Kommunala och regionala frågor

Bestämmelser som ger kommuner och regioner generella möjligheter att avtalssamverka infördes i kommunallagen den 1 juli 2018. Vidare konstaterar utskottet att Kommunutredningens slutbetänkande Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget innehåller ett flertal förslag som syftar till att stärka kommunernas kapacitet bl.a. genom åtgärder för att främja ökad strategisk samverkan och frivilliga kommunsammanslagningar. Betänkandet är under beredning inom Regeringskansliet. Utskottet noterar också Försöksverksamhetskommitténs pågående arbete och Statskontorets nyligen avrapporterade arbete med frågor om kommunal samverkan och kommunal försöksverksamhet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår på området är utskottet inte berett att ställa sig bakom ett sådant initiativ om att utreda en ny kommunreform som efterfrågas i motionen. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Kommunsammanslagningar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkanden om riskanalys vid kommunala investeringar och om att införa ett regelverk för kommunala konkurser. Utskottet kan vidare konstatera att kommunernas och regionernas ekonomiska förvaltning nyligen har varit föremål för en översyn av Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Utredningen har lämnat förslag som syftar till att stärka kommunernas och regionernas förutsättningar att möta framtida utmaningar inom de ekonomiska ramar som står till förfogande. Förslagen är nu under beredning. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ekonomisk förvaltning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 6 och 9. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkanden om riskanalys vid kommunala investeringar och om att införa ett regelverk för kommunala konkurser. Utskottet kan vidare konstatera att kommunernas och regionernas ekonomiska förvaltning nyligen har varit föremål för en översyn av Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Utredningen har lämnat förslag som syftar till att stärka kommunernas och regionernas förutsättningar att möta framtida utmaningar inom de ekonomiska ramar som står till förfogande. Förslagen är nu under beredning. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ekonomisk förvaltning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 6 och 9. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom något initiativ till ändring i kommunallagen i fråga om fullmäktigeordförandes deltagande i omröstningar. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Fullmäktiges ordförande" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkanden om riskanalys vid kommunala investeringar och om att införa ett regelverk för kommunala konkurser. Utskottet kan vidare konstatera att kommunernas och regionernas ekonomiska förvaltning nyligen har varit föremål för en översyn av Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Utredningen har lämnat förslag som syftar till att stärka kommunernas och regionernas förutsättningar att möta framtida utmaningar inom de ekonomiska ramar som står till förfogande. Förslagen är nu under beredning. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ekonomisk förvaltning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 9. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom det som yrkas i motionerna om partiers representation i styrelse, nämnder och utskott. Utskottet konstaterar vidare att lagen om proportionella val i kommuner och regioner och de relaterade ändringar i kommunallagen som trädde i kraft 2022 säkerställer en ändamålsenlig tillämpning av bestämmelsen om proportionella val och därmed det minoritetsskydd sådana val är avsedda att skapa. Utskottet är inte heller berett att föreslå några ändringar av kommunallagens bestämmelser om återremiss eller interpellationer. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Representation och minoritetsskydd m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom något initiativ till ändring i kommunallagen när det gäller rätten att föra in reservationer och skriftliga yttranden i kommunala protokoll. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Protokollföring" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkanden om riskanalys vid kommunala investeringar och om att införa ett regelverk för kommunala konkurser. Utskottet kan vidare konstatera att kommunernas och regionernas ekonomiska förvaltning nyligen har varit föremål för en översyn av Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Utredningen har lämnat förslag som syftar till att stärka kommunernas och regionernas förutsättningar att möta framtida utmaningar inom de ekonomiska ramar som står till förfogande. Förslagen är nu under beredning. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ekonomisk förvaltning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 6. Läs betänkandet

Utskottet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden och är inte berett att ta något initiativ i frågan om ökat partiinflytande när en förtroendevald byter partitillhörighet. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Byte av partitillhörighet" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Utskottet anser inte att det finns skäl att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande om begränsningar av talartiden i kommunfullmäktige som motionären föreslår. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Talartid i fullmäktige" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden om den kommunala revisionen. Vidare konstaterar utskottet att Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner i betänkandet En god kommunal hushållning har lämnat förslag om den kommunala revisionen och fullmäktiges ansvarsprövning. Den pågående beredningen av förslagen inom Regeringskansliet bör inte föregripas. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Revision och ansvarsprövning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden och är inte berett att ta initiativ till en sådan översyn av formerna för medborgarförslag, folkinitiativ och kommunala folkomröstningar som efterfrågas i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Kommunala folkomröstningar m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att medborgarråd för äldre personer i dag finns i det stora flertalet kommuner och i en majoritet av regionerna. Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ till ett tillkännagivande om att göra det obligatoriskt för kommuner och regioner att inrätta pensionärsråd. Motionsyrkandet avstyrks.

Reservationer

1.

Ekonomisk förvaltning m.m., punkt 2 (SD)

av Matheus Enholm (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:963 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motion

2022/23:2225 av Eric Palmqvist (SD).

Ställningstagande

Det är enligt vår mening grundläggande att de gemensamma kommunala och regionala resurserna i första hand går till kärnverksamheten. Kommunens invånare, tillika skattebetalare, ska inte behöva förvandlas till ofrivilliga riskkapitalister genom att politiker investerar pengar i osäkra ekonomiska projekt som riskerar att bli förlustaffärer. Det finns många exempel på kommuner som har investerat i verksamheter som ur ett ekonomiskt perspektiv är riskfyllda. Samtidigt har den kommunala skuldsättningen skenat det senaste decenniet. För kommuner eller regioner som vill göra investeringar i verksamheter som ligger utanför kärnverksamheten bör utgångspunkten vara att det inte ska leda till någon ekonomisk förlust för kommunens eller regionens invånare. En riskanalys bör därför göras inför varje sådan investering, och det ska anses finnas hinder om analysen visar att investeringen är alltför riskfylld.

Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.

2.

Antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, punkt 3 (SD)

av Matheus Enholm (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:963 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 5.

Ställningstagande

I kommunallagen finns bestämmelser som reglerar antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige. Reglerna, som bl.a. anger det minsta tillåtna antalet ledamöter i fullmäktige, är inte tillräckligt flexibla. Vi menar därför att dessa regler bör ses över. Utgångspunkten för översynen bör vara att öka kommunernas och regionernas handlingsutrymme i detta avseende samtidigt som en god medborgerlig förankring garanteras.

3.

Byte av partitillhörighet, punkt 5 (SD)

av Matheus Enholm (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:963 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 4 och

bifaller delvis motionerna

2022/23:260 av Mattias Ottosson (S) och

2022/23:1266 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5.

Ställningstagande

De nuvarande reglerna medför begränsade möjligheter för partierna att efter ett val hantera avhopp av politiska kandidater från de partier som valt dem. Detta är en ordning som riskerar att leda till lägre väljarrepresentativitet och potentiellt tomma stolar. Vi vill med anledning av detta utreda hur mandaten tydligare kan knytas till de politiska partierna. Vi anser att politiska vildar, även om de väljer att stanna kvar i fullmäktige, ska kunna bli av med sitt uppdrag i de nämnder, styrelser, bolag och stiftelser där det berörda partiet finns representerat.

4.

Styrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder, punkt 6 (SD)

av Matheus Enholm (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:963 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 8.

Ställningstagande

Kommunallagen föreskriver sedan 2018 att fullmäktige får besluta att styrelsen får fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Vi menar att de nya bestämmelserna om styrelsens ställning har medfört ett otydligt ansvarsutkrävande. Vi vill också framhålla att nämnderna i flertalet fall har bättre kunskap inom sina respektive ansvarsområden än styrelsen, som har en mer samordnande funktion. De nya reglerna riskerar därför att leda till dåligt underbyggda beslut. Mot denna bakgrund anser vi att en lagändring bör göras som innebär en återgång till tidigare lagstiftning när det gäller styrelsens ställning i förhållande till övriga nämnder.

5.

Representation och minoritetsskydd m.m., punkt 7 (SD)

av Matheus Enholm (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:963 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 6,

bifaller delvis motion

2022/23:1266 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 4 och

avslår motion

2022/23:873 av Michael Rubbestad (SD).

Ställningstagande

De politiska partier som har blivit invalda i fullmäktige måste ges möjlighet till så god insyn och delaktighet i det politiska arbetet som möjligt. Det handlar i praktiken bl.a. om att kunna delta i nämndernas och styrelsens arbete. Tyvärr finns det exempel på kommuner som har minskat antalet platser i nämnder och styrelse enbart för att hålla vissa partier borta från insyn. Ett sådant agerande är i grunden odemokratiskt. Kommunallagens nuvarande utformning innebär att det fortfarande finns en risk för att en majoritet, genom ändringar av antalet platser i nämnder och styrelse efter ett val, minimerar inflytandet från ett eller flera partier. Någon form av minoritetsskydd bör därför införas för att säkerställa en fungerande insyn även för de partier som hamnar utanför samverkan i fullmäktige.

Ur avsnittet "Pensionärsråd" i betänkandet. Läs betänkandet