En ny lag om ordningsvakter

Utskottet har tidigare konstaterar att ordningsvakter är ett viktigt komplement till polisen, särskilt när det gäller det ordningshållande och trygghetsskapande arbetet, och att polisen bör ta vara på den resurs som ordningsvakter utgör i större utsträckning än i dag. Utskottet har vidare funnit att det finns ett stort behov av att kunna förordna ordningsvakter i ett större geografiskt område än vad den befintliga lagstiftningen medger. Detta har riksdagen också tillkännagett för regeringen. Ett utökat uppdrag för ordningsvakter leder också till att polisen avlastas, vilket gör att den i större utsträckning kan fokusera på sin kärnverksamhet. Även detta är något som utskottet flera gånger har efterfrågat och som riksdagen har tillkännagett för regeringen.

Sammantaget delar utskottet regeringens bedömning att den nu gällande lagen inte är anpassad för dagens behov. Att regeringen nu återkommer med ett förslag om en ny lag i enlighet med riksdagens tillkännagivande i frågan välkomnas därför av utskottet.

När det gäller frågan om ordningsvakters befogenheter att få omhänderta personer enligt LOB och polislagen konstaterar utskottet att förslaget syftar till att minska väntetiden för den enskilde och ordningsvakter, vilket också kan frigöra resurser hos Polismyndigheten. Som regeringen anför är det dock fråga om en ingripande åtgärd gentemot den enskilde och det är därför bra att det i propositionen tydligt anges i vilka situationer en ordningsvakt får omhänderta en person, och att det är Polismyndigheten som bedömer om det är lämpligt att överlämna transporten till ordningsvakter.

Utskottet konstaterar vidare att förslaget om att ordningsvakter i samband med ingripanden ska få kroppsvisitera en person för att fastställa dennes identitet skulle avlasta för Polismyndigheten, då en polisman inte skulle behöva komma till platsen bara för att fastställa identiteten. Det skulle också medföra att den tid då en person är frihetsberövad i vissa fall kan kortas samt att ordningsvakten i ett tidigare skede kan återgå till sina andra arbetsuppgifter, vilket är positivt. Utskottet konstaterar också att bestämmelserna om när en ordningsvakt ska få visitera en person i identifieringssyfte är tydligt avgränsade och utformade på ett sätt som kan ge så goda förutsättningar som möjligt för ett tryggt utförande. Med hänsyn till att ordningsvakter redan i dag får kroppsvisitera en person av säkerhetsskäl anser utskottet sammantaget att det är en rimlig ordning att ordningsvakter ges rätt att även visitera en person för att fastställa identiteten.

Sammanfattningsvis finner utskottet att lagförslaget är ändamålsenligt utformat och att riksdagen därmed bör anta det och avslå motionerna 2022/23:2368 (V) yrkandena 2 och 3 samt 2022/23:2375 (MP) yrkandena 2 och 3.

När det gäller motioner om ordningsvaktsutbildningen och kontrollen av ordningsvakter anser utskottet att den ordning som föreslås, där ordningsvakter även fortsättningsvis står under Polismyndighetens ledning, med en kvalitetssäkrad utbildning som är relevant utifrån ordningsvaktens befogenheter och att en ordningsvakts förordnande kan återkallas om han eller hon exempelvis åsidosätter sina skyldigheter, är väl utformad. Utskottet konstaterar också att Polismyndigheten har möjlighet att kontrollera bl.a. belastnings- och misstankeregistret inte bara före själva förordnandet till ordningsvakt utan även under den tid som ett förordnande gäller.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:2368 (V) yrkande 1 och 2022/23:2375 (MP) yrkandena 1, 4 och 5.

Utskottet har slutligen inget att invända mot regeringens redovisning i propositionen av det tillkännagivande som redogörs för ovan.

Reservationer

1.

Ordningsvakters befogenheter, punkt 1 (V, MP)

av Gudrun Nordborg (V) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.,

2. lag om ändring i polislagen (1984:387).

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2368 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt

2022/23:2375 av Bassem Nasr m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt

avslår proposition 2022/23:91 punkterna 3 och 4.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen i de delar som föreslår att ordningsvakter ska få befogenhet att kroppsvisitera personer i syfte att fastställa deras identitet och att ordningsvakter ska få befogenhet att transportera personer som har omhändertagits på grund av berusning eller vissa ordningsstörningar. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.

2.

Ordningsvaktsutbildningen, punkt 3 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2368 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och

bifaller delvis motion

2022/23:2375 av Bassem Nasr m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Enligt nuvarande föreskrifter är ordningsvaktsutbildningen två veckor lång. Därefter får ordningsvakter befogenhet att använda våld, en rätt som annars bara polisen har. Jag anser att det är en för kort tid och tyvärr finns det många exempel på detta, som inte minst har drabbat personer som har ett annat etniskt ursprung än svenskt. Detta leder till att vissa personer i högre grad pekas ut av rättsväsendet, vilket skadar förtroendet för samhället. För att komma till rätta med det bör det införas en längre ordningsvaktsutbildning. Utbildningen bör också lägga mer fokus på diskrimineringsgrunder och konflikthantering. Ordningsvakter behöver även få särskild kunskap om hur barn och ungdomar bör bemötas för att inte förvärra konfliktsituationer.

I utredningen till propositionen föreslogs att grundutbildningen skulle omfatta minst 160 timmar. Trots detta lägger regeringen inte i detta sammanhang fram något förslag om att förstärka utbildningen, vilket är en mycket stor brist. En dylik förordningsbestämmelse om utbildningen borde rimligtvis vara på plats samtidigt som den nya lagen träder i kraft. Jag förutsätter att utredningens förslag bereds vidare inom Regeringskansliet men anser ändå att det är viktigt att ett tillkännagivande om utbildningen riktas till regeringen. Det bör i sammanhanget övervägas om utbildningen bör förlängas ytterligare, i enlighet med vad som framförts i vissa remissvar till utredningen.

Ur avsnittet "En ny lag om ordningsvakter" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare konstaterar att ordningsvakter är ett viktigt komplement till polisen, särskilt när det gäller det ordningshållande och trygghetsskapande arbetet, och att polisen bör ta vara på den resurs som ordningsvakter utgör i större utsträckning än i dag. Utskottet har vidare funnit att det finns ett stort behov av att kunna förordna ordningsvakter i ett större geografiskt område än vad den befintliga lagstiftningen medger. Detta har riksdagen också tillkännagett för regeringen. Ett utökat uppdrag för ordningsvakter leder också till att polisen avlastas, vilket gör att den i större utsträckning kan fokusera på sin kärnverksamhet. Även detta är något som utskottet flera gånger har efterfrågat och som riksdagen har tillkännagett för regeringen.

Sammantaget delar utskottet regeringens bedömning att den nu gällande lagen inte är anpassad för dagens behov. Att regeringen nu återkommer med ett förslag om en ny lag i enlighet med riksdagens tillkännagivande i frågan välkomnas därför av utskottet.

När det gäller frågan om ordningsvakters befogenheter att få omhänderta personer enligt LOB och polislagen konstaterar utskottet att förslaget syftar till att minska väntetiden för den enskilde och ordningsvakter, vilket också kan frigöra resurser hos Polismyndigheten. Som regeringen anför är det dock fråga om en ingripande åtgärd gentemot den enskilde och det är därför bra att det i propositionen tydligt anges i vilka situationer en ordningsvakt får omhänderta en person, och att det är Polismyndigheten som bedömer om det är lämpligt att överlämna transporten till ordningsvakter.

Utskottet konstaterar vidare att förslaget om att ordningsvakter i samband med ingripanden ska få kroppsvisitera en person för att fastställa dennes identitet skulle avlasta för Polismyndigheten, då en polisman inte skulle behöva komma till platsen bara för att fastställa identiteten. Det skulle också medföra att den tid då en person är frihetsberövad i vissa fall kan kortas samt att ordningsvakten i ett tidigare skede kan återgå till sina andra arbetsuppgifter, vilket är positivt. Utskottet konstaterar också att bestämmelserna om när en ordningsvakt ska få visitera en person i identifieringssyfte är tydligt avgränsade och utformade på ett sätt som kan ge så goda förutsättningar som möjligt för ett tryggt utförande. Med hänsyn till att ordningsvakter redan i dag får kroppsvisitera en person av säkerhetsskäl anser utskottet sammantaget att det är en rimlig ordning att ordningsvakter ges rätt att även visitera en person för att fastställa identiteten.

Sammanfattningsvis finner utskottet att lagförslaget är ändamålsenligt utformat och att riksdagen därmed bör anta det och avslå motionerna 2022/23:2368 (V) yrkandena 2 och 3 samt 2022/23:2375 (MP) yrkandena 2 och 3.

När det gäller motioner om ordningsvaktsutbildningen och kontrollen av ordningsvakter anser utskottet att den ordning som föreslås, där ordningsvakter även fortsättningsvis står under Polismyndighetens ledning, med en kvalitetssäkrad utbildning som är relevant utifrån ordningsvaktens befogenheter och att en ordningsvakts förordnande kan återkallas om han eller hon exempelvis åsidosätter sina skyldigheter, är väl utformad. Utskottet konstaterar också att Polismyndigheten har möjlighet att kontrollera bl.a. belastnings- och misstankeregistret inte bara före själva förordnandet till ordningsvakt utan även under den tid som ett förordnande gäller.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2022/23:2368 (V) yrkande 1 och 2022/23:2375 (MP) yrkandena 1, 4 och 5.

Utskottet har slutligen inget att invända mot regeringens redovisning i propositionen av det tillkännagivande som redogörs för ovan.

Reservationer

1.

Ordningsvakters befogenheter, punkt 1 (V, MP)

av Gudrun Nordborg (V) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.,

2. lag om ändring i polislagen (1984:387).

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2368 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt

2022/23:2375 av Bassem Nasr m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt

avslår proposition 2022/23:91 punkterna 3 och 4.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen i de delar som föreslår att ordningsvakter ska få befogenhet att kroppsvisitera personer i syfte att fastställa deras identitet och att ordningsvakter ska få befogenhet att transportera personer som har omhändertagits på grund av berusning eller vissa ordningsstörningar. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.

2.

Ordningsvaktsutbildningen, punkt 3 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2368 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och

bifaller delvis motion

2022/23:2375 av Bassem Nasr m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Enligt nuvarande föreskrifter är ordningsvaktsutbildningen två veckor lång. Därefter får ordningsvakter befogenhet att använda våld, en rätt som annars bara polisen har. Jag anser att det är en för kort tid och tyvärr finns det många exempel på detta, som inte minst har drabbat personer som har ett annat etniskt ursprung än svenskt. Detta leder till att vissa personer i högre grad pekas ut av rättsväsendet, vilket skadar förtroendet för samhället. För att komma till rätta med det bör det införas en längre ordningsvaktsutbildning. Utbildningen bör också lägga mer fokus på diskrimineringsgrunder och konflikthantering. Ordningsvakter behöver även få särskild kunskap om hur barn och ungdomar bör bemötas för att inte förvärra konfliktsituationer.

I utredningen till propositionen föreslogs att grundutbildningen skulle omfatta minst 160 timmar. Trots detta lägger regeringen inte i detta sammanhang fram något förslag om att förstärka utbildningen, vilket är en mycket stor brist. En dylik förordningsbestämmelse om utbildningen borde rimligtvis vara på plats samtidigt som den nya lagen träder i kraft. Jag förutsätter att utredningens förslag bereds vidare inom Regeringskansliet men anser ändå att det är viktigt att ett tillkännagivande om utbildningen riktas till regeringen. Det bör i sammanhanget övervägas om utbildningen bör förlängas ytterligare, i enlighet med vad som framförts i vissa remissvar till utredningen.

Ur avsnittet "En ny lag om ordningsvakter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet