Snabbare lagföring av brott

Utskottet har tidigare efterfrågat åtgärder för snabbare lagföring av brott och ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat ett lagförslag som syftar till att utveckla och göra lagföringsprocessen mer effektiv. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

Utskottet delar således bl.a. regeringens uppfattning att även om det finns en viss risk för att ett ökat utrymme för uppdelad handläggning av åtal i ett begränsat antal fall kan komma att leda till högre böter för den dömde, måste vikten av att möjliggöra en snabb lagföring, och de övriga skäl som regeringen har angett till stöd för att möjligheten till deldom och uppdelad handläggning av åtal bör tillämpas i större utsträckning, anses väga tyngre. När det gäller regleringen i 34 kap. brottsbalken om ny påföljdsbestämning efter tidigare dom noterar utskottet också att en särskild utredare har fått i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta något initiativ till en sådan lagändring som föreslås i motion 2022/23:18 (C). Motionsyrkandet avstyrks.

Avslutningsvis har utskottet inte något att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena.

Reservation

Ny påföljdsbestämning efter tidigare dom, punkt 2 (V, C, MP)

av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Bassem Nasr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:18 av Malin Björk m.fl. (C).

Ställningstagande

Vi välkomnar att den kunskap som inhämtats från försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål nu permanentas och implementeras i hela landet. Samtidigt finns det en del problem och frågeställningar som regeringens proposition inte besvarar på ett tillfredsställande sätt. Den mest centrala är den som Lagrådet lyft fram i sitt remissvar, när det gäller det förhållandet att utdömda bötesstraff i samband med uppdelad handläggning eller deldom inte kan beaktas inom ramen för ett slutgiltigt avgörande av målet. Detta medför att brott som enligt nu gällande ordning hade handlagts gemensamt inom ramen för samma process skulle leda till en mildare dom jämfört med den ordning som föreslås i propositionen, där bötesbeloppet kan bli väsentligt högre till följd av att redan utdömda bötesstraff alltså inte beaktas vid det slutgiltiga avgörandet av målet. Enligt vår mening är detta ett tydligt avsteg från principen om likabehandling eftersom samma brott kan leda till olika påföljder beroende på om handläggningen delas upp eller om deldom meddelas.

I regeringens proposition avfärdas detta problem med att risken för högre bötesbelopp till följd av uppdelad handläggning eller deldom är relativt liten. Att på ett sådant medvetet sätt bortse från centrala rättsstatliga principer och aspekter menar vi är ett oacceptabelt förfarande som dessutom riskerar att undergräva rättsstatens legitimitet och förtroende bland medborgarna.

En lösning vore därför, som Lagrådet också påpekar, att låta bestämmelserna i 34 kap. brottsbalken vara tillämpliga även vid bötesstraff, på samma sätt som i dag gäller övriga påföljder. Genom en sådan ordning kan väsentliga skillnader i bötesbelopp undvikas samtidigt som effektivitetsvinsterna med de föreslagna lagändringarna bevaras. Vi menar därför att reglerna i 34 kap. brottsbalken bör omfatta även tidigare utdömda bötesstraff.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Snabbare lagföring av brott" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet