Riksdagens arbetsformer m.m.

Utskottet lämnar mot den redovisade bakgrunden, med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § RO, ett förslag till ändring av 13 kap. 21 § RO. Genom lagförslaget, som finns i bilaga 2, görs hänvisningen i stället till 9 kap. 16 § RF. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 maj 2023.

Utskottet förordar att förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen beslutas enligt 8 kap. 17 § första stycket andra meningen RF.

Ur avsnittet "Ändring i riksdagsordningen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att frågan om regeringens samråd med EU-nämnden om A‑punkter vid rådets möten övervägdes av Riksdagens parlamentariska EU-kommitté. Kommittén fann detta samråd problematiskt utifrån ambitionen att fokusera kontakterna mellan riksdagen och regeringen till EU-beslutsprocessens tidiga skeden. Till detta kom enligt kommittén att hanteringen innebar formella och praktiska påfrestningar. Kommittén övervägde olika alternativa modeller för hanteringen av A-punkter, men stannade vid att informations- och samrådsskyldigheten i fråga om rådets beslut i A-punkter borde bestå. Regeringen och EU-nämnden borde emellertid, menade kommittén, utveckla formerna för informationen och samrådet.

Utskottet anser att det nu finns skäl att följa upp denna utveckling och att se över frågan på nytt. Med stöd av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § RO föreslår utskottet mot denna bakgrund att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Ur avsnittet "En utredning om regeringens samråd om A-punkter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om att riksmötets öppnande bör äga rum i riksdagens plenisal. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Riksmötets öppnande" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och ställer sig därför inte bakom ett tillkännagivande om att riksdagens ledamöter ska placeras efter partitillhörighet i plenisalen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Placeringen i riksdagens plenisal" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande att det inte finns tillräckliga skäl för att avskaffa den allmänna motionstiden och i stället införa en motionsrätt året om. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Motionsrätten" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet gör samma bedömning som tidigare i frågan om att göra om Villa Bonnier till bostad och representationslokal för talmannen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Villa Bonnier som talmansbostad" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ställer sig inte bakom motionärens begäran om ett tillkännagivande om en samordning av de ersättningar som utgår för uppdraget som riksdagsledamot respektive statsråd. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Samordning av ersättningar" i betänkandet. Läs betänkandet

Förtroendevalda bör ges goda förutsättningar för att utföra sitt uppdrag. Samtidigt intar riksdagen som folkets främsta företrädare en särställning i styrelseskicket, och förtroendeuppdraget som riksdagsledamot går inte att likställa med en anställning i vanlig mening. Detta bör enligt utskottet tillmätas betydelse när frågor om uppdragets utövande diskuteras.

Utskottet konstaterar att riksdagen enligt regeringsformen sammanträder i Stockholm samt att utskotten och EU-nämnden enligt riksdagsordningen sammanträder när riksdagsarbetet kräver det. Utskottet vill på nytt understryka betydelsen av fysiska möten mellan riksdagens ledamöter. Den möjlighet till distansdeltagande vid utskottens och EU-nämndens sammanträden som har införts bör även i fortsättningen endast vara aktuell i extraordinära krissituationer. Som utskottet tidigare anfört kan emellertid en fortsatt utveckling av de tekniska och lokalmässiga förutsättningarna för digitala inslag i riksdagsarbetet öppna upp för nya arbetssätt och skapa förutsättningar för en utökad interaktion med det övriga samhället. Ansvaret för dessa frågor och för att även i övrigt ge väl fungerande stöd och service till riksdagens ledamöter ligger på Riksdagsförvaltningen.

Utskottet konstaterar vidare att Kommittén om beredskap enligt regeringsformen ska redovisa sitt uppdrag, som bl.a. omfattar frågor om riksdagens sammanträdesort och deltagande på distans, i november 2023. Kommitténs arbete bör inte föregripas.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl till att ta något initiativ till en sådan översyn av förtroendevaldas villkor som motionärerna efterfrågar. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Översyn av riksdagsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Utskottet gör samma bedömning som tidigare om statistik i utskotten och EU-nämnden och avstyrker motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Statistik i utskotten och EU-nämnden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande att det är talmannen som leder arbetet i kammaren och som fattar beslut om vilka debatter som ska teckenspråkstolkas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Teckenspråk i riksdagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Motionerna tar upp frågor som på olika sätt avser Riksdagsförvaltningens verksamhet. Beslutanderätten i dessa frågor ligger i första hand hos Riksdagsförvaltningens ledning. Utskottet vill, liksom vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden, påminna om de kanaler som finns för att framföra synpunkter till Riksdagsförvaltningens ledning, exempelvis ledamotsrådet. Motionerna avstyrks.

Reservationer

1.

Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, punkt 7 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1250 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2022/23:1266 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3,

2022/23:1553 av Gustaf Lantz och Petter Löberg (båda S),

2022/23:1691 av Cecilia Rönn (L) och

2022/23:2161 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD).

Ställningstagande

Riksdagsledamöternas höga arvoden riskerar att skapa en förtroendeklyfta mellan de folkvalda ledamöterna och de människor de representerar. Arvodet måste vara tillräckligt högt för att så många som möjligt ska kunna tänka sig att ställa upp för ett riksdagsuppdrag och för att lagstiftare ska vara omutbara och inte påverkas av ekonomiska hänsyn i sitt beslutsfattande. Arvodets storlek bör motsvara ett prisbasbelopp per månad. Härutöver bör de extra arvoden som betalas ut för olika uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas. Om arbetsuppgifterna fördelas inom partigrupperna så att arbetsbördan blir densamma för alla kan extraarvodena avskaffas. Riksdagsstyrelsen bör återkomma med förslag som innebär att nivån på riksdagsledamöternas grundarvode binds till ett prisbasbelopp per månad och att extra ersättningar för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas.

2.

Översyn av riksdagsarbetet, punkt 9 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 36.

Ställningstagande

Det är viktigt för det demokratiska arbetet att riksdagens ledamöter regelbundet sammanträder på plats i Stockholm. Men arbetet i den egna valkretsen utgör samtidigt en stor och viktig del av riksdagsuppdraget. Coronapandemin visade att det finns goda möjligheter till större flexibilitet i arbetsformerna utan att det demokratiska arbetet blir lidande. Större möjligheter att kombinera förtroendeuppdraget med ett familjeliv skulle vidare uppmuntra och underlätta för fler att söka sig till sådana uppdrag. Riksdagsstyrelsen bör därför genomföra en översyn av förtroendevaldas villkor och sedan lämna rekommendationer som syftar till att underlätta för fler att kombinera förtroendeuppdrag med arbete, familj och barn.

3.

Utredning om oppositionens ställning, punkt 10 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 4.

Ställningstagande

En stor del av det politiska arbetet i Sverige styrs av praxis. Både i riksdagen och i fullmäktige på lokal nivå delar partierna exempelvis upp ordförandeposter och andra former av inflytande mellan sig enligt oskrivna regler, och oftast med respekt för politiska motståndare. Det ger en värdefull flexibilitet till våra demokratiska institutioner. Men det finns också risker med att förlita sig för mycket på praxis. I vissa länder har polarisering mellan politiska partier lett till att praxis brutit samman, och i andra länder har det styrande partiet utnyttjat avsaknaden av lagstiftning kring maktdelning för att tysta oppositionen. Mot denna bakgrund bör en parlamentariskt sammansatt kommitté se över beslutsfattandet i riksdagen för att formalisera praxis och skydda oppositionens ställning i lagstiftningen. Riksdagsstyrelsen bör besluta om en sådan översyn och sedan återkomma med förslag på hur bl.a. ordförandeposter kan tillsättas med respekt även för oppositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Riksdagsförvaltningens verksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet