Betänkande · 2022/23
Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga m.m.
Sammanfattning Försvarsmakten gör i dag säkerhetsprövningar av värnpliktig personal. Säkerhetsprövningarna behöver bli mer effektiva. Riksdagen sade därför ja till regeringen förslag som betyder ändringar i säkerhetsskyddslagen. Beslutet innebär att Försvarsmakten ensam ansvarar för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Den person som fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Dessutom ska en person som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmakten genomgå säkerhetsprövningar under tiden som krigsplaceringen pågår. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Justitieutskottet · 1 votering 31 maj 2023
Betänkande JuU28 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 31 maj 2023 (2 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”JuU28” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Lag och ordning (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Regeringens lagförslag Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585), 2. lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:87 punkterna 1 och 2.
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att registerkontroller av Sveriges krigsplacerade totalförsvarspliktiga inte ska ske mellan grund- och repetitionsutbildningar.
Utskottets motivering
Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av ändringar i säkerhetsskyddslagen i syfte att säkerställa en mer effektiv och ändamålsenlig säkerhetsprövning av värnpliktiga samt Försvarsmaktens behov av säkerhetsprövad värnpliktig personal. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformat och att det bör antas av riksdagen.
Utskottet ställer sig därmed bakom propositionen och avstyrker motion 2022/23:2360 (V).
Reservation
Framtida utformning av säkerhetsskyddslagen, punkt 2 (V)
av Gudrun Nordborg (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2360 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
Ställningstagande
Den personliga integriteten är central i en demokrati. Respekten för den enskildes privatliv måste vara vägledande i all myndighetsutövning, även inom Försvarsmakten. Det finns tillfällen när intrång i den enskildes personliga integritet kan vara motiverade, t.ex. när det handlar om rikets säkerhet. Det är dock viktigt att sådana inskränkningar endast sker i undantagsfall. Därför bör möjligheterna till fortsatta registerkontroller efter att man fullgjort sin grundutbildning med värnplikt begränsas.
Regeringens förslag om att en totalförsvarspliktig som fullgjort grundutbildning med värnplikt och krigsplacerats i en befattning placerad i säkerhetsklass ska anses delta i säkerhetskänslig verksamhet under den tid som beslutet om krigsplacering kvarstår motiveras med att Försvarsmakten snabbt ska kunna kalla in dem som har krigsplacerats i dess verksamhet. Enligt regeringen krävs att de krigsplacerade därmed kan säkerhetsprövas under hela den tid som krigsplaceringen kvarstår. Behovet av ett fullgott säkerhetsskydd måste dock stå i proportion till den enskildes personliga integritet. Det faktum att någon är krigsplacerad innebär inte per automatik deltagande i säkerhetskänslig verksamhet, och han eller hon kan därför inte heller anses omfattas av säkerhetsskyddslagens bestämmelser.
Jag anser att det därmed saknas tillräckliga skäl att tvinga dem som gör en värnpliktsutbildning att underkasta sig säkerhetsprövning med registerkontroll efter en fullgjord utbildning. Det finns ett behov av säkerhetsprövning i samband med tjänstgöring för krigsplacerade. Denna bör dock endast genomföras i anslutning till tjänstgöringstillfällen.
Sammanfattningsvis anser jag därför att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att det inte ska ske registerkontroller av Sveriges krigsplacerade totalförsvarspliktiga mellan grund- och repetitionsutbildning.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Ur avsnittet "Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#2 Framtida utformning av säkerhetsskyddslagen Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motion 2022/23:2360 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att registerkontroller av Sveriges krigsplacerade totalförsvarspliktiga inte ska ske mellan grund- och repetitionsutbildningar.
Utskottets motivering
Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av ändringar i säkerhetsskyddslagen i syfte att säkerställa en mer effektiv och ändamålsenlig säkerhetsprövning av värnpliktiga samt Försvarsmaktens behov av säkerhetsprövad värnpliktig personal. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformat och att det bör antas av riksdagen.
Utskottet ställer sig därmed bakom propositionen och avstyrker motion 2022/23:2360 (V).
Reservation
Framtida utformning av säkerhetsskyddslagen, punkt 2 (V)
av Gudrun Nordborg (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2360 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
Ställningstagande
Den personliga integriteten är central i en demokrati. Respekten för den enskildes privatliv måste vara vägledande i all myndighetsutövning, även inom Försvarsmakten. Det finns tillfällen när intrång i den enskildes personliga integritet kan vara motiverade, t.ex. när det handlar om rikets säkerhet. Det är dock viktigt att sådana inskränkningar endast sker i undantagsfall. Därför bör möjligheterna till fortsatta registerkontroller efter att man fullgjort sin grundutbildning med värnplikt begränsas.
Regeringens förslag om att en totalförsvarspliktig som fullgjort grundutbildning med värnplikt och krigsplacerats i en befattning placerad i säkerhetsklass ska anses delta i säkerhetskänslig verksamhet under den tid som beslutet om krigsplacering kvarstår motiveras med att Försvarsmakten snabbt ska kunna kalla in dem som har krigsplacerats i dess verksamhet. Enligt regeringen krävs att de krigsplacerade därmed kan säkerhetsprövas under hela den tid som krigsplaceringen kvarstår. Behovet av ett fullgott säkerhetsskydd måste dock stå i proportion till den enskildes personliga integritet. Det faktum att någon är krigsplacerad innebär inte per automatik deltagande i säkerhetskänslig verksamhet, och han eller hon kan därför inte heller anses omfattas av säkerhetsskyddslagens bestämmelser.
Jag anser att det därmed saknas tillräckliga skäl att tvinga dem som gör en värnpliktsutbildning att underkasta sig säkerhetsprövning med registerkontroll efter en fullgjord utbildning. Det finns ett behov av säkerhetsprövning i samband med tjänstgöring för krigsplacerade. Denna bör dock endast genomföras i anslutning till tjänstgöringstillfällen.
Sammanfattningsvis anser jag därför att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att det inte ska ske registerkontroller av Sveriges krigsplacerade totalförsvarspliktiga mellan grund- och repetitionsutbildning.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Ur avsnittet "Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 94 | 0 | 0 | 13 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 10 | |
| Moderaterna | 59 | 1 | 0 | 8 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 20 | 0 | 4 | |
| Centerpartiet | 20 | 0 | 0 | 4 | |
| Kristdemokraterna | 17 | 0 | 0 | 2 | |
| Miljöpartiet | 16 | 0 | 0 | 2 | |
| Liberalerna | 13 | 0 | 0 | 3 | |
| Partilösa | 1 | 0 | 0 | 0 |
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.