Offentlighet, sekretess och integritet

Som utskottet tidigare har anfört motiveras sekretess mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet av skyddet för den enskildes integritet. Ett samarbete mellan myndigheter kan emellertid i många situationer vara nödvändigt exempelvis för att värna den enskildes rättssäkerhet eller hälsa eller för att bekämpa brott. För att ett sådant samarbete inte ska omöjliggöras finns det genom ett stort antal sekretessbrytande bestämmelser redan i dag möjligheter till informationsutbyte mellan och inom myndigheter.

Utskottet konstaterar härutöver att det pågår ett flertal utrednings- och beredningsarbeten i frågor som rör informationsutbyte och anmälningsskyldighet mellan myndigheter och att regeringen har aviserat åtgärder för att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet, bl.a. genom att bilda en ny myndighet. I dessa arbeten betonas också vikten av det fortsatta skyddet för den enskildes personliga integritet. Det pågående arbetet bör enligt utskottet inte föregripas, varför motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Informationsutbyte mellan myndigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Den omfattande digitaliseringen i samhället, där användningen av artificiell intelligens är en del, innebär många fördelar. Inom den offentliga förvaltningen gäller detta bl.a. i form av förutsättningar för förkortade handläggningstider. Utskottet vill betona vikten av att frågor om bl.a. skyddet för den personliga integriteten och andra etiska aspekter beaktas vid utvecklingen och användningen av teknik som är baserad på artificiell intelligens. Utskottet konstaterar att det inom EU pågår ett arbete med att ta fram en förordning med ett regelverk för användningen av artificiell intelligens. Den svenska regeringen har ansett att detta förslag tar sin grund i mänskliga rättigheter inklusive rätten till privatliv, yttrandefrihet, icke-diskriminering och jämställdhet, liksom personlig integritet, skydd av fysiska personer i fråga om behandling av personuppgifter och informations- och cybersäkerhet. Utskottet ser mot denna bakgrund inte nu skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av vad som anförs i motionen. Motionsyrkandet avstyrks.

Reservationer

1.

Informationsutbyte mellan myndigheter, punkt 1 (S)

av Ida Karkiainen (S), Hans Ekström (S), Per-Arne Håkansson (S), Amalia Rud Pedersen (S) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 8,

bifaller delvis motionerna

2022/23:1147 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 4,

2022/23:1720 av Eva Lindh (S) och

2022/23:1780 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S) samt

avslår motion

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 21.

Ställningstagande

Det allmänna har ett intresse av att offentliga system värnas mot brottsligt utnyttjande; det är viktigt att det finns en balans mellan sekretess och möjligheten att bekämpa brott. Sekretessbrytande bestämmelser har införts bl.a. för att bekämpa organiserad brottslighet. Det finns emellertid problem med sekretesslagstiftningen även på andra områden. Därför finns det ett behov av en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen som gör det möjligt att komma till rätta med arbetsmarknadskriminalitet, fusk med bidragssystem och annan brottslighet. En utredning bör tillsättas med uppdrag att göra en översyn av sekretesslagstiftningen för att skapa en bättre balans mellan integritetsskyddet och möjligheten att bekämpa brott.

2.

Informationsutbyte mellan myndigheter, punkt 1 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 21 och

avslår motionerna

2022/23:1147 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 4,

2022/23:1720 av Eva Lindh (S),

2022/23:1780 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S) och

2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 8.

Ställningstagande

Det finns fördelar i det brottsbekämpande arbetet med informationsutbyte mellan myndigheter. Ett ökat informationsutbyte, i kombination med utvecklingen på teknik- och informationsområdet, aktualiserar samtidigt frågan om skyddet för den personliga integriteten. Integritetskänslig information måste hanteras rättssäkert och med respekt för den enskildes rätt till privatliv. Det är en svår uppgift för en rättsstat att slå vakt om den enskildes rättssäkerhet och integritet och samtidigt värna säkerhet och motverka hot och brott. En utredning bör därför tillsättas för att närmare utreda frågan om integritet, brottsbekämpning och informationshantering i syfte att skapa ett modernt, rättssäkert och ändamålsenligt regelverk.

3.

Handel med personuppgifter, punkt 4 (S)

av Ida Karkiainen (S), Hans Ekström (S), Per-Arne Håkansson (S), Amalia Rud Pedersen (S) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1164 av Joakim Järrebring (S),

bifaller delvis motion

2022/23:1390 av Ingemar Kihlström (KD) och

avslår motion

2022/23:1161 av Joakim Järrebring (S).

Ställningstagande

Den svenska handlingsoffentligheten är central för åsiktsfriheten och demokratin, och den bör värnas. Den innebär dock samtidigt att det är möjligt för myndigheter att lämna ut personuppgifter till privatpersoner och företag som på olika sätt använder uppgifterna för riktad marknadsföring och ibland även i rent bedrägligt och brottsligt syfte. En utredning bör tillsättas med uppgift att se över hur enskildas skydd för den personliga integriteten kan stärkas. Ett förslag på en sådan åtgärd skulle kunna vara att myndigheter endast får lämna ut eller sälja personuppgifter för användning i kommersiellt syftet med den enskildes samtycke.

4.

Utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, punkt 5 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 19.

Ställningstagande

En utredning bör tillsättas med uppdrag att stärka medborgarnas kontroll över hur det offentliga använder deras personliga data. Staten har fått nya möjligheter att övervaka medborgarna bl.a. genom kamerabevakning och möjlighet till insyn i digitala kommunikationer. En sådan övervakning kan grunda sig på legitima skäl, t.ex. i syfte att bekämpa brott. Övervakningen måste dock ske i sund balans med medborgarnas rätt till personlig integritet. Individens kontroll över sina personliga data behöver skärpas liksom insynen i hur myndigheter och andra offentliga aktörer använder dessa uppgifter. Det bör övervägas att införa ett system i Sverige som innebär att medborgarna får information om när deras personliga data använts eller överförts från en myndighet till en annan, undantaget vissa situationer som t.ex. vid pågående brottsutredning.

Ur avsnittet "Artificiell intelligens och integritet" i betänkandet. Läs betänkandet