Civila samhället, inklusive trossamfund

Utskottet noterar först att målet för politiken för det civila samhället är att villkoren för det civila samhället ska förbättras, och det civila samhällets oberoende är en central princip i politiken för det civila samhället[3]. Utskottet konstaterar vidare att den höga andelen generella bidrag och ökningen av beviljade bidrag för två år eller längre till det civila samhällets organisationer är i linje med ambitionen om ett självständigt och oberoende civilsamhälle med stort utrymme för egna initiativ. Även återinförandet av skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet bidrar enligt utskottet till bättre förutsättningar för civilsamhället och en större möjlighet till oberoende. Med hänsyn till detta och till Riksrevisionens granskning av statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer, som inte bör föregripas, anser utskottet att motionerna 2022/23:860 (C) yrkande 6, 2022/23:989 (SD) yrkande 1 och 2022/23:1470 (MP) yrkandena 1 och 2 inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och de avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Fördelning av stöd och civilsamhällets oberoende" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av samverkan mellan civilsamhället och offentlig verksamhet, men även med näringslivet. Som framgår ovan förekommer samverkan på flera olika sätt och regeringen har bl.a. ett stort antal samråd med det civila samhället, t.ex. i form av fasta forum men också i specifika frågor. Dessutom förekommer samverkan genom IOP, och regeringen har som framgår ovan också lämnat propositionen Idéburen välfärd, som riksdagen delvis bifallit, och som syftar till samverkan. Utskottet anser inte att motionerna 2022/23:860 (C) yrkande 3 och 2022/23:2171 (MP) yrkande 22 bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida, varför motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Samverkan mellan civilsamhället och offentlig verksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar först att målet för politiken för det civila samhället är att villkoren för det civila samhället ska förbättras, och det civila samhällets oberoende är en central princip i politiken för det civila samhället[3]. Utskottet konstaterar vidare att den höga andelen generella bidrag och ökningen av beviljade bidrag för två år eller längre till det civila samhällets organisationer är i linje med ambitionen om ett självständigt och oberoende civilsamhälle med stort utrymme för egna initiativ. Även återinförandet av skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet bidrar enligt utskottet till bättre förutsättningar för civilsamhället och en större möjlighet till oberoende. Med hänsyn till detta och till Riksrevisionens granskning av statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer, som inte bör föregripas, anser utskottet att motionerna 2022/23:860 (C) yrkande 6, 2022/23:989 (SD) yrkande 1 och 2022/23:1470 (MP) yrkandena 1 och 2 inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och de avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Fördelning av stöd och civilsamhällets oberoende" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

I likhet med motionärerna vill utskottet understryka vikten av att statsbidrag inte går till organisationer som agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar och de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Utskottet förutsätter att de myndigheter och organisationer som fördelar statliga bidrag till civilsamhället ser till att bidragen går till de ändamål som de lämnats för, och att bidragen återbetalas om de används för något annat ändamål än det avsedda.

Som framgår ovan bereder regeringen frågan om nya demokrativillkor vid bidragsgivning. Dessutom pågår det dels vid Riksrevisionen en granskning för att ge svar på om statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer är effektiv, dels vid Statskontoret en kartläggning för att analysera hur bl.a. MUCF arbetar för att säkerställa att deras utbetalningar av stöd till företag och andra juridiska personer är korrekta, att de används i enlighet med de villkor som ställts upp och att eventuella återkrav och återbetalningar av stöd hanteras ändamålsenligt och effektivt. Utskottet vill inte föregripa den beredning och det arbete som pågår och avstyrker därmed motionerna 2022/23:920 (SD) yrkandena 1–4, 6 och 7, 2022/23:1470 (MP) yrkande 5, 2022/23:1710 (M), 2022/23:1811 (KD) yrkande 2, 2022/23:1895 (C) yrkande 8 och 2022/23:2155 (SD) yrkande 4.

Ur avsnittet "Stöd till civilsamhället" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs en kraftsamling mot ofrivillig ensamhet och isolering och välkomnar därmed regeringens treåriga satsning på att stärka folkhälsan och minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet. I satsningen ingår som framgår ovan bl.a. en kartläggning för att ta fram en nationell strategi mot ensamhet, stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre, stöd till kommuner och regioner för att bryta ofrivillig ensamhet och isolering bland äldre, bl.a. äldresamtal, satsning på Äldrelyftet för ökad fysisk aktivitet och gemenskap bland äldre samt medel till civilsamhällesorganisationer i deras arbete med att motverka ofrivillig ensamhet bland bl.a. äldre. Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning att pensionärsorganisationerna har en viktig roll att fylla i arbetet mot ensamhet bland äldre samt vikten av att stödja lokala insatser och engagemang inom civilsamhället. Utskottet anser att motionerna 2022/23:1726 (S) och 2022/23:2061 (S) yrkande 40 till viss del är tillgodosedda och inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida, varför de avstyrks.

Ur avsnittet "Ofrivillig ensamhet bland äldre" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser inte att motionsyrkandena bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motion 2022/23:554 (SD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Strategi för svenskar som lämnat eller återvänt till Sverige" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att statens stöd till trossamfunden är viktigt och bidrar till att bl.a. stärka människors möjlighet att utöva sin religion. I likhet med motionärerna vill utskottet understryka att statsbidrag inte ska gå till trossamfund som agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Utskottet förutsätter att de medel SST fördelar till trossamfunden går till det ändamål som det lämnats för, och att bidragen återbetalas om de används för något annat ändamål än det avsedda. Som framgår ovan bereder regeringen frågan om nya demokrativillkor vid bidragsgivning, och vid Riksrevisionen pågår en granskning av statens bidragsgivning till bl.a. SST. När det gäller kommunalt stöd gäller kommunalt självstyre, men det kan nämnas att Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället i slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) föreslog att det inrättas en central funktion med uppgift att bistå beslutsorganen i ärenden där det finns anledning att närmare granska hur en verksamhet som tar emot offentliga medel förhåller sig till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Vidare vill utskottet påpeka att även frågan om utländsk finansiering av trossamfund bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det anförda, och med hänsyn till att utskottet inte vill föregripa den beredning och det arbete som pågår inom Regeringskansliet och Riksrevisionen avstyrks motionerna 2022/23:920 (SD) yrkande 5, 2022/23:1020 (SD) yrkandena 4 och 5, 2022/23:2054 (S) yrkande 21 och 2022/23:2155 (SD) yrkandena 1–3, 5 och 6.

Ur avsnittet "Stöd till trossamfund" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 11 och 12. Läs betänkandet

Utskottet anser att statens stöd till trossamfunden är viktigt och bidrar till att bl.a. stärka människors möjlighet att utöva sin religion. I likhet med motionärerna vill utskottet understryka att statsbidrag inte ska gå till trossamfund som agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Utskottet förutsätter att de medel SST fördelar till trossamfunden går till det ändamål som det lämnats för, och att bidragen återbetalas om de används för något annat ändamål än det avsedda. Som framgår ovan bereder regeringen frågan om nya demokrativillkor vid bidragsgivning, och vid Riksrevisionen pågår en granskning av statens bidragsgivning till bl.a. SST. När det gäller kommunalt stöd gäller kommunalt självstyre, men det kan nämnas att Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället i slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) föreslog att det inrättas en central funktion med uppgift att bistå beslutsorganen i ärenden där det finns anledning att närmare granska hur en verksamhet som tar emot offentliga medel förhåller sig till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Vidare vill utskottet påpeka att även frågan om utländsk finansiering av trossamfund bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det anförda, och med hänsyn till att utskottet inte vill föregripa den beredning och det arbete som pågår inom Regeringskansliet och Riksrevisionen avstyrks motionerna 2022/23:920 (SD) yrkande 5, 2022/23:1020 (SD) yrkandena 4 och 5, 2022/23:2054 (S) yrkande 21 och 2022/23:2155 (SD) yrkandena 1–3, 5 och 6.

Ur avsnittet "Stöd till trossamfund" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10 och 12. Läs betänkandet

Utskottet anser att statens stöd till trossamfunden är viktigt och bidrar till att bl.a. stärka människors möjlighet att utöva sin religion. I likhet med motionärerna vill utskottet understryka att statsbidrag inte ska gå till trossamfund som agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar. Utskottet förutsätter att de medel SST fördelar till trossamfunden går till det ändamål som det lämnats för, och att bidragen återbetalas om de används för något annat ändamål än det avsedda. Som framgår ovan bereder regeringen frågan om nya demokrativillkor vid bidragsgivning, och vid Riksrevisionen pågår en granskning av statens bidragsgivning till bl.a. SST. När det gäller kommunalt stöd gäller kommunalt självstyre, men det kan nämnas att Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället i slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) föreslog att det inrättas en central funktion med uppgift att bistå beslutsorganen i ärenden där det finns anledning att närmare granska hur en verksamhet som tar emot offentliga medel förhåller sig till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Vidare vill utskottet påpeka att även frågan om utländsk finansiering av trossamfund bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det anförda, och med hänsyn till att utskottet inte vill föregripa den beredning och det arbete som pågår inom Regeringskansliet och Riksrevisionen avstyrks motionerna 2022/23:920 (SD) yrkande 5, 2022/23:1020 (SD) yrkandena 4 och 5, 2022/23:2054 (S) yrkande 21 och 2022/23:2155 (SD) yrkandena 1–3, 5 och 6.

Ur avsnittet "Stöd till trossamfund" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10 och 11. Läs betänkandet