Processrättsliga frågor

En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018. Avsikten med den nya lagen var bl.a. att förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning samtidigt som integritetsskyddet förstärktes. Som framgår ovan har det därefter införts vissa möjligheter till ett enklare förfarande. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta något initiativ till att ytterligare förstärka möjligheterna till kamerabevakning i enlighet med vad som anförs i motion 2022/23:497 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Lagens tillståndskrav är begränsat till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse. För enskilda som inte utför uppgifter av allmänt intresse gäller således ingen tillståndsplikt. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:1895 (C) yrkande 3 om att införa en möjlighet till kameraövervakning för den enskilda bonden.

Efter förslag från utskottet riktade riksdagen våren 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att den bör göra en översyn av lagstiftningen för att förenkla för sjukhusen att, med bibehållet högt integritetsskydd för patienter och personal, sätta upp kameror med inspelningsmöjlighet för ökad trygghet och brottsbekämpning. Som framgår ovan bereds tillkännagivandet inom Regeringskansliet. Utskottet vidhåller de uppfattningar som uttrycktes i samband med det tidigare tillkännagivandet men anser inte att det finns skäl att nu föreslå något nytt tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:863 (C) yrkande 75.

Under riksmötet 2021/22 riktade riksdagen efter förslag från utskottet även ett tillkännagivande till regeringen om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Utskottet noterar också att en utökning av kommunernas rätt att kameraövervaka utan att behöva ansöka om tillstånd har aviserats i Tidöavtalet. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om att kommunerna ska kunna sätta upp kameror utan krav på tillstånd. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2139 (S) yrkande 28.

Utskottet noterar att kamerabevakningslagen inte omfattar handhållna kameror eller liknande utrustning och inte heller kameror som på annat sätt är kroppsburna, t.ex. en kamera som är fäst i en persons kläder, och finner inte skäl att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:1014 (SD) yrkande 16 och 2022/23:1175 (SD) om möjligheterna att använda kamera i tjänsten. Motionsyrkandena avstyrks.

Upplysning om kamerabevakning ska enligt kamerabevakningslagen lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Som utskottet tidigare konstaterat regleras frågan om enskildas rätt till information om den personuppgiftsbehandling som kamerabevakningen innebär även av EU-rättsliga bestämmelser. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:76 (M) om dold egendomsbevakning och motion 2022/23:436 (M) yrkande 1 om att det ska vara möjligt att märka viltkameror med endast Naturvårdsverkets jägar-id.

Ur avsnittet "Kamerabevakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 9 och 13. Läs betänkandet

En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018. Avsikten med den nya lagen var bl.a. att förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning samtidigt som integritetsskyddet förstärktes. Som framgår ovan har det därefter införts vissa möjligheter till ett enklare förfarande. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta något initiativ till att ytterligare förstärka möjligheterna till kamerabevakning i enlighet med vad som anförs i motion 2022/23:497 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Lagens tillståndskrav är begränsat till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse. För enskilda som inte utför uppgifter av allmänt intresse gäller således ingen tillståndsplikt. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:1895 (C) yrkande 3 om att införa en möjlighet till kameraövervakning för den enskilda bonden.

Efter förslag från utskottet riktade riksdagen våren 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att den bör göra en översyn av lagstiftningen för att förenkla för sjukhusen att, med bibehållet högt integritetsskydd för patienter och personal, sätta upp kameror med inspelningsmöjlighet för ökad trygghet och brottsbekämpning. Som framgår ovan bereds tillkännagivandet inom Regeringskansliet. Utskottet vidhåller de uppfattningar som uttrycktes i samband med det tidigare tillkännagivandet men anser inte att det finns skäl att nu föreslå något nytt tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:863 (C) yrkande 75.

Under riksmötet 2021/22 riktade riksdagen efter förslag från utskottet även ett tillkännagivande till regeringen om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Utskottet noterar också att en utökning av kommunernas rätt att kameraövervaka utan att behöva ansöka om tillstånd har aviserats i Tidöavtalet. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om att kommunerna ska kunna sätta upp kameror utan krav på tillstånd. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2139 (S) yrkande 28.

Utskottet noterar att kamerabevakningslagen inte omfattar handhållna kameror eller liknande utrustning och inte heller kameror som på annat sätt är kroppsburna, t.ex. en kamera som är fäst i en persons kläder, och finner inte skäl att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:1014 (SD) yrkande 16 och 2022/23:1175 (SD) om möjligheterna att använda kamera i tjänsten. Motionsyrkandena avstyrks.

Upplysning om kamerabevakning ska enligt kamerabevakningslagen lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Som utskottet tidigare konstaterat regleras frågan om enskildas rätt till information om den personuppgiftsbehandling som kamerabevakningen innebär även av EU-rättsliga bestämmelser. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:76 (M) om dold egendomsbevakning och motion 2022/23:436 (M) yrkande 1 om att det ska vara möjligt att märka viltkameror med endast Naturvårdsverkets jägar-id.

Ur avsnittet "Kamerabevakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 9 och 13. Läs betänkandet

En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018. Avsikten med den nya lagen var bl.a. att förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning samtidigt som integritetsskyddet förstärktes. Som framgår ovan har det därefter införts vissa möjligheter till ett enklare förfarande. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta något initiativ till att ytterligare förstärka möjligheterna till kamerabevakning i enlighet med vad som anförs i motion 2022/23:497 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Lagens tillståndskrav är begränsat till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse. För enskilda som inte utför uppgifter av allmänt intresse gäller således ingen tillståndsplikt. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:1895 (C) yrkande 3 om att införa en möjlighet till kameraövervakning för den enskilda bonden.

Efter förslag från utskottet riktade riksdagen våren 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att den bör göra en översyn av lagstiftningen för att förenkla för sjukhusen att, med bibehållet högt integritetsskydd för patienter och personal, sätta upp kameror med inspelningsmöjlighet för ökad trygghet och brottsbekämpning. Som framgår ovan bereds tillkännagivandet inom Regeringskansliet. Utskottet vidhåller de uppfattningar som uttrycktes i samband med det tidigare tillkännagivandet men anser inte att det finns skäl att nu föreslå något nytt tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:863 (C) yrkande 75.

Under riksmötet 2021/22 riktade riksdagen efter förslag från utskottet även ett tillkännagivande till regeringen om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Utskottet noterar också att en utökning av kommunernas rätt att kameraövervaka utan att behöva ansöka om tillstånd har aviserats i Tidöavtalet. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om att kommunerna ska kunna sätta upp kameror utan krav på tillstånd. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2139 (S) yrkande 28.

Utskottet noterar att kamerabevakningslagen inte omfattar handhållna kameror eller liknande utrustning och inte heller kameror som på annat sätt är kroppsburna, t.ex. en kamera som är fäst i en persons kläder, och finner inte skäl att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:1014 (SD) yrkande 16 och 2022/23:1175 (SD) om möjligheterna att använda kamera i tjänsten. Motionsyrkandena avstyrks.

Upplysning om kamerabevakning ska enligt kamerabevakningslagen lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Som utskottet tidigare konstaterat regleras frågan om enskildas rätt till information om den personuppgiftsbehandling som kamerabevakningen innebär även av EU-rättsliga bestämmelser. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:76 (M) om dold egendomsbevakning och motion 2022/23:436 (M) yrkande 1 om att det ska vara möjligt att märka viltkameror med endast Naturvårdsverkets jägar-id.

Ur avsnittet "Kamerabevakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 9 och 13. Läs betänkandet

En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018. Avsikten med den nya lagen var bl.a. att förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning samtidigt som integritetsskyddet förstärktes. Som framgår ovan har det därefter införts vissa möjligheter till ett enklare förfarande. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta något initiativ till att ytterligare förstärka möjligheterna till kamerabevakning i enlighet med vad som anförs i motion 2022/23:497 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Lagens tillståndskrav är begränsat till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse. För enskilda som inte utför uppgifter av allmänt intresse gäller således ingen tillståndsplikt. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:1895 (C) yrkande 3 om att införa en möjlighet till kameraövervakning för den enskilda bonden.

Efter förslag från utskottet riktade riksdagen våren 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att den bör göra en översyn av lagstiftningen för att förenkla för sjukhusen att, med bibehållet högt integritetsskydd för patienter och personal, sätta upp kameror med inspelningsmöjlighet för ökad trygghet och brottsbekämpning. Som framgår ovan bereds tillkännagivandet inom Regeringskansliet. Utskottet vidhåller de uppfattningar som uttrycktes i samband med det tidigare tillkännagivandet men anser inte att det finns skäl att nu föreslå något nytt tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:863 (C) yrkande 75.

Under riksmötet 2021/22 riktade riksdagen efter förslag från utskottet även ett tillkännagivande till regeringen om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Utskottet noterar också att en utökning av kommunernas rätt att kameraövervaka utan att behöva ansöka om tillstånd har aviserats i Tidöavtalet. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om att kommunerna ska kunna sätta upp kameror utan krav på tillstånd. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2139 (S) yrkande 28.

Utskottet noterar att kamerabevakningslagen inte omfattar handhållna kameror eller liknande utrustning och inte heller kameror som på annat sätt är kroppsburna, t.ex. en kamera som är fäst i en persons kläder, och finner inte skäl att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:1014 (SD) yrkande 16 och 2022/23:1175 (SD) om möjligheterna att använda kamera i tjänsten. Motionsyrkandena avstyrks.

Upplysning om kamerabevakning ska enligt kamerabevakningslagen lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Som utskottet tidigare konstaterat regleras frågan om enskildas rätt till information om den personuppgiftsbehandling som kamerabevakningen innebär även av EU-rättsliga bestämmelser. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:76 (M) om dold egendomsbevakning och motion 2022/23:436 (M) yrkande 1 om att det ska vara möjligt att märka viltkameror med endast Naturvårdsverkets jägar-id.

Ur avsnittet "Kamerabevakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 9 och 13. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare uttryckt är det för en effektiv brottsbekämpning i vissa fall nödvändigt att myndigheterna har tillgång till hemliga tvångsmedel. Användningen av hemliga tvångsmedel medför emellertid inskränkningar i grundläggande rättigheter som skyddas av regeringsformen och Europakonventionen. Det måste därför alltid göras en noggrann avvägning mellan intrånget i den enskildes integritet och det intresse som lagstiftningen har till syfte att värna.

Som framkommer ovan pågår ett omfattande arbete på tvångsmedelsområdet. Regeringen har bl.a. aviserat att en proposition om utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel och en proposition om utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel ska lämnas till riksdagen i juni 2023. I Tidöavtalet aviseras dessutom att effekterna av den kommande lagstiftningen ska utvärderas i syfte att se om ytterligare skärpningar är nödvändiga under valperioden. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2022/23:270 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkandena 23 och 24 om utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel och om preventiva tvångsmedel. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet utgår från att regeringen i det arbete som pågår gör en noggrann avvägning mellan de brottsbekämpande myndigheternas behov av nya verktyg och skyddet för den personliga integriteten. Utskottet ser därför inget behov av ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2022/23:2139 (S) yrkande 29 om att värna den personliga integriteten. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Hemliga tvångsmedel" i betänkandet. Läs betänkandet

Som framgår ovan har Flerbrottsutredningen, som bl.a. haft i uppdrag att se över reglerna för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse, nyligen överlämnat sitt betänkande till regeringen. Betänkandet har skickats på remiss och remisstiden går ut den 5 juni 2023. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något nytt tillkännagivande till regeringen om att begränsa möjligheterna till förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:837 (C) och 2022/23:863 (C) yrkande 27.

Ur avsnittet "Förundersökning" i betänkandet. Läs betänkandet

Efter riksdagens tidigare tillkännagivanden om utökade möjligheter till husrannsakan har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet. Uppdraget ska redovisas senast den 13 oktober 2023. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2022/23:359 (C) yrkande 16.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:736 (L) om en översyn av bestämmelserna om tidsbegränsning för husrannsakan. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har 2020 års förverkandeutredning lämnat förslag som bl.a. innebär att det ska bli möjligt att ta brottsvinster från kriminella alldeles oavsett om det kan visas att någon har begått ett konkret brott. Utredningens förslag har varit ute på remiss och regeringen har aviserat att en proposition om en ny förverkandelagstiftning ska lämnas till riksdagen i juni 2023. I Tidöavtalet aviseras dessutom att ytterligare en utredning ska tillsättas med uppgift att bl.a. utvärdera de olika förverkandeformerna. Mot den bakgrunden finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:2139 (S) yrkande 34. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Tvångsmedel under förundersökning m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018. Avsikten med den nya lagen var bl.a. att förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning samtidigt som integritetsskyddet förstärktes. Som framgår ovan har det därefter införts vissa möjligheter till ett enklare förfarande. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta något initiativ till att ytterligare förstärka möjligheterna till kamerabevakning i enlighet med vad som anförs i motion 2022/23:497 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Lagens tillståndskrav är begränsat till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse. För enskilda som inte utför uppgifter av allmänt intresse gäller således ingen tillståndsplikt. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:1895 (C) yrkande 3 om att införa en möjlighet till kameraövervakning för den enskilda bonden.

Efter förslag från utskottet riktade riksdagen våren 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att den bör göra en översyn av lagstiftningen för att förenkla för sjukhusen att, med bibehållet högt integritetsskydd för patienter och personal, sätta upp kameror med inspelningsmöjlighet för ökad trygghet och brottsbekämpning. Som framgår ovan bereds tillkännagivandet inom Regeringskansliet. Utskottet vidhåller de uppfattningar som uttrycktes i samband med det tidigare tillkännagivandet men anser inte att det finns skäl att nu föreslå något nytt tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:863 (C) yrkande 75.

Under riksmötet 2021/22 riktade riksdagen efter förslag från utskottet även ett tillkännagivande till regeringen om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Utskottet noterar också att en utökning av kommunernas rätt att kameraövervaka utan att behöva ansöka om tillstånd har aviserats i Tidöavtalet. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om att kommunerna ska kunna sätta upp kameror utan krav på tillstånd. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2139 (S) yrkande 28.

Utskottet noterar att kamerabevakningslagen inte omfattar handhållna kameror eller liknande utrustning och inte heller kameror som på annat sätt är kroppsburna, t.ex. en kamera som är fäst i en persons kläder, och finner inte skäl att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:1014 (SD) yrkande 16 och 2022/23:1175 (SD) om möjligheterna att använda kamera i tjänsten. Motionsyrkandena avstyrks.

Upplysning om kamerabevakning ska enligt kamerabevakningslagen lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Som utskottet tidigare konstaterat regleras frågan om enskildas rätt till information om den personuppgiftsbehandling som kamerabevakningen innebär även av EU-rättsliga bestämmelser. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:76 (M) om dold egendomsbevakning och motion 2022/23:436 (M) yrkande 1 om att det ska vara möjligt att märka viltkameror med endast Naturvårdsverkets jägar-id.

Ur avsnittet "Kamerabevakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 13. Läs betänkandet

Utskottet, som noterar att häktningsförhandlingar omfattas av rättegångsbalkens regler om deltagande genom videokonferens, finner inte skäl att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:955 (SD) yrkande 7. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Häktning" i betänkandet. Läs betänkandet

Den 1 januari 2023 infördes nya bestämmelser i bl.a. rättegångsbalken och delgivningslagen som möjliggör snabbare lagföring av brott. Som framgår ovan har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att redovisa hur införandet av snabbförfarandet fortskrider. Mot denna bakgrund saknas enligt utskottets uppfattning skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av förslagen i motion 2022/23:2139 (S) yrkande 26 om snabbare lagföring och motion 2022/23:427 (SD) om förenklad delgivning. Motionsyrkandena avstyrks.

Nya bestämmelser som innebär utökade möjligheter att använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör trädde i kraft den 1 januari 2022. Som framgår ovan har regeringen nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att analysera regleringen av tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2022/23:497 (S) yrkande 4 om förändringar av den processrättsliga omedelbarhetsprincipen.

Utskottet är inte heller berett att ta något initiativ till ändringar i de bestämmelser som reglerar möjligheten att spela in förhör under en förundersökning med ljud och bild. Utskottet avstyrker därför även motion 2022/23:863 (C) yrkande 31.

Ur avsnittet "Snabbare lagföring m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018. Avsikten med den nya lagen var bl.a. att förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning samtidigt som integritetsskyddet förstärktes. Som framgår ovan har det därefter införts vissa möjligheter till ett enklare förfarande. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta något initiativ till att ytterligare förstärka möjligheterna till kamerabevakning i enlighet med vad som anförs i motion 2022/23:497 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Lagens tillståndskrav är begränsat till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse. För enskilda som inte utför uppgifter av allmänt intresse gäller således ingen tillståndsplikt. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:1895 (C) yrkande 3 om att införa en möjlighet till kameraövervakning för den enskilda bonden.

Efter förslag från utskottet riktade riksdagen våren 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att den bör göra en översyn av lagstiftningen för att förenkla för sjukhusen att, med bibehållet högt integritetsskydd för patienter och personal, sätta upp kameror med inspelningsmöjlighet för ökad trygghet och brottsbekämpning. Som framgår ovan bereds tillkännagivandet inom Regeringskansliet. Utskottet vidhåller de uppfattningar som uttrycktes i samband med det tidigare tillkännagivandet men anser inte att det finns skäl att nu föreslå något nytt tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:863 (C) yrkande 75.

Under riksmötet 2021/22 riktade riksdagen efter förslag från utskottet även ett tillkännagivande till regeringen om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Utskottet noterar också att en utökning av kommunernas rätt att kameraövervaka utan att behöva ansöka om tillstånd har aviserats i Tidöavtalet. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om att kommunerna ska kunna sätta upp kameror utan krav på tillstånd. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2139 (S) yrkande 28.

Utskottet noterar att kamerabevakningslagen inte omfattar handhållna kameror eller liknande utrustning och inte heller kameror som på annat sätt är kroppsburna, t.ex. en kamera som är fäst i en persons kläder, och finner inte skäl att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:1014 (SD) yrkande 16 och 2022/23:1175 (SD) om möjligheterna att använda kamera i tjänsten. Motionsyrkandena avstyrks.

Upplysning om kamerabevakning ska enligt kamerabevakningslagen lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Som utskottet tidigare konstaterat regleras frågan om enskildas rätt till information om den personuppgiftsbehandling som kamerabevakningen innebär även av EU-rättsliga bestämmelser. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2022/23:76 (M) om dold egendomsbevakning och motion 2022/23:436 (M) yrkande 1 om att det ska vara möjligt att märka viltkameror med endast Naturvårdsverkets jägar-id.

Ur avsnittet "Kamerabevakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 9. Läs betänkandet

Under det förra riksmötet gjorde riksdagen efter förslag från utskottet ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Som framgått är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu göra ytterligare ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:863 (C) yrkande 47.

Som framgår ovan pågår beredning av en promemoria om skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål. Utskottet anser att detta arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2022/23:517 (SD).

Våren 2022 gjorde riksdagen efter förslag från utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Utskottet vidhåller de uppfattningar som uttrycktes i samband med det tidigare tillkännagivandet men anser inte att det finns skäl att nu föreslå något nytt tillkännagivande till regeringen om att stärka rätten till målsägandebiträde. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 46, 2022/23:883 (C) yrkande 22, 2022/23:1673 (C) yrkande 67 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 85.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande om att se över möjligheten att ta bort avgiften för ansökan om äktenskapsskillnad som föreslås i motion 2022/23:881 (C) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Det finns enligt utskottet inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av vad som anförs i motion 2022/23:445 (M) om ersättning för rättegångskostnader. Motionen avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Rättsliga biträden, rättegångskostnader m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 16 och 17. Läs betänkandet

Under det förra riksmötet gjorde riksdagen efter förslag från utskottet ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Som framgått är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu göra ytterligare ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:863 (C) yrkande 47.

Som framgår ovan pågår beredning av en promemoria om skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål. Utskottet anser att detta arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2022/23:517 (SD).

Våren 2022 gjorde riksdagen efter förslag från utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Utskottet vidhåller de uppfattningar som uttrycktes i samband med det tidigare tillkännagivandet men anser inte att det finns skäl att nu föreslå något nytt tillkännagivande till regeringen om att stärka rätten till målsägandebiträde. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 46, 2022/23:883 (C) yrkande 22, 2022/23:1673 (C) yrkande 67 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 85.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande om att se över möjligheten att ta bort avgiften för ansökan om äktenskapsskillnad som föreslås i motion 2022/23:881 (C) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Det finns enligt utskottet inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av vad som anförs i motion 2022/23:445 (M) om ersättning för rättegångskostnader. Motionen avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Rättsliga biträden, rättegångskostnader m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 15 och 17. Läs betänkandet

Under det förra riksmötet gjorde riksdagen efter förslag från utskottet ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Som framgått är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu göra ytterligare ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:863 (C) yrkande 47.

Som framgår ovan pågår beredning av en promemoria om skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål. Utskottet anser att detta arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2022/23:517 (SD).

Våren 2022 gjorde riksdagen efter förslag från utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Utskottet vidhåller de uppfattningar som uttrycktes i samband med det tidigare tillkännagivandet men anser inte att det finns skäl att nu föreslå något nytt tillkännagivande till regeringen om att stärka rätten till målsägandebiträde. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 46, 2022/23:883 (C) yrkande 22, 2022/23:1673 (C) yrkande 67 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 85.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande om att se över möjligheten att ta bort avgiften för ansökan om äktenskapsskillnad som föreslås i motion 2022/23:881 (C) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Det finns enligt utskottet inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av vad som anförs i motion 2022/23:445 (M) om ersättning för rättegångskostnader. Motionen avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Rättsliga biträden, rättegångskostnader m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet, som konstaterar att ersättningen till nämndemän nyligen har höjts, finner inte skäl att ta något initiativ till en sådan översyn av arvodesnivåer och andra villkor för nämndemän som efterfrågas i motionerna 2022/23:281 (S) och 2022/23:1037 (S). Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:1892 (C) om att avskaffa systemet med politiskt tillsatta nämndemän och avstyrker därför motionen.

Ur avsnittet "Nämndemän" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser inte att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som efterfrågas i motionerna 2022/23:141 (S), 2022/23:910 (C) yrkande 26 och 2022/23:2217 (S) yrkande 33. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Hyres- och arrendenämnderna" i betänkandet. Läs betänkandet

Riksdagen har, på förslag av utskottet, vid två tidigare tillfällen riktat tillkännagivanden till regeringen om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong. Som framgått bereds frågan inom Regeringskansliet. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu göra ytterligare ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:849 (C) yrkande 14.

Reservationer

1.

Kamerabevakning i sjukvården, punkt 2 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 75.

Ställningstagande

När kriminella hotar vårdpersonal och andra personer i deras yrkesutövning är detta indirekt ett hot mot hela samhällssystemets förmåga att fungera. Detta är helt oacceptabelt. Det allmänna bär i dessa fall också ett ansvar som arbetsgivare och ett ansvar för att säkerställa att människor även framöver vill arbeta i offentlig tjänst. Problemen med att kriminella exempelvis tränger sig in och hotar personal och patienter på sjukhus och vårdinrättningar måste adresseras.

Riksdagen har tidigare tillkännagett för regeringen att den bör göra en översyn av lagstiftningen för att förenkla för sjukhusen att, med bibehållet högt integritetsskydd för patienter och personal, sätta upp kameror med inspelningsmöjlighet för ökad trygghet och brottsbekämpning. Det är angeläget att regeringen snarast vidtar åtgärder i enlighet med riksdagens tillkännagivande.

2.

Tillståndsplikten för kommuner, punkt 3 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 28.

Ställningstagande

För att öka både känslan av trygghet och möjligheten att klara upp brott bör kommunerna kunna sätta upp kameror utan krav på tillstånd. Vi noterar det tidigare tillkännagivande som riksdagen gjort, men för att säkerställa att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett lagförslag som tillgodoser detta bör ett nytt tillkännagivande göras.

3.

Möjlighet att använda kamera i tjänsten, punkt 4 (SD)

av Richard Jomshof (SD), Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD) och Pontus Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1014 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 16 och

bifaller delvis motion

2022/23:1175 av Dennis Dioukarev och Jimmy Ståhl (båda SD).

Ställningstagande

Trygghet och säkra transporter är viktigt. I infrastrukturen där miljontals personer färdas varje dag har kameror en viktig funktion för att förebygga brottslighet. Tunnelbanan, bussar, spårvagnar och perronger är i dag utrustade med kameror. Dessutom bär parkeringsvakter, väktare, militärer och poliser kamera på jobbet. Antalet hot minskar när folk ser att de bär videokamera. Som ett led i att stävja det ökande våldet bör personal som arbetar i kollektivtrafiken ges möjlighet att bära kamera som en del av arbetsutrustningen. Kamerorna aktiveras genom att linsskyddet på kameran fälls ned. Inget material som spelas in kan redigeras, utan filmerna lagras som låsta filer. Bara de filer som ska användas vid en eventuell polisanmälan ska sparas. Allt annat material raderas. Om en konflikt uppstår eller ett brott begås är det enklare att utreda vad som har hänt med hjälp av filmerna, och personalens trygghet ökar.

Regeringen bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att personal som arbetar i kollektivtrafiken har möjlighet att bära kamera som en del av arbetsutrustningen.

4.

Hemliga tvångsmedel, punkt 6 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 23, 24 och 29 samt

avslår motion

2022/23:270 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S).

Ställningstagande

Polis och åklagare har under de gångna åren fått fler och skarpare verktyg för att bättre kunna bekämpa gängkriminaliteten. Genom t.ex. möjligheter till hemlig avlyssning, kameraövervakning och tillgång till de kriminella gängens krypterade information har polisen bättre kunnat ta sig in i och bekämpa de kriminella miljöerna och klara upp ett stort antal brott. Att polisen och hela rättsväsendet ligger i framkant med sina verktyg är helt centralt för att få stopp på gängens skjutningar, rån och andra grova brott och för att slå ut öppna drogscener i samhället. Vi vill därför att polisen ska få ökade möjligheter att använda sig av hemliga tvångsmedel i preventivt syfte för att upptäcka och förhindra allvarlig brottslighet. Hemliga tvångsmedel bör också få användas vid fler brott än i dag.

Sverige har allvarliga problem med grov brottslighet och det krävs nya metoder för att kunna bekämpa brottsligheten på ett effektivt sätt. Samtidigt måste regeringen säkerställa att rätten till personlig integritet värnas vid varje beslut om ytterligare tvångsmedel, fler kameror och andra åtgärder.

5.

Förundersökning, punkt 7 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

Ur avsnittet "Avtal om rättslig hjälp i brottmål" i betänkandet. Läs betänkandet