Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen

Utskottet finner att den nuvarande ordningen, där utländska investeringar i verksamsamheter som är av betydelse för svenskt säkerhetsintresse inte kan granskas eller begränsas, inte är tillfredsställande, särskilt i det rådande omvärldsläget. Det är en ordning som riskerar att leda till att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt. Riksdagen har också tillkännagett för regeringen att den ska genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden. Utskottet anser att regeringens förslag möjliggör denna typ av granskning samtidigt som det är en bra avvägning mellan att kunna hindra investeringar som innebär risker för Sverige och intresset av ett öppet investeringsklimat.

Sammantaget välkomnar utskottet regeringens förslag om ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar, vilket också är i enlighet med riksdagens tillkännagivande i frågan. Lagförslaget är ändamålsenligt utformat och utskottet anser att riksdagen bör anta det.

När det gäller motionsyrkandet om att inkludera direktinvesteringar i svenska mediebolag i granskningssystemet delar utskottet regeringens bedömning att det inte är möjligt att på ett bra sätt innefatta denna typ av investeringar. Utskottet vill härvid peka på att lagstiftning inte är den enda möjligheten att kunna skydda samhället och stärka dess förmåga att upptäcka, möta och förebygga påverkanskampanjer och desinformation. Motion 2022/23:2397 (C) yrkande 1 avstyrks.

I fråga om kunskapsstöd delar utskottet regeringens bedömning att kommuner sällan kommer att bli föremål för sådana investeringar som aktualiserar anmälningsplikt och att de resurser som kommer att krävas för att kommuner och regioner ska kunna tillhandahålla granskningsmyndigheten efterfrågade uppgifter och handlingar kommer att vara begränsade samt att det inte kommer att bli fråga om några särskilda utredningsinsatser. Inte heller företag får anses vara i behov av denna typ av stöd då granskningssystemet endast gäller för vissa investeringar i tydligt avgränsade verksamheter. Enligt utskottet har det, mot denna bakgrund, inte framkommit något behov av ett sådant uppdrag till Nationellt kunskapscentrum om Kina och Centrum för Östeuropastudier som motionären efterfrågar. Utskottet avstyrker motion 2022/23:2397 (C) yrkande 2.

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning att även inhemska investeringar i skyddsvärd verksamhet bör granskas för att undvika risken för ett kringgående av regelverket genom exempelvis ett bulvanupplägg. Utskottet utgår från att regeringen kommer att följa hur lagar kommer att tillämpas och ser inte behov av något tillkännagivande om en utvärdering av konsekvenserna av att inhemska investeringar ska anmälas till granskningsmyndigheten. Även motion 2022/23:2397 (C) yrkande 3 avstyrks.

Utskottet har slutligen inget att invända mot regeringens redovisning i propositionen av det tillkännagivande som redogörs för ovan.

Reservationer

1.

Granskning av investeringar i medieföretag, punkt 2 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2397 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen borde ha valt att också inkludera granskningen av utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag. Det är en ståndpunkt som jag delar med flera remissinstanser med god insyn i frågan. Jag delar inte regeringens bedömning att en sådan granskningsfunktion strider mot grundlagen. Näringsfrihet och etableringsfrihet gäller i Sverige men det finns också utrymme för att som land vidta åtgärder för att skydda sig mot illasinnade utländska aktörer som vill skada oss. Att granskning i sig genomförs innebär inte heller en inskränkning i grundlagen. Skulle det efter en sådan granskning finnas ett behov av en inskränkning är det för att det finns ett hot mot svensk ordning och säkerhet från utländska illasinnade aktörer, oavsett om de agerar via bulvan eller inte. Då måste Sverige som land ha verktygen för att stoppa ett sådant övertagande.

Eftersom EU-kommissionens regelverk öppnar upp för granskning av utländska direktinvesteringar även i medieföretag finns det en risk att intresset från aggressiva utländska aktörer av att genomföra uppköp av svenska medieföretag ökar, om andra EU-länder inför denna typ av granskning.

Riskerna med att inte inkludera utländska direktinvesteringar i svenska mediebolag i granskningssystemet är uppenbara, omfattande och akuta. Jag anser att situationen, särskilt i ljuset av senare års utveckling, är för allvarlig för att hanteras på ett så osäkert och valhänt sätt som nu sker. Regeringen måste därför, i enlighet med EU:s direktiv, inkludera svenska medieföretag i granskningssystemet av utländska direktinvesteringar.

2.

Kunskapshöjande insatser i kommuner och regioner, punkt 3 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2397 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Även om regeringens förslag i stora drag är mycket bra har det samtidigt en alltför passiv ansats i vissa delar. Förslaget behöver bl.a. kompletteras med ett mer proaktivt och kunskapshöjande arbete kring säkerhetspolitiska risker. Granskningssystemet har inverkan på det kommunala självstyret, och även om jag inser att det kan vara proportionerligt vill jag samtidigt framhålla att regeringen behöver göra mer för att kommuner och regioner ska få del av den säkerhetspolitiska kompetens som behövs. Den kompetensen är avgörande för att kommuner och regioner tidigt ska kunna undvika eventuella illasinnade utländska etableringar och direktinvesteringar i den egna kommunen eller regionen. Med regeringens förslag kommer det förhoppningsvis att bli svårare att få inflytande på nationell nivå, och då finns det en avsevärd risk att utländska illasinnade intressen i stället kommer att söka sig mot kommuner och regioner. Jag anser därför att Nationellt kunskapscentrum om Kina och Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet bör få i uppdrag att ge stöd och rådgivning till företag, kommuner och regioner i dessa frågor.

Ur avsnittet "Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet finner att den nuvarande ordningen, där utländska investeringar i verksamsamheter som är av betydelse för svenskt säkerhetsintresse inte kan granskas eller begränsas, inte är tillfredsställande, särskilt i det rådande omvärldsläget. Det är en ordning som riskerar att leda till att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt. Riksdagen har också tillkännagett för regeringen att den ska genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden. Utskottet anser att regeringens förslag möjliggör denna typ av granskning samtidigt som det är en bra avvägning mellan att kunna hindra investeringar som innebär risker för Sverige och intresset av ett öppet investeringsklimat.

Sammantaget välkomnar utskottet regeringens förslag om ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar, vilket också är i enlighet med riksdagens tillkännagivande i frågan. Lagförslaget är ändamålsenligt utformat och utskottet anser att riksdagen bör anta det.

När det gäller motionsyrkandet om att inkludera direktinvesteringar i svenska mediebolag i granskningssystemet delar utskottet regeringens bedömning att det inte är möjligt att på ett bra sätt innefatta denna typ av investeringar. Utskottet vill härvid peka på att lagstiftning inte är den enda möjligheten att kunna skydda samhället och stärka dess förmåga att upptäcka, möta och förebygga påverkanskampanjer och desinformation. Motion 2022/23:2397 (C) yrkande 1 avstyrks.

I fråga om kunskapsstöd delar utskottet regeringens bedömning att kommuner sällan kommer att bli föremål för sådana investeringar som aktualiserar anmälningsplikt och att de resurser som kommer att krävas för att kommuner och regioner ska kunna tillhandahålla granskningsmyndigheten efterfrågade uppgifter och handlingar kommer att vara begränsade samt att det inte kommer att bli fråga om några särskilda utredningsinsatser. Inte heller företag får anses vara i behov av denna typ av stöd då granskningssystemet endast gäller för vissa investeringar i tydligt avgränsade verksamheter. Enligt utskottet har det, mot denna bakgrund, inte framkommit något behov av ett sådant uppdrag till Nationellt kunskapscentrum om Kina och Centrum för Östeuropastudier som motionären efterfrågar. Utskottet avstyrker motion 2022/23:2397 (C) yrkande 2.

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning att även inhemska investeringar i skyddsvärd verksamhet bör granskas för att undvika risken för ett kringgående av regelverket genom exempelvis ett bulvanupplägg. Utskottet utgår från att regeringen kommer att följa hur lagar kommer att tillämpas och ser inte behov av något tillkännagivande om en utvärdering av konsekvenserna av att inhemska investeringar ska anmälas till granskningsmyndigheten. Även motion 2022/23:2397 (C) yrkande 3 avstyrks.

Utskottet har slutligen inget att invända mot regeringens redovisning i propositionen av det tillkännagivande som redogörs för ovan.

Reservationer

1.

Granskning av investeringar i medieföretag, punkt 2 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2397 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen borde ha valt att också inkludera granskningen av utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag. Det är en ståndpunkt som jag delar med flera remissinstanser med god insyn i frågan. Jag delar inte regeringens bedömning att en sådan granskningsfunktion strider mot grundlagen. Näringsfrihet och etableringsfrihet gäller i Sverige men det finns också utrymme för att som land vidta åtgärder för att skydda sig mot illasinnade utländska aktörer som vill skada oss. Att granskning i sig genomförs innebär inte heller en inskränkning i grundlagen. Skulle det efter en sådan granskning finnas ett behov av en inskränkning är det för att det finns ett hot mot svensk ordning och säkerhet från utländska illasinnade aktörer, oavsett om de agerar via bulvan eller inte. Då måste Sverige som land ha verktygen för att stoppa ett sådant övertagande.

Eftersom EU-kommissionens regelverk öppnar upp för granskning av utländska direktinvesteringar även i medieföretag finns det en risk att intresset från aggressiva utländska aktörer av att genomföra uppköp av svenska medieföretag ökar, om andra EU-länder inför denna typ av granskning.

Riskerna med att inte inkludera utländska direktinvesteringar i svenska mediebolag i granskningssystemet är uppenbara, omfattande och akuta. Jag anser att situationen, särskilt i ljuset av senare års utveckling, är för allvarlig för att hanteras på ett så osäkert och valhänt sätt som nu sker. Regeringen måste därför, i enlighet med EU:s direktiv, inkludera svenska medieföretag i granskningssystemet av utländska direktinvesteringar.

2.

Kunskapshöjande insatser i kommuner och regioner, punkt 3 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2397 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Även om regeringens förslag i stora drag är mycket bra har det samtidigt en alltför passiv ansats i vissa delar. Förslaget behöver bl.a. kompletteras med ett mer proaktivt och kunskapshöjande arbete kring säkerhetspolitiska risker. Granskningssystemet har inverkan på det kommunala självstyret, och även om jag inser att det kan vara proportionerligt vill jag samtidigt framhålla att regeringen behöver göra mer för att kommuner och regioner ska få del av den säkerhetspolitiska kompetens som behövs. Den kompetensen är avgörande för att kommuner och regioner tidigt ska kunna undvika eventuella illasinnade utländska etableringar och direktinvesteringar i den egna kommunen eller regionen. Med regeringens förslag kommer det förhoppningsvis att bli svårare att få inflytande på nationell nivå, och då finns det en avsevärd risk att utländska illasinnade intressen i stället kommer att söka sig mot kommuner och regioner. Jag anser därför att Nationellt kunskapscentrum om Kina och Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet bör få i uppdrag att ge stöd och rådgivning till företag, kommuner och regioner i dessa frågor.

Ur avsnittet "Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet

Utskottet finner att den nuvarande ordningen, där utländska investeringar i verksamsamheter som är av betydelse för svenskt säkerhetsintresse inte kan granskas eller begränsas, inte är tillfredsställande, särskilt i det rådande omvärldsläget. Det är en ordning som riskerar att leda till att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt. Riksdagen har också tillkännagett för regeringen att den ska genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden. Utskottet anser att regeringens förslag möjliggör denna typ av granskning samtidigt som det är en bra avvägning mellan att kunna hindra investeringar som innebär risker för Sverige och intresset av ett öppet investeringsklimat.

Sammantaget välkomnar utskottet regeringens förslag om ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar, vilket också är i enlighet med riksdagens tillkännagivande i frågan. Lagförslaget är ändamålsenligt utformat och utskottet anser att riksdagen bör anta det.

När det gäller motionsyrkandet om att inkludera direktinvesteringar i svenska mediebolag i granskningssystemet delar utskottet regeringens bedömning att det inte är möjligt att på ett bra sätt innefatta denna typ av investeringar. Utskottet vill härvid peka på att lagstiftning inte är den enda möjligheten att kunna skydda samhället och stärka dess förmåga att upptäcka, möta och förebygga påverkanskampanjer och desinformation. Motion 2022/23:2397 (C) yrkande 1 avstyrks.

I fråga om kunskapsstöd delar utskottet regeringens bedömning att kommuner sällan kommer att bli föremål för sådana investeringar som aktualiserar anmälningsplikt och att de resurser som kommer att krävas för att kommuner och regioner ska kunna tillhandahålla granskningsmyndigheten efterfrågade uppgifter och handlingar kommer att vara begränsade samt att det inte kommer att bli fråga om några särskilda utredningsinsatser. Inte heller företag får anses vara i behov av denna typ av stöd då granskningssystemet endast gäller för vissa investeringar i tydligt avgränsade verksamheter. Enligt utskottet har det, mot denna bakgrund, inte framkommit något behov av ett sådant uppdrag till Nationellt kunskapscentrum om Kina och Centrum för Östeuropastudier som motionären efterfrågar. Utskottet avstyrker motion 2022/23:2397 (C) yrkande 2.

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning att även inhemska investeringar i skyddsvärd verksamhet bör granskas för att undvika risken för ett kringgående av regelverket genom exempelvis ett bulvanupplägg. Utskottet utgår från att regeringen kommer att följa hur lagar kommer att tillämpas och ser inte behov av något tillkännagivande om en utvärdering av konsekvenserna av att inhemska investeringar ska anmälas till granskningsmyndigheten. Även motion 2022/23:2397 (C) yrkande 3 avstyrks.

Utskottet har slutligen inget att invända mot regeringens redovisning i propositionen av det tillkännagivande som redogörs för ovan.

Reservationer

1.

Granskning av investeringar i medieföretag, punkt 2 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2397 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen borde ha valt att också inkludera granskningen av utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag. Det är en ståndpunkt som jag delar med flera remissinstanser med god insyn i frågan. Jag delar inte regeringens bedömning att en sådan granskningsfunktion strider mot grundlagen. Näringsfrihet och etableringsfrihet gäller i Sverige men det finns också utrymme för att som land vidta åtgärder för att skydda sig mot illasinnade utländska aktörer som vill skada oss. Att granskning i sig genomförs innebär inte heller en inskränkning i grundlagen. Skulle det efter en sådan granskning finnas ett behov av en inskränkning är det för att det finns ett hot mot svensk ordning och säkerhet från utländska illasinnade aktörer, oavsett om de agerar via bulvan eller inte. Då måste Sverige som land ha verktygen för att stoppa ett sådant övertagande.

Eftersom EU-kommissionens regelverk öppnar upp för granskning av utländska direktinvesteringar även i medieföretag finns det en risk att intresset från aggressiva utländska aktörer av att genomföra uppköp av svenska medieföretag ökar, om andra EU-länder inför denna typ av granskning.

Riskerna med att inte inkludera utländska direktinvesteringar i svenska mediebolag i granskningssystemet är uppenbara, omfattande och akuta. Jag anser att situationen, särskilt i ljuset av senare års utveckling, är för allvarlig för att hanteras på ett så osäkert och valhänt sätt som nu sker. Regeringen måste därför, i enlighet med EU:s direktiv, inkludera svenska medieföretag i granskningssystemet av utländska direktinvesteringar.

2.

Kunskapshöjande insatser i kommuner och regioner, punkt 3 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2397 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Även om regeringens förslag i stora drag är mycket bra har det samtidigt en alltför passiv ansats i vissa delar. Förslaget behöver bl.a. kompletteras med ett mer proaktivt och kunskapshöjande arbete kring säkerhetspolitiska risker. Granskningssystemet har inverkan på det kommunala självstyret, och även om jag inser att det kan vara proportionerligt vill jag samtidigt framhålla att regeringen behöver göra mer för att kommuner och regioner ska få del av den säkerhetspolitiska kompetens som behövs. Den kompetensen är avgörande för att kommuner och regioner tidigt ska kunna undvika eventuella illasinnade utländska etableringar och direktinvesteringar i den egna kommunen eller regionen. Med regeringens förslag kommer det förhoppningsvis att bli svårare att få inflytande på nationell nivå, och då finns det en avsevärd risk att utländska illasinnade intressen i stället kommer att söka sig mot kommuner och regioner. Jag anser därför att Nationellt kunskapscentrum om Kina och Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet bör få i uppdrag att ge stöd och rådgivning till företag, kommuner och regioner i dessa frågor.

Ur avsnittet "Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet