Utlandsspioneri (vilande grundlagsförslag m.m.)

Vid den första behandlingen av propositionen bedömde utskottet att förslaget till ändringar i brottsbalken, rättegångsbalken, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet har ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det borde behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslaget till grundlagsändring. Utskottet föreslog därför att behandlingen av dessa lagförslag skulle få skjutas upp till riksmötet 2022/23. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Justitieutskottet har tillstyrkt regeringens förslag.

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns brister i det straffrättsliga skyddet för hemliga uppgifter som förekommer inom ramen för internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Utskottet har nu föreslagit att riksdagen slutligt antar förslaget till ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Mot denna bakgrund och för att stärka skyddet för internationella samarbeten mot spioneriliknande gärningar ställer sig utskottet bakom regeringens förslag.

Sedan regeringen lämnade proposition 2021/22:55 har flera av lagarna ändrats. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen antar lagförslagen med vissa ändringar av lagteknisk karaktär.

Reservationer

1.

Vilande förslag, punkt 1 (V, MP)

av Jessica Wetterling (V) och Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen förkastar det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag inte bör genomföras. Förslag om nykriminalisering, i synnerhet förslag om att det ska införas nya tryck- och yttrandefrihetsbrott i grundlagarna, måste vara väl underbyggda och noggrant analyserade utifrån principerna om nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Nu gällande regelverk innehåller bestämmelser till skydd mot skadlig underrättelseverksamhet och spioneriliknande gärningar. Vi anser att regeringens bedömning av behovet av en nykriminalisering på detta område är bristfällig. Vi anser även att regeringens problembeskrivning inte är väl underbyggd och att den inte heller är tillräckligt konkret i alla delar. Förslagen innebär dessutom en omotiverad inskränkning av tryck- och yttrandefriheten. Riksdagen bör därför förkasta det vilande förslaget.

2.

Ändringar i rättegångsbalken, punkt 2 (V, MP)

av Jessica Wetterling (V) och Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2021/22:55 punkt 4.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag inte bör genomföras. Förslag om nykriminalisering måste vara väl underbyggda och noggrant analyserade utifrån principerna om nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Nu gällande regelverk innehåller bestämmelser till skydd mot skadlig underrättelseverksamhet och spioneriliknande gärningar. Vi anser att regeringens bedömning av behovet av en nykriminalisering på detta område är bristfällig. Vi anser även att regeringens problembeskrivning inte är väl underbyggd och att den inte heller är tillräckligt konkret i alla delar. Utan kriminalisering finns inte skäl att reglera möjligheten att använda hemliga tvångsmedel. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.

3.

Övriga lagförslag, punkt 3 (V, MP)

av Jessica Wetterling (V) och Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2021/22:55 punkterna 3, 5 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag inte bör genomföras. Förslag om nykriminalisering måste vara väl underbyggda och noggrant analyserade utifrån principerna om nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Nu gällande regelverk innehåller bestämmelser till skydd mot skadlig underrättelseverksamhet och spioneriliknande gärningar. Vi anser att regeringens bedömning av behovet av en nykriminalisering på detta område är bristfällig. Vi anser även att regeringens problembeskrivning inte är väl underbyggd och att den inte heller är tillräckligt konkret i alla delar. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, lag om ändring i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lag om ändring i lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

Särskilt yttrande

Utlandsspioneri (MP)

Jan Riise (MP) anför:

Jag anser att regeringens förslag inte bör genomföras, vare sig vad gäller yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen eller vad gäller övriga lagändringar, bl.a. i brottsbalken och rättegångsbalken.

Jag vill utöver det som sägs i reservationerna framföra följande.

Jag stöder liksom tidigare tanken på att se över och föreslå förändringar i lagstiftningen till skydd för svenskt samarbete med andra stater och internationella organisationer. Men jag finner att det drastiskt förändrade läget i världen med det ryska anfallskriget i Ukraina och i synnerhet Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har skapat förutsättningar för internationella relationer som både till antal och komplexitet inte hade kunnat förutses vid tiden för propositionens tillkomst. Eftersom grundlagsändringar av det här slaget kan få mycket omfattande konsekvenser är en klar och tydlig behovsanalys och problemformulering nödvändig.

Det har uppmärksammats av remissinstanser att det saknas konkreta exempel på när den typ av gärningar som ska omfattas av utlandsspioneribestämmelsen faktiskt har ägt rum. De exempel som anges är framförallt hypotetiska scenarion. Även om det hör till frågans karaktär att alla uppgifter inte kan röjas i offentliga handlingar, bör det vara möjligt att erbjuda en verklighetsnära beskrivning av problembilden. Det verkliga behovet av en nykriminalisering bör därför redogöras för tydligare. Vidare har ett flertal remissinstanser framfört att försvarlighetsundantaget inte erbjuder ett tillräckligt skydd för mediernas granskande verksamhet, något som är en bärande del av den svenska demokratin.

Ur avsnittet "Ändringar i rättegångsbalken och övriga lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Vid den första behandlingen av propositionen bedömde utskottet att förslaget till ändringar i brottsbalken, rättegångsbalken, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet har ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det borde behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslaget till grundlagsändring. Utskottet föreslog därför att behandlingen av dessa lagförslag skulle få skjutas upp till riksmötet 2022/23. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Justitieutskottet har tillstyrkt regeringens förslag.

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns brister i det straffrättsliga skyddet för hemliga uppgifter som förekommer inom ramen för internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Utskottet har nu föreslagit att riksdagen slutligt antar förslaget till ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Mot denna bakgrund och för att stärka skyddet för internationella samarbeten mot spioneriliknande gärningar ställer sig utskottet bakom regeringens förslag.

Sedan regeringen lämnade proposition 2021/22:55 har flera av lagarna ändrats. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen antar lagförslagen med vissa ändringar av lagteknisk karaktär.

Reservationer

1.

Vilande förslag, punkt 1 (V, MP)

av Jessica Wetterling (V) och Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen förkastar det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag inte bör genomföras. Förslag om nykriminalisering, i synnerhet förslag om att det ska införas nya tryck- och yttrandefrihetsbrott i grundlagarna, måste vara väl underbyggda och noggrant analyserade utifrån principerna om nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Nu gällande regelverk innehåller bestämmelser till skydd mot skadlig underrättelseverksamhet och spioneriliknande gärningar. Vi anser att regeringens bedömning av behovet av en nykriminalisering på detta område är bristfällig. Vi anser även att regeringens problembeskrivning inte är väl underbyggd och att den inte heller är tillräckligt konkret i alla delar. Förslagen innebär dessutom en omotiverad inskränkning av tryck- och yttrandefriheten. Riksdagen bör därför förkasta det vilande förslaget.

2.

Ändringar i rättegångsbalken, punkt 2 (V, MP)

av Jessica Wetterling (V) och Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2021/22:55 punkt 4.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag inte bör genomföras. Förslag om nykriminalisering måste vara väl underbyggda och noggrant analyserade utifrån principerna om nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Nu gällande regelverk innehåller bestämmelser till skydd mot skadlig underrättelseverksamhet och spioneriliknande gärningar. Vi anser att regeringens bedömning av behovet av en nykriminalisering på detta område är bristfällig. Vi anser även att regeringens problembeskrivning inte är väl underbyggd och att den inte heller är tillräckligt konkret i alla delar. Utan kriminalisering finns inte skäl att reglera möjligheten att använda hemliga tvångsmedel. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.

3.

Övriga lagförslag, punkt 3 (V, MP)

av Jessica Wetterling (V) och Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2021/22:55 punkterna 3, 5 och 6.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag inte bör genomföras. Förslag om nykriminalisering måste vara väl underbyggda och noggrant analyserade utifrån principerna om nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Nu gällande regelverk innehåller bestämmelser till skydd mot skadlig underrättelseverksamhet och spioneriliknande gärningar. Vi anser att regeringens bedömning av behovet av en nykriminalisering på detta område är bristfällig. Vi anser även att regeringens problembeskrivning inte är väl underbyggd och att den inte heller är tillräckligt konkret i alla delar. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, lag om ändring i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lag om ändring i lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

Särskilt yttrande

Utlandsspioneri (MP)

Jan Riise (MP) anför:

Jag anser att regeringens förslag inte bör genomföras, vare sig vad gäller yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen eller vad gäller övriga lagändringar, bl.a. i brottsbalken och rättegångsbalken.

Jag vill utöver det som sägs i reservationerna framföra följande.

Jag stöder liksom tidigare tanken på att se över och föreslå förändringar i lagstiftningen till skydd för svenskt samarbete med andra stater och internationella organisationer. Men jag finner att det drastiskt förändrade läget i världen med det ryska anfallskriget i Ukraina och i synnerhet Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har skapat förutsättningar för internationella relationer som både till antal och komplexitet inte hade kunnat förutses vid tiden för propositionens tillkomst. Eftersom grundlagsändringar av det här slaget kan få mycket omfattande konsekvenser är en klar och tydlig behovsanalys och problemformulering nödvändig.

Det har uppmärksammats av remissinstanser att det saknas konkreta exempel på när den typ av gärningar som ska omfattas av utlandsspioneribestämmelsen faktiskt har ägt rum. De exempel som anges är framförallt hypotetiska scenarion. Även om det hör till frågans karaktär att alla uppgifter inte kan röjas i offentliga handlingar, bör det vara möjligt att erbjuda en verklighetsnära beskrivning av problembilden. Det verkliga behovet av en nykriminalisering bör därför redogöras för tydligare. Vidare har ett flertal remissinstanser framfört att försvarlighetsundantaget inte erbjuder ett tillräckligt skydd för mediernas granskande verksamhet, något som är en bärande del av den svenska demokratin.

Ur avsnittet "Ändringar i rättegångsbalken och övriga lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet