Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Som utskottet tidigare har framhållit är det inte acceptabelt i en demokrati att journalister och medieredaktioner utsätts för hot och trakasserier. Likaså är hot mot andra opinionsbildare, såsom förtroendevalda och konstnärer, oacceptabelt.

Utskottet noterar de åtgärder som regeringen har vidtagit, däribland utredningen som ledde fram till lagrådsremissen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner. I lagrådsremissen föreslår regeringen bl.a. att det ska införas en särskild straffskärpningsgrund för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.

Utskottet noterar även det arbete som för närvarande pågår inom EU för att stärka skyddet för journalister och medieredaktioner.

Mot bakgrund av det arbete som bedrivs, de åtgärder som redan har vidtagits och det arbete som pågår inom Regeringskansliet och inom EU är utskottet inte berett att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Säkerheten för opinionsbildare och medieföretag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 7. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit är det inte acceptabelt i en demokrati att journalister och medieredaktioner utsätts för hot och trakasserier. Likaså är hot mot andra opinionsbildare, såsom förtroendevalda och konstnärer, oacceptabelt.

Utskottet noterar de åtgärder som regeringen har vidtagit, däribland utredningen som ledde fram till lagrådsremissen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner. I lagrådsremissen föreslår regeringen bl.a. att det ska införas en särskild straffskärpningsgrund för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.

Utskottet noterar även det arbete som för närvarande pågår inom EU för att stärka skyddet för journalister och medieredaktioner.

Mot bakgrund av det arbete som bedrivs, de åtgärder som redan har vidtagits och det arbete som pågår inom Regeringskansliet och inom EU är utskottet inte berett att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Säkerheten för opinionsbildare och medieföretag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 7. Läs betänkandet

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat motioner om pornografi och våldsskildringar. Utskottet vill liksom tidigare betona vikten av att samhället på olika sätt försöker motverka spridning av grova våldsskildringar och av pornografi, särskilt till barn och unga, men vill även framhålla att detta inte i första hand bör ske genom ytterligare inskränkningar av den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Begränsa spridning av pornografi och skildringar av grovt våld" i betänkandet. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit kommer det även framöver att finnas behov av ett statligt stöd till medierna. Samtidigt är det viktigt att detta stöd anpassas till utvecklingen av och förändringarna på mediemarknaden. Utskottet konstaterar att Mediestödsutredningen har haft i uppdrag att utvärdera de befintliga stödformerna till medierna och att lämna förslag till hur mediestöden ska utformas framöver, inklusive vilka kriterier som ska ligga till grund för fördelningen av stöden. Mediestödsutredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Resultatet av beredningen bör inte föregripas och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena om mediestöden. Därutöver finner utskottet i dagsläget inte skäl att ta initiativ till en parlamentarisk utredning om framtidens mediestöd och avstyrker därför motionsyrkandena om en sådan utredning.

Reservationer

1.

Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer, punkt 1 (S)

av Ida Karkiainen (S), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Amalia Rud Pedersen (S) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 6,

2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6,

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21,

2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 72 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Hot och hat mot journalister, opinionsbildare, politiker och kulturarbetare är ett kraftigt och snabbt växande hot mot vår demokrati. Fyra av tio journalister uppgav redan före valrörelsen 2022 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hot och hat. Liknande tendenser kan ses bland politiskt engagerade, kulturarbetare och företrädare för det civila samhället. Utvecklingen påverkar med säkerhet allmänhetens vilja att engagera sig och fullt ut nyttja sin yttrandefrihet. Politiska krafter i Sverige – inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser den här utvecklingen. Det är oacceptabelt. De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. Samtidigt måste det gå att ställa krav på företagen att deras plattformar inte blir frizoner för hot och hat. En ny strategi mot hot och hat behöver tas fram.

2.

Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer, punkt 1 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 6,

2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 72,

2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Hot mot journalister blir ett hot mot såväl det fria ordet som demokratin i bredare bemärkelse och kan aldrig accepteras. Det är därför viktigt med uppföljning av regeringens handlingsplan mot hot och hat mot journalister, förtroendevalda och konstnärer och att den kan kompletteras efter behov.

3.

Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer, punkt 1 (MP)

av Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 6 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6,

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21,

2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 72 och

2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Det är av stor betydelse att undanröja problem som har med diskriminering och hot att göra, eftersom det påverkar människors möjligheter till politiskt engagemang. Hot, hat och våld mot förtroendevalda får omedelbara konsekvenser för individen, men hotar också det demokratiska systemet i stort. Tyvärr är det vanligt förekommande i Sverige. I Politikernas trygghetsundersökning (PTU) rapporterade Brottsförebyggande rådet (Brå) att var fjärde politiker utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2020. 26 procent av politikerna uppger att de har påverkats i sitt förtroendeuppdrag på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att deras uppdrag har påverkats. Hot och hat är också ett stort hinder för journalister, föreningslivet och enskilda opinionsbildare som undviker att göra sin röst hörd på grund av risken att utsättas. En jämn könsfördelning och fler kvinnor på beslutsfattande positioner är en viktig förutsättning, men inte tillräckligt. Det är också viktigt att belysa villkoren för kvinnor att ta sig till och befinna sig på beslutsfattande positioner. Det behövs ett samlat strategiskt arbete som kombinerar ett stärkt rättsväsen och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunskap, insatser mot desinformation samt krav på de globala plattformsföretagen. Handlingsplanen Till det fria ordets försvar bör uppdateras och i samband med uppdateringen behöver den aktuella hotbilden mot civilsamhället kartläggas och konkreta åtgärder tas ram för att värna och vidga det demokratiska utrymmet.

4.

Stöd till medieföretag för investeringar i säkerhetsåtgärder, punkt 2 (C)

av Malin Björk (C).

Ur avsnittet "Statens stöd till medierna" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 12. Läs betänkandet

Liksom tidigare framhåller utskottet vikten av att ta allvarligt på de utmaningar som en förändrad mediemarknad innefattar och de risker och hot som påverkanskampanjer och propaganda innebär, samtidigt som den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten värnas.

Utskottet noterar att det nyligen har genomförts författningsändringar som syftar till att öka insynen i ägandet av radio- och tv-företag. Vidare noterar utskottet att en utredning bl.a. har övervägt frågan om huruvida medieföretag bör omfattas av ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar samt hur granskningssystemets tillämpningsområde skulle kunna avgränsas när det gäller medieföretag. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa resultatet av beredningen av betänkandet och avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill liksom tidigare framhålla vikten av att värna den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten och förespråkar lösningar som i första hand bygger på frivillighet.

Utskottet konstaterar att det inom EU har vidtagits en rad åtgärder för att motverka desinformation på internet. Utskottet noterar särskilt den nyligen antagna förordningen om en inre marknad för digitala tjänster (Digital Services Act, DSA), som syftar till att anpassa samt harmonisera ansvarsregler för bl.a. mycket stora internetplattformar och till att säkerställa transparens och respekt för grundläggande rättigheter i en digital miljö. Utskottet noterar även kommissionens förslag till förordning om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam, som bl.a. syftar till att öka transparensen vid tillhandahållande av politisk reklam för att förbättra möjligheterna för fri opinionsbildning och rättvisa val samt minska risken för desinformation. Förslaget förhandlas för närvarande inom EU.

Mot bakgrund av de åtgärder som har vidtagits och det arbete som pågår inom EU är utskottet inte berett att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det sedan den 1 januari 2023 är möjligt för granskningsnämnden att granska även sådana program som har sänts genom tråd liksom efterlevnaden av sådana villkor för public service-företagens sändningar av program som kan uppställas med stöd av yttrandefrihetsgrundlagen.

Vidare noterar utskottet att en utredning har övervägt bl.a. frågan om huruvida det krävs någon ändring av granskningsnämndens uppdrag för att nämnden i efterhand ska kunna granska om public service-innehåll på internet uppfyller de programrelaterade villkor som ställts upp enligt bestämmelser i radio- och tv-lagen. Betänkandet har varit föremål för remissbehandling, och ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I en remiss till Lagrådet föreslås att radio- och tv-lagen ändras så att regeringen får möjlighet att besluta om villkor för public service-företagens sändningar och tillhandahållanden av ljudradio- och tv-program genom tråd. Granskningsnämnden föreslås få granska om public service-företagen följer de villkor som ställts upp. Nämnden föreslås även kunna vidta vissa åtgärder om villkoren inte följs.

Granskningsnämndens verksamhet kommer också att övervägas i den parlamentariska utredning om public service-uppdraget som regeringen nyligen har beslutat om.

Mot bakgrund av de nyligen genomförda förändringarna av granskningsnämndens verksamhet, det arbete som pågår inom Regeringskansliet och det pågående utredningsuppdraget är utskottet inte berett att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Granskningsnämnden för radio och tv" i betänkandet. Läs betänkandet

Mot bakgrund av den parlamentariska utredning om public service-uppdraget som regeringen nyligen har beslutat om är utskottet inte berett att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Pressetik och rättelser" i betänkandet. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit kommer det även framöver att finnas behov av ett statligt stöd till medierna. Samtidigt är det viktigt att detta stöd anpassas till utvecklingen av och förändringarna på mediemarknaden. Utskottet konstaterar att Mediestödsutredningen har haft i uppdrag att utvärdera de befintliga stödformerna till medierna och att lämna förslag till hur mediestöden ska utformas framöver, inklusive vilka kriterier som ska ligga till grund för fördelningen av stöden. Mediestödsutredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Resultatet av beredningen bör inte föregripas och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena om mediestöden. Därutöver finner utskottet i dagsläget inte skäl att ta initiativ till en parlamentarisk utredning om framtidens mediestöd och avstyrker därför motionsyrkandena om en sådan utredning.

Reservationer

1.

Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer, punkt 1 (S)

av Ida Karkiainen (S), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Amalia Rud Pedersen (S) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 6,

2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6,

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21,

2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 72 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Hot och hat mot journalister, opinionsbildare, politiker och kulturarbetare är ett kraftigt och snabbt växande hot mot vår demokrati. Fyra av tio journalister uppgav redan före valrörelsen 2022 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hot och hat. Liknande tendenser kan ses bland politiskt engagerade, kulturarbetare och företrädare för det civila samhället. Utvecklingen påverkar med säkerhet allmänhetens vilja att engagera sig och fullt ut nyttja sin yttrandefrihet. Politiska krafter i Sverige – inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser den här utvecklingen. Det är oacceptabelt. De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. Samtidigt måste det gå att ställa krav på företagen att deras plattformar inte blir frizoner för hot och hat. En ny strategi mot hot och hat behöver tas fram.

2.

Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer, punkt 1 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 6,

2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 72,

2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Hot mot journalister blir ett hot mot såväl det fria ordet som demokratin i bredare bemärkelse och kan aldrig accepteras. Det är därför viktigt med uppföljning av regeringens handlingsplan mot hot och hat mot journalister, förtroendevalda och konstnärer och att den kan kompletteras efter behov.

3.

Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer, punkt 1 (MP)

av Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 6 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6,

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21,

2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 72 och

2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Det är av stor betydelse att undanröja problem som har med diskriminering och hot att göra, eftersom det påverkar människors möjligheter till politiskt engagemang. Hot, hat och våld mot förtroendevalda får omedelbara konsekvenser för individen, men hotar också det demokratiska systemet i stort. Tyvärr är det vanligt förekommande i Sverige. I Politikernas trygghetsundersökning (PTU) rapporterade Brottsförebyggande rådet (Brå) att var fjärde politiker utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2020. 26 procent av politikerna uppger att de har påverkats i sitt förtroendeuppdrag på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att deras uppdrag har påverkats. Hot och hat är också ett stort hinder för journalister, föreningslivet och enskilda opinionsbildare som undviker att göra sin röst hörd på grund av risken att utsättas. En jämn könsfördelning och fler kvinnor på beslutsfattande positioner är en viktig förutsättning, men inte tillräckligt. Det är också viktigt att belysa villkoren för kvinnor att ta sig till och befinna sig på beslutsfattande positioner. Det behövs ett samlat strategiskt arbete som kombinerar ett stärkt rättsväsen och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunskap, insatser mot desinformation samt krav på de globala plattformsföretagen. Handlingsplanen Till det fria ordets försvar bör uppdateras och i samband med uppdateringen behöver den aktuella hotbilden mot civilsamhället kartläggas och konkreta åtgärder tas ram för att värna och vidga det demokratiska utrymmet.

4.

Stöd till medieföretag för investeringar i säkerhetsåtgärder, punkt 2 (C)

av Malin Björk (C).

Ur avsnittet "Statens stöd till medierna" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 12. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit kommer det även framöver att finnas behov av ett statligt stöd till medierna. Samtidigt är det viktigt att detta stöd anpassas till utvecklingen av och förändringarna på mediemarknaden. Utskottet konstaterar att Mediestödsutredningen har haft i uppdrag att utvärdera de befintliga stödformerna till medierna och att lämna förslag till hur mediestöden ska utformas framöver, inklusive vilka kriterier som ska ligga till grund för fördelningen av stöden. Mediestödsutredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Resultatet av beredningen bör inte föregripas och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena om mediestöden. Därutöver finner utskottet i dagsläget inte skäl att ta initiativ till en parlamentarisk utredning om framtidens mediestöd och avstyrker därför motionsyrkandena om en sådan utredning.

Reservationer

1.

Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer, punkt 1 (S)

av Ida Karkiainen (S), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Amalia Rud Pedersen (S) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 6,

2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6,

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21,

2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 72 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Hot och hat mot journalister, opinionsbildare, politiker och kulturarbetare är ett kraftigt och snabbt växande hot mot vår demokrati. Fyra av tio journalister uppgav redan före valrörelsen 2022 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hot och hat. Liknande tendenser kan ses bland politiskt engagerade, kulturarbetare och företrädare för det civila samhället. Utvecklingen påverkar med säkerhet allmänhetens vilja att engagera sig och fullt ut nyttja sin yttrandefrihet. Politiska krafter i Sverige – inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser den här utvecklingen. Det är oacceptabelt. De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. Samtidigt måste det gå att ställa krav på företagen att deras plattformar inte blir frizoner för hot och hat. En ny strategi mot hot och hat behöver tas fram.

2.

Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer, punkt 1 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6 och

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 6,

2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 72,

2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Hot mot journalister blir ett hot mot såväl det fria ordet som demokratin i bredare bemärkelse och kan aldrig accepteras. Det är därför viktigt med uppföljning av regeringens handlingsplan mot hot och hat mot journalister, förtroendevalda och konstnärer och att den kan kompletteras efter behov.

3.

Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer, punkt 1 (MP)

av Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 6 och

2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6,

2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21,

2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 72 och

2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Det är av stor betydelse att undanröja problem som har med diskriminering och hot att göra, eftersom det påverkar människors möjligheter till politiskt engagemang. Hot, hat och våld mot förtroendevalda får omedelbara konsekvenser för individen, men hotar också det demokratiska systemet i stort. Tyvärr är det vanligt förekommande i Sverige. I Politikernas trygghetsundersökning (PTU) rapporterade Brottsförebyggande rådet (Brå) att var fjärde politiker utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2020. 26 procent av politikerna uppger att de har påverkats i sitt förtroendeuppdrag på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att deras uppdrag har påverkats. Hot och hat är också ett stort hinder för journalister, föreningslivet och enskilda opinionsbildare som undviker att göra sin röst hörd på grund av risken att utsättas. En jämn könsfördelning och fler kvinnor på beslutsfattande positioner är en viktig förutsättning, men inte tillräckligt. Det är också viktigt att belysa villkoren för kvinnor att ta sig till och befinna sig på beslutsfattande positioner. Det behövs ett samlat strategiskt arbete som kombinerar ett stärkt rättsväsen och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunskap, insatser mot desinformation samt krav på de globala plattformsföretagen. Handlingsplanen Till det fria ordets försvar bör uppdateras och i samband med uppdateringen behöver den aktuella hotbilden mot civilsamhället kartläggas och konkreta åtgärder tas ram för att värna och vidga det demokratiska utrymmet.

4.

Stöd till medieföretag för investeringar i säkerhetsåtgärder, punkt 2 (C)

av Malin Björk (C).

Ur avsnittet "Statens stöd till medierna" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 11. Läs betänkandet