Kultur för alla

Utskottet vill understryka att den konstnärliga friheten och kulturens oberoende från politisk styrning är grundläggande principer inom kulturpolitiken. Utskottet välkomnar att regeringens kulturpolitik vägleds av bl.a. principen om armlängds avstånd, som fredar kultursektorn från politisering och otillbörlig styrning. Utskottet noterar också att bidragsfördelande myndigheter och institution har ett tydligt uppdrag att värna principen om armlängds avstånd och även säkra den konstnärliga friheten inom ramen för bidragsgivningen. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:181 (MP) yrkande 12, 2022/23:861 (C) yrkandena 6, 7 och 9 och 2022/23:2176 (MP) yrkande 1. Utskottet kommer dock att noga följa frågan.

Ur avsnittet "Kulturens oberoende ställning" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka vikten av att stärka och revitalisera de nationella minoritetsspråken. Utskottet välkomnar de satsningar som möjliggjort att språkcentrum och resursbibliotek inrättas för alla de nationella minoritetsspråken. Utskottet noterar även att de ansvariga myndigheterna har fått fortsatta uppdrag på området. Utskottet finner därmed inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen vad gäller den framtida finansieringen av språkcentrumen och resursbiblioteken. Motionerna 2022/23:1474 (MP) yrkandena 3 och 4 och 2022/23:1881 (C) yrkande 16 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Språkcentrum för minoritetsspråken" i betänkandet. Läs betänkandet

Svenska ska enligt språklagen vara det svenska samhällets gemensamma språk som alla bosatta i Sverige ska ha tillgång till. Svenska ska kunna användas inom alla samhällsområden och det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Vidare föreskrivs att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.

Det är viktigt att svenska språket används, vårdas och utvecklas som litterärt språk, vardagligt språk och myndighetsspråk. Utskottet menar att bl.a. språklagen i sin nuvarande utformning lägger en väl avvägd grund för detta. När det gäller punktskrift har utskottet ingen annan uppfattning än regeringen vid lagens införande. Utskottet finner inte skäl till ett tillkännagivande om att alla barn ska lära sig teckenspråket. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:1326 yrkande 2 och 2022/23:1955 (SD) yrkandena 1–3, 5 och 6.

Ur avsnittet "Språkfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Litteraturstöd

Utskottet välkomnar Statens kulturråds arbete med att utreda utformningen av litteratur- och distributionsstödet och ytterligare samordna stödet med andra läsfrämjande insatser. Utskottet finner därmed inte anledning att rikta något tillkännagivande på området till regeringen. Motion 2022/23:1226 yrkande 8 avstyrks.

Läsfrämjande insatser

Utskottet vill understryka vikten av att alla i Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Läsfrämjande insatser är viktiga, inte minst när det gäller barn och unga. God läsförståelse är av avgörande betydelse för språkutveckling, skolresultat och möjlighet att delta i samhällslivet och samhällsdebatten. Utskottet noterar att omfattande insatser görs på området, bl.a. genom det arbete som Statens kulturråd genomför. Med hänvisning till pågående insatser och beredningsarbete avstyrker därför utskottet motionerna 2022/23:2054 (S) yrkande 9 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 39.

Ur avsnittet "Litteratur och läsande" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 9 och 14. Läs betänkandet

Bibliotek

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet fyller en viktig funktion i samhället. De ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vidare ska de främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamheten är öppen för alla och envar och det finns folkbibliotek i samtliga kommuner i landet. Enligt utskottet utgör bibliotekslagen en tydlig ram för bibliotekshuvudmännens uppgifter och ansvar och för verksamhetens inriktning när det gäller t.ex. prioriterade grupper.

KB har en viktig roll när det gäller den nationella överblicken över och främjandet av samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Utskottet noterar att KB har fått i uppdrag att ta fram förslag på former för stärkt samverkan samt att bidra till den långsiktiga utvecklingen för vissa digitala bibliotekstjänster för prioriterade målgrupper. Sådana tjänster kan vara ett värdefullt verktyg för att bidra till en mer jämlik tillgång till bibliotekstjänster i hela landet. Vidare har Statens kulturråd i uppdrag att analysera folkbibliotekens framtida behov och identifiera möjliga former för statens stöd.

Med hänvisning till de insatser som görs, bl.a. när det gäller medel som fördelas till biblioteksverksamhet, samt gällande regelverk och pågående myndighetsuppdrag finner utskottet inte skäl till tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena. Motionerna 2022/23:486 (S), 2022/23:971 (SD), yrkandena 1–3, 2022/23:1226 (V) yrkandena 6, 7 och 9, 2022/23:1983 (M), 2022/23:2054 (S) yrkande 7 och 2022/23:2176 (MP) yrkande 2 avstyrks.

Bibliotekariers yrkesroll

Utskottet finner inte skäl till ett tillkännagivande enligt motionsyrkandet och avstyrker därför motion 2022/23:2054 yrkande 8.

Ur avsnittet "Biblioteksfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Litteraturstöd

Utskottet välkomnar Statens kulturråds arbete med att utreda utformningen av litteratur- och distributionsstödet och ytterligare samordna stödet med andra läsfrämjande insatser. Utskottet finner därmed inte anledning att rikta något tillkännagivande på området till regeringen. Motion 2022/23:1226 yrkande 8 avstyrks.

Läsfrämjande insatser

Utskottet vill understryka vikten av att alla i Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Läsfrämjande insatser är viktiga, inte minst när det gäller barn och unga. God läsförståelse är av avgörande betydelse för språkutveckling, skolresultat och möjlighet att delta i samhällslivet och samhällsdebatten. Utskottet noterar att omfattande insatser görs på området, bl.a. genom det arbete som Statens kulturråd genomför. Med hänvisning till pågående insatser och beredningsarbete avstyrker därför utskottet motionerna 2022/23:2054 (S) yrkande 9 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 39.

Ur avsnittet "Litteratur och läsande" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 14. Läs betänkandet

Utskottet vill betona vikten av att alla ska ha en god tillgång till kultur. Kulturupplevelser av olika slag har stor betydelse för hälsa, välbefinnande och gemenskap. Kulturen kan också vara avgörande för människors livskvalitet och bidra till en positiv samhällsutveckling.

Som framgår ovan finns det föreskrifter och riktlinjer som syftar till att skapa förutsättningar för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Motion 2022/23:1232 (V) yrkande 25 avstyrks därför.

När det gäller frågan om kultur på recept välkomnar utskottet de initiativ som tagits i olika regioner. Det finns inte skäl för några åtgärder från riksdagens sida och motion 2022/23:980 (SD) avstyrks därför.

Ur avsnittet "Ett rikt kulturliv" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar det arbete som Statens kulturråd gör för att stärka barns och ungas intresse för orkesterinstrument samt blåsmusiken som konstart. Utskottet finner inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen i frågan och avstyrker motion 2022/23:165 (S).

Ur avsnittet "Satsningar på blåsmusik" i betänkandet. Läs betänkandet

Litteraturstöd

Utskottet välkomnar Statens kulturråds arbete med att utreda utformningen av litteratur- och distributionsstödet och ytterligare samordna stödet med andra läsfrämjande insatser. Utskottet finner därmed inte anledning att rikta något tillkännagivande på området till regeringen. Motion 2022/23:1226 yrkande 8 avstyrks.

Läsfrämjande insatser

Utskottet vill understryka vikten av att alla i Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Läsfrämjande insatser är viktiga, inte minst när det gäller barn och unga. God läsförståelse är av avgörande betydelse för språkutveckling, skolresultat och möjlighet att delta i samhällslivet och samhällsdebatten. Utskottet noterar att omfattande insatser görs på området, bl.a. genom det arbete som Statens kulturråd genomför. Med hänvisning till pågående insatser och beredningsarbete avstyrker därför utskottet motionerna 2022/23:2054 (S) yrkande 9 och 2022/23:2277 (MP) yrkande 39.

Ur avsnittet "Litteratur och läsande" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 9. Läs betänkandet

Bibliotek

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet fyller en viktig funktion i samhället. De ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vidare ska de främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamheten är öppen för alla och envar och det finns folkbibliotek i samtliga kommuner i landet. Enligt utskottet utgör bibliotekslagen en tydlig ram för bibliotekshuvudmännens uppgifter och ansvar och för verksamhetens inriktning när det gäller t.ex. prioriterade grupper.

KB har en viktig roll när det gäller den nationella överblicken över och främjandet av samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Utskottet noterar att KB har fått i uppdrag att ta fram förslag på former för stärkt samverkan samt att bidra till den långsiktiga utvecklingen för vissa digitala bibliotekstjänster för prioriterade målgrupper. Sådana tjänster kan vara ett värdefullt verktyg för att bidra till en mer jämlik tillgång till bibliotekstjänster i hela landet. Vidare har Statens kulturråd i uppdrag att analysera folkbibliotekens framtida behov och identifiera möjliga former för statens stöd.

Med hänvisning till de insatser som görs, bl.a. när det gäller medel som fördelas till biblioteksverksamhet, samt gällande regelverk och pågående myndighetsuppdrag finner utskottet inte skäl till tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena. Motionerna 2022/23:486 (S), 2022/23:971 (SD), yrkandena 1–3, 2022/23:1226 (V) yrkandena 6, 7 och 9, 2022/23:1983 (M), 2022/23:2054 (S) yrkande 7 och 2022/23:2176 (MP) yrkande 2 avstyrks.

Bibliotekariers yrkesroll

Utskottet finner inte skäl till ett tillkännagivande enligt motionsyrkandet och avstyrker därför motion 2022/23:2054 yrkande 8.

Ur avsnittet "Biblioteksfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Utskottet noterar att myndigheter inom kulturområdet har ett uttalat uppdrag att bl.a. bedriva ett internationellt samarbete och utbyte. Statens kulturråd ska t.ex. främja förutsättningarna för kulturella och kreativa branscher, nationellt och internationellt. Utskottet delar uppfattningen att internationellt utbyte, export och samverkan är viktigt för konstnärlig utveckling och svenska konstnärers möjligheter. Utskottet välkomnar att Statens kulturråd fortsatt ska verka för fler fristäder för förföljda konstnärer och en utveckling av fristadssystemet. Utskottet vill även lyfta fram att svensk design, arkitektur och mode bidrar till möjligheterna att marknadsföra resmålet Sverige. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:861 (C) yrkande 5, 2022/23:1366 (KD) yrkande 3, 2022/23:1462 (MP) yrkande 1 och 2022/23:2170 (MP) yrkande 17. Utskottet finner inte heller skäl till ett tillkännagivande enligt motion 2022/23:979 (SD) yrkande 4 som därför avstyrks.

Reservationer

1.

Kulturens oberoende ställning, punkt 1 (C)

av Anne-Li Sjölund (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkandena 6, 7 och 9 samt

avslår motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 12 och

2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

För att säkra den konstnärliga friheten behöver offentligt finansierad konst skyddas från direkt påverkan, vilket brukar kallas principen om armlängds avstånd. Det behövs modeller för hur principen om armlängds avstånd även ska kunna gälla vid offentlig och privat samverkan. Jag ser gärna att den konstnärliga friheten värnas i samband med t.ex. sponsring. När stöd ges till olika verksamheter bidrar det till förutsättningar för kulturutövande och konsumtion inom det området. Även om styrningen genom bidragen inte handlar om innehållet så påverkas utbudet. Därför är det viktigt att ofta ompröva stöd så att det kan bli en större variation av verksamheter som får förbättrade förutsättningar att verka.

En mer decentraliserad kulturpolitik kan bidra till ett kulturliv som mer tar sin utgångspunkt i regionala önskemål och förutsättningar och som därmed kan utvecklas på ett friare sätt i förhållande till den statliga kulturpolitiken. Det finns därmed anledning att se över det juridiska skyddet för en fri kultur. Det kan t.ex. röra sig om att bilda stiftelser för vissa kulturverksamheter. På så sätt kan kulturen stå mer fri från politisk påverkan.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

2.

Kulturens oberoende ställning, punkt 1 (MP)

av Amanda Lind (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 12 och

2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) yrkande 1 och

avslår motion

2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkandena 6, 7 och 9.

Ställningstagande

Den fria kulturen och konsten bidrar till att nya konstnärliga och intellektuella områden kan upptäckas och att rådande ordningar ifrågasätts. Därför måste kultur och konst stå fri från politisk påverkan och kortsiktiga kommersiella villkor. Principen om att politiken ska hålla sig på en armlängds avstånd från kulturen ska upprätthållas och utvecklas.

I konsten ryms inte bara skönhet utan också obehag och skevheter. Konsten kan fungera som en spegel och kommentator kring olika samhällsfenomen. Konstens kraft förstås väl av auktoritära regimer – där är den fria konsten det första som försvinner och ställs i maktens tjänst. Skyddet av den fria konsten är därmed en helt grundläggande demokratifråga. De senaste åren har vi sett exempel på hur politiker försöker styra och ställa över konstnärliga yttringar som de ser som stötande eller moraliskt tvivelaktiga. Vi har sett politiker som velat stoppa enskilda utställningar på museer och evenemang på bibliotek, och vi har sett hur politiker vill bestämma vilken konst som ska finnas i det offentliga rummet. Det finns även indirekta hot, som att konstnärers utsatta ekonomiska situation riskerar att skapa en anpasslighet utifrån vad som uppfattas vara den rådande politiska viljan eller att det viktiga arbetet för breddat deltagande i kulturlivet uppfattas styrande av konstens innehåll. Alla dessa hot måste vi ta oss an.

Det handlar om myndigheternas tillämpning men även om verksamheter inom kommun och region, där avståndet mellan politik och kulturverksamheter inte sällan är mycket kort, t.ex. genom att politiker direkt sitter i styrelser för kulturinstitutioner och verksamheter. Jag förordar att ett uppdrag utfärdas till lämplig myndighet på kulturområdet om att ansvara för kunskapsförmedling och rådgivning inom området konstnärlig frihet och armlängds avstånd. Fördjupade dialoger bör även fortsätta med kulturmyndigheterna, kommuner och regioner. De kulturpolitiska målsättningarna om rättvis tillgång till kultur är viktiga och bör ligga fast, t.ex. arbetet med jämställdhet och mångfald, men styrningen behöver formuleras så att den inte riskerar att kunna missförstås som upplevda eller faktiska krav på det konstnärliga innehållet. Effekterna av de justeringar som gjorts i regleringsbrev och av ansvariga myndigheter behöver följas upp och utvärderas, för att se om ytterligare steg behöver tas för att säkra den konstnärliga friheten. Arbetet med styrelsetillsättningar vid de statliga kulturinstitutionerna bör även fortsättningsvis inriktas på att separera politiken från beslut om konst- och kulturstöd.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

3.

Framtidens kulturpolitik, punkt 2 (MP)

av Amanda Lind (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Internationalisering" i betänkandet. Läs betänkandet