Skärpta straff för brott i kriminella nätverk

Som framgår ovan har utskottet vid flera tillfällen tidigare efterfrågat lagändringar som syftar till att markera allvaret i brott som begås i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat lagförslag som syftar till detta. Utskottet anser att förslaget är ändamålsenligt utformat. Det stämmer visserligen, som motionärerna anför, att förslagen till generellt utformade straffskärpningar även träffar brott som begås utan koppling till kriminella nätverk. Utskottet delar i dessa delar regeringens uppfattning att förslagen till straffskärpningar framstår som rimliga även när denna typ av brott begås utanför sådana miljöer.

Regeringens beredning av propositionen när det gäller ändringarna av 1 § narkotikastrafflagen har ifrågasatts av bl.a. Lagrådet. Utskottet ser dock inte skäl att vidta ytterligare beredningsåtgärder utan anser att det har ett tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till förslaget.

I propositionen föreslås ändringar i 27 kap. 18 § rättegångsbalken och 1 § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Ändringar i dessa bestämmelser föreslås även i proposition 2022/23:73 En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation. Utskottet bereder denna proposition i betänkande 2022/23:JuU20. Föreslaget ikraftträdande är den 1 juni 2023. Dessa ändringar har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3.

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet därmed bakom propositionen, med de ändringar som framgår av bilaga 3, och avstyrker motion 2022/23:2333 (V) yrkande 1.

Mot bakgrund av att utskottet ställt sig bakom regeringens förslag saknas det anledning för riksdagen att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar i motion 2022/23:2333 (V) yrkandena 2–5. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Genom de nu föreslagna lagändringarna får motionerna 2022/23:408 (SD), 2022/23:781 yrkandena 1 och 2, 2022/23:863 (C) yrkandena 4, 7 och 28, 2022/23:864 (C) yrkande 14 och 2022/23:2139 (S) yrkandena 17, 42 och 44 anses vara i huvudsak tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Avslutningsvis har utskottet inte något att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2333 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2022/23:53 punkterna 1–7.

Ställningstagande

Trots de senaste årens stora resurstillskott till polisen, höjningar av flera straff och ökad användning av hemliga tvångsmedel har gängrelaterade brott och skjutningar inte minskat. Polisens uppklaring av mord och skjutningar i gängmiljö har samtidigt sjunkit. Det visar att det är andra åtgärder som behövs. Regeringen måste omgående ta ett helhetsgrepp på problematiken med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. För att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs en gemensam politisk vilja för att minska klassklyftorna i samhället. För att få ned den grova brottsligheten går det inte bara att vara hård mot de kriminella – det gäller att vara smartare än de kriminella. Vissa straff kan behöva höjas, men mycket mer fokus måste riktas mot att förhindra rekryteringen av barn till gängkriminalitet. Det brottsförebyggande arbetet börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i eftersatta s.k. socialt utsatta områden. Det handlar även om insatser på kort sikt, som att sprida Sluta skjut-projektet till hela landet och att inrätta sociala insatsgrupper i områden som särskilt drabbats av grov kriminalitet. Ytterligare åtgärder är att inrätta en nationell haverikommission mot skjutningarna och en nationell avhopparverksamhet för kriminella. Vidare måste insmugglingen av narkotika och illegala vapen stoppas redan vid landets gränser för att underminera gängens svarta ekonomi.

Förslag som innebär nykriminalisering eller straffskärpningar ska alltid vara väl underbyggda och ha analyserats utifrån nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Jag anser dessvärre att regeringens proposition brister i dessa delar. Straffrättssystemet måste dessutom hänga ihop. Det är inte en framgångsrik metod att höja straffen för olika brott i en rad snabba lagstiftningsärenden. I flera fall har regeringen presenterat förslag till straffskärpningar utan att tidigare höjningar av straffen ens hunnit utvärderas. Straffrättssystemet blir på så vis oöverskådligt och onödigt komplicerat och risken för oönskade effekter ökar. Straffrättssystemets främsta syfte kan enligt min mening inte vara att fungera som ett signalsystem för regeringens påstådda handlingskraft mot kriminalitet.

Jag noterar att Justitieombudsmannen i sitt remissvar på utredningen, som föregick regeringens lagrådsremiss och proposition, framförde allvarlig kritik. Även Lagrådet framförde i sitt yttrande flera kritiska synpunkter på regeringens lagförslag. Jag noterar också att regeringen bedömer att kostnadsökningarna för Kriminalvården kan beräknas till sammanlagt ca 800 miljoner kronor per år. Jag anser att det är viktigt i det sammanhanget att beakta att Kriminalvården redan är i kris, vilket bl.a. beror på överbeläggningar.

Jag anser sammanfattningsvis att riksdagen bör avslå regeringens förslag.

2.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)

av Malte Roos (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a. avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken i de delar det avser 24 kap. 1 §,

2. lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64),

3. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,

4. lag om ändring i lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott,

b. antar regeringens förslag till

Ur avsnittet "Skärpta straff för brott i kriminella nätverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Som framgår ovan har utskottet vid flera tillfällen tidigare efterfrågat lagändringar som syftar till att markera allvaret i brott som begås i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat lagförslag som syftar till detta. Utskottet anser att förslaget är ändamålsenligt utformat. Det stämmer visserligen, som motionärerna anför, att förslagen till generellt utformade straffskärpningar även träffar brott som begås utan koppling till kriminella nätverk. Utskottet delar i dessa delar regeringens uppfattning att förslagen till straffskärpningar framstår som rimliga även när denna typ av brott begås utanför sådana miljöer.

Regeringens beredning av propositionen när det gäller ändringarna av 1 § narkotikastrafflagen har ifrågasatts av bl.a. Lagrådet. Utskottet ser dock inte skäl att vidta ytterligare beredningsåtgärder utan anser att det har ett tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till förslaget.

I propositionen föreslås ändringar i 27 kap. 18 § rättegångsbalken och 1 § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Ändringar i dessa bestämmelser föreslås även i proposition 2022/23:73 En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation. Utskottet bereder denna proposition i betänkande 2022/23:JuU20. Föreslaget ikraftträdande är den 1 juni 2023. Dessa ändringar har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3.

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet därmed bakom propositionen, med de ändringar som framgår av bilaga 3, och avstyrker motion 2022/23:2333 (V) yrkande 1.

Mot bakgrund av att utskottet ställt sig bakom regeringens förslag saknas det anledning för riksdagen att ta initiativ till några sådana åtgärder som motionärerna efterfrågar i motion 2022/23:2333 (V) yrkandena 2–5. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Genom de nu föreslagna lagändringarna får motionerna 2022/23:408 (SD), 2022/23:781 yrkandena 1 och 2, 2022/23:863 (C) yrkandena 4, 7 och 28, 2022/23:864 (C) yrkande 14 och 2022/23:2139 (S) yrkandena 17, 42 och 44 anses vara i huvudsak tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Avslutningsvis har utskottet inte något att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandena.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2333 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2022/23:53 punkterna 1–7.

Ställningstagande

Trots de senaste årens stora resurstillskott till polisen, höjningar av flera straff och ökad användning av hemliga tvångsmedel har gängrelaterade brott och skjutningar inte minskat. Polisens uppklaring av mord och skjutningar i gängmiljö har samtidigt sjunkit. Det visar att det är andra åtgärder som behövs. Regeringen måste omgående ta ett helhetsgrepp på problematiken med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. För att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs en gemensam politisk vilja för att minska klassklyftorna i samhället. För att få ned den grova brottsligheten går det inte bara att vara hård mot de kriminella – det gäller att vara smartare än de kriminella. Vissa straff kan behöva höjas, men mycket mer fokus måste riktas mot att förhindra rekryteringen av barn till gängkriminalitet. Det brottsförebyggande arbetet börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i eftersatta s.k. socialt utsatta områden. Det handlar även om insatser på kort sikt, som att sprida Sluta skjut-projektet till hela landet och att inrätta sociala insatsgrupper i områden som särskilt drabbats av grov kriminalitet. Ytterligare åtgärder är att inrätta en nationell haverikommission mot skjutningarna och en nationell avhopparverksamhet för kriminella. Vidare måste insmugglingen av narkotika och illegala vapen stoppas redan vid landets gränser för att underminera gängens svarta ekonomi.

Förslag som innebär nykriminalisering eller straffskärpningar ska alltid vara väl underbyggda och ha analyserats utifrån nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Jag anser dessvärre att regeringens proposition brister i dessa delar. Straffrättssystemet måste dessutom hänga ihop. Det är inte en framgångsrik metod att höja straffen för olika brott i en rad snabba lagstiftningsärenden. I flera fall har regeringen presenterat förslag till straffskärpningar utan att tidigare höjningar av straffen ens hunnit utvärderas. Straffrättssystemet blir på så vis oöverskådligt och onödigt komplicerat och risken för oönskade effekter ökar. Straffrättssystemets främsta syfte kan enligt min mening inte vara att fungera som ett signalsystem för regeringens påstådda handlingskraft mot kriminalitet.

Jag noterar att Justitieombudsmannen i sitt remissvar på utredningen, som föregick regeringens lagrådsremiss och proposition, framförde allvarlig kritik. Även Lagrådet framförde i sitt yttrande flera kritiska synpunkter på regeringens lagförslag. Jag noterar också att regeringen bedömer att kostnadsökningarna för Kriminalvården kan beräknas till sammanlagt ca 800 miljoner kronor per år. Jag anser att det är viktigt i det sammanhanget att beakta att Kriminalvården redan är i kris, vilket bl.a. beror på överbeläggningar.

Jag anser sammanfattningsvis att riksdagen bör avslå regeringens förslag.

2.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)

av Malte Roos (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a. avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken i de delar det avser 24 kap. 1 §,

2. lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64),

3. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,

4. lag om ändring i lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott,

b. antar regeringens förslag till

Ur avsnittet "Skärpta straff för brott i kriminella nätverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet