Unga lagöverträdare

I den nyligen överlämnade propositionen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete föreslås att kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete regleras i lag. Enligt den nya lagen ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten och besluta om en åtgärdsplan samt ta ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Mot bakgrund av att frågan om kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet nyligen utretts anser utskottet att tillkännagivandet som motionärerna efterfrågar i motion 2022/23:863 (C) yrkande 11 delvis kan anses vara tillgodosett. Utskottet noterar också att frågan om ett utökat statligt ansvar för unga som begår allvarliga brott har aviserats i Tidöavtalet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet är vidare inte berett att ställa sig bakom yrkandena om att inrätta en särskild nationell hjälplinje för unga som lider av våldsproblematik. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:1673 (C) yrkande 77 och 2022/23:883 (C) yrkande 32.

När det gäller frågan om sociala insatsgrupper och om att sprida modellen till samtliga utsatta områden vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och anser således att det saknas anledning att ta sådana initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet menar att motionsyrkandet får anses åtminstone delvis tillgodosett genom den ovannämnda vägledningen som har tagits fram av Brå. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 yrkande 7.

Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ med anledning av förslaget om en åtgärdsplan för att bl.a. förebygga gängkriminalitet bland pojkar och unga män utan vidhåller sin tidigare uppfattning. Motion 2022/23:1217 (V) yrkande 24 avstyrks därför.

Som framgår ovan tillsatte regeringen våren 2022 en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och vissa andra statliga och kommunala myndigheter, samt enskilda huvudmän för fristående skolor. I januari 2023 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till utredningen i vilken det framkommer att utredaren bl.a. ska se över möjligheterna att införa en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att myndigheter och andra aktörer ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2022/23:2128 (S) yrkande 20 om samordnade insatser mellan skola, socialtjänst och polis för att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng.

Ur avsnittet "Brottsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6 och 9. Läs betänkandet

I den nyligen överlämnade propositionen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete föreslås att kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete regleras i lag. Enligt den nya lagen ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten och besluta om en åtgärdsplan samt ta ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Mot bakgrund av att frågan om kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet nyligen utretts anser utskottet att tillkännagivandet som motionärerna efterfrågar i motion 2022/23:863 (C) yrkande 11 delvis kan anses vara tillgodosett. Utskottet noterar också att frågan om ett utökat statligt ansvar för unga som begår allvarliga brott har aviserats i Tidöavtalet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet är vidare inte berett att ställa sig bakom yrkandena om att inrätta en särskild nationell hjälplinje för unga som lider av våldsproblematik. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:1673 (C) yrkande 77 och 2022/23:883 (C) yrkande 32.

När det gäller frågan om sociala insatsgrupper och om att sprida modellen till samtliga utsatta områden vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och anser således att det saknas anledning att ta sådana initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet menar att motionsyrkandet får anses åtminstone delvis tillgodosett genom den ovannämnda vägledningen som har tagits fram av Brå. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 yrkande 7.

Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ med anledning av förslaget om en åtgärdsplan för att bl.a. förebygga gängkriminalitet bland pojkar och unga män utan vidhåller sin tidigare uppfattning. Motion 2022/23:1217 (V) yrkande 24 avstyrks därför.

Som framgår ovan tillsatte regeringen våren 2022 en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och vissa andra statliga och kommunala myndigheter, samt enskilda huvudmän för fristående skolor. I januari 2023 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till utredningen i vilken det framkommer att utredaren bl.a. ska se över möjligheterna att införa en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att myndigheter och andra aktörer ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2022/23:2128 (S) yrkande 20 om samordnade insatser mellan skola, socialtjänst och polis för att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng.

Ur avsnittet "Brottsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6 och 9. Läs betänkandet

I den nyligen överlämnade propositionen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete föreslås att kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete regleras i lag. Enligt den nya lagen ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten och besluta om en åtgärdsplan samt ta ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Mot bakgrund av att frågan om kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet nyligen utretts anser utskottet att tillkännagivandet som motionärerna efterfrågar i motion 2022/23:863 (C) yrkande 11 delvis kan anses vara tillgodosett. Utskottet noterar också att frågan om ett utökat statligt ansvar för unga som begår allvarliga brott har aviserats i Tidöavtalet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet är vidare inte berett att ställa sig bakom yrkandena om att inrätta en särskild nationell hjälplinje för unga som lider av våldsproblematik. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:1673 (C) yrkande 77 och 2022/23:883 (C) yrkande 32.

När det gäller frågan om sociala insatsgrupper och om att sprida modellen till samtliga utsatta områden vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och anser således att det saknas anledning att ta sådana initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet menar att motionsyrkandet får anses åtminstone delvis tillgodosett genom den ovannämnda vägledningen som har tagits fram av Brå. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 yrkande 7.

Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ med anledning av förslaget om en åtgärdsplan för att bl.a. förebygga gängkriminalitet bland pojkar och unga män utan vidhåller sin tidigare uppfattning. Motion 2022/23:1217 (V) yrkande 24 avstyrks därför.

Som framgår ovan tillsatte regeringen våren 2022 en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och vissa andra statliga och kommunala myndigheter, samt enskilda huvudmän för fristående skolor. I januari 2023 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till utredningen i vilken det framkommer att utredaren bl.a. ska se över möjligheterna att införa en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att myndigheter och andra aktörer ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2022/23:2128 (S) yrkande 20 om samordnade insatser mellan skola, socialtjänst och polis för att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng.

Ur avsnittet "Brottsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 9. Läs betänkandet

Som framgår ovan har riksdagen på förslag av utskottet riktat två tillkännagivanden till regeringen om att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare bör slopas för samtliga brott. Tillkännagivandena bereds inom Regeringskansliet. I Tidöavtalet aviseras dessutom att straffrabatten för de som är över 18 år ska tas bort helt och att en utredning ska se över möjligheterna att införa en sänkning av straffmyndighetsåldern. Mot den bakgrunden saknas det anledning för riksdagen att göra några sådana tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:863 (C) yrkande 3 om att helt avskaffa den s.k. ungdomsrabatten för alla över 18 år och motion 2022/23:2119 (M) om att utreda en sänkt straffmyndighetsålder.

Ur avsnittet "Straffmätning" i betänkandet. Läs betänkandet

I den nyligen överlämnade propositionen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete föreslås att kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete regleras i lag. Enligt den nya lagen ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten och besluta om en åtgärdsplan samt ta ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Mot bakgrund av att frågan om kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet nyligen utretts anser utskottet att tillkännagivandet som motionärerna efterfrågar i motion 2022/23:863 (C) yrkande 11 delvis kan anses vara tillgodosett. Utskottet noterar också att frågan om ett utökat statligt ansvar för unga som begår allvarliga brott har aviserats i Tidöavtalet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet är vidare inte berett att ställa sig bakom yrkandena om att inrätta en särskild nationell hjälplinje för unga som lider av våldsproblematik. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:1673 (C) yrkande 77 och 2022/23:883 (C) yrkande 32.

När det gäller frågan om sociala insatsgrupper och om att sprida modellen till samtliga utsatta områden vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning och anser således att det saknas anledning att ta sådana initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet menar att motionsyrkandet får anses åtminstone delvis tillgodosett genom den ovannämnda vägledningen som har tagits fram av Brå. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:1217 yrkande 7.

Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ med anledning av förslaget om en åtgärdsplan för att bl.a. förebygga gängkriminalitet bland pojkar och unga män utan vidhåller sin tidigare uppfattning. Motion 2022/23:1217 (V) yrkande 24 avstyrks därför.

Som framgår ovan tillsatte regeringen våren 2022 en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och vissa andra statliga och kommunala myndigheter, samt enskilda huvudmän för fristående skolor. I januari 2023 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till utredningen i vilken det framkommer att utredaren bl.a. ska se över möjligheterna att införa en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att myndigheter och andra aktörer ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2022/23:2128 (S) yrkande 20 om samordnade insatser mellan skola, socialtjänst och polis för att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng.

Ur avsnittet "Brottsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Riksdagen har vid två tillfällen riktat tillkännagivanden till regeringen om möjligheter att öka omfattningen av en helghemarrest och att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs. Mot denna bakgrund, och att regeringen har aviserat att den ska tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta de frågor som tillkännagivandena avser, anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:951 (SD) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i frågan om tillämpningsområdet för ungdomsövervakning. Motion 2022/23:951 (SD) yrkande 4 avstyrks därför.

Som framgår ovan beslutade regeringen under hösten 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. I Tidöavtalet aviseras dessutom att ansvaret för de tyngst kriminella unga personerna som är föremål för frivårdspåföljder ska flyttas till Kriminalvården och att den maximala tiden för sluten ungdomsvård ska förlängas. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet ingen anledning för riksdagen att nu ta några ytterligare initiativ när det gäller frågor om ansvaret för verkställighet av påföljden sluten ungdomsvård och maximilängden för sluten ungdomsvård. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:863 (C) yrkande 29 och motion 2022/23:2139 (S) yrkande 46.

Slutligen vidhåller utskottet sin tidigare inställning och är således inte berett att ställa sig bakom yrkandet om att inkludera utbildning i straff för ungdomar. Motion 2022/23:581 (M) avstyrks.

Reservationer

1.

Ansvarsfördelning för brottsförebyggande åtgärder, punkt 1 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 11.

Ställningstagande

Kommunerna har en avgörande roll i det brottsförebyggande arbetet. Därför anser jag att en utredning ska tillsättas som ser över kommunernas ansvar i det brottsförebyggande arbetet och föreslår hur detta ansvar ska tydliggöras. I dag ansvarar kommunerna, t.ex. den kommunala socialtjänsten, för vissa uppgifter som kan behöva överföras till staten. Till exempel behöver ansvarsfördelning och insatser ses över när det gäller unga som på grund av sitt beteende återkommande omhändertas enligt LVU och unga som uppvisar ett grovt kriminellt beteende men ännu inte är straffmyndiga. Dessa unga personer kan behöva bemötas med rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella i stället för med traditionella insatser från socialtjänsten. En ny enhet för unga som begår allvarliga brott skulle därmed kunna inrättas hos Kriminalvården. En genomlysning behöver göras av vilka insatser som är verkningsfulla och vem som ska bära huvudmannaskapet för de olika insatserna.

2.

Nationell hjälplinje, punkt 2 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:883 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 32 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 77.

Ställningstagande

Jag anser att det bör inrättas en särskild nationell hjälplinje för unga som lider av våldsproblematik. Det finns många unga som själva lider av sina våldsamma och problematiska beteenden. Ofta vill dessa personer sluta med sitt våldsamma beteende, men vet inte hur de ska ta sig ur negativa tankar och beteendemönster och behöver därmed hjälp. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att tillgodose det anförda.

3.

Sociala insatsgrupper, punkt 3 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1217 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7.

Ställningstagande

Det brottsförebyggande arbetet bör, utöver generella välfärdssatsningar, också bestå i samordnade insatser mellan aktörer på både nationell, regional och lokal nivå samt även engagera och inkludera civilsamhällsaktörer, skolan och fritidsverksamheter, trossamfund och, i lämpliga fall, delar av näringslivet. Arbetet behöver vara långsiktigt och strukturerat. Det är även viktigt att fritidsledare, lärare, personal inom socialtjänsten och polisen har kunskap om gängkriminalitet och våldsbejakande extremism för att tidigt kunna upptäcka och fånga upp barn och ungdomar som ligger i riskzonen för att dras in i sådana grupperingar.

Brottsförebyggande rådet publicerade i april 2022 en vägledning till de samhällsaktörer – polisen, skolan, hälso- och sjukvård och verksamheter inom fritid m.fl. – som arbetar eller ska arbeta med målgruppen för sociala insatsgrupper. Det är välkommet att denna vägledning har tagits fram. Jag anser dock att regeringen behöver ta ett övergripande ansvar för att arbetet med sociala insatsgrupper (SIG) ska spridas till samtliga utsatta områden i hela landet.

Regeringen bör därmed ta initiativ till att inrätta lokala sociala insatsgrupper i samtliga utsatta områden i syfte att minska förekomsten av skjutningar, dödligt våld och gängkriminalitet samt öka tryggheten.

4.

Åtgärdsplan för pojkar och män, punkt 4 (V)

Ur avsnittet "Påföljder" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 11. Läs betänkandet

Riksdagen har vid två tillfällen riktat tillkännagivanden till regeringen om möjligheter att öka omfattningen av en helghemarrest och att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs. Mot denna bakgrund, och att regeringen har aviserat att den ska tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta de frågor som tillkännagivandena avser, anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:951 (SD) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i frågan om tillämpningsområdet för ungdomsövervakning. Motion 2022/23:951 (SD) yrkande 4 avstyrks därför.

Som framgår ovan beslutade regeringen under hösten 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. I Tidöavtalet aviseras dessutom att ansvaret för de tyngst kriminella unga personerna som är föremål för frivårdspåföljder ska flyttas till Kriminalvården och att den maximala tiden för sluten ungdomsvård ska förlängas. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet ingen anledning för riksdagen att nu ta några ytterligare initiativ när det gäller frågor om ansvaret för verkställighet av påföljden sluten ungdomsvård och maximilängden för sluten ungdomsvård. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:863 (C) yrkande 29 och motion 2022/23:2139 (S) yrkande 46.

Slutligen vidhåller utskottet sin tidigare inställning och är således inte berett att ställa sig bakom yrkandet om att inkludera utbildning i straff för ungdomar. Motion 2022/23:581 (M) avstyrks.

Reservationer

1.

Ansvarsfördelning för brottsförebyggande åtgärder, punkt 1 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 11.

Ställningstagande

Kommunerna har en avgörande roll i det brottsförebyggande arbetet. Därför anser jag att en utredning ska tillsättas som ser över kommunernas ansvar i det brottsförebyggande arbetet och föreslår hur detta ansvar ska tydliggöras. I dag ansvarar kommunerna, t.ex. den kommunala socialtjänsten, för vissa uppgifter som kan behöva överföras till staten. Till exempel behöver ansvarsfördelning och insatser ses över när det gäller unga som på grund av sitt beteende återkommande omhändertas enligt LVU och unga som uppvisar ett grovt kriminellt beteende men ännu inte är straffmyndiga. Dessa unga personer kan behöva bemötas med rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella i stället för med traditionella insatser från socialtjänsten. En ny enhet för unga som begår allvarliga brott skulle därmed kunna inrättas hos Kriminalvården. En genomlysning behöver göras av vilka insatser som är verkningsfulla och vem som ska bära huvudmannaskapet för de olika insatserna.

2.

Nationell hjälplinje, punkt 2 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:883 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 32 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 77.

Ställningstagande

Jag anser att det bör inrättas en särskild nationell hjälplinje för unga som lider av våldsproblematik. Det finns många unga som själva lider av sina våldsamma och problematiska beteenden. Ofta vill dessa personer sluta med sitt våldsamma beteende, men vet inte hur de ska ta sig ur negativa tankar och beteendemönster och behöver därmed hjälp. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att tillgodose det anförda.

3.

Sociala insatsgrupper, punkt 3 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1217 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7.

Ställningstagande

Det brottsförebyggande arbetet bör, utöver generella välfärdssatsningar, också bestå i samordnade insatser mellan aktörer på både nationell, regional och lokal nivå samt även engagera och inkludera civilsamhällsaktörer, skolan och fritidsverksamheter, trossamfund och, i lämpliga fall, delar av näringslivet. Arbetet behöver vara långsiktigt och strukturerat. Det är även viktigt att fritidsledare, lärare, personal inom socialtjänsten och polisen har kunskap om gängkriminalitet och våldsbejakande extremism för att tidigt kunna upptäcka och fånga upp barn och ungdomar som ligger i riskzonen för att dras in i sådana grupperingar.

Brottsförebyggande rådet publicerade i april 2022 en vägledning till de samhällsaktörer – polisen, skolan, hälso- och sjukvård och verksamheter inom fritid m.fl. – som arbetar eller ska arbeta med målgruppen för sociala insatsgrupper. Det är välkommet att denna vägledning har tagits fram. Jag anser dock att regeringen behöver ta ett övergripande ansvar för att arbetet med sociala insatsgrupper (SIG) ska spridas till samtliga utsatta områden i hela landet.

Regeringen bör därmed ta initiativ till att inrätta lokala sociala insatsgrupper i samtliga utsatta områden i syfte att minska förekomsten av skjutningar, dödligt våld och gängkriminalitet samt öka tryggheten.

4.

Åtgärdsplan för pojkar och män, punkt 4 (V)

Ur avsnittet "Påföljder" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 10. Läs betänkandet