betänkandet

Riksdagen har sedan tidigare riktat tillkännagivanden till regeringen om att återinrätta en beredskapspolis, senast för ett år sedan. Även om omvärldsläget inte har förbättrats sedan dess finner utskottet inte att det nu finns anledning att rikta ytterligare ett tillkännagivande i frågan till regeringen. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:863 (C) yrkande 23.

När det gäller fjällräddares ekonomiska förutsättningar står utskottet bakom den bedömning som skatteutskottet gjorde förra året, och anser inte att det finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:534 (M) yrkandena 2 och 3 samt 2022/23:643 (C) yrkande 2. Dessa motioner avstyrks.

Utskottet gör inte heller någon annan bedömning än tidigare i fråga om djurskyddspoliser. Motionerna 2022/23:507 (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:992 (SD) yrkande 5, 2022/23:997 (SD) yrkande 18 och 2022/23:1129 (SD) avstyrks.

Vad gäller en specialenhet mot ungdomskriminalitet anser utskottet att det är en fråga för Polismyndigheten att inrätta eventuella specialenheter och fördela arbetet inom myndigheten utifrån verksamhetens behov. Motion 2022/23:781 (M) yrkande 3 avstyrks.

Ur avsnittet "Polisens inre organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det befintliga regelverket för polisens nödvärnsrätt och vapenanvändning är ändamålsenligt utformat och avstyrker därför motionerna 2022/23:511 (SD) och 2022/23:954 (SD) yrkande 10.

Med hänsyn till den tillsyn av rättsväsendet som redan finns anser utskottet inte heller att det finns skäl att inför ett lex Maria-liknande system eller en polisombudsman. Motionerna 2022/23:244 (V) yrkande 7 och 2022/23:366 (C) avstyrks.

Ur avsnittet "Intern tillsyn m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det befintliga regelverket för polisens nödvärnsrätt och vapenanvändning är ändamålsenligt utformat och avstyrker därför motionerna 2022/23:511 (SD) och 2022/23:954 (SD) yrkande 10.

Med hänsyn till den tillsyn av rättsväsendet som redan finns anser utskottet inte heller att det finns skäl att inför ett lex Maria-liknande system eller en polisombudsman. Motionerna 2022/23:244 (V) yrkande 7 och 2022/23:366 (C) avstyrks.

Ur avsnittet "Intern tillsyn m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare anfört är det positivt med de förändringar av polisutbildningen som har genomförts med bl.a. en ny kravprofil, en mer flexibel antagningsprocess samt införandet av den funktionsinriktade utbildningen och en särskild utbildning för civilanställda som kombineras med halvtidsarbete. Av redogörelsen framgår dessutom att utvecklingsarbetet fortsatt under 2022 och att ett kvalitetssystem har införts för polisutbildningen. Mot den bakgrunden finner utskottet inte anledning för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna om polisutbildningen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:786 (M) yrkande 3, 2022/23:863 (C) yrkande 25, 2022/23:954 (SD) yrkandena 4–6 samt 2022/23:1692 (L).

Det har vidare inte framkommit någon omständighet som ger utskottet skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande om polisens arbetsvillkor som motionärerna efterfrågar i motion 2022/23:2139 (S) yrkande 14. Utskottet avstyrker därmed motionen.

Som framgår av polisens årsredovisning har en uppvärdering av polisyrket varit ett särskilt fokus för lönesatsningar med hjälp av de extra medel till polislöner som det beslutades om i 2022 års statsbudget. Vidare framgår det att arbetet med karriär- och utvecklingsvägar för poliser som arbetar i den yttre verksamheten och med det brottsförebyggande arbetet i lokalpolisområden har fortsatt. Därtill framgår att polisen arbetar för att poliser i yttre verksamhet ska kunna fortsätta att utvecklas och ändå stanna kvar i lokalpolisområden och särskilt utsatta områden. Med hänsyn till detta arbete anser utskottet att det inte finns skäl att bifalla motionerna 2022/23:954 (SD) yrkande 7 och 2022/23:1094 (M) om karriärmöjligheter för poliser.

Utskottet finner inte heller anledning att ställa sig bakom motion 2022/23:786 (M) yrkande 1 om norska poliser i Sverige. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Polisutbildningen, arbetsvillkor och rekrytering" i betänkandet, som även gäller punkterna 19, 20 och 59. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 16, 21, 24, 28, 29, 30 och 50. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare anfört är det positivt med de förändringar av polisutbildningen som har genomförts med bl.a. en ny kravprofil, en mer flexibel antagningsprocess samt införandet av den funktionsinriktade utbildningen och en särskild utbildning för civilanställda som kombineras med halvtidsarbete. Av redogörelsen framgår dessutom att utvecklingsarbetet fortsatt under 2022 och att ett kvalitetssystem har införts för polisutbildningen. Mot den bakgrunden finner utskottet inte anledning för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna om polisutbildningen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:786 (M) yrkande 3, 2022/23:863 (C) yrkande 25, 2022/23:954 (SD) yrkandena 4–6 samt 2022/23:1692 (L).

Det har vidare inte framkommit någon omständighet som ger utskottet skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande om polisens arbetsvillkor som motionärerna efterfrågar i motion 2022/23:2139 (S) yrkande 14. Utskottet avstyrker därmed motionen.

Som framgår av polisens årsredovisning har en uppvärdering av polisyrket varit ett särskilt fokus för lönesatsningar med hjälp av de extra medel till polislöner som det beslutades om i 2022 års statsbudget. Vidare framgår det att arbetet med karriär- och utvecklingsvägar för poliser som arbetar i den yttre verksamheten och med det brottsförebyggande arbetet i lokalpolisområden har fortsatt. Därtill framgår att polisen arbetar för att poliser i yttre verksamhet ska kunna fortsätta att utvecklas och ändå stanna kvar i lokalpolisområden och särskilt utsatta områden. Med hänsyn till detta arbete anser utskottet att det inte finns skäl att bifalla motionerna 2022/23:954 (SD) yrkande 7 och 2022/23:1094 (M) om karriärmöjligheter för poliser.

Utskottet finner inte heller anledning att ställa sig bakom motion 2022/23:786 (M) yrkande 1 om norska poliser i Sverige. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Polisutbildningen, arbetsvillkor och rekrytering" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 20 och 59. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare anfört är det positivt med de förändringar av polisutbildningen som har genomförts med bl.a. en ny kravprofil, en mer flexibel antagningsprocess samt införandet av den funktionsinriktade utbildningen och en särskild utbildning för civilanställda som kombineras med halvtidsarbete. Av redogörelsen framgår dessutom att utvecklingsarbetet fortsatt under 2022 och att ett kvalitetssystem har införts för polisutbildningen. Mot den bakgrunden finner utskottet inte anledning för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna om polisutbildningen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:786 (M) yrkande 3, 2022/23:863 (C) yrkande 25, 2022/23:954 (SD) yrkandena 4–6 samt 2022/23:1692 (L).

Det har vidare inte framkommit någon omständighet som ger utskottet skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande om polisens arbetsvillkor som motionärerna efterfrågar i motion 2022/23:2139 (S) yrkande 14. Utskottet avstyrker därmed motionen.

Som framgår av polisens årsredovisning har en uppvärdering av polisyrket varit ett särskilt fokus för lönesatsningar med hjälp av de extra medel till polislöner som det beslutades om i 2022 års statsbudget. Vidare framgår det att arbetet med karriär- och utvecklingsvägar för poliser som arbetar i den yttre verksamheten och med det brottsförebyggande arbetet i lokalpolisområden har fortsatt. Därtill framgår att polisen arbetar för att poliser i yttre verksamhet ska kunna fortsätta att utvecklas och ändå stanna kvar i lokalpolisområden och särskilt utsatta områden. Med hänsyn till detta arbete anser utskottet att det inte finns skäl att bifalla motionerna 2022/23:954 (SD) yrkande 7 och 2022/23:1094 (M) om karriärmöjligheter för poliser.

Utskottet finner inte heller anledning att ställa sig bakom motion 2022/23:786 (M) yrkande 1 om norska poliser i Sverige. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Polisutbildningen, arbetsvillkor och rekrytering" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 19 och 59. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 16, 18, 24, 28, 29, 30 och 50. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är angeläget att polisens arbetsuppgifter renodlas så att myndigheten och dess medarbetare ges förutsättningar att använda sin arbetstid så effektivt som möjligt. Detta har riksdagen även gjort flera tillkännagivanden om till regeringen. Enligt utskottet är det också tydligt att det, trots att frågan uppmärksammats under en längre tid, finns delar av polisens verksamhet som borde kunna hanteras av andra aktörer än polisen. Det är därför positivt att flera lagförslag för närvarande är under beredning, vilka torde leda till att vissa arbetsuppgifter lyfts från polisen eller minskar den administrativa bördan. Utskottet noterar att förslag om en ny lag om ordningsvakter och om avskaffande av danstillstånd nyligen överlämnats till riksdagen. Med hänsyn till pågående arbete och då riksdagen redan har riktat flera tillkännagivanden i frågan till regeringen, senast förra året, anser utskottet inte att det nu finns anledning att ta initiativ till ytterligare ett tillkännagivande. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:244 (V) yrkande 4, 2022/23:786 (M) yrkande 4, 2022/23:863 (C) yrkande 17 och 2022/23:894 (C) yrkande 45.

Vad gäller motionsyrkanden om polisens ansvar för hotelltillstånd vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och avstyrker motionerna 2022/23:515 (SD), 2022/23:931 (SD) yrkande 5 och 2022/23:1124 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Renodling av polisens arbetsuppgifter" i betänkandet, som även gäller punkt 23. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är angeläget att polisens arbetsuppgifter renodlas så att myndigheten och dess medarbetare ges förutsättningar att använda sin arbetstid så effektivt som möjligt. Detta har riksdagen även gjort flera tillkännagivanden om till regeringen. Enligt utskottet är det också tydligt att det, trots att frågan uppmärksammats under en längre tid, finns delar av polisens verksamhet som borde kunna hanteras av andra aktörer än polisen. Det är därför positivt att flera lagförslag för närvarande är under beredning, vilka torde leda till att vissa arbetsuppgifter lyfts från polisen eller minskar den administrativa bördan. Utskottet noterar att förslag om en ny lag om ordningsvakter och om avskaffande av danstillstånd nyligen överlämnats till riksdagen. Med hänsyn till pågående arbete och då riksdagen redan har riktat flera tillkännagivanden i frågan till regeringen, senast förra året, anser utskottet inte att det nu finns anledning att ta initiativ till ytterligare ett tillkännagivande. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:244 (V) yrkande 4, 2022/23:786 (M) yrkande 4, 2022/23:863 (C) yrkande 17 och 2022/23:894 (C) yrkande 45.

Vad gäller motionsyrkanden om polisens ansvar för hotelltillstånd vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och avstyrker motionerna 2022/23:515 (SD), 2022/23:931 (SD) yrkande 5 och 2022/23:1124 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Renodling av polisens arbetsuppgifter" i betänkandet, som även gäller punkt 22. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 16, 18, 21, 28, 29, 30 och 50. Läs betänkandet

Vad gäller polisens befogenheter noterar utskottet att nuvarande bestämmelser och den särskilda polistaktiken inte förhindrar polisen att använda tvång och även våld om det är försvarligt med hänsyn till omständigheterna (se vidare under rubriken Om polisens vålds- och vapenanvändning i avsnittet Intern tillsyn m.m. s. 32 f.). Utskottet finner därför inte anledning att ta initiativ till en översyn av polisens befogenheter vid upplopp och avstyrker motion 2022/23:954 (SD) yrkande 9.

Utskottet gör ingen annan bedömning än tidigare vad gäller polisens skyldighet att ta upp anmälningar. Motion 2022/23:954 (SD) yrkandena 11 och 12 avstyrks.

Utskottet vidhåller att det är viktigt att utredningar om sexualbrott bedrivs på ett enhetligt, ändamålsenligt och effektivt sätt som ger största möjliga förutsättningar för att utredningarna också ska resultera i lagföringar för brotten, och konstaterar att de granskningar som gjorts av polisens arbete på området har visat på brister i detta arbete. Som framgår ovan har riksdagen emellertid riktat flera tillkännagivanden i frågan till riksdagen, senast i förra årets betänkande om polisfrågor. Då vissa av dessa tillkännagivanden inte är slutbehandlade anser inte utskottet att det nu framkommit tillräckliga skäl för att rikta nya tillkännagivanden till regeringen i samma fråga. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:461 (S), 2022/23:863 (C) yrkande 56, 2022/23:864 (C) yrkande 37, 2022/23:1673 (C) yrkandena 102 och 107, 2022/23:1708 (M) yrkande 2 samt 2022/23:2260 (MP) yrkande 12.

Vad gäller polisens arbete med bidragsbrott har utskottet sedan tidigare anfört att bedömningen av vilken sorts insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör avgöras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. Utskottet gör ingen annan bedömning nu, och noterar också att flera åtgärder mot bidragsbrott aviseras i Tidöavtalet. Utskottet avstyrker motion 2022/23:1410 (M) yrkande 4.

Polisens utrustning

Ur avsnittet "Polisens befogenheter och arbetsmetoder" i betänkandet, som även gäller punkterna 25 och 27. Läs betänkandet

Vad gäller polisens befogenheter noterar utskottet att nuvarande bestämmelser och den särskilda polistaktiken inte förhindrar polisen att använda tvång och även våld om det är försvarligt med hänsyn till omständigheterna (se vidare under rubriken Om polisens vålds- och vapenanvändning i avsnittet Intern tillsyn m.m. s. 32 f.). Utskottet finner därför inte anledning att ta initiativ till en översyn av polisens befogenheter vid upplopp och avstyrker motion 2022/23:954 (SD) yrkande 9.

Utskottet gör ingen annan bedömning än tidigare vad gäller polisens skyldighet att ta upp anmälningar. Motion 2022/23:954 (SD) yrkandena 11 och 12 avstyrks.

Utskottet vidhåller att det är viktigt att utredningar om sexualbrott bedrivs på ett enhetligt, ändamålsenligt och effektivt sätt som ger största möjliga förutsättningar för att utredningarna också ska resultera i lagföringar för brotten, och konstaterar att de granskningar som gjorts av polisens arbete på området har visat på brister i detta arbete. Som framgår ovan har riksdagen emellertid riktat flera tillkännagivanden i frågan till riksdagen, senast i förra årets betänkande om polisfrågor. Då vissa av dessa tillkännagivanden inte är slutbehandlade anser inte utskottet att det nu framkommit tillräckliga skäl för att rikta nya tillkännagivanden till regeringen i samma fråga. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:461 (S), 2022/23:863 (C) yrkande 56, 2022/23:864 (C) yrkande 37, 2022/23:1673 (C) yrkandena 102 och 107, 2022/23:1708 (M) yrkande 2 samt 2022/23:2260 (MP) yrkande 12.

Vad gäller polisens arbete med bidragsbrott har utskottet sedan tidigare anfört att bedömningen av vilken sorts insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör avgöras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. Utskottet gör ingen annan bedömning nu, och noterar också att flera åtgärder mot bidragsbrott aviseras i Tidöavtalet. Utskottet avstyrker motion 2022/23:1410 (M) yrkande 4.

Polisens utrustning

Ur avsnittet "Polisens befogenheter och arbetsmetoder" i betänkandet, som även gäller punkterna 25 och 26. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 16, 18, 21, 24, 29, 30 och 50. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 16, 18, 21, 24, 28, 30 och 50. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 16, 18, 21, 24, 28, 29 och 50. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. När det gäller flera brottstyper som lyfts fram i motionsförslagen pågår det också särskilt arbete inom Polismyndigheten. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom motionsyrkanden om ekonomisk brottslighet, sexualbrott, våld i nära relation, cyberbrott, arbetsmiljöbrott, brott mot företag, jaktbrott och krigsbrott. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:57 (V) yrkandena 14 och 15, 2022/23:664 (M), 2022/23:863 (C) yrkande 74, 2022/23:848 (C) yrkandena 18 och 40, 2022/23:864 (C) yrkande 31, 2022/23:883 (C) yrkandena 1, 39 och 40, 2022/23:966 (SD) yrkande 2, 2022/23:976 (SD) yrkande 10, 2022/23:1003 (SD) yrkande 21, 2022/23:1217 (V) yrkande 11, 2022/23:1673 (C) yrkandena 46, 84, 85, 146 och 147, 2022/23:1882 (C) yrkande 39, 2022/23:2110 (MP) yrkande 55, 2022/23:2139 (S) yrkande 32, 2022/23:2255 (L) samt 2022/23:2272 (SD) yrkande 2.

Vad särskilt gäller motioner om mängdbrott noterar utskottet att Riksrevisionen i sin granskning från februari i år gör bedömningen att polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, och lämnar ett antal rekommendationer för att förbättra polisens hantering av mängdbrott. Utskottet utgår från att Polismyndigheten noga kommer att analysera dessa rekommendationer och i den utsträckning det är möjligt, implementera dem i sin verksamhet. Utskottet konstaterar att det pågående lagstiftningsarbetet om skärpta straff för flerfaldig brottslighet bör leda till tydligare reaktioner från rättsväsendet mot denna typ av brottslighet och ser positivt på att projektet med snabbare lagföring sedan årsskiftet har införts permanent. Sammanfattningsvis finner utskottet inte att det nu finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:2139 (S) yrkande 71 och 2022/23:863 (C) yrkande 6. Dessa avstyrks.

När det gäller motioner om brott av s.k. djurrättsaktivister noterar utskottet att lagändringar med stärkt skydd mot denna typ av brottslighet nyligen trädde i kraft. Som utskottet tidigare anfört är det därtill Polismyndigheten själv som bör besluta om vissa frågor som rör myndighetens inre organisation, t.ex. införandet av nya grupper och placering av personal med viss specialkompetens. Skälet till detta är att Polismyndigheten har bäst förutsättningar att avgöra om arbete med en viss brottstyp bör göras på nationell eller regional nivå och hur arbetet ska organiseras för att uppnå en effektiv användning av myndighetens resurser. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:224 (SD), 2022/23:863 (C) yrkandena 69–71, 2022/23:997 (SD) yrkande 37, 2022/23:1144 (SD), 2022/23:1895 (C) yrkandena 1, 4–7, 11 och 13 samt 2022/23:1906 (M).

Ur avsnittet "Prioritering av olika typer av brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39 och 48. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. När det gäller flera brottstyper som lyfts fram i motionsförslagen pågår det också särskilt arbete inom Polismyndigheten. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom motionsyrkanden om ekonomisk brottslighet, sexualbrott, våld i nära relation, cyberbrott, arbetsmiljöbrott, brott mot företag, jaktbrott och krigsbrott. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:57 (V) yrkandena 14 och 15, 2022/23:664 (M), 2022/23:863 (C) yrkande 74, 2022/23:848 (C) yrkandena 18 och 40, 2022/23:864 (C) yrkande 31, 2022/23:883 (C) yrkandena 1, 39 och 40, 2022/23:966 (SD) yrkande 2, 2022/23:976 (SD) yrkande 10, 2022/23:1003 (SD) yrkande 21, 2022/23:1217 (V) yrkande 11, 2022/23:1673 (C) yrkandena 46, 84, 85, 146 och 147, 2022/23:1882 (C) yrkande 39, 2022/23:2110 (MP) yrkande 55, 2022/23:2139 (S) yrkande 32, 2022/23:2255 (L) samt 2022/23:2272 (SD) yrkande 2.

Vad särskilt gäller motioner om mängdbrott noterar utskottet att Riksrevisionen i sin granskning från februari i år gör bedömningen att polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, och lämnar ett antal rekommendationer för att förbättra polisens hantering av mängdbrott. Utskottet utgår från att Polismyndigheten noga kommer att analysera dessa rekommendationer och i den utsträckning det är möjligt, implementera dem i sin verksamhet. Utskottet konstaterar att det pågående lagstiftningsarbetet om skärpta straff för flerfaldig brottslighet bör leda till tydligare reaktioner från rättsväsendet mot denna typ av brottslighet och ser positivt på att projektet med snabbare lagföring sedan årsskiftet har införts permanent. Sammanfattningsvis finner utskottet inte att det nu finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:2139 (S) yrkande 71 och 2022/23:863 (C) yrkande 6. Dessa avstyrks.

När det gäller motioner om brott av s.k. djurrättsaktivister noterar utskottet att lagändringar med stärkt skydd mot denna typ av brottslighet nyligen trädde i kraft. Som utskottet tidigare anfört är det därtill Polismyndigheten själv som bör besluta om vissa frågor som rör myndighetens inre organisation, t.ex. införandet av nya grupper och placering av personal med viss specialkompetens. Skälet till detta är att Polismyndigheten har bäst förutsättningar att avgöra om arbete med en viss brottstyp bör göras på nationell eller regional nivå och hur arbetet ska organiseras för att uppnå en effektiv användning av myndighetens resurser. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:224 (SD), 2022/23:863 (C) yrkandena 69–71, 2022/23:997 (SD) yrkande 37, 2022/23:1144 (SD), 2022/23:1895 (C) yrkandena 1, 4–7, 11 och 13 samt 2022/23:1906 (M).

Ur avsnittet "Prioritering av olika typer av brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 31, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39 och 48. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. När det gäller flera brottstyper som lyfts fram i motionsförslagen pågår det också särskilt arbete inom Polismyndigheten. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom motionsyrkanden om ekonomisk brottslighet, sexualbrott, våld i nära relation, cyberbrott, arbetsmiljöbrott, brott mot företag, jaktbrott och krigsbrott. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:57 (V) yrkandena 14 och 15, 2022/23:664 (M), 2022/23:863 (C) yrkande 74, 2022/23:848 (C) yrkandena 18 och 40, 2022/23:864 (C) yrkande 31, 2022/23:883 (C) yrkandena 1, 39 och 40, 2022/23:966 (SD) yrkande 2, 2022/23:976 (SD) yrkande 10, 2022/23:1003 (SD) yrkande 21, 2022/23:1217 (V) yrkande 11, 2022/23:1673 (C) yrkandena 46, 84, 85, 146 och 147, 2022/23:1882 (C) yrkande 39, 2022/23:2110 (MP) yrkande 55, 2022/23:2139 (S) yrkande 32, 2022/23:2255 (L) samt 2022/23:2272 (SD) yrkande 2.

Vad särskilt gäller motioner om mängdbrott noterar utskottet att Riksrevisionen i sin granskning från februari i år gör bedömningen att polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, och lämnar ett antal rekommendationer för att förbättra polisens hantering av mängdbrott. Utskottet utgår från att Polismyndigheten noga kommer att analysera dessa rekommendationer och i den utsträckning det är möjligt, implementera dem i sin verksamhet. Utskottet konstaterar att det pågående lagstiftningsarbetet om skärpta straff för flerfaldig brottslighet bör leda till tydligare reaktioner från rättsväsendet mot denna typ av brottslighet och ser positivt på att projektet med snabbare lagföring sedan årsskiftet har införts permanent. Sammanfattningsvis finner utskottet inte att det nu finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:2139 (S) yrkande 71 och 2022/23:863 (C) yrkande 6. Dessa avstyrks.

När det gäller motioner om brott av s.k. djurrättsaktivister noterar utskottet att lagändringar med stärkt skydd mot denna typ av brottslighet nyligen trädde i kraft. Som utskottet tidigare anfört är det därtill Polismyndigheten själv som bör besluta om vissa frågor som rör myndighetens inre organisation, t.ex. införandet av nya grupper och placering av personal med viss specialkompetens. Skälet till detta är att Polismyndigheten har bäst förutsättningar att avgöra om arbete med en viss brottstyp bör göras på nationell eller regional nivå och hur arbetet ska organiseras för att uppnå en effektiv användning av myndighetens resurser. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:224 (SD), 2022/23:863 (C) yrkandena 69–71, 2022/23:997 (SD) yrkande 37, 2022/23:1144 (SD), 2022/23:1895 (C) yrkandena 1, 4–7, 11 och 13 samt 2022/23:1906 (M).

Ur avsnittet "Prioritering av olika typer av brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 31, 32, 34, 35, 36, 37, 38, 39 och 48. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. När det gäller flera brottstyper som lyfts fram i motionsförslagen pågår det också särskilt arbete inom Polismyndigheten. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom motionsyrkanden om ekonomisk brottslighet, sexualbrott, våld i nära relation, cyberbrott, arbetsmiljöbrott, brott mot företag, jaktbrott och krigsbrott. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:57 (V) yrkandena 14 och 15, 2022/23:664 (M), 2022/23:863 (C) yrkande 74, 2022/23:848 (C) yrkandena 18 och 40, 2022/23:864 (C) yrkande 31, 2022/23:883 (C) yrkandena 1, 39 och 40, 2022/23:966 (SD) yrkande 2, 2022/23:976 (SD) yrkande 10, 2022/23:1003 (SD) yrkande 21, 2022/23:1217 (V) yrkande 11, 2022/23:1673 (C) yrkandena 46, 84, 85, 146 och 147, 2022/23:1882 (C) yrkande 39, 2022/23:2110 (MP) yrkande 55, 2022/23:2139 (S) yrkande 32, 2022/23:2255 (L) samt 2022/23:2272 (SD) yrkande 2.

Vad särskilt gäller motioner om mängdbrott noterar utskottet att Riksrevisionen i sin granskning från februari i år gör bedömningen att polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, och lämnar ett antal rekommendationer för att förbättra polisens hantering av mängdbrott. Utskottet utgår från att Polismyndigheten noga kommer att analysera dessa rekommendationer och i den utsträckning det är möjligt, implementera dem i sin verksamhet. Utskottet konstaterar att det pågående lagstiftningsarbetet om skärpta straff för flerfaldig brottslighet bör leda till tydligare reaktioner från rättsväsendet mot denna typ av brottslighet och ser positivt på att projektet med snabbare lagföring sedan årsskiftet har införts permanent. Sammanfattningsvis finner utskottet inte att det nu finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:2139 (S) yrkande 71 och 2022/23:863 (C) yrkande 6. Dessa avstyrks.

När det gäller motioner om brott av s.k. djurrättsaktivister noterar utskottet att lagändringar med stärkt skydd mot denna typ av brottslighet nyligen trädde i kraft. Som utskottet tidigare anfört är det därtill Polismyndigheten själv som bör besluta om vissa frågor som rör myndighetens inre organisation, t.ex. införandet av nya grupper och placering av personal med viss specialkompetens. Skälet till detta är att Polismyndigheten har bäst förutsättningar att avgöra om arbete med en viss brottstyp bör göras på nationell eller regional nivå och hur arbetet ska organiseras för att uppnå en effektiv användning av myndighetens resurser. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:224 (SD), 2022/23:863 (C) yrkandena 69–71, 2022/23:997 (SD) yrkande 37, 2022/23:1144 (SD), 2022/23:1895 (C) yrkandena 1, 4–7, 11 och 13 samt 2022/23:1906 (M).

Ur avsnittet "Prioritering av olika typer av brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 31, 32, 33, 35, 36, 37, 38, 39 och 48. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. När det gäller flera brottstyper som lyfts fram i motionsförslagen pågår det också särskilt arbete inom Polismyndigheten. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom motionsyrkanden om ekonomisk brottslighet, sexualbrott, våld i nära relation, cyberbrott, arbetsmiljöbrott, brott mot företag, jaktbrott och krigsbrott. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:57 (V) yrkandena 14 och 15, 2022/23:664 (M), 2022/23:863 (C) yrkande 74, 2022/23:848 (C) yrkandena 18 och 40, 2022/23:864 (C) yrkande 31, 2022/23:883 (C) yrkandena 1, 39 och 40, 2022/23:966 (SD) yrkande 2, 2022/23:976 (SD) yrkande 10, 2022/23:1003 (SD) yrkande 21, 2022/23:1217 (V) yrkande 11, 2022/23:1673 (C) yrkandena 46, 84, 85, 146 och 147, 2022/23:1882 (C) yrkande 39, 2022/23:2110 (MP) yrkande 55, 2022/23:2139 (S) yrkande 32, 2022/23:2255 (L) samt 2022/23:2272 (SD) yrkande 2.

Vad särskilt gäller motioner om mängdbrott noterar utskottet att Riksrevisionen i sin granskning från februari i år gör bedömningen att polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, och lämnar ett antal rekommendationer för att förbättra polisens hantering av mängdbrott. Utskottet utgår från att Polismyndigheten noga kommer att analysera dessa rekommendationer och i den utsträckning det är möjligt, implementera dem i sin verksamhet. Utskottet konstaterar att det pågående lagstiftningsarbetet om skärpta straff för flerfaldig brottslighet bör leda till tydligare reaktioner från rättsväsendet mot denna typ av brottslighet och ser positivt på att projektet med snabbare lagföring sedan årsskiftet har införts permanent. Sammanfattningsvis finner utskottet inte att det nu finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:2139 (S) yrkande 71 och 2022/23:863 (C) yrkande 6. Dessa avstyrks.

När det gäller motioner om brott av s.k. djurrättsaktivister noterar utskottet att lagändringar med stärkt skydd mot denna typ av brottslighet nyligen trädde i kraft. Som utskottet tidigare anfört är det därtill Polismyndigheten själv som bör besluta om vissa frågor som rör myndighetens inre organisation, t.ex. införandet av nya grupper och placering av personal med viss specialkompetens. Skälet till detta är att Polismyndigheten har bäst förutsättningar att avgöra om arbete med en viss brottstyp bör göras på nationell eller regional nivå och hur arbetet ska organiseras för att uppnå en effektiv användning av myndighetens resurser. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:224 (SD), 2022/23:863 (C) yrkandena 69–71, 2022/23:997 (SD) yrkande 37, 2022/23:1144 (SD), 2022/23:1895 (C) yrkandena 1, 4–7, 11 och 13 samt 2022/23:1906 (M).

Ur avsnittet "Prioritering av olika typer av brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 31, 32, 33, 34, 36, 37, 38, 39 och 48. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. När det gäller flera brottstyper som lyfts fram i motionsförslagen pågår det också särskilt arbete inom Polismyndigheten. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom motionsyrkanden om ekonomisk brottslighet, sexualbrott, våld i nära relation, cyberbrott, arbetsmiljöbrott, brott mot företag, jaktbrott och krigsbrott. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:57 (V) yrkandena 14 och 15, 2022/23:664 (M), 2022/23:863 (C) yrkande 74, 2022/23:848 (C) yrkandena 18 och 40, 2022/23:864 (C) yrkande 31, 2022/23:883 (C) yrkandena 1, 39 och 40, 2022/23:966 (SD) yrkande 2, 2022/23:976 (SD) yrkande 10, 2022/23:1003 (SD) yrkande 21, 2022/23:1217 (V) yrkande 11, 2022/23:1673 (C) yrkandena 46, 84, 85, 146 och 147, 2022/23:1882 (C) yrkande 39, 2022/23:2110 (MP) yrkande 55, 2022/23:2139 (S) yrkande 32, 2022/23:2255 (L) samt 2022/23:2272 (SD) yrkande 2.

Vad särskilt gäller motioner om mängdbrott noterar utskottet att Riksrevisionen i sin granskning från februari i år gör bedömningen att polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, och lämnar ett antal rekommendationer för att förbättra polisens hantering av mängdbrott. Utskottet utgår från att Polismyndigheten noga kommer att analysera dessa rekommendationer och i den utsträckning det är möjligt, implementera dem i sin verksamhet. Utskottet konstaterar att det pågående lagstiftningsarbetet om skärpta straff för flerfaldig brottslighet bör leda till tydligare reaktioner från rättsväsendet mot denna typ av brottslighet och ser positivt på att projektet med snabbare lagföring sedan årsskiftet har införts permanent. Sammanfattningsvis finner utskottet inte att det nu finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:2139 (S) yrkande 71 och 2022/23:863 (C) yrkande 6. Dessa avstyrks.

När det gäller motioner om brott av s.k. djurrättsaktivister noterar utskottet att lagändringar med stärkt skydd mot denna typ av brottslighet nyligen trädde i kraft. Som utskottet tidigare anfört är det därtill Polismyndigheten själv som bör besluta om vissa frågor som rör myndighetens inre organisation, t.ex. införandet av nya grupper och placering av personal med viss specialkompetens. Skälet till detta är att Polismyndigheten har bäst förutsättningar att avgöra om arbete med en viss brottstyp bör göras på nationell eller regional nivå och hur arbetet ska organiseras för att uppnå en effektiv användning av myndighetens resurser. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:224 (SD), 2022/23:863 (C) yrkandena 69–71, 2022/23:997 (SD) yrkande 37, 2022/23:1144 (SD), 2022/23:1895 (C) yrkandena 1, 4–7, 11 och 13 samt 2022/23:1906 (M).

Ur avsnittet "Prioritering av olika typer av brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 31, 32, 33, 34, 35, 37, 38, 39 och 48. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. När det gäller flera brottstyper som lyfts fram i motionsförslagen pågår det också särskilt arbete inom Polismyndigheten. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom motionsyrkanden om ekonomisk brottslighet, sexualbrott, våld i nära relation, cyberbrott, arbetsmiljöbrott, brott mot företag, jaktbrott och krigsbrott. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:57 (V) yrkandena 14 och 15, 2022/23:664 (M), 2022/23:863 (C) yrkande 74, 2022/23:848 (C) yrkandena 18 och 40, 2022/23:864 (C) yrkande 31, 2022/23:883 (C) yrkandena 1, 39 och 40, 2022/23:966 (SD) yrkande 2, 2022/23:976 (SD) yrkande 10, 2022/23:1003 (SD) yrkande 21, 2022/23:1217 (V) yrkande 11, 2022/23:1673 (C) yrkandena 46, 84, 85, 146 och 147, 2022/23:1882 (C) yrkande 39, 2022/23:2110 (MP) yrkande 55, 2022/23:2139 (S) yrkande 32, 2022/23:2255 (L) samt 2022/23:2272 (SD) yrkande 2.

Vad särskilt gäller motioner om mängdbrott noterar utskottet att Riksrevisionen i sin granskning från februari i år gör bedömningen att polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, och lämnar ett antal rekommendationer för att förbättra polisens hantering av mängdbrott. Utskottet utgår från att Polismyndigheten noga kommer att analysera dessa rekommendationer och i den utsträckning det är möjligt, implementera dem i sin verksamhet. Utskottet konstaterar att det pågående lagstiftningsarbetet om skärpta straff för flerfaldig brottslighet bör leda till tydligare reaktioner från rättsväsendet mot denna typ av brottslighet och ser positivt på att projektet med snabbare lagföring sedan årsskiftet har införts permanent. Sammanfattningsvis finner utskottet inte att det nu finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:2139 (S) yrkande 71 och 2022/23:863 (C) yrkande 6. Dessa avstyrks.

När det gäller motioner om brott av s.k. djurrättsaktivister noterar utskottet att lagändringar med stärkt skydd mot denna typ av brottslighet nyligen trädde i kraft. Som utskottet tidigare anfört är det därtill Polismyndigheten själv som bör besluta om vissa frågor som rör myndighetens inre organisation, t.ex. införandet av nya grupper och placering av personal med viss specialkompetens. Skälet till detta är att Polismyndigheten har bäst förutsättningar att avgöra om arbete med en viss brottstyp bör göras på nationell eller regional nivå och hur arbetet ska organiseras för att uppnå en effektiv användning av myndighetens resurser. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:224 (SD), 2022/23:863 (C) yrkandena 69–71, 2022/23:997 (SD) yrkande 37, 2022/23:1144 (SD), 2022/23:1895 (C) yrkandena 1, 4–7, 11 och 13 samt 2022/23:1906 (M).

Ur avsnittet "Prioritering av olika typer av brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 31, 32, 33, 34, 35, 36, 38, 39 och 48. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. När det gäller flera brottstyper som lyfts fram i motionsförslagen pågår det också särskilt arbete inom Polismyndigheten. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom motionsyrkanden om ekonomisk brottslighet, sexualbrott, våld i nära relation, cyberbrott, arbetsmiljöbrott, brott mot företag, jaktbrott och krigsbrott. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:57 (V) yrkandena 14 och 15, 2022/23:664 (M), 2022/23:863 (C) yrkande 74, 2022/23:848 (C) yrkandena 18 och 40, 2022/23:864 (C) yrkande 31, 2022/23:883 (C) yrkandena 1, 39 och 40, 2022/23:966 (SD) yrkande 2, 2022/23:976 (SD) yrkande 10, 2022/23:1003 (SD) yrkande 21, 2022/23:1217 (V) yrkande 11, 2022/23:1673 (C) yrkandena 46, 84, 85, 146 och 147, 2022/23:1882 (C) yrkande 39, 2022/23:2110 (MP) yrkande 55, 2022/23:2139 (S) yrkande 32, 2022/23:2255 (L) samt 2022/23:2272 (SD) yrkande 2.

Vad särskilt gäller motioner om mängdbrott noterar utskottet att Riksrevisionen i sin granskning från februari i år gör bedömningen att polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, och lämnar ett antal rekommendationer för att förbättra polisens hantering av mängdbrott. Utskottet utgår från att Polismyndigheten noga kommer att analysera dessa rekommendationer och i den utsträckning det är möjligt, implementera dem i sin verksamhet. Utskottet konstaterar att det pågående lagstiftningsarbetet om skärpta straff för flerfaldig brottslighet bör leda till tydligare reaktioner från rättsväsendet mot denna typ av brottslighet och ser positivt på att projektet med snabbare lagföring sedan årsskiftet har införts permanent. Sammanfattningsvis finner utskottet inte att det nu finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:2139 (S) yrkande 71 och 2022/23:863 (C) yrkande 6. Dessa avstyrks.

När det gäller motioner om brott av s.k. djurrättsaktivister noterar utskottet att lagändringar med stärkt skydd mot denna typ av brottslighet nyligen trädde i kraft. Som utskottet tidigare anfört är det därtill Polismyndigheten själv som bör besluta om vissa frågor som rör myndighetens inre organisation, t.ex. införandet av nya grupper och placering av personal med viss specialkompetens. Skälet till detta är att Polismyndigheten har bäst förutsättningar att avgöra om arbete med en viss brottstyp bör göras på nationell eller regional nivå och hur arbetet ska organiseras för att uppnå en effektiv användning av myndighetens resurser. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:224 (SD), 2022/23:863 (C) yrkandena 69–71, 2022/23:997 (SD) yrkande 37, 2022/23:1144 (SD), 2022/23:1895 (C) yrkandena 1, 4–7, 11 och 13 samt 2022/23:1906 (M).

Ur avsnittet "Prioritering av olika typer av brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38 och 48. Läs betänkandet

Som framgår av redogörelsen ovan gavs Statskontoret 2020 i uppdrag att främja arbetet mot korruption vid de statliga förvaltningsmyndigheterna, och detta uppdrag pågår alltjämt. Vidare framgår det att Polismyndigheten arbetar med frågan. Utskottet är därför att inte är berett att ställa sig bakom motionerna om att ta fram en nationell handlingsplan mot mutor och korruption, att ställa högre krav på de antikorruptionsstrategier som vägleder myndigheternas arbete eller att inrätta en antikorruptionsmyndighet. Motionerna 2022/23:863 (C) yrkandena 78 och 79 samt 2022/23:1882 (C) yrkandena 14 och 15 avstyrks. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionerna om att stärka kapaciteten hos de enheter inom Polismyndigheten som arbetar med demokratifrågor. Motionerna 2022/23:862 (C) yrkande 3 och 2022/23:1882 (C) yrkande 5 avstyrks därmed.

Vidare anser utskottet att den rättsstatsrapport som EU-kommissionen årligen publicerar sedan 2020 får anses motsvara en sådan korruptionsrapport som efterfrågas i motion 2022/23:536 (SD) yrkande 1, vilken avstyrks.

När det gäller Irans verksamhet i Sverige förutsätter utskottet att Säkerhetspolisen arbetar med frågan och noterar att Iran specifikt nämns i myndighetens årsredovisning. Motion 2022/23:1965 (S) yrkande 5 avstyrks.

Ur avsnittet "Antikorruption och demokratifrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 41. Läs betänkandet

Som framgår av redogörelsen ovan gavs Statskontoret 2020 i uppdrag att främja arbetet mot korruption vid de statliga förvaltningsmyndigheterna, och detta uppdrag pågår alltjämt. Vidare framgår det att Polismyndigheten arbetar med frågan. Utskottet är därför att inte är berett att ställa sig bakom motionerna om att ta fram en nationell handlingsplan mot mutor och korruption, att ställa högre krav på de antikorruptionsstrategier som vägleder myndigheternas arbete eller att inrätta en antikorruptionsmyndighet. Motionerna 2022/23:863 (C) yrkandena 78 och 79 samt 2022/23:1882 (C) yrkandena 14 och 15 avstyrks. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motionerna om att stärka kapaciteten hos de enheter inom Polismyndigheten som arbetar med demokratifrågor. Motionerna 2022/23:862 (C) yrkande 3 och 2022/23:1882 (C) yrkande 5 avstyrks därmed.

Vidare anser utskottet att den rättsstatsrapport som EU-kommissionen årligen publicerar sedan 2020 får anses motsvara en sådan korruptionsrapport som efterfrågas i motion 2022/23:536 (SD) yrkande 1, vilken avstyrks.

När det gäller Irans verksamhet i Sverige förutsätter utskottet att Säkerhetspolisen arbetar med frågan och noterar att Iran specifikt nämns i myndighetens årsredovisning. Motion 2022/23:1965 (S) yrkande 5 avstyrks.

Ur avsnittet "Antikorruption och demokratifrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 40. Läs betänkandet

Med hänsyn till de lagändringar som genomförts i syfte att i ökad omfattning kunna använda civilanställd personal i Polismyndigheten, bl.a. vid trafikkontroller, och det pågående utredningsarbete som pågår i frågan, anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om ökad samverkan mellan trafikpolisen och utbildade fordonskontrollanter. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:1642 (C).

Vidare kan utskottet konstatera att frågan om s.k. fordonsmålvakter är uppmärksammad och även föremål för såväl genomförd som kommande lagstiftning. Motion 2022/23:359 (C) yrkande 1 avstyrks därför.

Utskottet gör slutligen bedömningen att de bestämmelser som syftar till att beivra svarttaxi är ändamålsenligt utformade och därmed avstyrks även motionerna 2022/23:931 (SD) yrkande 13 och 2022/23:1014 (SD) yrkande 7.

Ur avsnittet "Trafikpolisen m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 43, 44 och 46. Läs betänkandet

Med hänsyn till de lagändringar som genomförts i syfte att i ökad omfattning kunna använda civilanställd personal i Polismyndigheten, bl.a. vid trafikkontroller, och det pågående utredningsarbete som pågår i frågan, anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om ökad samverkan mellan trafikpolisen och utbildade fordonskontrollanter. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:1642 (C).

Vidare kan utskottet konstatera att frågan om s.k. fordonsmålvakter är uppmärksammad och även föremål för såväl genomförd som kommande lagstiftning. Motion 2022/23:359 (C) yrkande 1 avstyrks därför.

Utskottet gör slutligen bedömningen att de bestämmelser som syftar till att beivra svarttaxi är ändamålsenligt utformade och därmed avstyrks även motionerna 2022/23:931 (SD) yrkande 13 och 2022/23:1014 (SD) yrkande 7.

Ur avsnittet "Trafikpolisen m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 42, 44 och 46. Läs betänkandet

Med hänsyn till de lagändringar som genomförts i syfte att i ökad omfattning kunna använda civilanställd personal i Polismyndigheten, bl.a. vid trafikkontroller, och det pågående utredningsarbete som pågår i frågan, anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om ökad samverkan mellan trafikpolisen och utbildade fordonskontrollanter. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:1642 (C).

Vidare kan utskottet konstatera att frågan om s.k. fordonsmålvakter är uppmärksammad och även föremål för såväl genomförd som kommande lagstiftning. Motion 2022/23:359 (C) yrkande 1 avstyrks därför.

Utskottet gör slutligen bedömningen att de bestämmelser som syftar till att beivra svarttaxi är ändamålsenligt utformade och därmed avstyrks även motionerna 2022/23:931 (SD) yrkande 13 och 2022/23:1014 (SD) yrkande 7.

Ur avsnittet "Trafikpolisen m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 42, 43 och 46. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare pekat på vikten av det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet och det är välkommet att detta arbete fortgår och utvecklas. Det är också viktigt att myndigheterna i sitt arbete har goda förutsättningar att utbyta information för att förebygga och bekämpa brott. Det är därför positivt att den pågående utredningen på området har getts utökade direktiv som syftar till att öka förutsättningarna till informationsdelning mellan myndigheter, och att ytterligare sådana steg kan komma att tas i enlighet med vad som anförs i Tidöavtalet. Utskottet anser därför att det inte nu finns skäl att ställa sig bakom motionerna om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet och översyn av sekretessregler. Riksdagen bör därmed avslå motionerna 2022/23:359 (C) yrkandena 5 och 7, 2022/23:497 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:506 (SD), 2022/23:863 (C) yrkandena 19 och 20, 2022/23:864 (C) yrkande 30, 2022/23:966 (SD) yrkande 6 samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 4, 25 och 33.

Vad gäller motion 2022/23:359 (C) yrkande 9 om ökat statligt stöd till kommunernas arbete mot organiserad kriminalitet bedömer utskottet att motionen får anses delvis tillgodosedd genom de uppdrag som lämnats till Brå och länsstyrelserna som redogörs för ovan. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 47. Läs betänkandet

Med hänsyn till de lagändringar som genomförts i syfte att i ökad omfattning kunna använda civilanställd personal i Polismyndigheten, bl.a. vid trafikkontroller, och det pågående utredningsarbete som pågår i frågan, anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om ökad samverkan mellan trafikpolisen och utbildade fordonskontrollanter. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:1642 (C).

Vidare kan utskottet konstatera att frågan om s.k. fordonsmålvakter är uppmärksammad och även föremål för såväl genomförd som kommande lagstiftning. Motion 2022/23:359 (C) yrkande 1 avstyrks därför.

Utskottet gör slutligen bedömningen att de bestämmelser som syftar till att beivra svarttaxi är ändamålsenligt utformade och därmed avstyrks även motionerna 2022/23:931 (SD) yrkande 13 och 2022/23:1014 (SD) yrkande 7.

Ur avsnittet "Trafikpolisen m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 42, 43 och 44. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare pekat på vikten av det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet och det är välkommet att detta arbete fortgår och utvecklas. Det är också viktigt att myndigheterna i sitt arbete har goda förutsättningar att utbyta information för att förebygga och bekämpa brott. Det är därför positivt att den pågående utredningen på området har getts utökade direktiv som syftar till att öka förutsättningarna till informationsdelning mellan myndigheter, och att ytterligare sådana steg kan komma att tas i enlighet med vad som anförs i Tidöavtalet. Utskottet anser därför att det inte nu finns skäl att ställa sig bakom motionerna om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet och översyn av sekretessregler. Riksdagen bör därmed avslå motionerna 2022/23:359 (C) yrkandena 5 och 7, 2022/23:497 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:506 (SD), 2022/23:863 (C) yrkandena 19 och 20, 2022/23:864 (C) yrkande 30, 2022/23:966 (SD) yrkande 6 samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 4, 25 och 33.

Vad gäller motion 2022/23:359 (C) yrkande 9 om ökat statligt stöd till kommunernas arbete mot organiserad kriminalitet bedömer utskottet att motionen får anses delvis tillgodosedd genom de uppdrag som lämnats till Brå och länsstyrelserna som redogörs för ovan. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 45. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. När det gäller flera brottstyper som lyfts fram i motionsförslagen pågår det också särskilt arbete inom Polismyndigheten. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom motionsyrkanden om ekonomisk brottslighet, sexualbrott, våld i nära relation, cyberbrott, arbetsmiljöbrott, brott mot företag, jaktbrott och krigsbrott. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:57 (V) yrkandena 14 och 15, 2022/23:664 (M), 2022/23:863 (C) yrkande 74, 2022/23:848 (C) yrkandena 18 och 40, 2022/23:864 (C) yrkande 31, 2022/23:883 (C) yrkandena 1, 39 och 40, 2022/23:966 (SD) yrkande 2, 2022/23:976 (SD) yrkande 10, 2022/23:1003 (SD) yrkande 21, 2022/23:1217 (V) yrkande 11, 2022/23:1673 (C) yrkandena 46, 84, 85, 146 och 147, 2022/23:1882 (C) yrkande 39, 2022/23:2110 (MP) yrkande 55, 2022/23:2139 (S) yrkande 32, 2022/23:2255 (L) samt 2022/23:2272 (SD) yrkande 2.

Vad särskilt gäller motioner om mängdbrott noterar utskottet att Riksrevisionen i sin granskning från februari i år gör bedömningen att polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, och lämnar ett antal rekommendationer för att förbättra polisens hantering av mängdbrott. Utskottet utgår från att Polismyndigheten noga kommer att analysera dessa rekommendationer och i den utsträckning det är möjligt, implementera dem i sin verksamhet. Utskottet konstaterar att det pågående lagstiftningsarbetet om skärpta straff för flerfaldig brottslighet bör leda till tydligare reaktioner från rättsväsendet mot denna typ av brottslighet och ser positivt på att projektet med snabbare lagföring sedan årsskiftet har införts permanent. Sammanfattningsvis finner utskottet inte att det nu finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:2139 (S) yrkande 71 och 2022/23:863 (C) yrkande 6. Dessa avstyrks.

När det gäller motioner om brott av s.k. djurrättsaktivister noterar utskottet att lagändringar med stärkt skydd mot denna typ av brottslighet nyligen trädde i kraft. Som utskottet tidigare anfört är det därtill Polismyndigheten själv som bör besluta om vissa frågor som rör myndighetens inre organisation, t.ex. införandet av nya grupper och placering av personal med viss specialkompetens. Skälet till detta är att Polismyndigheten har bäst förutsättningar att avgöra om arbete med en viss brottstyp bör göras på nationell eller regional nivå och hur arbetet ska organiseras för att uppnå en effektiv användning av myndighetens resurser. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:224 (SD), 2022/23:863 (C) yrkandena 69–71, 2022/23:997 (SD) yrkande 37, 2022/23:1144 (SD), 2022/23:1895 (C) yrkandena 1, 4–7, 11 och 13 samt 2022/23:1906 (M).

Ur avsnittet "Prioritering av olika typer av brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38 och 39. Läs betänkandet

Det är av största vikt att polisen kan bekämpa gängkriminaliteten och inte minst det ökade antalet skjutningar och sprängningar. En del i detta arbete handlar om att bryta utvecklingen mot fler utsatta områden. Utskottet konstaterar att det återstår mycket arbete innan denna utveckling kan vända nedåt mot en mer normal nivå. Samtidigt är det tydligt att såväl polisen som regeringen prioriterar detta arbete. Det är också tydligt att polisen inte ensam kan komma till rätta med denna typ av kriminalitet. Utskottet noterar också att det som aviseras i Tidöavtalet som handlar om lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och socialtjänstens arbete. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta något tillkännagivande om åtgärder i utsatta områden till regeringen. Motionerna 2022/23:470 (S), 2022/23:1217 (V) yrkandena 2, 6 och 8, 2022/23:1893 (C), 2022/23:2139 (S) yrkandena 5 och 6 samt 2022/23:2187 (SD) avstyrks.

Vad gäller motioner om strategin Sluta skjut framgår att polisen har inlett en nationell inriktning för att reducera dödligt våld med koppling till kriminella nätverk, innefattande strategin Sluta skjut. Utskottet finner därför att det inte finns anledning till något tillkännagivande i enlighet med motionerna 2022/23:1217 yrkande 3 och 2022/23:2139 (S) yrkande 22, som avstyrks.

Utskottet konstaterar att arbete med att stärka tryggheten för blåljuspersonal är en viktig och uppmärksammad fråga, och anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:512 (SD) och 2022/23:1894 (C) om flaggning av adresser. Dessa motioner avstyrks.

Ur avsnittet "Utsatta områden och gängkriminalitet" i betänkandet, som även gäller punkt 51. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har konstaterat är större effektivitet i polisens verksamhet av största angelägenhet. Även om det ökade antalet skjutningar och den övriga brottsligheten i samhället inte enbart är en angelägenhet för polisen är det tydligt att polisens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behöver blir bättre än vad som är fallet i dag. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten och med hänsyn till den satsning på brottsförebyggande arbete som aviseras i Tidöavtalet, finner dock utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta nya tillkännagivanden på detta område. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:63 (SD), 2022/23:244 (V) yrkandena 1–3, 2022/23:863 (C) yrkandena 14, 16, 24 och 26, 2022/23:954 (SD) yrkande 2, 2022/23:1217 (V) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1316 (S) samt 2022/23:2139 (S) yrkandena 1–3, 11 och 12.

Ur avsnittet "En mer effektiv polis" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 16, 18, 21, 24, 28, 29 och 30. Läs betänkandet

Det är av största vikt att polisen kan bekämpa gängkriminaliteten och inte minst det ökade antalet skjutningar och sprängningar. En del i detta arbete handlar om att bryta utvecklingen mot fler utsatta områden. Utskottet konstaterar att det återstår mycket arbete innan denna utveckling kan vända nedåt mot en mer normal nivå. Samtidigt är det tydligt att såväl polisen som regeringen prioriterar detta arbete. Det är också tydligt att polisen inte ensam kan komma till rätta med denna typ av kriminalitet. Utskottet noterar också att det som aviseras i Tidöavtalet som handlar om lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och socialtjänstens arbete. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte nu finns anledning för riksdagen att rikta något tillkännagivande om åtgärder i utsatta områden till regeringen. Motionerna 2022/23:470 (S), 2022/23:1217 (V) yrkandena 2, 6 och 8, 2022/23:1893 (C), 2022/23:2139 (S) yrkandena 5 och 6 samt 2022/23:2187 (SD) avstyrks.

Vad gäller motioner om strategin Sluta skjut framgår att polisen har inlett en nationell inriktning för att reducera dödligt våld med koppling till kriminella nätverk, innefattande strategin Sluta skjut. Utskottet finner därför att det inte finns anledning till något tillkännagivande i enlighet med motionerna 2022/23:1217 yrkande 3 och 2022/23:2139 (S) yrkande 22, som avstyrks.

Utskottet konstaterar att arbete med att stärka tryggheten för blåljuspersonal är en viktig och uppmärksammad fråga, och anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:512 (SD) och 2022/23:1894 (C) om flaggning av adresser. Dessa motioner avstyrks.

Ur avsnittet "Utsatta områden och gängkriminalitet" i betänkandet, som även gäller punkt 49. Läs betänkandet

Utskottet anser att ordningslagens bestämmelser om användandet av offentlig plats är ändamålsenligt utformade och avstyrker motion 2022/23:2269 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vad gäller motioner om bestämmelserna om demonstrationstillstånd finns det i Sverige sedan länge en långtgående grundlagsskyddad demonstrationsfrihet, och utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i motionerna 2022/23:426 (SD) och 2022/23:863 (C) yrkande 80.

Utskottet konstaterar att riksdagen tidigare har riktat tillkännagivanden till regeringen om olovliga bosättningar och att flera åtgärder också vidtagits i frågan. Utskottet anser därför att det inte finns skäl till något ytterligare tillkännagivande och avstyrker motion 2022/23:977 (SD) yrkande 30.

Som utskottet konstaterade för ett år sedan har Polismyndigheten gjort en översyn av villkorsgivningen för fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang där vikten av en bra dialog mellan polisen och arrangören framhålls. Detta framgår också av den handlingsplan och samverkansstruktur som nyligen har antagits av myndigheten. Utskottet avstyrker motion 2022/23:1143 (SD) yrkande 21. Även motion 2022/23:1097 (M) om en översyn av lagstiftningen för att stävja huliganism avstyrks.

Ur avsnittet "Allmän ordning" i betänkandet, som även gäller punkterna 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Utskottet anser att ordningslagens bestämmelser om användandet av offentlig plats är ändamålsenligt utformade och avstyrker motion 2022/23:2269 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vad gäller motioner om bestämmelserna om demonstrationstillstånd finns det i Sverige sedan länge en långtgående grundlagsskyddad demonstrationsfrihet, och utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i motionerna 2022/23:426 (SD) och 2022/23:863 (C) yrkande 80.

Utskottet konstaterar att riksdagen tidigare har riktat tillkännagivanden till regeringen om olovliga bosättningar och att flera åtgärder också vidtagits i frågan. Utskottet anser därför att det inte finns skäl till något ytterligare tillkännagivande och avstyrker motion 2022/23:977 (SD) yrkande 30.

Som utskottet konstaterade för ett år sedan har Polismyndigheten gjort en översyn av villkorsgivningen för fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang där vikten av en bra dialog mellan polisen och arrangören framhålls. Detta framgår också av den handlingsplan och samverkansstruktur som nyligen har antagits av myndigheten. Utskottet avstyrker motion 2022/23:1143 (SD) yrkande 21. Även motion 2022/23:1097 (M) om en översyn av lagstiftningen för att stävja huliganism avstyrks.

Ur avsnittet "Allmän ordning" i betänkandet, som även gäller punkterna 52, 54 och 55. Läs betänkandet

Utskottet anser att ordningslagens bestämmelser om användandet av offentlig plats är ändamålsenligt utformade och avstyrker motion 2022/23:2269 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vad gäller motioner om bestämmelserna om demonstrationstillstånd finns det i Sverige sedan länge en långtgående grundlagsskyddad demonstrationsfrihet, och utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i motionerna 2022/23:426 (SD) och 2022/23:863 (C) yrkande 80.

Utskottet konstaterar att riksdagen tidigare har riktat tillkännagivanden till regeringen om olovliga bosättningar och att flera åtgärder också vidtagits i frågan. Utskottet anser därför att det inte finns skäl till något ytterligare tillkännagivande och avstyrker motion 2022/23:977 (SD) yrkande 30.

Som utskottet konstaterade för ett år sedan har Polismyndigheten gjort en översyn av villkorsgivningen för fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang där vikten av en bra dialog mellan polisen och arrangören framhålls. Detta framgår också av den handlingsplan och samverkansstruktur som nyligen har antagits av myndigheten. Utskottet avstyrker motion 2022/23:1143 (SD) yrkande 21. Även motion 2022/23:1097 (M) om en översyn av lagstiftningen för att stävja huliganism avstyrks.

Ur avsnittet "Allmän ordning" i betänkandet, som även gäller punkterna 52, 53 och 55. Läs betänkandet

Utskottet anser att ordningslagens bestämmelser om användandet av offentlig plats är ändamålsenligt utformade och avstyrker motion 2022/23:2269 (MP) yrkandena 1 och 2.

Vad gäller motioner om bestämmelserna om demonstrationstillstånd finns det i Sverige sedan länge en långtgående grundlagsskyddad demonstrationsfrihet, och utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av det som anförs i motionerna 2022/23:426 (SD) och 2022/23:863 (C) yrkande 80.

Utskottet konstaterar att riksdagen tidigare har riktat tillkännagivanden till regeringen om olovliga bosättningar och att flera åtgärder också vidtagits i frågan. Utskottet anser därför att det inte finns skäl till något ytterligare tillkännagivande och avstyrker motion 2022/23:977 (SD) yrkande 30.

Som utskottet konstaterade för ett år sedan har Polismyndigheten gjort en översyn av villkorsgivningen för fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang där vikten av en bra dialog mellan polisen och arrangören framhålls. Detta framgår också av den handlingsplan och samverkansstruktur som nyligen har antagits av myndigheten. Utskottet avstyrker motion 2022/23:1143 (SD) yrkande 21. Även motion 2022/23:1097 (M) om en översyn av lagstiftningen för att stävja huliganism avstyrks.

Ur avsnittet "Allmän ordning" i betänkandet, som även gäller punkterna 52, 53 och 54. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar att regeringens proposition om en ny lag om ordningsvakter nu har överlämnats till riksdagen. Förslaget bör leda till en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter. Utskottet finner med hänsyn till lagförslaget inte att det nu finns anledning för riksdagen att ta ytterligare initiativ om ordningsvakter. Motionerna 2022/23:359 (C) yrkandena 13 och 14, 2022/23:662 (M), 2022/23:846 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1184 (S) samt 2022/23:1807 (KD) yrkandena 1 och 2 avstyrks.

Ur avsnittet "Ordningsvakter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringen har utnyttjat de möjligheter som finns att besluta om tillfälligt återinförd gränskontroll vid inre gräns, med hänvisning till Rysslands invasion av Ukraina, och risken för vapensmuggling, människohandel och utökad migration. Utskottet finner inte anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:32 (MP), 2022/23:373 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1016 (SD) yrkande 49, vilka avstyrks.

Som utskottet tidigare har understrukit är det viktigt att värna grundläggande rättigheter vid skyddandet av EU:s yttre gräns. Utskottet noterar att Frontex har ett omfattande regelverk för att upprätthålla dessa rättigheter och flera organ som arbetar med sådana frågor, bl.a. en ombudsman, ett fyrtiotal övervakare, ett rådgivande forum och dessutom ett oberoende system för klagomål. Utskottet finner inte anledning att ställa sig bakom motionsyrkandena om Frontex verksamhet och bevakningen av EU:s yttre gräns. Motion 2022/23:248 (V) yrkandena 7 och 12–15 avstyrks.

Likt tidigare år noterar utskottet att det har vidtagits ett flertal åtgärder på senare tid i syfte att fördjupa det nordiska polissamarbetet. Utskottet anser att det inte finns skäl att ta initiativ med anledning av förslagen i motionerna 2022/23:786 (M) yrkande 2 och 2022/23:954 (SD) yrkande 3. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Gränskontroll och nordiskt polissamarbete" i betänkandet, som även gäller punkt 58. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringen har utnyttjat de möjligheter som finns att besluta om tillfälligt återinförd gränskontroll vid inre gräns, med hänvisning till Rysslands invasion av Ukraina, och risken för vapensmuggling, människohandel och utökad migration. Utskottet finner inte anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:32 (MP), 2022/23:373 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:1016 (SD) yrkande 49, vilka avstyrks.

Som utskottet tidigare har understrukit är det viktigt att värna grundläggande rättigheter vid skyddandet av EU:s yttre gräns. Utskottet noterar att Frontex har ett omfattande regelverk för att upprätthålla dessa rättigheter och flera organ som arbetar med sådana frågor, bl.a. en ombudsman, ett fyrtiotal övervakare, ett rådgivande forum och dessutom ett oberoende system för klagomål. Utskottet finner inte anledning att ställa sig bakom motionsyrkandena om Frontex verksamhet och bevakningen av EU:s yttre gräns. Motion 2022/23:248 (V) yrkandena 7 och 12–15 avstyrks.

Likt tidigare år noterar utskottet att det har vidtagits ett flertal åtgärder på senare tid i syfte att fördjupa det nordiska polissamarbetet. Utskottet anser att det inte finns skäl att ta initiativ med anledning av förslagen i motionerna 2022/23:786 (M) yrkande 2 och 2022/23:954 (SD) yrkande 3. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Gränskontroll och nordiskt polissamarbete" i betänkandet, som även gäller punkt 57. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare anfört är det positivt med de förändringar av polisutbildningen som har genomförts med bl.a. en ny kravprofil, en mer flexibel antagningsprocess samt införandet av den funktionsinriktade utbildningen och en särskild utbildning för civilanställda som kombineras med halvtidsarbete. Av redogörelsen framgår dessutom att utvecklingsarbetet fortsatt under 2022 och att ett kvalitetssystem har införts för polisutbildningen. Mot den bakgrunden finner utskottet inte anledning för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna om polisutbildningen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:786 (M) yrkande 3, 2022/23:863 (C) yrkande 25, 2022/23:954 (SD) yrkandena 4–6 samt 2022/23:1692 (L).

Det har vidare inte framkommit någon omständighet som ger utskottet skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande om polisens arbetsvillkor som motionärerna efterfrågar i motion 2022/23:2139 (S) yrkande 14. Utskottet avstyrker därmed motionen.

Som framgår av polisens årsredovisning har en uppvärdering av polisyrket varit ett särskilt fokus för lönesatsningar med hjälp av de extra medel till polislöner som det beslutades om i 2022 års statsbudget. Vidare framgår det att arbetet med karriär- och utvecklingsvägar för poliser som arbetar i den yttre verksamheten och med det brottsförebyggande arbetet i lokalpolisområden har fortsatt. Därtill framgår att polisen arbetar för att poliser i yttre verksamhet ska kunna fortsätta att utvecklas och ändå stanna kvar i lokalpolisområden och särskilt utsatta områden. Med hänsyn till detta arbete anser utskottet att det inte finns skäl att bifalla motionerna 2022/23:954 (SD) yrkande 7 och 2022/23:1094 (M) om karriärmöjligheter för poliser.

Utskottet finner inte heller anledning att ställa sig bakom motion 2022/23:786 (M) yrkande 1 om norska poliser i Sverige. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Polisutbildningen, arbetsvillkor och rekrytering" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 19 och 20. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det är viktigt att svenska pass inte missbrukas och ser positivt på de åtgärder som har vidtagits för att stävja sådant missbruk. Med hänsyn till dessa åtgärder avstyrker utskottet motionerna 2022/23:58 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:227 (SD). Utskottet avstyrker även motion 2022/23:45 (M) yrkande 2.

Ur avsnittet "Pass" i betänkandet. Läs betänkandet

Som framgår av redogörelsen ovan har utskottet sedan tidigare efterfrågat större befogenheter för Tullverket att bekämpa brott. Det är därför välkommet att det pågår utredningsarbete i frågan. Utskottet noterar också att en översyn av Tullverkets uppdrag och befogenheter har aviserats i Tidöavtalet.

Mot denna bakgrund saknas det anledning för utskottet att ta något sådant initiativ som motionärerna efterfrågar i motionerna 2022/23:386 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 31. Motionerna avstyrks.

Reservationer

1.

Effektiv och rättssäker verksamhet, punkt 1 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Mattias Vepsä (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 1, 11 och 12.

Ställningstagande

Vi anser att kriminalpolitik måste bygga på effektivitet och rättssäkerhet, och att detta också ska prägla Polismyndighetens verksamhet, samtidigt som arbetet ska hålla hög kvalitet. För att möjliggöra detta, och för att så framgångsrikt som möjligt klara upp brott, menar vi också att spetskompetens inom polisen är nödvändig. Detta bör regeringen verka för.

2.

Mål för polisens verksamhet, punkt 2 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 16 och 24.

Ställningstagande

Till följd av bristande resultatrapporteringssystem kan Polismyndigheten i dag inte mäta sina mål på ett tydligt sätt. Jag menar att verksamheten måste kunna följas upp och utvärderas både kvantitativt och kvalitativt och föreslår därför att ett resultatrapporteringssystem ska införas, liknande Compstat, som ökat effektiviteten hos polisen i New York och som bygger på fyra hörnstenar: aktuell och korrekt insamling, effektiv teknik, flexibelt och snabbt utnyttjande av resurser samt kontinuerlig resultatuppföljning. Tillgång till ständigt aktuell statistik om var brott begås gör att polisledningen kan ställa krav på precisa och snabba ingripanden och fördela resurserna på ett bättre sätt.

3.

Effektivisering av flöden, punkt 3 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 14.

Ställningstagande

Det är viktigt att polisens resurser används på ett effektivt sätt. Det handlar både om att polisen ska ägna sig åt rätt saker, och om att arbetet ska organiseras kostnadseffektivt. Jag anser att brottsutredningar som rör en och samma gärningsman eller liga bör hanteras samordnat. Det bör även vara möjligt att samordna utredningsarbetet utifrån brottsmönster, exempelvis om en lantbrukare misstänks vara utsatt för upprepad brottslig djurrättsaktivism eller om en kvinna misstänks vara utsatt för fridskränkande beteende av en tidigare partners hela familj. Därför bör regeringen göra en översyn av hur flödet från misstanke om brott till avtjänat straff kan effektiviseras.

4.

Polisberedning och strategiskt arbete, punkt 4 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:244 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet 2015 är en av de mest omfattande och komplexa organisationsförändringar som har genomförts inom staten på många år. Ombildningen har utvärderats av Statskontoret, som i en slutrapport från 2018 konstaterar att målsättningarna om bättre verksamhetsresultat och högre kvalitet i polisens arbete inte har uppnåtts trots att förutsättningarna för verksamheten är bättre. I slutrapporten lämnas sju rekommendationer till Polismyndigheten för att nå målen med reformen. Regeringen bör presentera förslag på åtgärder för att hantera problemen inom polisen. Regeringen bör därför ge Polismyndigheten i uppdrag att stärka förmågan till strategisk planering, styrning och verksamhetsutveckling samt att utveckla uppföljningen och stärka det lokala polisarbetet.

Vidare anser jag att det behövs ett brett och visionärt grepp om Polismyndighetens verksamhetsutveckling. Såväl organisationen som verksamheten måste anpassas till samhällsutvecklingen och de utmaningar som finns i dag, t.ex. när det gäller digitaliseringens inverkan på brottsligheten. Jag anser därför att regeringen bör tillsätta en polisberedning i syfte att Polismyndighetens verksamhet, kapacitet och kompetens långsiktigt ska motsvara samhällsutvecklingen.

5.

Administrativt stöd, punkt 5 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:244 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 3 och

bifaller delvis motion

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 26.

Ställningstagande

I dag är stora delar av polisens tekniska utrustning i form av exempelvis datasystem långsamma, föråldrade och icke kompatibla med varandra. Att rapportera in en händelse tar ofta onödigt mycket tid. Detta påverkar arbetsmiljön negativt. Den tekniska utrustningen ska underlätta och effektivisera arbetet, inte försvåra och försena det. Som exempel kan nämnas poliser som själva transkriberar förhör som de har hållit, kommunikationsutrustning som inte kan användas för att skicka över bilder och videoinspelningar samt olika datasystem som inte är kompatibla med varandra och som ofta inte heller är användarvänliga. Vidare verkar det finnas modern teknik inom myndigheten som skulle kunna användas, men personalen saknar kompetens att använda den och ibland även vetskap om dess existens. Förutom att det krävs en modernisering av it-miljön skulle tillgång till mer personal som kan ge administrativt stöd, främst för poliser i yttre tjänst, frigöra värdefull tid för konkret polisarbete. Jag anser därför att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att vidta åtgärder för att ge poliser i yttre tjänst tillgång till modernt administrativt it-stöd.

Ur avsnittet "Tullverkets brottsbekämpande verksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet