Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden

Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige, i takt med att rörligheten över gränsen ökat, har fått allt större problem med olovlig vistelse av utlänningar och gränsöverskridande brottslighet. Utskottet ser därför positivt på att regeringen överlämnat lagförslag som syftar till att säkerställa förmågan att kontrollera utlänningars vistelserätt och bekämpa brott i gränsnära områden. Utskottet anser att förslaget är ändamålsenligt utformat.

När det gäller risken för ökad diskriminering och etnisk profilering instämmer utskottet i regeringens bedömning att de utökade befogenheterna att kroppsvisitera och göra husrannsakan i transportmedlen för att söka efter identitetshandlingar är proportionerliga. Som regeringen anför motsvarar befogenheten i princip den befogenhet till kroppsvisitation som gäller i samband med inresekontroll enligt EU:s gränskodex. Därmed bör befogenheten inte få användas rutinmässigt utan endast om det kan antas att utlänningen bär pass eller andra identitetshandlingar på sig som han eller hon inte visar upp. Utskottet noterar vidare att proportionalitetsprincipen kommer att gälla både för kroppsvisitation och husrannsakan enligt den nya lagen och att de utökade befogenheterna är avgränsade till gränsnära områden.

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet därmed bakom propositionen och avstyrker motionerna 2022/23:2393 (V) och 2022/23:2394 (MP) yrkande 1.

Utskottet anser dock att den nya lagens rubrik, i enlighet med Statsrådsberedningens riktlinjer för författningsskrivning (Ds 2014:1 s. 18), bör vara ”Lag om polisiära befogenheter i gränsnära områden”. Orden ”särskilda bestämmelser” utgår således från regeringens förslag på rubrik. Denna redaktionella ändring innebär att ändringar även bör göras i de bestämmelser som hänvisar till den nya lagen.

Rörande kravet på dokumentation anges i den nya lagen att protokoll ska föras över kroppsvisitation och husrannsakan. Kravet framstår enligt utskottet som väl avvägt och det saknas skäl för utskottet att ta initiativ till något sådant tillkännagivande om att utöka kravet på dokumentation som föreslås i motion 2022/23:2394 (MP) yrkande 2. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

När det slutligen gäller frågan om en stärkt diskrimineringslag har frågan om ett utökat skydd mot diskriminering utretts och remissbehandlats i samband med betänkandet Ett utökat skydd mot diskriminering (SOU 2021:94). Utskottet ser inte skäl att föregå regeringens fortsatta arbete med betänkandet och avstyrker därmed motion 2022/23:2394 (MP) yrkande 3 om att stärka diskrimineringslagen.

Reservationer

1.

Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2393 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och

2022/23:2394 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår proposition 2022/23:109 punkterna 1–5.

Ställningstagande

Problemet med regeringens förslag är att huvudsyftet är att stoppa ”olovlig vistelse” i landet. Jag vänder mig bestämt mot att identitetskontroller av personer som kan antas vara utlänningar ska få göras utan misstanke om brottslighet. Dagens gränskontroller medför redan stora problem för människor som pendlar t.ex. mellan Sverige och Danmark. Det är helt orimligt, diskriminerande och oproportionerligt att alla personer som på grund av sitt utseende eller klädsel antas vara utlänningar ska riskera att stoppas och kontrolleras varje dag. Flera remissinstanser avstyrker förslaget med hänvisning till att riskerna för diskriminering och etnisk profilering är påtagliga. Regeringens förslag innehåller visserligen ett förbud mot systematiska kontroller och att kontrollerna enbart får vara selektiva men det minskar inte risken för etnisk profilering och diskriminering. Dessutom tar det enorma resurser från Polismyndigheten och Tullverket som kan användas till bättre verksamhet, t.ex. att söka efter narkotika och vapen som smugglas över gränserna och stöldgods som smugglas ut ur landet samt att stoppa trafficking av kvinnor och barn för sexuell exploatering.

Regeringens förslag om utökade befogenheter i gränsnära områden är dessutom inte nödvändiga. Det finns nämligen redan i dag stora möjligheter för polisen att kontrollera om utlänningar har rätt att vistas i landet. Reglerna om inre utlänningskontroller innebär bl.a. att en utlänning, på begäran av en polis, är skyldig att överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Vid kontrollerna finns även vissa befogenheter att fotografera personen och ta fingeravtryck. En inre utlänningskontroll får göras om det finns en grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns någon särskild anledning till kontroll. Det finns även redan i dag regler som tillåter att tvångsmedel används i skedet före en förundersökning, dvs. utan att det finns någon konkret brottsmisstanke. En polis får t.ex. kroppsvisitera en person i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat. En motsvarande befogenhet finns att genomsöka ett fordon eller en båt. Dessutom får en polis eller kustbevakare om det finns anledning, i samband med inresekontroll enligt EU:s gränskodex, undersöka bagageutrymmen och övriga slutna utrymmen i bilar och andra transportmedel i syfte att förhindra att en person reser in i Sverige i strid med bestämmelserna i kodexen. En tullinspektör eller kustbevakare får även bl.a. kroppsvisitera en person som i omedelbart samband med en inresa till eller utresa från landet uppehåller sig i vissa områden, om det finns anledning att anta att personen har med sig egendom som kan tas i beslag på grund av vissa brott. Bestämmelsen har i praxis tolkats så att en tjänstemans subjektiva bedömning att en resande ser nervös ut utgör tillräcklig grund för en tillämpning av befogenheten. Med hänsyn till dagens regelverk är regeringens förslag om utökade befogenheter således onödig.

Ur avsnittet "Utökade befogenheter i gränsnära områden" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige, i takt med att rörligheten över gränsen ökat, har fått allt större problem med olovlig vistelse av utlänningar och gränsöverskridande brottslighet. Utskottet ser därför positivt på att regeringen överlämnat lagförslag som syftar till att säkerställa förmågan att kontrollera utlänningars vistelserätt och bekämpa brott i gränsnära områden. Utskottet anser att förslaget är ändamålsenligt utformat.

När det gäller risken för ökad diskriminering och etnisk profilering instämmer utskottet i regeringens bedömning att de utökade befogenheterna att kroppsvisitera och göra husrannsakan i transportmedlen för att söka efter identitetshandlingar är proportionerliga. Som regeringen anför motsvarar befogenheten i princip den befogenhet till kroppsvisitation som gäller i samband med inresekontroll enligt EU:s gränskodex. Därmed bör befogenheten inte få användas rutinmässigt utan endast om det kan antas att utlänningen bär pass eller andra identitetshandlingar på sig som han eller hon inte visar upp. Utskottet noterar vidare att proportionalitetsprincipen kommer att gälla både för kroppsvisitation och husrannsakan enligt den nya lagen och att de utökade befogenheterna är avgränsade till gränsnära områden.

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet därmed bakom propositionen och avstyrker motionerna 2022/23:2393 (V) och 2022/23:2394 (MP) yrkande 1.

Utskottet anser dock att den nya lagens rubrik, i enlighet med Statsrådsberedningens riktlinjer för författningsskrivning (Ds 2014:1 s. 18), bör vara ”Lag om polisiära befogenheter i gränsnära områden”. Orden ”särskilda bestämmelser” utgår således från regeringens förslag på rubrik. Denna redaktionella ändring innebär att ändringar även bör göras i de bestämmelser som hänvisar till den nya lagen.

Rörande kravet på dokumentation anges i den nya lagen att protokoll ska föras över kroppsvisitation och husrannsakan. Kravet framstår enligt utskottet som väl avvägt och det saknas skäl för utskottet att ta initiativ till något sådant tillkännagivande om att utöka kravet på dokumentation som föreslås i motion 2022/23:2394 (MP) yrkande 2. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

När det slutligen gäller frågan om en stärkt diskrimineringslag har frågan om ett utökat skydd mot diskriminering utretts och remissbehandlats i samband med betänkandet Ett utökat skydd mot diskriminering (SOU 2021:94). Utskottet ser inte skäl att föregå regeringens fortsatta arbete med betänkandet och avstyrker därmed motion 2022/23:2394 (MP) yrkande 3 om att stärka diskrimineringslagen.

Reservationer

1.

Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:2393 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och

2022/23:2394 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår proposition 2022/23:109 punkterna 1–5.

Ställningstagande

Problemet med regeringens förslag är att huvudsyftet är att stoppa ”olovlig vistelse” i landet. Jag vänder mig bestämt mot att identitetskontroller av personer som kan antas vara utlänningar ska få göras utan misstanke om brottslighet. Dagens gränskontroller medför redan stora problem för människor som pendlar t.ex. mellan Sverige och Danmark. Det är helt orimligt, diskriminerande och oproportionerligt att alla personer som på grund av sitt utseende eller klädsel antas vara utlänningar ska riskera att stoppas och kontrolleras varje dag. Flera remissinstanser avstyrker förslaget med hänvisning till att riskerna för diskriminering och etnisk profilering är påtagliga. Regeringens förslag innehåller visserligen ett förbud mot systematiska kontroller och att kontrollerna enbart får vara selektiva men det minskar inte risken för etnisk profilering och diskriminering. Dessutom tar det enorma resurser från Polismyndigheten och Tullverket som kan användas till bättre verksamhet, t.ex. att söka efter narkotika och vapen som smugglas över gränserna och stöldgods som smugglas ut ur landet samt att stoppa trafficking av kvinnor och barn för sexuell exploatering.

Regeringens förslag om utökade befogenheter i gränsnära områden är dessutom inte nödvändiga. Det finns nämligen redan i dag stora möjligheter för polisen att kontrollera om utlänningar har rätt att vistas i landet. Reglerna om inre utlänningskontroller innebär bl.a. att en utlänning, på begäran av en polis, är skyldig att överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Vid kontrollerna finns även vissa befogenheter att fotografera personen och ta fingeravtryck. En inre utlänningskontroll får göras om det finns en grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns någon särskild anledning till kontroll. Det finns även redan i dag regler som tillåter att tvångsmedel används i skedet före en förundersökning, dvs. utan att det finns någon konkret brottsmisstanke. En polis får t.ex. kroppsvisitera en person i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat. En motsvarande befogenhet finns att genomsöka ett fordon eller en båt. Dessutom får en polis eller kustbevakare om det finns anledning, i samband med inresekontroll enligt EU:s gränskodex, undersöka bagageutrymmen och övriga slutna utrymmen i bilar och andra transportmedel i syfte att förhindra att en person reser in i Sverige i strid med bestämmelserna i kodexen. En tullinspektör eller kustbevakare får även bl.a. kroppsvisitera en person som i omedelbart samband med en inresa till eller utresa från landet uppehåller sig i vissa områden, om det finns anledning att anta att personen har med sig egendom som kan tas i beslag på grund av vissa brott. Bestämmelsen har i praxis tolkats så att en tjänstemans subjektiva bedömning att en resande ser nervös ut utgör tillräcklig grund för en tillämpning av befogenheten. Med hänsyn till dagens regelverk är regeringens förslag om utökade befogenheter således onödig.

Ur avsnittet "Utökade befogenheter i gränsnära områden" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet