Författningsfrågor

Utskottet noterar att Förtjänstutredningen inte har lämnat några förslag när det gäller riksdagens anslag till Kungliga hov- och slottsstaten men att utredningen välkomnat att hovet, mot bakgrund av kungens beslut om vilka personer inom den kungliga familjen som kan förväntas tas i anspråk för officiella uppdrag, åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Vidare konstaterar utskottet att regeringen kan följa utvecklingen av detta åtagande i samband med behandlingen av årsredovisningar för Hovstaten. Bland annat mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något initiativ när det gäller ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, vissa av successionsordningens bestämmelser, statschefens uppgifter och immunitet samt statschefens kröning vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 19, 30, 33 och 34. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Förtjänstutredningen inte har lämnat några förslag när det gäller riksdagens anslag till Kungliga hov- och slottsstaten men att utredningen välkomnat att hovet, mot bakgrund av kungens beslut om vilka personer inom den kungliga familjen som kan förväntas tas i anspråk för officiella uppdrag, åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Vidare konstaterar utskottet att regeringen kan följa utvecklingen av detta åtagande i samband med behandlingen av årsredovisningar för Hovstaten. Bland annat mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något initiativ när det gäller ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, vissa av successionsordningens bestämmelser, statschefens uppgifter och immunitet samt statschefens kröning vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 19, 30, 33 och 34. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Förtjänstutredningen inte har lämnat några förslag när det gäller riksdagens anslag till Kungliga hov- och slottsstaten men att utredningen välkomnat att hovet, mot bakgrund av kungens beslut om vilka personer inom den kungliga familjen som kan förväntas tas i anspråk för officiella uppdrag, åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Vidare konstaterar utskottet att regeringen kan följa utvecklingen av detta åtagande i samband med behandlingen av årsredovisningar för Hovstaten. Bland annat mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något initiativ när det gäller ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, vissa av successionsordningens bestämmelser, statschefens uppgifter och immunitet samt statschefens kröning vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 19, 30, 33 och 34. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Förtjänstutredningen inte har lämnat några förslag när det gäller riksdagens anslag till Kungliga hov- och slottsstaten men att utredningen välkomnat att hovet, mot bakgrund av kungens beslut om vilka personer inom den kungliga familjen som kan förväntas tas i anspråk för officiella uppdrag, åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Vidare konstaterar utskottet att regeringen kan följa utvecklingen av detta åtagande i samband med behandlingen av årsredovisningar för Hovstaten. Bland annat mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något initiativ när det gäller ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, vissa av successionsordningens bestämmelser, statschefens uppgifter och immunitet samt statschefens kröning vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 19, 30, 33 och 34. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Förtjänstutredningen inte har lämnat några förslag när det gäller riksdagens anslag till Kungliga hov- och slottsstaten men att utredningen välkomnat att hovet, mot bakgrund av kungens beslut om vilka personer inom den kungliga familjen som kan förväntas tas i anspråk för officiella uppdrag, åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Vidare konstaterar utskottet att regeringen kan följa utvecklingen av detta åtagande i samband med behandlingen av årsredovisningar för Hovstaten. Bland annat mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något initiativ när det gäller ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, vissa av successionsordningens bestämmelser, statschefens uppgifter och immunitet samt statschefens kröning vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 19, 30, 33 och 34. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Förtjänstutredningen inte har lämnat några förslag när det gäller riksdagens anslag till Kungliga hov- och slottsstaten men att utredningen välkomnat att hovet, mot bakgrund av kungens beslut om vilka personer inom den kungliga familjen som kan förväntas tas i anspråk för officiella uppdrag, åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Vidare konstaterar utskottet att regeringen kan följa utvecklingen av detta åtagande i samband med behandlingen av årsredovisningar för Hovstaten. Bland annat mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något initiativ när det gäller ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, vissa av successionsordningens bestämmelser, statschefens uppgifter och immunitet samt statschefens kröning vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 19, 30, 33 och 34. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Förtjänstutredningen inte har lämnat några förslag när det gäller riksdagens anslag till Kungliga hov- och slottsstaten men att utredningen välkomnat att hovet, mot bakgrund av kungens beslut om vilka personer inom den kungliga familjen som kan förväntas tas i anspråk för officiella uppdrag, åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Vidare konstaterar utskottet att regeringen kan följa utvecklingen av detta åtagande i samband med behandlingen av årsredovisningar för Hovstaten. Bland annat mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något initiativ när det gäller ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, vissa av successionsordningens bestämmelser, statschefens uppgifter och immunitet samt statschefens kröning vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 19, 30, 33 och 34. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten utgör fundament i en demokrati och att utskottet löpande följer EU:s arbete med dessa frågor. Mot bakgrund av det arbete som pågår för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och för att värna rättsstatens principer finner utskottet inte skäl att föreslå något tillkännagivande till regeringen om detta. När det gäller de frågeställningar som i övrigt lyfts fram om ett mer demokratiskt EU vill utskottet understryka att det är viktigt att på olika sätt slå vakt om och måna de demokratiska principerna inom EU. Det pågår också ett arbete inom EU för att på olika sätt öka människors demokratiska delaktighet. Utskottet ser inte skäl att därutöver ta ett sådant initiativ som motionärerna föreslår. Sammantaget avstyrker utskottet motionsyrkandena om rättsstatsprincipen och ett mer demokratiskt EU.

När det gäller motionsyrkandet om ändring i grundlag vad gäller internationellt samarbete vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandet.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 14. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om nationella folkomröstningar och medborgarinitiativ, om internationella avtal och om en ny maktutredning. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

När det gäller motionsyrkandet om en nationell demokratifunktion konstaterar utskottet att kommittén Demokratin 100 år har föreslagit en sådan funktion och att kommitténs förslag för närvarande bereds i Regeringskansliet. Resultatet av beredningen bör inte föregripas och utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Åtgärder för att vitalisera demokratin" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 11. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om nationella folkomröstningar och medborgarinitiativ, om internationella avtal och om en ny maktutredning. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

När det gäller motionsyrkandet om en nationell demokratifunktion konstaterar utskottet att kommittén Demokratin 100 år har föreslagit en sådan funktion och att kommitténs förslag för närvarande bereds i Regeringskansliet. Resultatet av beredningen bör inte föregripas och utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Åtgärder för att vitalisera demokratin" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 10. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten utgör fundament i en demokrati och att utskottet löpande följer EU:s arbete med dessa frågor. Mot bakgrund av det arbete som pågår för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och för att värna rättsstatens principer finner utskottet inte skäl att föreslå något tillkännagivande till regeringen om detta. När det gäller de frågeställningar som i övrigt lyfts fram om ett mer demokratiskt EU vill utskottet understryka att det är viktigt att på olika sätt slå vakt om och måna de demokratiska principerna inom EU. Det pågår också ett arbete inom EU för att på olika sätt öka människors demokratiska delaktighet. Utskottet ser inte skäl att därutöver ta ett sådant initiativ som motionärerna föreslår. Sammantaget avstyrker utskottet motionsyrkandena om rättsstatsprincipen och ett mer demokratiskt EU.

När det gäller motionsyrkandet om ändring i grundlag vad gäller internationellt samarbete vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandet.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 14. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om en representativ fördelning av politiska uppdrag, om en minskning av antalet riksdagsledamöter och om byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

När det gäller motionsyrkandena om yttre hot mot politiska partier, partifinansiering och reglering av lobbyister konstaterar utskottet att det pågår och planeras arbeten i Regeringskansliet som rör dessa frågor. Utskottet, som välkomnar detta, ser i nuläget inte skäl att ta sådana initiativ som efterfrågas i motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 16, 17 och 18. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om en representativ fördelning av politiska uppdrag, om en minskning av antalet riksdagsledamöter och om byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

När det gäller motionsyrkandena om yttre hot mot politiska partier, partifinansiering och reglering av lobbyister konstaterar utskottet att det pågår och planeras arbeten i Regeringskansliet som rör dessa frågor. Utskottet, som välkomnar detta, ser i nuläget inte skäl att ta sådana initiativ som efterfrågas i motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15, 17 och 18. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om en representativ fördelning av politiska uppdrag, om en minskning av antalet riksdagsledamöter och om byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

När det gäller motionsyrkandena om yttre hot mot politiska partier, partifinansiering och reglering av lobbyister konstaterar utskottet att det pågår och planeras arbeten i Regeringskansliet som rör dessa frågor. Utskottet, som välkomnar detta, ser i nuläget inte skäl att ta sådana initiativ som efterfrågas i motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15, 16 och 18. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Förtjänstutredningen inte har lämnat några förslag när det gäller riksdagens anslag till Kungliga hov- och slottsstaten men att utredningen välkomnat att hovet, mot bakgrund av kungens beslut om vilka personer inom den kungliga familjen som kan förväntas tas i anspråk för officiella uppdrag, åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Vidare konstaterar utskottet att regeringen kan följa utvecklingen av detta åtagande i samband med behandlingen av årsredovisningar för Hovstaten. Bland annat mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något initiativ när det gäller ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, vissa av successionsordningens bestämmelser, statschefens uppgifter och immunitet samt statschefens kröning vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 30, 33 och 34. Läs betänkandet

Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns något skäl att återinföra statsrådsförsäkran. Även när det gäller motionsyrkandet om regeringens ansvar när den agerar genom ombud vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Regeringsarbetet m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 22. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om regeringsbildning, konstitutionsutskottets granskning, ett utvidgat ansvar för statsråd och misstroendevotum. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Förhållandet mellan regeringen och riksdagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 23, 24, 25, 29 och 35. Läs betänkandet

Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns något skäl att återinföra statsrådsförsäkran. Även när det gäller motionsyrkandet om regeringens ansvar när den agerar genom ombud vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Regeringsarbetet m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 20. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om regeringsbildning, konstitutionsutskottets granskning, ett utvidgat ansvar för statsråd och misstroendevotum. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Förhållandet mellan regeringen och riksdagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 21, 24, 25, 29 och 35. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om regeringsbildning, konstitutionsutskottets granskning, ett utvidgat ansvar för statsråd och misstroendevotum. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Förhållandet mellan regeringen och riksdagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 21, 23, 25, 29 och 35. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om regeringsbildning, konstitutionsutskottets granskning, ett utvidgat ansvar för statsråd och misstroendevotum. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Förhållandet mellan regeringen och riksdagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 21, 23, 24, 29 och 35. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2020 års grundlagskommitté har haft i uppdrag att utreda formerna för ändring av grundlag och behovet av att ytterligare stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt. Kommitténs förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Resultatet av beredningen bör inte föregripas och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena om formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

När det gäller motionsyrkandet om vallagen som en semikonstitutionell lag vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandet.

Ur avsnittet "Grundlagsändringar och domstolarnas ställning" i betänkandet, som även gäller punkterna 27 och 28. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2020 års grundlagskommitté har haft i uppdrag att utreda formerna för ändring av grundlag och behovet av att ytterligare stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt. Kommitténs förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Resultatet av beredningen bör inte föregripas och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena om formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

När det gäller motionsyrkandet om vallagen som en semikonstitutionell lag vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandet.

Ur avsnittet "Grundlagsändringar och domstolarnas ställning" i betänkandet, som även gäller punkterna 26 och 28. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2020 års grundlagskommitté har haft i uppdrag att utreda formerna för ändring av grundlag och behovet av att ytterligare stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt. Kommitténs förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Resultatet av beredningen bör inte föregripas och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena om formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

När det gäller motionsyrkandet om vallagen som en semikonstitutionell lag vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandet.

Ur avsnittet "Grundlagsändringar och domstolarnas ställning" i betänkandet, som även gäller punkterna 26 och 27. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om regeringsbildning, konstitutionsutskottets granskning, ett utvidgat ansvar för statsråd och misstroendevotum. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Förhållandet mellan regeringen och riksdagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 21, 23, 24, 25 och 35. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Förtjänstutredningen inte har lämnat några förslag när det gäller riksdagens anslag till Kungliga hov- och slottsstaten men att utredningen välkomnat att hovet, mot bakgrund av kungens beslut om vilka personer inom den kungliga familjen som kan förväntas tas i anspråk för officiella uppdrag, åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Vidare konstaterar utskottet att regeringen kan följa utvecklingen av detta åtagande i samband med behandlingen av årsredovisningar för Hovstaten. Bland annat mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något initiativ när det gäller ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, vissa av successionsordningens bestämmelser, statschefens uppgifter och immunitet samt statschefens kröning vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 19, 33 och 34. Läs betänkandet

Motionsyrkanden om bestämmelser i grundlag om Sverige och det svenska språket, om nationella minoriteter och minoritetsspråken, om svenskt medborgarskap och om helgdagar har tidigare behandlats av konstitutionsutskottet. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Grundlagsreglering m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 32. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Förtjänstutredningen inte har lämnat några förslag när det gäller riksdagens anslag till Kungliga hov- och slottsstaten men att utredningen välkomnat att hovet, mot bakgrund av kungens beslut om vilka personer inom den kungliga familjen som kan förväntas tas i anspråk för officiella uppdrag, åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Vidare konstaterar utskottet att regeringen kan följa utvecklingen av detta åtagande i samband med behandlingen av årsredovisningar för Hovstaten. Bland annat mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något initiativ när det gäller ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, vissa av successionsordningens bestämmelser, statschefens uppgifter och immunitet samt statschefens kröning vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 19, 30 och 34. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Förtjänstutredningen inte har lämnat några förslag när det gäller riksdagens anslag till Kungliga hov- och slottsstaten men att utredningen välkomnat att hovet, mot bakgrund av kungens beslut om vilka personer inom den kungliga familjen som kan förväntas tas i anspråk för officiella uppdrag, åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget. Vidare konstaterar utskottet att regeringen kan följa utvecklingen av detta åtagande i samband med behandlingen av årsredovisningar för Hovstaten. Bland annat mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något initiativ när det gäller ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om statsskicket, vissa av successionsordningens bestämmelser, statschefens uppgifter och immunitet samt statschefens kröning vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 19, 30 och 33. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om regeringsbildning, konstitutionsutskottets granskning, ett utvidgat ansvar för statsråd och misstroendevotum. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Förhållandet mellan regeringen och riksdagen" i betänkandet, som även gäller punkterna 21, 23, 24, 25 och 29. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden vad gäller att reglera den offentliga äganderätten i grundlag och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Den offentliga äganderätten" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar liksom tidigare att 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté bl.a. har haft i uppdrag att överväga om public service-bolagens oberoende kan och bör stärkas ytterligare genom ändringar i grundlag och att kommittén inte lämnat något förslag i denna del eftersom det saknats en bred parlamentarisk förankring för de olika argument och regleringsmodeller som lagts fram och diskuterats inom kommittén. Mot denna bakgrund är utskottet fortfarande inte berett att ta ett sådant initiativ som efterfrågas i motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Public service" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden vad gäller Riksrevisionens uppgifter och avstyrker motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Statsskicket, punkt 1 (SD)

av Matheus Enholm (SD) och Lars Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1001 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 11 och

avslår motionerna

2022/23:33 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, V, MP) yrkande 1,

2022/23:1194 av Teresa Carvalho m.fl. (S) och

2022/23:1216 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Det är angeläget att säkerställa att Sverige förblir en monarki. Vi anser därför att det bör införas en skrivning i grundlag om att en ny monark ska väljas om den nuvarande ätten Bernadotte utslocknar. En sådan bestämmelse fanns tidigare i successionsordningen.

Regeringen bör bereda en ändring i grundlag i enlighet med vårt förslag och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

2.

Statsskicket, punkt 1 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:33 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, V, MP) yrkande 1,

2022/23:1194 av Teresa Carvalho m.fl. (S) och

2022/23:1216 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motion

2022/23:1001 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 11.

Ställningstagande

Det nuvarande systemet med monarki är otidsenligt och odemokratiskt. En statschef ska tillsättas enligt demokratiska principer, och all offentlig makt ska utgå från folket och genom folkets val. Monarkin bör avskaffas.

Jag menar att det svenska statsskicket bör ses över i syfte att införa republik.

3.

Vissa av successionsordningens bestämmelser, punkt 2 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:33 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, V, MP) yrkandena 3–5.

Ställningstagande

Det faktum att man i grundlag inskränker vuxna människors religionsfrihet och rörelsefrihet och kräver samtycke för ingående av äktenskap kan inte klassas som annat än en kvarleva från forna tiders samhällsstruktur där ätten spelade en avgörande roll för människors sociala status. Till dess att monarkin avskaffas bör nämnda principer upphävas.

Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.

4.

Statschefens uppgifter, punkt 3 (SD)

av Matheus Enholm (SD) och Lars Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:799 av Björn Söder (SD) och

2022/23:1000 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Det är logiskt att statschefen, i egenskap av statens främsta företrädare, leder arbetet med att finna en lämplig kandidat till posten som regeringschef. I alla andra parlamentariska och demokratiska monarkier är det statschefen, dvs. monarken, som formellt leder arbetet med att utse en regeringsbildare, och detta bör gälla även i Sverige. Därmed minskas även risken att talmannens val av statsminister präglas av hans eller hennes lojalitet med sitt parti eller sin partigrupp. Mot bakgrund av det anförda anser vi att statschefen bör överta de uppgifter som talmannen har i dag när en ny statsminister ska utses.

Regeringen bör bereda en ändring i regeringsformen i enlighet med vårt förslag och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

5.

Statschefens immunitet, punkt 4 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:33 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, V, MP) yrkande 2 och

2022/23:1216 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

Oavsett hur en statschef utses är det inte rimligt att statschefen åtnjuter total åtalsimmunitet. Statschefens immunitet bör motsvara den begränsade immunitet som gäller för riksdagens ledamöter.

Jag menar att monarkens åtalsimmunitet bör ses över i syfte att upphäva denna immunitet.

6.

Statschefens kröning, punkt 5 (SD)

av Matheus Enholm (SD) och Lars Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:1001 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 12.

Ställningstagande

Någon form av kröning av statschefen bör äga rum vid nästa trontillträde. Exakt hur en sådan modern kröning ska utformas bör utredas.

7.

Ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet, punkt 6 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:33 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, V, MP) yrkande 6 och

2022/23:1216 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 2.

Ställningstagande

Statschefen har specificerade uppgifter som självklart borde kunna granskas på samma sätt som all annan verksamhet som finansieras med offentliga medel. Det framförs ibland synpunkter på att monarken måste få ha sin privata ekonomi i fred och att det därför inte går att granska kungahuset på samma sätt som annan verksamhet. En lösning skulle kunna vara att monarken får ett arvode som används för finansiering av privata utgifter medan kostnader för representation, statsbesök och andra uppgifter som ingår i uppdraget bör finansieras genom anslag till Kungliga Hovstaterna. Dessa omkostnader blir då tydligt avskilda från monarkens privata ekonomi och borde utan svårigheter kunna granskas.

Ur avsnittet "Riksrevisionens uppgifter" i betänkandet. Läs betänkandet