Terrorism

Utskottet konstaterar att behovet av att utveckla arbetet mot alla former av våldsbejakande extremism och av ökade resurser till Säkerhetspolisen har uppmärksammats i rättsväsendets budget för 2023. För att öka förmågan att möta hotet från bl.a. våldsbejakande islamism föreslår regeringen även att Säkerhetspolisen tillförs ytterligare medel i vårändringsbudgeten. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om Säkerhetspolisens resurser som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 38. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om att stärka arbetet inom CVE och ge myndigheten en mer operativ roll som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 41. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Riksdagen riktade senast i april 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att införa ett nationellt avhopparprogram. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i samma fråga. Motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 42 avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att Säkerhetspolisen ska tillåtas föra register över personer som sympatiserar med terroristorganisationer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2022/23:913 (SD) yrkande 2.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Frågan om utökat informationsutbyte för att bekämpa brott har också uppmärksammats i Tidöavtalet. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:508 (SD) yrkande 2 om tillgång till hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 5 om att en haverikommission alltid ska tillsättas när Sverige drabbas av ett terrorattentat. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förebyggande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 13, 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att behovet av att utveckla arbetet mot alla former av våldsbejakande extremism och av ökade resurser till Säkerhetspolisen har uppmärksammats i rättsväsendets budget för 2023. För att öka förmågan att möta hotet från bl.a. våldsbejakande islamism föreslår regeringen även att Säkerhetspolisen tillförs ytterligare medel i vårändringsbudgeten. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om Säkerhetspolisens resurser som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 38. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om att stärka arbetet inom CVE och ge myndigheten en mer operativ roll som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 41. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Riksdagen riktade senast i april 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att införa ett nationellt avhopparprogram. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i samma fråga. Motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 42 avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att Säkerhetspolisen ska tillåtas föra register över personer som sympatiserar med terroristorganisationer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2022/23:913 (SD) yrkande 2.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Frågan om utökat informationsutbyte för att bekämpa brott har också uppmärksammats i Tidöavtalet. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:508 (SD) yrkande 2 om tillgång till hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 5 om att en haverikommission alltid ska tillsättas när Sverige drabbas av ett terrorattentat. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förebyggande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 13, 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att behovet av att utveckla arbetet mot alla former av våldsbejakande extremism och av ökade resurser till Säkerhetspolisen har uppmärksammats i rättsväsendets budget för 2023. För att öka förmågan att möta hotet från bl.a. våldsbejakande islamism föreslår regeringen även att Säkerhetspolisen tillförs ytterligare medel i vårändringsbudgeten. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om Säkerhetspolisens resurser som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 38. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om att stärka arbetet inom CVE och ge myndigheten en mer operativ roll som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 41. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Riksdagen riktade senast i april 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att införa ett nationellt avhopparprogram. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i samma fråga. Motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 42 avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att Säkerhetspolisen ska tillåtas föra register över personer som sympatiserar med terroristorganisationer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2022/23:913 (SD) yrkande 2.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Frågan om utökat informationsutbyte för att bekämpa brott har också uppmärksammats i Tidöavtalet. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:508 (SD) yrkande 2 om tillgång till hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 5 om att en haverikommission alltid ska tillsättas när Sverige drabbas av ett terrorattentat. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förebyggande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 13, 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att behovet av att utveckla arbetet mot alla former av våldsbejakande extremism och av ökade resurser till Säkerhetspolisen har uppmärksammats i rättsväsendets budget för 2023. För att öka förmågan att möta hotet från bl.a. våldsbejakande islamism föreslår regeringen även att Säkerhetspolisen tillförs ytterligare medel i vårändringsbudgeten. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om Säkerhetspolisens resurser som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 38. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om att stärka arbetet inom CVE och ge myndigheten en mer operativ roll som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 41. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Riksdagen riktade senast i april 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att införa ett nationellt avhopparprogram. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i samma fråga. Motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 42 avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att Säkerhetspolisen ska tillåtas föra register över personer som sympatiserar med terroristorganisationer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2022/23:913 (SD) yrkande 2.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Frågan om utökat informationsutbyte för att bekämpa brott har också uppmärksammats i Tidöavtalet. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:508 (SD) yrkande 2 om tillgång till hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 5 om att en haverikommission alltid ska tillsättas när Sverige drabbas av ett terrorattentat. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förebyggande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 10, 12, 13, 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att behovet av att utveckla arbetet mot alla former av våldsbejakande extremism och av ökade resurser till Säkerhetspolisen har uppmärksammats i rättsväsendets budget för 2023. För att öka förmågan att möta hotet från bl.a. våldsbejakande islamism föreslår regeringen även att Säkerhetspolisen tillförs ytterligare medel i vårändringsbudgeten. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om Säkerhetspolisens resurser som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 38. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om att stärka arbetet inom CVE och ge myndigheten en mer operativ roll som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 41. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Riksdagen riktade senast i april 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att införa ett nationellt avhopparprogram. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i samma fråga. Motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 42 avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att Säkerhetspolisen ska tillåtas föra register över personer som sympatiserar med terroristorganisationer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2022/23:913 (SD) yrkande 2.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Frågan om utökat informationsutbyte för att bekämpa brott har också uppmärksammats i Tidöavtalet. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:508 (SD) yrkande 2 om tillgång till hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 5 om att en haverikommission alltid ska tillsättas när Sverige drabbas av ett terrorattentat. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förebyggande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 10, 12, 13, 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att behovet av att utveckla arbetet mot alla former av våldsbejakande extremism och av ökade resurser till Säkerhetspolisen har uppmärksammats i rättsväsendets budget för 2023. För att öka förmågan att möta hotet från bl.a. våldsbejakande islamism föreslår regeringen även att Säkerhetspolisen tillförs ytterligare medel i vårändringsbudgeten. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om Säkerhetspolisens resurser som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 38. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om att stärka arbetet inom CVE och ge myndigheten en mer operativ roll som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 41. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Riksdagen riktade senast i april 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att införa ett nationellt avhopparprogram. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i samma fråga. Motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 42 avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att Säkerhetspolisen ska tillåtas föra register över personer som sympatiserar med terroristorganisationer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2022/23:913 (SD) yrkande 2.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Frågan om utökat informationsutbyte för att bekämpa brott har också uppmärksammats i Tidöavtalet. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:508 (SD) yrkande 2 om tillgång till hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 5 om att en haverikommission alltid ska tillsättas när Sverige drabbas av ett terrorattentat. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förebyggande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 12, 13, 16 och 17. Läs betänkandet

Som framgår ovan har regeringen föreslagit att det ska införas ett nytt brott i terroristbrottslagen med beteckningen deltagande i en terroristorganisation. Brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Utskottet har ställt sig bakom lagändringarna som föreslås träda i kraft den 1 juni 2023. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om att förbjuda eller begränsa terroristorganisationer som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 39. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet noterar vidare att det i Tidöavtalet har aviserats att ett förslag till grundlagsändringar ska tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i och samröre med kriminella organisationer. Det finns därför enligt utskottet inte heller skäl för riksdagen att nu ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:913 (SD) yrkande 1 om förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

När det gäller rasistiska organisationer vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning att beredningen av förslagen i betänkandet Ett förbud mot rasistiska organisationer (SOU 2021:27) inte bör föregripas. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:181 (MP) yrkande 29 i denna del.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 1 om att inrätta en nationellt beslutad lista över terroristorganisationer. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är slutligen inte berett att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:1811 (KD) yrkande 1 och 2022/23:2157 (SD) yrkandena 1 och 2 om kartläggningar av islamismen och Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Våldsbejakande organisationers verksamhet m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 14, 20 och 21. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att behovet av att utveckla arbetet mot alla former av våldsbejakande extremism och av ökade resurser till Säkerhetspolisen har uppmärksammats i rättsväsendets budget för 2023. För att öka förmågan att möta hotet från bl.a. våldsbejakande islamism föreslår regeringen även att Säkerhetspolisen tillförs ytterligare medel i vårändringsbudgeten. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om Säkerhetspolisens resurser som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 38. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om att stärka arbetet inom CVE och ge myndigheten en mer operativ roll som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 41. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Riksdagen riktade senast i april 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att införa ett nationellt avhopparprogram. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i samma fråga. Motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 42 avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att Säkerhetspolisen ska tillåtas föra register över personer som sympatiserar med terroristorganisationer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2022/23:913 (SD) yrkande 2.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Frågan om utökat informationsutbyte för att bekämpa brott har också uppmärksammats i Tidöavtalet. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:508 (SD) yrkande 2 om tillgång till hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 5 om att en haverikommission alltid ska tillsättas när Sverige drabbas av ett terrorattentat. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förebyggande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 12, 13, 16 och 17. Läs betänkandet

Som framgår ovan har regeringen föreslagit att det ska införas ett nytt brott i terroristbrottslagen med beteckningen deltagande i en terroristorganisation. Brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Utskottet har ställt sig bakom lagändringarna som föreslås träda i kraft den 1 juni 2023. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om att förbjuda eller begränsa terroristorganisationer som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 39. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet noterar vidare att det i Tidöavtalet har aviserats att ett förslag till grundlagsändringar ska tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i och samröre med kriminella organisationer. Det finns därför enligt utskottet inte heller skäl för riksdagen att nu ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:913 (SD) yrkande 1 om förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

När det gäller rasistiska organisationer vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning att beredningen av förslagen i betänkandet Ett förbud mot rasistiska organisationer (SOU 2021:27) inte bör föregripas. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:181 (MP) yrkande 29 i denna del.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 1 om att inrätta en nationellt beslutad lista över terroristorganisationer. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är slutligen inte berett att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:1811 (KD) yrkande 1 och 2022/23:2157 (SD) yrkandena 1 och 2 om kartläggningar av islamismen och Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Våldsbejakande organisationers verksamhet m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 14, 20 och 21. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att behovet av att utveckla arbetet mot alla former av våldsbejakande extremism och av ökade resurser till Säkerhetspolisen har uppmärksammats i rättsväsendets budget för 2023. För att öka förmågan att möta hotet från bl.a. våldsbejakande islamism föreslår regeringen även att Säkerhetspolisen tillförs ytterligare medel i vårändringsbudgeten. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om Säkerhetspolisens resurser som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 38. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om att stärka arbetet inom CVE och ge myndigheten en mer operativ roll som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 41. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Riksdagen riktade senast i april 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att införa ett nationellt avhopparprogram. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i samma fråga. Motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 42 avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att Säkerhetspolisen ska tillåtas föra register över personer som sympatiserar med terroristorganisationer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2022/23:913 (SD) yrkande 2.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Frågan om utökat informationsutbyte för att bekämpa brott har också uppmärksammats i Tidöavtalet. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:508 (SD) yrkande 2 om tillgång till hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 5 om att en haverikommission alltid ska tillsättas när Sverige drabbas av ett terrorattentat. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förebyggande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 13, 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att behovet av att utveckla arbetet mot alla former av våldsbejakande extremism och av ökade resurser till Säkerhetspolisen har uppmärksammats i rättsväsendets budget för 2023. För att öka förmågan att möta hotet från bl.a. våldsbejakande islamism föreslår regeringen även att Säkerhetspolisen tillförs ytterligare medel i vårändringsbudgeten. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om Säkerhetspolisens resurser som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 38. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om att stärka arbetet inom CVE och ge myndigheten en mer operativ roll som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 41. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Riksdagen riktade senast i april 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att införa ett nationellt avhopparprogram. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i samma fråga. Motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 42 avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att Säkerhetspolisen ska tillåtas föra register över personer som sympatiserar med terroristorganisationer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2022/23:913 (SD) yrkande 2.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Frågan om utökat informationsutbyte för att bekämpa brott har också uppmärksammats i Tidöavtalet. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:508 (SD) yrkande 2 om tillgång till hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 5 om att en haverikommission alltid ska tillsättas när Sverige drabbas av ett terrorattentat. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förebyggande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 16 och 17. Läs betänkandet

Som framgår ovan har regeringen föreslagit att det ska införas ett nytt brott i terroristbrottslagen med beteckningen deltagande i en terroristorganisation. Brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Utskottet har ställt sig bakom lagändringarna som föreslås träda i kraft den 1 juni 2023. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om att förbjuda eller begränsa terroristorganisationer som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 39. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet noterar vidare att det i Tidöavtalet har aviserats att ett förslag till grundlagsändringar ska tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i och samröre med kriminella organisationer. Det finns därför enligt utskottet inte heller skäl för riksdagen att nu ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:913 (SD) yrkande 1 om förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

När det gäller rasistiska organisationer vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning att beredningen av förslagen i betänkandet Ett förbud mot rasistiska organisationer (SOU 2021:27) inte bör föregripas. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:181 (MP) yrkande 29 i denna del.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 1 om att inrätta en nationellt beslutad lista över terroristorganisationer. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är slutligen inte berett att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:1811 (KD) yrkande 1 och 2022/23:2157 (SD) yrkandena 1 och 2 om kartläggningar av islamismen och Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Våldsbejakande organisationers verksamhet m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 11, 20 och 21. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att omhänderta alla som har befunnit sig i områden som kontrolleras av terrorister. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det inte finns skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och är inte heller berett att ta något initiativ till en översyn av arbetet med att jaga terrorister och krigsförbrytare. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:508 yrkandena 3 och 6.

Utskottet är vidare inte berett att ta något initiativ till en översyn av lagstiftningen om krigsförbrytelser och avstyrker därför även motion 2022/23:508 (SD) yrkande 4.

Utskottet konstaterar att det straffbara området när det gäller terroristbrottslighet är vidsträckt. Den nya terroristbrottslagen trädde i kraft den 1 juli 2022 och en ny straffbestämmelse om deltagande i en terroristorganisation föreslås träda i kraft den 1 juni 2023. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att ställa sig bakom ett tillkännagivande om att den som strider för eller stöder terroristorganisationer ska kunna dömas för landsförräderi. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:1811 (KD) yrkande 7.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:2076 (M) om indraget stöd vid deltagande i krig. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Återvändare" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att behovet av att utveckla arbetet mot alla former av våldsbejakande extremism och av ökade resurser till Säkerhetspolisen har uppmärksammats i rättsväsendets budget för 2023. För att öka förmågan att möta hotet från bl.a. våldsbejakande islamism föreslår regeringen även att Säkerhetspolisen tillförs ytterligare medel i vårändringsbudgeten. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om Säkerhetspolisens resurser som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 38. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om att stärka arbetet inom CVE och ge myndigheten en mer operativ roll som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 41. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Riksdagen riktade senast i april 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att införa ett nationellt avhopparprogram. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i samma fråga. Motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 42 avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att Säkerhetspolisen ska tillåtas föra register över personer som sympatiserar med terroristorganisationer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2022/23:913 (SD) yrkande 2.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Frågan om utökat informationsutbyte för att bekämpa brott har också uppmärksammats i Tidöavtalet. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:508 (SD) yrkande 2 om tillgång till hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 5 om att en haverikommission alltid ska tillsättas när Sverige drabbas av ett terrorattentat. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förebyggande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 13 och 17. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att behovet av att utveckla arbetet mot alla former av våldsbejakande extremism och av ökade resurser till Säkerhetspolisen har uppmärksammats i rättsväsendets budget för 2023. För att öka förmågan att möta hotet från bl.a. våldsbejakande islamism föreslår regeringen även att Säkerhetspolisen tillförs ytterligare medel i vårändringsbudgeten. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om Säkerhetspolisens resurser som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 38. Motionsyrkandet avstyrks.

Det har enligt utskottet inte framkommit något som ger anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om att stärka arbetet inom CVE och ge myndigheten en mer operativ roll som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 41. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Riksdagen riktade senast i april 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att införa ett nationellt avhopparprogram. Som framgår ovan är tillkännagivandet inte slutbehandlat. Det finns därför enligt utskottet inte anledning för riksdagen att nu rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i samma fråga. Motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 42 avstyrks därmed.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att Säkerhetspolisen ska tillåtas föra register över personer som sympatiserar med terroristorganisationer. Utskottet ser inte heller nu något skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande och avstyrker därför motion 2022/23:913 (SD) yrkande 2.

Som framgår ovan har regeringen tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Frågan om utökat informationsutbyte för att bekämpa brott har också uppmärksammats i Tidöavtalet. Mot bakgrund av det arbete som pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:508 (SD) yrkande 2 om tillgång till hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner således inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 5 om att en haverikommission alltid ska tillsättas när Sverige drabbas av ett terrorattentat. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förebyggande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 13 och 16. Läs betänkandet

Utskottet anser inte att det har framkommit något som ger anledning för riksdagen att ta initiativ till en sådan översyn som efterfrågas i motion 2022/23:1769 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Olovlig underrättelseverksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Som framgår ovan har regeringen föreslagit att det ska införas ett nytt brott i terroristbrottslagen med beteckningen deltagande i en terroristorganisation. Brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Utskottet har ställt sig bakom lagändringarna som föreslås träda i kraft den 1 juni 2023. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om att förbjuda eller begränsa terroristorganisationer som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 39. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet noterar vidare att det i Tidöavtalet har aviserats att ett förslag till grundlagsändringar ska tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i och samröre med kriminella organisationer. Det finns därför enligt utskottet inte heller skäl för riksdagen att nu ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:913 (SD) yrkande 1 om förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

När det gäller rasistiska organisationer vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning att beredningen av förslagen i betänkandet Ett förbud mot rasistiska organisationer (SOU 2021:27) inte bör föregripas. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:181 (MP) yrkande 29 i denna del.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 1 om att inrätta en nationellt beslutad lista över terroristorganisationer. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är slutligen inte berett att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:1811 (KD) yrkande 1 och 2022/23:2157 (SD) yrkandena 1 och 2 om kartläggningar av islamismen och Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Våldsbejakande organisationers verksamhet m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 11, 14 och 21. Läs betänkandet

Som framgår ovan har regeringen föreslagit att det ska införas ett nytt brott i terroristbrottslagen med beteckningen deltagande i en terroristorganisation. Brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Utskottet har ställt sig bakom lagändringarna som föreslås träda i kraft den 1 juni 2023. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att göra något sådant tillkännagivande om att förbjuda eller begränsa terroristorganisationer som föreslås i motion 2022/23:2262 (MP) yrkande 39. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet noterar vidare att det i Tidöavtalet har aviserats att ett förslag till grundlagsändringar ska tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i och samröre med kriminella organisationer. Det finns därför enligt utskottet inte heller skäl för riksdagen att nu ta något initiativ med anledning av motion 2022/23:913 (SD) yrkande 1 om förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

När det gäller rasistiska organisationer vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning att beredningen av förslagen i betänkandet Ett förbud mot rasistiska organisationer (SOU 2021:27) inte bör föregripas. Utskottet avstyrker därför motion 2022/23:181 (MP) yrkande 29 i denna del.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2022/23:508 (SD) yrkande 1 om att inrätta en nationellt beslutad lista över terroristorganisationer. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är slutligen inte berett att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2022/23:1811 (KD) yrkande 1 och 2022/23:2157 (SD) yrkandena 1 och 2 om kartläggningar av islamismen och Muslimska brödraskapets verksamhet i Sverige. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Våldsbejakande organisationers verksamhet m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 11, 14 och 20. Läs betänkandet