Våldsbrott och brottsoffer

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

I motion 2022/23:1673 (C) yrkande 110 efterfrågas en förstärkning av det brottsförebyggande arbetet och forskningen om vård och behandling av personer som dömts för sexualbrott. Som framgår ovan har socialtjänstlagen ändrats så att det sedan den 1 augusti 2021 hör till socialnämndens uppgifter att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Utskottet konstaterar även att länsstyrelserna och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram information och vägledning om socialtjänstens nya ansvar för att arbeta återfallsförebyggande. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och anser att det saknas skäl att vidta någon sådan åtgärd som motionärerna efterfrågar. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller den nationella stödtelefonen konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten. Det saknas därför anledning för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 61 och 2022/23:1673 (C) yrkande 111.

Som framgår ovan av avsnittet om våld i nära relationer har Åklagarmyndigheten i samarbete med Polismyndigheten genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Utskottet utgår från att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, bl.a. utifrån de iakttagelser som man gjort, utvecklar sin verksamhet och arbetar för att det ska finnas rätt kompetens bland medarbetarna i hela landet. Det har enligt utskottets bedömning inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar när det gäller specialiserade utredare och tillgång till åklagare med specifik kompetens. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 yrkandena 62 och 63 samt 2022/23:1673 (C) yrkandena 112 och 113.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ för att både jurist- och nämndemannadomare som dömer i sexualbrottsmål ska ha genomgått särskild utbildning om sexualbrott på det sätt som efterfrågas i motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 64, 2022/23:864 (C) yrkande 33 och 2022/23:1673 (C) yrkande 114. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Sexualbrott m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 29, 43, 45, 50, 53 och 56. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och finner inte skäl att ge Polismyndigheten i uppdrag att organisera arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i nära samarbete med socialtjänst och ideella organisationer på området eller att se över polisens samarbete med regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel i samtliga polisregioner och ta fram en handlingsplan för att stärka samarbetet i syfte att ge utsatta personer skydd och stöd. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkandena 18 och 19.

Utskottet ser allvarligt på sexhandel och att digitala plattformar sprider sexuella övergrepp. Det är därför positivt att Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi har tillsatts. Enligt utskottet bör utredningens arbete inte föregripas. Utskottet är därför inte berett att ta några sådana initiativ som motionärerna föreslår om att bl.a. kartlägga pornografins skadeverkningar och koppling till organiserad brottslighet samt digitala plattformar vid sexhandel och pornografi. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:274 (S), 2022/23:574 (S), 2022/23:813 (S), 2022/23:863 (C) yrkande 55, 2022/23:864 (C) yrkandena 40 och 41, 2022/23:1117 (KD) yrkande 3, 2022/23:1217 (V) yrkande 17, 2022/23:1673 (C) yrkande 106, 2022/23:1678 (C) yrkandena 1–3, 2022/23:1889 (C) yrkande 3, 2022/23:2006 (M), 2022/23:2260 (MP) yrkandena 9 och 10 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 82.

Ur avsnittet "Sexhandel och pornografi" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 46 och 48. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och finner inte skäl att ge Polismyndigheten i uppdrag att organisera arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i nära samarbete med socialtjänst och ideella organisationer på området eller att se över polisens samarbete med regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel i samtliga polisregioner och ta fram en handlingsplan för att stärka samarbetet i syfte att ge utsatta personer skydd och stöd. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkandena 18 och 19.

Utskottet ser allvarligt på sexhandel och att digitala plattformar sprider sexuella övergrepp. Det är därför positivt att Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi har tillsatts. Enligt utskottet bör utredningens arbete inte föregripas. Utskottet är därför inte berett att ta några sådana initiativ som motionärerna föreslår om att bl.a. kartlägga pornografins skadeverkningar och koppling till organiserad brottslighet samt digitala plattformar vid sexhandel och pornografi. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:274 (S), 2022/23:574 (S), 2022/23:813 (S), 2022/23:863 (C) yrkande 55, 2022/23:864 (C) yrkandena 40 och 41, 2022/23:1117 (KD) yrkande 3, 2022/23:1217 (V) yrkande 17, 2022/23:1673 (C) yrkande 106, 2022/23:1678 (C) yrkandena 1–3, 2022/23:1889 (C) yrkande 3, 2022/23:2006 (M), 2022/23:2260 (MP) yrkandena 9 och 10 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 82.

Ur avsnittet "Sexhandel och pornografi" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 46 och 48. Läs betänkandet

Utskottet ser allvarligt på att äldre personer utsätts för bedrägerier och våld. Det är därför positivt att en särskild utredare har i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 24 augusti 2023. Enligt utskottet bör utredningsarbetet inte föregripas. Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden om att förhindra bedrägerier mot äldre eller att bedrägerier mot äldre ska rubriceras som grova brott som efterfrågas i motionerna 2022/23:1621 (C) och 2022/23:1624 (C). Motionerna avstyrks.

Som framgår ovan är frågan om våld mot äldre kvinnor uppmärksammad i flera sammanhang. Utskottet anser inte att det har framkommit någon omständighet som ger anledning för riksdagen att nu ta något sådant initiativ som motionärerna efterfrågar när det gäller att uppmärksamma äldre kvinnor som utsätts för våld. Motion 2022/23:2139 (S) yrkande 50 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Bedrägerier och brott mot äldre" i betänkandet. Läs betänkandet

Som framkommit ovan togs frågan om hur straffbestämmelsen om informella barnäktenskap förhåller sig till det faktum att det är tillåtet för barn över 15 år att, med vårdnadshavarens samtycke, leva i en samborelation upp i motiven till införandet av barnäktenskapsbrottet. Vidare aviseras i Tidöavtalet att myndigheternas arbete mot hedersrelaterat förtryck ska effektiviseras. Det har enligt utskottets mening inte framkommit någon omständighet som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar vad gäller bl.a. nolltolerans för informella barnäktenskap. Motionerna 2022/23:881 (C) yrkande 2 och 2022/23:949 (SD) yrkande 33 avstyrks.

Utskottet ser allvarligt på att flickor och kvinnor utsätts för oskuldskontroller och att det genomförs oskuldsoperationer och utfärdas oskuldsintyg. Som framgår ovan har en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som innebär en kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer. En sådan kriminalisering aviseras även i Tidöavtalet. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att föreslå ett tillkännagivande om detta till regeringen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:146 (S), 2022/23:1285 (S), 2022/23:1989 (M) yrkandena 1 och 3, 2022/23:2139 (S) yrkande 52 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 100.

Som framgår ovan är MUCF:s rapport om unga hbtq-personers utsatthet för s.k. omvändelseterapi under beredning inom Regeringskansliet. Utskottet noterar också att det aviserats i Tidöavtalet att man ska utreda behovet av lagändringar i syfte att s.k. omvändelseterapi under hot eller att på annat sätt tvinga någon att försöka förändra sin sexuella läggning ska vara förbjudet. Utskottet är med anledning av detta inte berett att nu föreslå ett tillkännagivande till regeringen om att kriminalisera omvändelseförsök. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:807 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 53.

Utskottet anser inte att det framkommit tillräckliga skäl för att införa ett förbud mot utomrättsliga kvinnoförnedrande eller hedersrelaterade rättegångar som föreslås i motion 2022/23:725 (L) yrkande 1. Motionsyrkandet avslås.

I motion 2022/23:725 (L) yrkande 2 anförs att pojkars utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck bör kartläggas. Utskottet konstaterar att det nationella kompetenscentrum som har inrättats vid Länsstyrelsen i Östergötlands län har i uppdrag att regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige samt utvecklingen av samhällets insatser på området. Det kommer vidare att ingå att stödja kommuner och regioner i deras arbete att kartlägga förekomst av hedersvåld. Det saknas därför anledning för utskottet att vidta några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför yrkandet.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 18, 19, 20 och 21. Läs betänkandet

Som framkommit ovan togs frågan om hur straffbestämmelsen om informella barnäktenskap förhåller sig till det faktum att det är tillåtet för barn över 15 år att, med vårdnadshavarens samtycke, leva i en samborelation upp i motiven till införandet av barnäktenskapsbrottet. Vidare aviseras i Tidöavtalet att myndigheternas arbete mot hedersrelaterat förtryck ska effektiviseras. Det har enligt utskottets mening inte framkommit någon omständighet som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar vad gäller bl.a. nolltolerans för informella barnäktenskap. Motionerna 2022/23:881 (C) yrkande 2 och 2022/23:949 (SD) yrkande 33 avstyrks.

Utskottet ser allvarligt på att flickor och kvinnor utsätts för oskuldskontroller och att det genomförs oskuldsoperationer och utfärdas oskuldsintyg. Som framgår ovan har en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som innebär en kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer. En sådan kriminalisering aviseras även i Tidöavtalet. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att föreslå ett tillkännagivande om detta till regeringen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:146 (S), 2022/23:1285 (S), 2022/23:1989 (M) yrkandena 1 och 3, 2022/23:2139 (S) yrkande 52 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 100.

Som framgår ovan är MUCF:s rapport om unga hbtq-personers utsatthet för s.k. omvändelseterapi under beredning inom Regeringskansliet. Utskottet noterar också att det aviserats i Tidöavtalet att man ska utreda behovet av lagändringar i syfte att s.k. omvändelseterapi under hot eller att på annat sätt tvinga någon att försöka förändra sin sexuella läggning ska vara förbjudet. Utskottet är med anledning av detta inte berett att nu föreslå ett tillkännagivande till regeringen om att kriminalisera omvändelseförsök. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:807 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 53.

Utskottet anser inte att det framkommit tillräckliga skäl för att införa ett förbud mot utomrättsliga kvinnoförnedrande eller hedersrelaterade rättegångar som föreslås i motion 2022/23:725 (L) yrkande 1. Motionsyrkandet avslås.

I motion 2022/23:725 (L) yrkande 2 anförs att pojkars utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck bör kartläggas. Utskottet konstaterar att det nationella kompetenscentrum som har inrättats vid Länsstyrelsen i Östergötlands län har i uppdrag att regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige samt utvecklingen av samhällets insatser på området. Det kommer vidare att ingå att stödja kommuner och regioner i deras arbete att kartlägga förekomst av hedersvåld. Det saknas därför anledning för utskottet att vidta några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför yrkandet.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 17, 19, 20 och 21. Läs betänkandet

Som framkommit ovan togs frågan om hur straffbestämmelsen om informella barnäktenskap förhåller sig till det faktum att det är tillåtet för barn över 15 år att, med vårdnadshavarens samtycke, leva i en samborelation upp i motiven till införandet av barnäktenskapsbrottet. Vidare aviseras i Tidöavtalet att myndigheternas arbete mot hedersrelaterat förtryck ska effektiviseras. Det har enligt utskottets mening inte framkommit någon omständighet som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar vad gäller bl.a. nolltolerans för informella barnäktenskap. Motionerna 2022/23:881 (C) yrkande 2 och 2022/23:949 (SD) yrkande 33 avstyrks.

Utskottet ser allvarligt på att flickor och kvinnor utsätts för oskuldskontroller och att det genomförs oskuldsoperationer och utfärdas oskuldsintyg. Som framgår ovan har en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som innebär en kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer. En sådan kriminalisering aviseras även i Tidöavtalet. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att föreslå ett tillkännagivande om detta till regeringen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:146 (S), 2022/23:1285 (S), 2022/23:1989 (M) yrkandena 1 och 3, 2022/23:2139 (S) yrkande 52 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 100.

Som framgår ovan är MUCF:s rapport om unga hbtq-personers utsatthet för s.k. omvändelseterapi under beredning inom Regeringskansliet. Utskottet noterar också att det aviserats i Tidöavtalet att man ska utreda behovet av lagändringar i syfte att s.k. omvändelseterapi under hot eller att på annat sätt tvinga någon att försöka förändra sin sexuella läggning ska vara förbjudet. Utskottet är med anledning av detta inte berett att nu föreslå ett tillkännagivande till regeringen om att kriminalisera omvändelseförsök. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:807 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 53.

Utskottet anser inte att det framkommit tillräckliga skäl för att införa ett förbud mot utomrättsliga kvinnoförnedrande eller hedersrelaterade rättegångar som föreslås i motion 2022/23:725 (L) yrkande 1. Motionsyrkandet avslås.

I motion 2022/23:725 (L) yrkande 2 anförs att pojkars utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck bör kartläggas. Utskottet konstaterar att det nationella kompetenscentrum som har inrättats vid Länsstyrelsen i Östergötlands län har i uppdrag att regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige samt utvecklingen av samhällets insatser på området. Det kommer vidare att ingå att stödja kommuner och regioner i deras arbete att kartlägga förekomst av hedersvåld. Det saknas därför anledning för utskottet att vidta några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför yrkandet.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 17, 18, 20 och 21. Läs betänkandet

Som framkommit ovan togs frågan om hur straffbestämmelsen om informella barnäktenskap förhåller sig till det faktum att det är tillåtet för barn över 15 år att, med vårdnadshavarens samtycke, leva i en samborelation upp i motiven till införandet av barnäktenskapsbrottet. Vidare aviseras i Tidöavtalet att myndigheternas arbete mot hedersrelaterat förtryck ska effektiviseras. Det har enligt utskottets mening inte framkommit någon omständighet som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar vad gäller bl.a. nolltolerans för informella barnäktenskap. Motionerna 2022/23:881 (C) yrkande 2 och 2022/23:949 (SD) yrkande 33 avstyrks.

Utskottet ser allvarligt på att flickor och kvinnor utsätts för oskuldskontroller och att det genomförs oskuldsoperationer och utfärdas oskuldsintyg. Som framgår ovan har en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som innebär en kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer. En sådan kriminalisering aviseras även i Tidöavtalet. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att föreslå ett tillkännagivande om detta till regeringen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:146 (S), 2022/23:1285 (S), 2022/23:1989 (M) yrkandena 1 och 3, 2022/23:2139 (S) yrkande 52 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 100.

Som framgår ovan är MUCF:s rapport om unga hbtq-personers utsatthet för s.k. omvändelseterapi under beredning inom Regeringskansliet. Utskottet noterar också att det aviserats i Tidöavtalet att man ska utreda behovet av lagändringar i syfte att s.k. omvändelseterapi under hot eller att på annat sätt tvinga någon att försöka förändra sin sexuella läggning ska vara förbjudet. Utskottet är med anledning av detta inte berett att nu föreslå ett tillkännagivande till regeringen om att kriminalisera omvändelseförsök. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:807 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 53.

Utskottet anser inte att det framkommit tillräckliga skäl för att införa ett förbud mot utomrättsliga kvinnoförnedrande eller hedersrelaterade rättegångar som föreslås i motion 2022/23:725 (L) yrkande 1. Motionsyrkandet avslås.

I motion 2022/23:725 (L) yrkande 2 anförs att pojkars utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck bör kartläggas. Utskottet konstaterar att det nationella kompetenscentrum som har inrättats vid Länsstyrelsen i Östergötlands län har i uppdrag att regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige samt utvecklingen av samhällets insatser på området. Det kommer vidare att ingå att stödja kommuner och regioner i deras arbete att kartlägga förekomst av hedersvåld. Det saknas därför anledning för utskottet att vidta några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför yrkandet.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 17, 18, 19 och 21. Läs betänkandet

Som framkommit ovan togs frågan om hur straffbestämmelsen om informella barnäktenskap förhåller sig till det faktum att det är tillåtet för barn över 15 år att, med vårdnadshavarens samtycke, leva i en samborelation upp i motiven till införandet av barnäktenskapsbrottet. Vidare aviseras i Tidöavtalet att myndigheternas arbete mot hedersrelaterat förtryck ska effektiviseras. Det har enligt utskottets mening inte framkommit någon omständighet som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar vad gäller bl.a. nolltolerans för informella barnäktenskap. Motionerna 2022/23:881 (C) yrkande 2 och 2022/23:949 (SD) yrkande 33 avstyrks.

Utskottet ser allvarligt på att flickor och kvinnor utsätts för oskuldskontroller och att det genomförs oskuldsoperationer och utfärdas oskuldsintyg. Som framgår ovan har en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som innebär en kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer. En sådan kriminalisering aviseras även i Tidöavtalet. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att föreslå ett tillkännagivande om detta till regeringen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:146 (S), 2022/23:1285 (S), 2022/23:1989 (M) yrkandena 1 och 3, 2022/23:2139 (S) yrkande 52 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 100.

Som framgår ovan är MUCF:s rapport om unga hbtq-personers utsatthet för s.k. omvändelseterapi under beredning inom Regeringskansliet. Utskottet noterar också att det aviserats i Tidöavtalet att man ska utreda behovet av lagändringar i syfte att s.k. omvändelseterapi under hot eller att på annat sätt tvinga någon att försöka förändra sin sexuella läggning ska vara förbjudet. Utskottet är med anledning av detta inte berett att nu föreslå ett tillkännagivande till regeringen om att kriminalisera omvändelseförsök. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:807 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 53.

Utskottet anser inte att det framkommit tillräckliga skäl för att införa ett förbud mot utomrättsliga kvinnoförnedrande eller hedersrelaterade rättegångar som föreslås i motion 2022/23:725 (L) yrkande 1. Motionsyrkandet avslås.

I motion 2022/23:725 (L) yrkande 2 anförs att pojkars utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck bör kartläggas. Utskottet konstaterar att det nationella kompetenscentrum som har inrättats vid Länsstyrelsen i Östergötlands län har i uppdrag att regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige samt utvecklingen av samhällets insatser på området. Det kommer vidare att ingå att stödja kommuner och regioner i deras arbete att kartlägga förekomst av hedersvåld. Det saknas därför anledning för utskottet att vidta några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför yrkandet.

Ur avsnittet "Hedersrelaterat våld och förtryck m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 17, 18, 19 och 20. Läs betänkandet

Som framgår ovan pågår en omfattande översyn av kontaktförbudslagstiftningen. Utredningen om en översyn av kontaktförbudslagstiftningen ska redovisa sitt betänkande senast den 7 februari 2024. Utskottet noterar också att det i Tidöavtalet har aviserats att för att öka brottsoffrens skydd och rörelsefrihet ska det geografiska området för kontaktförbud utökas kraftigt vid en särskilt allvarlig hotbild, och i vissa fall kunna omfatta hela kommuner eller motsvarande. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något nytt tillkännagivande till regeringen om utfärdande av kontaktförbud m.m., fotboja i samband med kontaktförbud och utökat geografiskt område för särskilt utvidgade kontaktförbud. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:883 (C) yrkandena 21, 26–28 och 73, 2022/23:958 (SD) yrkande 7, 2022/23:1673 (C) yrkandena 65, 66, 71 och 72, 2022/23:1680 (C) yrkande 3, 2022/23:2139 (S) yrkandena 40, 49 och 62 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 114.

Ur avsnittet "Kontaktförbud m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan klargjordes det i samband med att brottsofferdirektivet genomfördes i svensk rätt att den som har utsatts för brott så snart som möjligt ska få information om vilka skyddsåtgärder som finns och om möjligheten till alternativt boende. Vidare ska Polismyndigheten göra en individuell skyddsbedömning för att fastställa om målsäganden har behov av särskilda skyddsåtgärder. Utskottet noterar också att det i Tidöavtalet aviserats att ökade insatser ska göras för att brottsoffer och potentiella brottsoffer ska ha full kännedom om sina rättigheter och om möjligheter till hjälp och stöd. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå några sådana tillkännagivanden om stärkt skydd för brottsoffer som efterfrågas i motionerna 2022/23:359 (C) yrkande 18, 2022/23:863 (C) yrkande 38 och 2022/23:2139 (S) yrkande 69. Motionerna avstyrks.

I motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 7 och 2022/23:1673 (C) yrkande 52 föreslås att den som är våldsutsatt och gör en anmälan om brott i nära relation ska få brottsofferstöd inom ett dygn från polisanmälan. Utskottet konstaterar att målsättningen i den nationella strategin för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor – att uppnå en förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn – innefattar ett stärkt brottsofferstöd (se avsnittet Våld i nära relationer s. 16 f.). Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning till att ta något sådant initiativ som föreslås i motionerna och motionsyrkandena avstyrks därför.

I motion 2022/23:1882 (C) yrkande 23 efterfrågas en förstärkt kapacitet hos civilsamhällesorganisationer som stöttar hatbrottsoffer. Utskottet noterar, som framgår ovan, att regeringen beslutat att Statskontoret ska följa upp och analysera den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. I den nationella planen ingår bl.a. det civila samhället som en del i inriktningen av arbetet mot rasism och hatbrott. Statskontoret ska senast den 15 juni 2023 redovisa uppdraget till regeringen. Utskottet är med anledning av detta inte berett att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom motionärernas förslag i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 83 om att stärka rättigheterna för personer som utsätts för sexualbrott genom att i bestämmelsen om våldtäkt i 6 kap. 1 § brottsbalken lägga till ersättning som en omständighet som innebär att en person aldrig kan anses frivilligt delta i ett samlag. Motionsyrkandena avstyrks därför.

I motion 2022/23:864 (C) yrkande 32 föreslås att sexualbrottsoffer i hela landet ska ha rätt till särskilt anpassat stöd. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten ansvarar för att lämna information till brottsoffer och att även socialnämnden ska verka för att de som har utsatts för brott får stöd och hjälp. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå något tillkännagivande till regeringen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

När det gäller frågan om målsägandestatus för offer för köp av sexuell tjänst vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 53, 2022/23:1673 (C) yrkande 104 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 84.

I motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 57 och 2022/23:1673 (C) yrkande 108 efterfrågas uppsökande arbete online för att identifiera och erbjuda stöd till sexköpsoffer. Utskottet, som noterar att Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att stärka sitt förebyggande arbete och göra insatser för att säkra skydd och stöd till utsatta inom prostitution och människohandel, är inte berett att ställa sig bakom det begärda tillkännagivandet och avstyrker motionsyrkandena.

I motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 59 och 2022/23:1673 (C) yrkande 109 föreslås förebyggande insatser mot sexuell exploatering för att minska efterfrågan på sexuella tjänster. Utskottet noterar att regeringen har avsatt medel under 2021–2023 genom uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten för att stärka arbetet mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom de begärda tillkännagivandena och avstyrker motionerna.

Utskottet ser inte heller anledning att ta initiativ med anledning av förslaget om att de människor som sysslar med människohandel ska straffas och kvinnor som är offer för prostitution ska ges det stöd de behöver. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2139 (S) yrkande 64.

I motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 88 föreslås att brottsoffer i ärenden där förövaren är under 15 år ska få ett bättre juridiskt stöd under processen. Som framgår ovan beslutade regeringen den 9 mars 2023 om propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. I propositionen föreslår regeringen bl.a. att ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och behandlas i betänkande 2022/23:JuU21. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, gett i uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att öka kunskapen om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter, med fokus på kvinnor och barn. Jämställdhetsmyndigheten har i sin delredovisning pekat på brister och gett rekommendationer för långsiktigt arbete. Myndigheten ska slutredovisa uppdraget senast den 31 mars 2023. Mot bakgrund av Jämställdhetsmyndighetens arbete finns det enligt utskottet inte anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande till regeringen som begärs i motion 2022/23:1217 (V) yrkande 12 om en översyn av livsvillkoren för de kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Stärkt skydd till brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkterna 27 och 35. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan klargjordes det i samband med att brottsofferdirektivet genomfördes i svensk rätt att den som har utsatts för brott så snart som möjligt ska få information om vilka skyddsåtgärder som finns och om möjligheten till alternativt boende. Vidare ska Polismyndigheten göra en individuell skyddsbedömning för att fastställa om målsäganden har behov av särskilda skyddsåtgärder. Utskottet noterar också att det i Tidöavtalet aviserats att ökade insatser ska göras för att brottsoffer och potentiella brottsoffer ska ha full kännedom om sina rättigheter och om möjligheter till hjälp och stöd. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå några sådana tillkännagivanden om stärkt skydd för brottsoffer som efterfrågas i motionerna 2022/23:359 (C) yrkande 18, 2022/23:863 (C) yrkande 38 och 2022/23:2139 (S) yrkande 69. Motionerna avstyrks.

I motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 7 och 2022/23:1673 (C) yrkande 52 föreslås att den som är våldsutsatt och gör en anmälan om brott i nära relation ska få brottsofferstöd inom ett dygn från polisanmälan. Utskottet konstaterar att målsättningen i den nationella strategin för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor – att uppnå en förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn – innefattar ett stärkt brottsofferstöd (se avsnittet Våld i nära relationer s. 16 f.). Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning till att ta något sådant initiativ som föreslås i motionerna och motionsyrkandena avstyrks därför.

I motion 2022/23:1882 (C) yrkande 23 efterfrågas en förstärkt kapacitet hos civilsamhällesorganisationer som stöttar hatbrottsoffer. Utskottet noterar, som framgår ovan, att regeringen beslutat att Statskontoret ska följa upp och analysera den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. I den nationella planen ingår bl.a. det civila samhället som en del i inriktningen av arbetet mot rasism och hatbrott. Statskontoret ska senast den 15 juni 2023 redovisa uppdraget till regeringen. Utskottet är med anledning av detta inte berett att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom motionärernas förslag i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 83 om att stärka rättigheterna för personer som utsätts för sexualbrott genom att i bestämmelsen om våldtäkt i 6 kap. 1 § brottsbalken lägga till ersättning som en omständighet som innebär att en person aldrig kan anses frivilligt delta i ett samlag. Motionsyrkandena avstyrks därför.

I motion 2022/23:864 (C) yrkande 32 föreslås att sexualbrottsoffer i hela landet ska ha rätt till särskilt anpassat stöd. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten ansvarar för att lämna information till brottsoffer och att även socialnämnden ska verka för att de som har utsatts för brott får stöd och hjälp. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå något tillkännagivande till regeringen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

När det gäller frågan om målsägandestatus för offer för köp av sexuell tjänst vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 53, 2022/23:1673 (C) yrkande 104 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 84.

I motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 57 och 2022/23:1673 (C) yrkande 108 efterfrågas uppsökande arbete online för att identifiera och erbjuda stöd till sexköpsoffer. Utskottet, som noterar att Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att stärka sitt förebyggande arbete och göra insatser för att säkra skydd och stöd till utsatta inom prostitution och människohandel, är inte berett att ställa sig bakom det begärda tillkännagivandet och avstyrker motionsyrkandena.

I motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 59 och 2022/23:1673 (C) yrkande 109 föreslås förebyggande insatser mot sexuell exploatering för att minska efterfrågan på sexuella tjänster. Utskottet noterar att regeringen har avsatt medel under 2021–2023 genom uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten för att stärka arbetet mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom de begärda tillkännagivandena och avstyrker motionerna.

Utskottet ser inte heller anledning att ta initiativ med anledning av förslaget om att de människor som sysslar med människohandel ska straffas och kvinnor som är offer för prostitution ska ges det stöd de behöver. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2139 (S) yrkande 64.

I motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 88 föreslås att brottsoffer i ärenden där förövaren är under 15 år ska få ett bättre juridiskt stöd under processen. Som framgår ovan beslutade regeringen den 9 mars 2023 om propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. I propositionen föreslår regeringen bl.a. att ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och behandlas i betänkande 2022/23:JuU21. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, gett i uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att öka kunskapen om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter, med fokus på kvinnor och barn. Jämställdhetsmyndigheten har i sin delredovisning pekat på brister och gett rekommendationer för långsiktigt arbete. Myndigheten ska slutredovisa uppdraget senast den 31 mars 2023. Mot bakgrund av Jämställdhetsmyndighetens arbete finns det enligt utskottet inte anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande till regeringen som begärs i motion 2022/23:1217 (V) yrkande 12 om en översyn av livsvillkoren för de kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Stärkt skydd till brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkterna 25 och 35. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

I motion 2022/23:1673 (C) yrkande 110 efterfrågas en förstärkning av det brottsförebyggande arbetet och forskningen om vård och behandling av personer som dömts för sexualbrott. Som framgår ovan har socialtjänstlagen ändrats så att det sedan den 1 augusti 2021 hör till socialnämndens uppgifter att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Utskottet konstaterar även att länsstyrelserna och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram information och vägledning om socialtjänstens nya ansvar för att arbeta återfallsförebyggande. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och anser att det saknas skäl att vidta någon sådan åtgärd som motionärerna efterfrågar. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller den nationella stödtelefonen konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten. Det saknas därför anledning för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 61 och 2022/23:1673 (C) yrkande 111.

Som framgår ovan av avsnittet om våld i nära relationer har Åklagarmyndigheten i samarbete med Polismyndigheten genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Utskottet utgår från att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, bl.a. utifrån de iakttagelser som man gjort, utvecklar sin verksamhet och arbetar för att det ska finnas rätt kompetens bland medarbetarna i hela landet. Det har enligt utskottets bedömning inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar när det gäller specialiserade utredare och tillgång till åklagare med specifik kompetens. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 yrkandena 62 och 63 samt 2022/23:1673 (C) yrkandena 112 och 113.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ för att både jurist- och nämndemannadomare som dömer i sexualbrottsmål ska ha genomgått särskild utbildning om sexualbrott på det sätt som efterfrågas i motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 64, 2022/23:864 (C) yrkande 33 och 2022/23:1673 (C) yrkande 114. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Sexualbrott m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 43, 45, 50, 53 och 56. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 32, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 33, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 37, 39, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Som framgår ovan fattade regeringen den 9 mars 2023 beslut om lagrådsremissen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2023. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något nytt tillkännagivande till regeringen om stöd till medier och utsatta journalister. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:862 (C) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1673 (C) yrkandena 18 och 20 samt 2022/23:1882 (C) yrkandena 6 och 7.

När det gäller stöd till förtroendevalda som utsätts för hot eller stärkt medarbetarskydd inom socialtjänsten m.m. har bl.a. det straffrättsliga skyddet nyligen förstärkts. Frågan har även uppmärksammats i flera myndighetsuppdrag. Utskottet anser bl.a. mot denna bakgrund att det inte finns skäl för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:152 (S) och 2022/23:1882 (C) yrkande 35.

Ur avsnittet "Stöd till journalister, förtroendevalda m.fl." i betänkandet, som även gäller punkt 36. Läs betänkandet

Som framgår ovan klargjordes det i samband med att brottsofferdirektivet genomfördes i svensk rätt att den som har utsatts för brott så snart som möjligt ska få information om vilka skyddsåtgärder som finns och om möjligheten till alternativt boende. Vidare ska Polismyndigheten göra en individuell skyddsbedömning för att fastställa om målsäganden har behov av särskilda skyddsåtgärder. Utskottet noterar också att det i Tidöavtalet aviserats att ökade insatser ska göras för att brottsoffer och potentiella brottsoffer ska ha full kännedom om sina rättigheter och om möjligheter till hjälp och stöd. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå några sådana tillkännagivanden om stärkt skydd för brottsoffer som efterfrågas i motionerna 2022/23:359 (C) yrkande 18, 2022/23:863 (C) yrkande 38 och 2022/23:2139 (S) yrkande 69. Motionerna avstyrks.

I motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 7 och 2022/23:1673 (C) yrkande 52 föreslås att den som är våldsutsatt och gör en anmälan om brott i nära relation ska få brottsofferstöd inom ett dygn från polisanmälan. Utskottet konstaterar att målsättningen i den nationella strategin för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor – att uppnå en förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn – innefattar ett stärkt brottsofferstöd (se avsnittet Våld i nära relationer s. 16 f.). Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning till att ta något sådant initiativ som föreslås i motionerna och motionsyrkandena avstyrks därför.

I motion 2022/23:1882 (C) yrkande 23 efterfrågas en förstärkt kapacitet hos civilsamhällesorganisationer som stöttar hatbrottsoffer. Utskottet noterar, som framgår ovan, att regeringen beslutat att Statskontoret ska följa upp och analysera den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. I den nationella planen ingår bl.a. det civila samhället som en del i inriktningen av arbetet mot rasism och hatbrott. Statskontoret ska senast den 15 juni 2023 redovisa uppdraget till regeringen. Utskottet är med anledning av detta inte berett att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom motionärernas förslag i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 83 om att stärka rättigheterna för personer som utsätts för sexualbrott genom att i bestämmelsen om våldtäkt i 6 kap. 1 § brottsbalken lägga till ersättning som en omständighet som innebär att en person aldrig kan anses frivilligt delta i ett samlag. Motionsyrkandena avstyrks därför.

I motion 2022/23:864 (C) yrkande 32 föreslås att sexualbrottsoffer i hela landet ska ha rätt till särskilt anpassat stöd. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten ansvarar för att lämna information till brottsoffer och att även socialnämnden ska verka för att de som har utsatts för brott får stöd och hjälp. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå något tillkännagivande till regeringen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

När det gäller frågan om målsägandestatus för offer för köp av sexuell tjänst vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 53, 2022/23:1673 (C) yrkande 104 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 84.

I motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 57 och 2022/23:1673 (C) yrkande 108 efterfrågas uppsökande arbete online för att identifiera och erbjuda stöd till sexköpsoffer. Utskottet, som noterar att Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att stärka sitt förebyggande arbete och göra insatser för att säkra skydd och stöd till utsatta inom prostitution och människohandel, är inte berett att ställa sig bakom det begärda tillkännagivandet och avstyrker motionsyrkandena.

I motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 59 och 2022/23:1673 (C) yrkande 109 föreslås förebyggande insatser mot sexuell exploatering för att minska efterfrågan på sexuella tjänster. Utskottet noterar att regeringen har avsatt medel under 2021–2023 genom uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten för att stärka arbetet mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom de begärda tillkännagivandena och avstyrker motionerna.

Utskottet ser inte heller anledning att ta initiativ med anledning av förslaget om att de människor som sysslar med människohandel ska straffas och kvinnor som är offer för prostitution ska ges det stöd de behöver. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2139 (S) yrkande 64.

I motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 88 föreslås att brottsoffer i ärenden där förövaren är under 15 år ska få ett bättre juridiskt stöd under processen. Som framgår ovan beslutade regeringen den 9 mars 2023 om propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. I propositionen föreslår regeringen bl.a. att ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och behandlas i betänkande 2022/23:JuU21. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, gett i uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att öka kunskapen om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter, med fokus på kvinnor och barn. Jämställdhetsmyndigheten har i sin delredovisning pekat på brister och gett rekommendationer för långsiktigt arbete. Myndigheten ska slutredovisa uppdraget senast den 31 mars 2023. Mot bakgrund av Jämställdhetsmyndighetens arbete finns det enligt utskottet inte anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande till regeringen som begärs i motion 2022/23:1217 (V) yrkande 12 om en översyn av livsvillkoren för de kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Stärkt skydd till brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkterna 25 och 27. Läs betänkandet

Som framgår ovan fattade regeringen den 9 mars 2023 beslut om lagrådsremissen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2023. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att nu föreslå något nytt tillkännagivande till regeringen om stöd till medier och utsatta journalister. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:862 (C) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1673 (C) yrkandena 18 och 20 samt 2022/23:1882 (C) yrkandena 6 och 7.

När det gäller stöd till förtroendevalda som utsätts för hot eller stärkt medarbetarskydd inom socialtjänsten m.m. har bl.a. det straffrättsliga skyddet nyligen förstärkts. Frågan har även uppmärksammats i flera myndighetsuppdrag. Utskottet anser bl.a. mot denna bakgrund att det inte finns skäl för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:152 (S) och 2022/23:1882 (C) yrkande 35.

Ur avsnittet "Stöd till journalister, förtroendevalda m.fl." i betänkandet, som även gäller punkt 34. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 44, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

Utskottet ser allvarligt på näthat och anser att det är viktigt att åtgärder vidtas. Utskottet anser dock inte att det framkommit tillräckliga skäl att ta initiativ för att det ska bli enklare att utreda hat och hot på nätet som föreslås i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 80, för en utredning om krafttag mot näthat som efterfrågas i motion 2022/23:1608 (C) eller för en översyn av hur svensk lagstiftning bättre kan tillämpas på hat som utövas genom kriminaliserat beteende på nätet som föreslås i motion 2022/23:1035 (S). Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Näthat" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett antal myndigheter, som framgår ovan, har i uppdrag av regeringen att samverka för att motverka arbetslivskriminalitet. I uppdraget ingår även att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas skäl för regeringen att ta fram en handlingsplan för hur man ska bekämpa den olagliga arbetskraften och att studera hur andra länder i EU har löst problem med olaglig arbetskraft och vad man vidtagit för åtgärder. Motion 2022/23:1908 (M) yrkandena 2 och 4 avstyrks därför.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om pepparsprej för personskydd och finner således att det inte finns skäl att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:824 (M) och 2022/23:887 (SD). Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Olaglig arbetskraft och pepparsprej för personskydd" i betänkandet, som även gäller punkt 42. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett antal myndigheter, som framgår ovan, har i uppdrag av regeringen att samverka för att motverka arbetslivskriminalitet. I uppdraget ingår även att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas skäl för regeringen att ta fram en handlingsplan för hur man ska bekämpa den olagliga arbetskraften och att studera hur andra länder i EU har löst problem med olaglig arbetskraft och vad man vidtagit för åtgärder. Motion 2022/23:1908 (M) yrkandena 2 och 4 avstyrks därför.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om pepparsprej för personskydd och finner således att det inte finns skäl att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:824 (M) och 2022/23:887 (SD). Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Olaglig arbetskraft och pepparsprej för personskydd" i betänkandet, som även gäller punkt 41. Läs betänkandet

I motion 2022/23:1673 (C) yrkande 110 efterfrågas en förstärkning av det brottsförebyggande arbetet och forskningen om vård och behandling av personer som dömts för sexualbrott. Som framgår ovan har socialtjänstlagen ändrats så att det sedan den 1 augusti 2021 hör till socialnämndens uppgifter att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Utskottet konstaterar även att länsstyrelserna och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram information och vägledning om socialtjänstens nya ansvar för att arbeta återfallsförebyggande. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och anser att det saknas skäl att vidta någon sådan åtgärd som motionärerna efterfrågar. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller den nationella stödtelefonen konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten. Det saknas därför anledning för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 61 och 2022/23:1673 (C) yrkande 111.

Som framgår ovan av avsnittet om våld i nära relationer har Åklagarmyndigheten i samarbete med Polismyndigheten genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Utskottet utgår från att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, bl.a. utifrån de iakttagelser som man gjort, utvecklar sin verksamhet och arbetar för att det ska finnas rätt kompetens bland medarbetarna i hela landet. Det har enligt utskottets bedömning inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar när det gäller specialiserade utredare och tillgång till åklagare med specifik kompetens. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 yrkandena 62 och 63 samt 2022/23:1673 (C) yrkandena 112 och 113.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ för att både jurist- och nämndemannadomare som dömer i sexualbrottsmål ska ha genomgått särskild utbildning om sexualbrott på det sätt som efterfrågas i motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 64, 2022/23:864 (C) yrkande 33 och 2022/23:1673 (C) yrkande 114. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Sexualbrott m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 29, 45, 50, 53 och 56. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 47, 52 och 55. Läs betänkandet

I motion 2022/23:1673 (C) yrkande 110 efterfrågas en förstärkning av det brottsförebyggande arbetet och forskningen om vård och behandling av personer som dömts för sexualbrott. Som framgår ovan har socialtjänstlagen ändrats så att det sedan den 1 augusti 2021 hör till socialnämndens uppgifter att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Utskottet konstaterar även att länsstyrelserna och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram information och vägledning om socialtjänstens nya ansvar för att arbeta återfallsförebyggande. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och anser att det saknas skäl att vidta någon sådan åtgärd som motionärerna efterfrågar. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller den nationella stödtelefonen konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten. Det saknas därför anledning för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 61 och 2022/23:1673 (C) yrkande 111.

Som framgår ovan av avsnittet om våld i nära relationer har Åklagarmyndigheten i samarbete med Polismyndigheten genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Utskottet utgår från att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, bl.a. utifrån de iakttagelser som man gjort, utvecklar sin verksamhet och arbetar för att det ska finnas rätt kompetens bland medarbetarna i hela landet. Det har enligt utskottets bedömning inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar när det gäller specialiserade utredare och tillgång till åklagare med specifik kompetens. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 yrkandena 62 och 63 samt 2022/23:1673 (C) yrkandena 112 och 113.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ för att både jurist- och nämndemannadomare som dömer i sexualbrottsmål ska ha genomgått särskild utbildning om sexualbrott på det sätt som efterfrågas i motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 64, 2022/23:864 (C) yrkande 33 och 2022/23:1673 (C) yrkande 114. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Sexualbrott m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 29, 43, 50, 53 och 56. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och finner inte skäl att ge Polismyndigheten i uppdrag att organisera arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i nära samarbete med socialtjänst och ideella organisationer på området eller att se över polisens samarbete med regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel i samtliga polisregioner och ta fram en handlingsplan för att stärka samarbetet i syfte att ge utsatta personer skydd och stöd. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkandena 18 och 19.

Utskottet ser allvarligt på sexhandel och att digitala plattformar sprider sexuella övergrepp. Det är därför positivt att Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi har tillsatts. Enligt utskottet bör utredningens arbete inte föregripas. Utskottet är därför inte berett att ta några sådana initiativ som motionärerna föreslår om att bl.a. kartlägga pornografins skadeverkningar och koppling till organiserad brottslighet samt digitala plattformar vid sexhandel och pornografi. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:274 (S), 2022/23:574 (S), 2022/23:813 (S), 2022/23:863 (C) yrkande 55, 2022/23:864 (C) yrkandena 40 och 41, 2022/23:1117 (KD) yrkande 3, 2022/23:1217 (V) yrkande 17, 2022/23:1673 (C) yrkande 106, 2022/23:1678 (C) yrkandena 1–3, 2022/23:1889 (C) yrkande 3, 2022/23:2006 (M), 2022/23:2260 (MP) yrkandena 9 och 10 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 82.

Ur avsnittet "Sexhandel och pornografi" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14 och 48. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 52 och 55. Läs betänkandet

Efter riksdagens tidigare tillkännagivanden om vikten av att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det samt att en nationell plan för barnahusens verksamhet ska tas fram för att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet de bor, har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att överväga bl.a. dessa frågor samt lämna förslag till en samlad strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn den närmaste tioårsperioden.

Som framgår ovan redovisades uppdraget i januari 2023 genom betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att utredningen tar ett helhetsgrepp på flera frågor som rör unga brottsoffer. Enligt utskottets uppfattning finns det därför inte nu skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av de motionsyrkanden som rör barnahus, stöd till unga brottsoffer, kunskaper inom rättsväsendet vid brott riktade mot barn, återkommande vålds- och fridskränkningar av närstående barn, brottsofferutsagor vid barnpornografibrott, medling i samband med brottmål och handläggning av brottsutredningar där barn är brottsoffer. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:62 (SD), 2022/23:863 (C) yrkande 48, 2022/23:864 (C) yrkandena 1 och 2, 7–11 och 13, 2022/23:894 (C) yrkande 37, 2022/23:1117 (KD) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1217 (V) yrkandena 9 och 21, 2022/23:1889 (C) yrkandena 4 och 5, 2022/23:2139 (S) yrkande 45 och 2022/23:2260 (MP) yrkande 4.

Ur avsnittet "Unga brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkt 51. Läs betänkandet

I motion 2022/23:1673 (C) yrkande 110 efterfrågas en förstärkning av det brottsförebyggande arbetet och forskningen om vård och behandling av personer som dömts för sexualbrott. Som framgår ovan har socialtjänstlagen ändrats så att det sedan den 1 augusti 2021 hör till socialnämndens uppgifter att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Utskottet konstaterar även att länsstyrelserna och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram information och vägledning om socialtjänstens nya ansvar för att arbeta återfallsförebyggande. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och anser att det saknas skäl att vidta någon sådan åtgärd som motionärerna efterfrågar. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller den nationella stödtelefonen konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten. Det saknas därför anledning för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 61 och 2022/23:1673 (C) yrkande 111.

Som framgår ovan av avsnittet om våld i nära relationer har Åklagarmyndigheten i samarbete med Polismyndigheten genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Utskottet utgår från att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, bl.a. utifrån de iakttagelser som man gjort, utvecklar sin verksamhet och arbetar för att det ska finnas rätt kompetens bland medarbetarna i hela landet. Det har enligt utskottets bedömning inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar när det gäller specialiserade utredare och tillgång till åklagare med specifik kompetens. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 yrkandena 62 och 63 samt 2022/23:1673 (C) yrkandena 112 och 113.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ för att både jurist- och nämndemannadomare som dömer i sexualbrottsmål ska ha genomgått särskild utbildning om sexualbrott på det sätt som efterfrågas i motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 64, 2022/23:864 (C) yrkande 33 och 2022/23:1673 (C) yrkande 114. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Sexualbrott m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 29, 43, 45, 53 och 56. Läs betänkandet

Efter riksdagens tidigare tillkännagivanden om vikten av att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det samt att en nationell plan för barnahusens verksamhet ska tas fram för att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet de bor, har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att överväga bl.a. dessa frågor samt lämna förslag till en samlad strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn den närmaste tioårsperioden.

Som framgår ovan redovisades uppdraget i januari 2023 genom betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att utredningen tar ett helhetsgrepp på flera frågor som rör unga brottsoffer. Enligt utskottets uppfattning finns det därför inte nu skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av de motionsyrkanden som rör barnahus, stöd till unga brottsoffer, kunskaper inom rättsväsendet vid brott riktade mot barn, återkommande vålds- och fridskränkningar av närstående barn, brottsofferutsagor vid barnpornografibrott, medling i samband med brottmål och handläggning av brottsutredningar där barn är brottsoffer. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:62 (SD), 2022/23:863 (C) yrkande 48, 2022/23:864 (C) yrkandena 1 och 2, 7–11 och 13, 2022/23:894 (C) yrkande 37, 2022/23:1117 (KD) yrkandena 4 och 5, 2022/23:1217 (V) yrkandena 9 och 21, 2022/23:1889 (C) yrkandena 4 och 5, 2022/23:2139 (S) yrkande 45 och 2022/23:2260 (MP) yrkande 4.

Ur avsnittet "Unga brottsoffer" i betänkandet, som även gäller punkt 49. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen tidigare riktat flera tillkännagivanden till regeringen i de frågor som tas upp i motionerna som behandlas i detta avsnitt. Det pågår också ett omfattande arbete i många av frågorna.

Riksdagen tillkännagav såväl 2021 som 2022 att en utredning bör tillsättas om dödligt våld i nära relationer som tittar närmare på varför hjälpsökande och sedermera våldsdödade fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården. Som framgår ovan genomför Socialstyrelsen utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Utredningarna är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. Genom Socialstyrelsens redovisning 2022 har också de tidigare tillkännagivandena bedömts som tillgodosedda. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ till den typ av utredningar och andra åtgärder vid fall av dödligt våld i nära relationer som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 6, 2022/23:958 (SD) yrkande 5, 2022/23:1673 (C) yrkande 51, 2022/23:1751 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 65. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Regeringen har, som framgår ovan, aviserat att den utvärderar den nationella strategin för perioden 2017–2026, gör en ny problemanalys och har påbörjat ett åtgärdsprogram för perioden 2024–2026. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det omfattande arbete som bedrivs när det gäller frågor om våld i nära relationer, saknas det enligt utskottet skäl för riksdagen att ta initiativ till att tillsätta en ny kvinnofridskommission eller att utveckla sluta slå-programmet på det sätt som föreslås i motionerna 2022/23:1217 (V) yrkandena 10 och 15 samt 2022/23:2139 (S) yrkande 56. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Som framgår ovan har NCK fått extra resurser i budgetpropositionen för 2022 och 2023. Verksamheten är etablerad och har öppet dygnet runt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det övriga arbete som bedrivs på området, vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och är således inte berett att ställa sig bakom förslag till tillkännagivanden om att inrätta en akut hjälplinje, om en utveckling av lokala trygghetsteam och om att se över möjligheten att samla specialistkompetens på särskilda stödcenter för vuxna Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 (V) yrkande 13, 14 och 16.

Initiativ Gryning är ett arbetssätt mot våld i nära relationer som bedrivs av Polismyndigheten i Region Stockholm. I motionerna 2022/23:1196 (S) och 2022/23:2139 (S) yrkande 57 föreslås att arbetssättet ska genomföras i hela landet. Utskottet konstaterar att Polismyndigheten 2019 slog fast att polisen ska intensifiera sitt arbete för särskilt utsatta brottsoffer. Utskottet anser att vilket arbetssätt olika regioner inom Polismyndigheten använder för att arbeta mot våld i nära relationer bör bedömas av myndigheten själv. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om att tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser när det gäller psykiskt våld ska förstärkas på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:2277 (MP) yrkande 108. Motionsyrkandet avstyrks.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i samarbete genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Syftet med granskningen var att bl.a. analysera om handläggningen motsvarar de krav som kan ställas och om det finns systematiska brister i arbetet. Under 2020 började Polismyndigheten använda metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt samt genomföra tidig bevissäkring. Dessutom gjorde myndigheten under 2020 riktade kompetenshöjande insatser till nyckelfunktioner inom brottsutredande verksamhet. Utskottet är mot denna bakgrund, i likhet med förra året, inte berett att ta några sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 2 och 2022/23:1673 (C) yrkande 47 om att det ska säkerställas att specialistkompetens inom brottsutredning av våld i nära relationer och sexualbrott ska finnas i hela landet eller, som efterfrågas, i motionerna 2022/23:883 (C) yrkande 3 och 2022/23:1673 (C) yrkande 48 om att de som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer ska ha relevant kunskap om våld i nära relationer. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller motionsyrkandena om att nuvarande och blivande domare och nämndemän ska genomgå utbildning om våld i nära relationer vidhåller utskottet vad det tidigare anfört. Utskottet anser således att det inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 65, 2022/23:883 (C) yrkande 18, 2022/23:1673 (C) yrkandena 63 och 115 samt 2022/23:2277 (MP) yrkande 119.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till att öka kunskapen hos allmänheten om vad som juridiskt räknas som brott mot närstående på det sätt som efterfrågas i motion 2022/23:958 (SD) yrkande 9 eller att uppnå jämställdhet i samhället och vidta åtgärder för att minska den utbredda otryggheten bland kvinnor som efterfrågas i motion 2022/23:957 (SD) yrkande 2. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 44, 47 och 55. Läs betänkandet

I motion 2022/23:1673 (C) yrkande 110 efterfrågas en förstärkning av det brottsförebyggande arbetet och forskningen om vård och behandling av personer som dömts för sexualbrott. Som framgår ovan har socialtjänstlagen ändrats så att det sedan den 1 augusti 2021 hör till socialnämndens uppgifter att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Utskottet konstaterar även att länsstyrelserna och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram information och vägledning om socialtjänstens nya ansvar för att arbeta återfallsförebyggande. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och anser att det saknas skäl att vidta någon sådan åtgärd som motionärerna efterfrågar. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller den nationella stödtelefonen konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten. Det saknas därför anledning för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 61 och 2022/23:1673 (C) yrkande 111.

Som framgår ovan av avsnittet om våld i nära relationer har Åklagarmyndigheten i samarbete med Polismyndigheten genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Utskottet utgår från att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, bl.a. utifrån de iakttagelser som man gjort, utvecklar sin verksamhet och arbetar för att det ska finnas rätt kompetens bland medarbetarna i hela landet. Det har enligt utskottets bedömning inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar när det gäller specialiserade utredare och tillgång till åklagare med specifik kompetens. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 yrkandena 62 och 63 samt 2022/23:1673 (C) yrkandena 112 och 113.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ för att både jurist- och nämndemannadomare som dömer i sexualbrottsmål ska ha genomgått särskild utbildning om sexualbrott på det sätt som efterfrågas i motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 64, 2022/23:864 (C) yrkande 33 och 2022/23:1673 (C) yrkande 114. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Sexualbrott m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 29, 43, 45, 50 och 56. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i fråga om att arbetssökande som har dömts för sexualbrott mot barn alltid ska nekas anställning i yrken där den huvudsakliga verksamheten riktas mot barn. Utskottet vidhåller även sin tidigare uppfattning i fråga om att se över hur lång tid grova sexualbrott mot barn finns kvar i belastningsregistret. Slutligen gör utskottet samma bedömning som tidigare om huruvida registerkontrollen ska utökas för anställda som arbetar med barn och unga. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:589 (M), 2022/23:606 (M) och 2022/23:1987 (M).

Ur avsnittet "Registerkontroll" i betänkandet. Läs betänkandet

I motion 2022/23:1673 (C) yrkande 110 efterfrågas en förstärkning av det brottsförebyggande arbetet och forskningen om vård och behandling av personer som dömts för sexualbrott. Som framgår ovan har socialtjänstlagen ändrats så att det sedan den 1 augusti 2021 hör till socialnämndens uppgifter att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Utskottet konstaterar även att länsstyrelserna och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram information och vägledning om socialtjänstens nya ansvar för att arbeta återfallsförebyggande. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och anser att det saknas skäl att vidta någon sådan åtgärd som motionärerna efterfrågar. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller den nationella stödtelefonen konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten. Det saknas därför anledning för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 61 och 2022/23:1673 (C) yrkande 111.

Som framgår ovan av avsnittet om våld i nära relationer har Åklagarmyndigheten i samarbete med Polismyndigheten genomfört en granskning inom området våld i nära relationer och sexualbrott mot vuxna. Utskottet utgår från att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, bl.a. utifrån de iakttagelser som man gjort, utvecklar sin verksamhet och arbetar för att det ska finnas rätt kompetens bland medarbetarna i hela landet. Det har enligt utskottets bedömning inte framkommit något som ger utskottet anledning att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar när det gäller specialiserade utredare och tillgång till åklagare med specifik kompetens. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:863 yrkandena 62 och 63 samt 2022/23:1673 (C) yrkandena 112 och 113.

Utskottet anser inte heller att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ för att både jurist- och nämndemannadomare som dömer i sexualbrottsmål ska ha genomgått särskild utbildning om sexualbrott på det sätt som efterfrågas i motionerna 2022/23:863 (C) yrkande 64, 2022/23:864 (C) yrkande 33 och 2022/23:1673 (C) yrkande 114. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Sexualbrott m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 29, 43, 45, 50 och 53. Läs betänkandet