Cirkulär ekonomi

Övergripande åtgärder för ökad återanvändning och återvinning

Kommissionen har föreslagit en ekodesignförordning som fastställer en ram för att förbättra produkters miljöhållbarhet och säkerställa fri rörlighet på den inre marknaden genom krav på bl.a. innehållet av återvunnet material i produkter, återtillverkning av produkter och materialåtervinning. Ett sådant ramverk har enligt utskottet förutsättningar att förbättra produkters cirkularitet. Utskottet ser med stor tillförsikt fram emot resultatet av det pågående arbetet med detta förslag. Vidare välkomnar utskottet att kommissionen har föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som bl.a. syftar till att säkerställa att alla förpackningar på EU-marknaden kan återanvändas eller återvinnas på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Utskottet noterar att den föreslagna förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. krav på viss standardisering och märkning och om kvotplikter för återvunnen råvara i flera slags plastförpackningar. Vidare konstaterar utskottet att det på nationell nivå har införts ett mål till 2030 om kvotplikter för vissa slags plastförpackningar. I detta sammanhang noterar utskottet att Naturvårdsverket har redovisat ett uppdrag om kvotplikter för återvunnen råvara i vissa produktgrupper och materialflöden som är under beredning i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022:23/907 (C) yrkandena 13 och 53–56 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 179 och 186–189 lämnas utan åtgärd i den mån det som efterfrågas inte redan kan anses tillgodosett.

Enligt utskottet behövs det styrmedel som bidrar till ökat utbud och efterfrågan på giftfria och återvunna material och som främjar cirkulära affärsmodeller, något som också framhålls i såväl strategin som handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Med anledning av att riksdagen nyligen har beslutat om ändringar i relevanta delar av mervärdesskattelagen är det dock inte aktuellt att från utskottets sida initiera åtgärder för att förändra den lagstiftningen. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:716 (L) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet välkomnar därför att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet konstaterar att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Utskottet vill dock understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området och vill särskilt framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 46–49 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 191 och 192 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

Den 1 januari 2023 trädde förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning i kraft. Förordningen innehåller bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten elutrustning och liten it- och telekommunikationsutrustning. Det som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 50 och 2022/23:2190 (C) yrkande 193 är enligt utskottet därmed tillgodosett och motionerna kan lämnas utan åtgärd.

Återvinning av förpackningar

Utskottet välkomnar att kommissionen nyligen har föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som bl.a. innehåller förslag till bestämmelser om krav på standardisering av förpackningar. I avvaktan på utfallet av arbetet med den föreslagna förordningen föreslår utskottet att motion 2022/23:999 (SD) yrkande 1 lämnas utan åtgärd.

Återanvändning och återvinning av innovationskritiska material såsom metaller och mineral

Som framgår av redovisningen ovan överlämnades utredningsbetänkandet En tryggad försörjning av metaller och mineral till regeringen under hösten 2022. Utskottet vill inte föregripa utfallet av det pågående beredningsarbetet och föreslår därför att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 75 och 76 och 2022/23:936 (SD) yrkande 15 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av fosfor och kväve

Miljömålsberedningen har i sitt senaste betänkande lämnat förslag om kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel som syftar till att återvinningen av dessa ämnen ska öka. Frågan om sådan kvotplikt har även berörts i det regeringsuppdrag som Naturvårdsverket redovisade i november 2021. Vidare innehåller utredningsbetänkandet Hållbar slamhantering förslag om i vilken utsträckning fosfor ska återvinnas ur avloppsslam. Samtliga dessa förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet ser med intresse fram emot utfallet av detta arbete. Mot bakgrund av det arbete som pågår i frågan föreslår utskottet att motion 2022/23:981 (SD) yrkandena 3 och 7 lämnas utan åtgärd.

Återanvändning och återvinning m.m. i byggsektorn

Den byggda miljön utgör en stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet välkomnar därför att bygg- och fastighetssektorn prioriteras såväl i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som i den svenska strategin för cirkulär ekonomi. Utskottet ser också positivt på att kommissionen har aviserat en ny övergripande strategi för hållbar byggd miljö som syftar till att främja en cirkulär ekonomi under byggnaders hela livscykel. Utskottet vill också framhålla de åtgärder som i övrigt har genomförts och påbörjats för en cirkulär omställning i byggsektorn, såväl inom EU som i Sverige. Med hänvisning till pågående och aviserade åtgärder föreslår utskottet att motion 2022/23:2073 (S) yrkande 44 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av glykol

Utskottet är inte berett att ta initiativ till att införa krav på återvinning av glykol utan påminner om att glykol ska sorteras som farligt avfall och därmed omhändertas på ett säkert sätt för att förhindra spridningen av gifter till miljön. Utskottet föreslår därmed att motion 2022/23:446 (M) avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 10 och 13. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår och planeras en mängd insatser – globalt, inom EU och i Sverige – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. Detta visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan, något som utskottet varmt välkomnar. Utskottet vill här särskilt framhålla Naturvårdsverkets pågående uppdrag att, i samverkan med ett antal andra myndigheter, analysera styrmedel och lagstiftning på finansmarknadsområdet som syftar till att öka förutsättningarna för att nå klimat- och miljömålen samt arbetet i den kommitté som tillsatts för att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja den cirkulära omställningen. Utskottet välkomnar också att den gröna omställningen är en av prioriteringarna under det pågående svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det mått på cirkularitet som Rise har utarbetat och nu vidareutvecklar är enligt utskottet ett spännande och värdefullt verktyg för att kunna bedöma olika produkters cirkularitetsvärde. Med hänvisning till det breda arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 1, 3, 5 och 6 2022/23:2073 (S) yrkandena 15 och 43, 2022/23:2175 (MP) yrkande 18 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 177 och 178 lämnas utan åtgärd.

När det gäller önskemålet om en expertmyndighet för cirkulär ekonomi vill utskottet framhålla att Delegationen för cirkulär ekonomi har en viktig roll som rådgivande organ till regeringen. Delegationen har också viktiga uppgifter som kunskapscentrum och samordnande kraft för näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi. Delegationens arbete motsvarar enligt utskottets bedömning stora delar av det som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 74 och 2022/23:2190 (C) yrkande 185. Utskottet finner därför inte skäl att ta några ytterligare initiativ för att inrätta en myndighet för cirkulär ekonomi och föreslår att motionerna avslås.

Hållbar design, produktion, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. Det är därför viktigt att konsumenter kan göra informerade och medvetna val baserade på vilka miljö- och klimatmässiga avtryck olika varor och tjänster ger upphov till. Vidare måste det finnas drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det är mot den bakgrunden glädjande att kommissionen har antagit ett paket med åtgärder för hållbara produkter samt föreslagit en ekodesignförordning som inkluderar en bredd av designkrav. Enligt förslaget ska förordningen göra det möjligt att ställa krav när det gäller bl.a. återvunnet material, koldioxid- och miljöavtryck samt information och digitala produktpass. Utskottet välkomnar också de initiativ som tagits på området på nationell nivå. Mot denna bakgrund och för att inte föregripa arbetet med den nya ekodesignförordningen föreslår utskottet att motionerna 2022/23:906 (C) yrkande 19, 2022/23:907 (C) yrkandena 2, 19 och 21, 2022/23:2175 (MP) yrkande 22 och 2022/23:2190 (C) yrkande 58 avslås.

Forskning och innovation är enligt utskottets bedömning av stor betydelse för att möjliggöra en cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar därför de påbörjade och aviserade satsningar på området som redovisas i regeringens forskningspolitiska proposition. Utskottet ser också positivt på att ett av fokusområdena i den svenska strategin och handlingsplanen för cirkulär ekonomi inriktas just på att främja forskning, innovation och teknikutveckling inom bl.a. materialåtervinning. Vidare noterar utskottet att Industriklivet kan användas för att stödja bl.a. investeringar i återvinningsanläggningar. Med hänvisning till de insatser som nu redovisats bedömer utskottet att motion 2022/23:907 (C) yrkande 62 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 5, 9, 16, 27 och 28. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår och planeras en mängd insatser – globalt, inom EU och i Sverige – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. Detta visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan, något som utskottet varmt välkomnar. Utskottet vill här särskilt framhålla Naturvårdsverkets pågående uppdrag att, i samverkan med ett antal andra myndigheter, analysera styrmedel och lagstiftning på finansmarknadsområdet som syftar till att öka förutsättningarna för att nå klimat- och miljömålen samt arbetet i den kommitté som tillsatts för att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja den cirkulära omställningen. Utskottet välkomnar också att den gröna omställningen är en av prioriteringarna under det pågående svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det mått på cirkularitet som Rise har utarbetat och nu vidareutvecklar är enligt utskottet ett spännande och värdefullt verktyg för att kunna bedöma olika produkters cirkularitetsvärde. Med hänvisning till det breda arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 1, 3, 5 och 6 2022/23:2073 (S) yrkandena 15 och 43, 2022/23:2175 (MP) yrkande 18 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 177 och 178 lämnas utan åtgärd.

När det gäller önskemålet om en expertmyndighet för cirkulär ekonomi vill utskottet framhålla att Delegationen för cirkulär ekonomi har en viktig roll som rådgivande organ till regeringen. Delegationen har också viktiga uppgifter som kunskapscentrum och samordnande kraft för näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi. Delegationens arbete motsvarar enligt utskottets bedömning stora delar av det som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 74 och 2022/23:2190 (C) yrkande 185. Utskottet finner därför inte skäl att ta några ytterligare initiativ för att inrätta en myndighet för cirkulär ekonomi och föreslår att motionerna avslås.

Hållbar design, produktion, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. Det är därför viktigt att konsumenter kan göra informerade och medvetna val baserade på vilka miljö- och klimatmässiga avtryck olika varor och tjänster ger upphov till. Vidare måste det finnas drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det är mot den bakgrunden glädjande att kommissionen har antagit ett paket med åtgärder för hållbara produkter samt föreslagit en ekodesignförordning som inkluderar en bredd av designkrav. Enligt förslaget ska förordningen göra det möjligt att ställa krav när det gäller bl.a. återvunnet material, koldioxid- och miljöavtryck samt information och digitala produktpass. Utskottet välkomnar också de initiativ som tagits på området på nationell nivå. Mot denna bakgrund och för att inte föregripa arbetet med den nya ekodesignförordningen föreslår utskottet att motionerna 2022/23:906 (C) yrkande 19, 2022/23:907 (C) yrkandena 2, 19 och 21, 2022/23:2175 (MP) yrkande 22 och 2022/23:2190 (C) yrkande 58 avslås.

Forskning och innovation är enligt utskottets bedömning av stor betydelse för att möjliggöra en cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar därför de påbörjade och aviserade satsningar på området som redovisas i regeringens forskningspolitiska proposition. Utskottet ser också positivt på att ett av fokusområdena i den svenska strategin och handlingsplanen för cirkulär ekonomi inriktas just på att främja forskning, innovation och teknikutveckling inom bl.a. materialåtervinning. Vidare noterar utskottet att Industriklivet kan användas för att stödja bl.a. investeringar i återvinningsanläggningar. Med hänvisning till de insatser som nu redovisats bedömer utskottet att motion 2022/23:907 (C) yrkande 62 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 9, 16, 27 och 28. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för ökad återanvändning och återvinning

Kommissionen har föreslagit en ekodesignförordning som fastställer en ram för att förbättra produkters miljöhållbarhet och säkerställa fri rörlighet på den inre marknaden genom krav på bl.a. innehållet av återvunnet material i produkter, återtillverkning av produkter och materialåtervinning. Ett sådant ramverk har enligt utskottet förutsättningar att förbättra produkters cirkularitet. Utskottet ser med stor tillförsikt fram emot resultatet av det pågående arbetet med detta förslag. Vidare välkomnar utskottet att kommissionen har föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som bl.a. syftar till att säkerställa att alla förpackningar på EU-marknaden kan återanvändas eller återvinnas på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Utskottet noterar att den föreslagna förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. krav på viss standardisering och märkning och om kvotplikter för återvunnen råvara i flera slags plastförpackningar. Vidare konstaterar utskottet att det på nationell nivå har införts ett mål till 2030 om kvotplikter för vissa slags plastförpackningar. I detta sammanhang noterar utskottet att Naturvårdsverket har redovisat ett uppdrag om kvotplikter för återvunnen råvara i vissa produktgrupper och materialflöden som är under beredning i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022:23/907 (C) yrkandena 13 och 53–56 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 179 och 186–189 lämnas utan åtgärd i den mån det som efterfrågas inte redan kan anses tillgodosett.

Enligt utskottet behövs det styrmedel som bidrar till ökat utbud och efterfrågan på giftfria och återvunna material och som främjar cirkulära affärsmodeller, något som också framhålls i såväl strategin som handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Med anledning av att riksdagen nyligen har beslutat om ändringar i relevanta delar av mervärdesskattelagen är det dock inte aktuellt att från utskottets sida initiera åtgärder för att förändra den lagstiftningen. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:716 (L) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet välkomnar därför att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet konstaterar att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Utskottet vill dock understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området och vill särskilt framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 46–49 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 191 och 192 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

Den 1 januari 2023 trädde förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning i kraft. Förordningen innehåller bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten elutrustning och liten it- och telekommunikationsutrustning. Det som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 50 och 2022/23:2190 (C) yrkande 193 är enligt utskottet därmed tillgodosett och motionerna kan lämnas utan åtgärd.

Återvinning av förpackningar

Utskottet välkomnar att kommissionen nyligen har föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som bl.a. innehåller förslag till bestämmelser om krav på standardisering av förpackningar. I avvaktan på utfallet av arbetet med den föreslagna förordningen föreslår utskottet att motion 2022/23:999 (SD) yrkande 1 lämnas utan åtgärd.

Återanvändning och återvinning av innovationskritiska material såsom metaller och mineral

Som framgår av redovisningen ovan överlämnades utredningsbetänkandet En tryggad försörjning av metaller och mineral till regeringen under hösten 2022. Utskottet vill inte föregripa utfallet av det pågående beredningsarbetet och föreslår därför att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 75 och 76 och 2022/23:936 (SD) yrkande 15 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av fosfor och kväve

Miljömålsberedningen har i sitt senaste betänkande lämnat förslag om kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel som syftar till att återvinningen av dessa ämnen ska öka. Frågan om sådan kvotplikt har även berörts i det regeringsuppdrag som Naturvårdsverket redovisade i november 2021. Vidare innehåller utredningsbetänkandet Hållbar slamhantering förslag om i vilken utsträckning fosfor ska återvinnas ur avloppsslam. Samtliga dessa förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet ser med intresse fram emot utfallet av detta arbete. Mot bakgrund av det arbete som pågår i frågan föreslår utskottet att motion 2022/23:981 (SD) yrkandena 3 och 7 lämnas utan åtgärd.

Återanvändning och återvinning m.m. i byggsektorn

Den byggda miljön utgör en stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet välkomnar därför att bygg- och fastighetssektorn prioriteras såväl i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som i den svenska strategin för cirkulär ekonomi. Utskottet ser också positivt på att kommissionen har aviserat en ny övergripande strategi för hållbar byggd miljö som syftar till att främja en cirkulär ekonomi under byggnaders hela livscykel. Utskottet vill också framhålla de åtgärder som i övrigt har genomförts och påbörjats för en cirkulär omställning i byggsektorn, såväl inom EU som i Sverige. Med hänvisning till pågående och aviserade åtgärder föreslår utskottet att motion 2022/23:2073 (S) yrkande 44 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av glykol

Utskottet är inte berett att ta initiativ till att införa krav på återvinning av glykol utan påminner om att glykol ska sorteras som farligt avfall och därmed omhändertas på ett säkert sätt för att förhindra spridningen av gifter till miljön. Utskottet föreslår därmed att motion 2022/23:446 (M) avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 7, 8, 10 och 13. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för ökad återanvändning och återvinning

Kommissionen har föreslagit en ekodesignförordning som fastställer en ram för att förbättra produkters miljöhållbarhet och säkerställa fri rörlighet på den inre marknaden genom krav på bl.a. innehållet av återvunnet material i produkter, återtillverkning av produkter och materialåtervinning. Ett sådant ramverk har enligt utskottet förutsättningar att förbättra produkters cirkularitet. Utskottet ser med stor tillförsikt fram emot resultatet av det pågående arbetet med detta förslag. Vidare välkomnar utskottet att kommissionen har föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som bl.a. syftar till att säkerställa att alla förpackningar på EU-marknaden kan återanvändas eller återvinnas på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Utskottet noterar att den föreslagna förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. krav på viss standardisering och märkning och om kvotplikter för återvunnen råvara i flera slags plastförpackningar. Vidare konstaterar utskottet att det på nationell nivå har införts ett mål till 2030 om kvotplikter för vissa slags plastförpackningar. I detta sammanhang noterar utskottet att Naturvårdsverket har redovisat ett uppdrag om kvotplikter för återvunnen råvara i vissa produktgrupper och materialflöden som är under beredning i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022:23/907 (C) yrkandena 13 och 53–56 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 179 och 186–189 lämnas utan åtgärd i den mån det som efterfrågas inte redan kan anses tillgodosett.

Enligt utskottet behövs det styrmedel som bidrar till ökat utbud och efterfrågan på giftfria och återvunna material och som främjar cirkulära affärsmodeller, något som också framhålls i såväl strategin som handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Med anledning av att riksdagen nyligen har beslutat om ändringar i relevanta delar av mervärdesskattelagen är det dock inte aktuellt att från utskottets sida initiera åtgärder för att förändra den lagstiftningen. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:716 (L) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet välkomnar därför att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet konstaterar att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Utskottet vill dock understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området och vill särskilt framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 46–49 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 191 och 192 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

Den 1 januari 2023 trädde förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning i kraft. Förordningen innehåller bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten elutrustning och liten it- och telekommunikationsutrustning. Det som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 50 och 2022/23:2190 (C) yrkande 193 är enligt utskottet därmed tillgodosett och motionerna kan lämnas utan åtgärd.

Återvinning av förpackningar

Utskottet välkomnar att kommissionen nyligen har föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som bl.a. innehåller förslag till bestämmelser om krav på standardisering av förpackningar. I avvaktan på utfallet av arbetet med den föreslagna förordningen föreslår utskottet att motion 2022/23:999 (SD) yrkande 1 lämnas utan åtgärd.

Återanvändning och återvinning av innovationskritiska material såsom metaller och mineral

Som framgår av redovisningen ovan överlämnades utredningsbetänkandet En tryggad försörjning av metaller och mineral till regeringen under hösten 2022. Utskottet vill inte föregripa utfallet av det pågående beredningsarbetet och föreslår därför att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 75 och 76 och 2022/23:936 (SD) yrkande 15 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av fosfor och kväve

Miljömålsberedningen har i sitt senaste betänkande lämnat förslag om kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel som syftar till att återvinningen av dessa ämnen ska öka. Frågan om sådan kvotplikt har även berörts i det regeringsuppdrag som Naturvårdsverket redovisade i november 2021. Vidare innehåller utredningsbetänkandet Hållbar slamhantering förslag om i vilken utsträckning fosfor ska återvinnas ur avloppsslam. Samtliga dessa förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet ser med intresse fram emot utfallet av detta arbete. Mot bakgrund av det arbete som pågår i frågan föreslår utskottet att motion 2022/23:981 (SD) yrkandena 3 och 7 lämnas utan åtgärd.

Återanvändning och återvinning m.m. i byggsektorn

Den byggda miljön utgör en stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet välkomnar därför att bygg- och fastighetssektorn prioriteras såväl i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som i den svenska strategin för cirkulär ekonomi. Utskottet ser också positivt på att kommissionen har aviserat en ny övergripande strategi för hållbar byggd miljö som syftar till att främja en cirkulär ekonomi under byggnaders hela livscykel. Utskottet vill också framhålla de åtgärder som i övrigt har genomförts och påbörjats för en cirkulär omställning i byggsektorn, såväl inom EU som i Sverige. Med hänvisning till pågående och aviserade åtgärder föreslår utskottet att motion 2022/23:2073 (S) yrkande 44 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av glykol

Utskottet är inte berett att ta initiativ till att införa krav på återvinning av glykol utan påminner om att glykol ska sorteras som farligt avfall och därmed omhändertas på ett säkert sätt för att förhindra spridningen av gifter till miljön. Utskottet föreslår därmed att motion 2022/23:446 (M) avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 6, 7, 10 och 13. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår och planeras en mängd insatser – globalt, inom EU och i Sverige – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. Detta visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan, något som utskottet varmt välkomnar. Utskottet vill här särskilt framhålla Naturvårdsverkets pågående uppdrag att, i samverkan med ett antal andra myndigheter, analysera styrmedel och lagstiftning på finansmarknadsområdet som syftar till att öka förutsättningarna för att nå klimat- och miljömålen samt arbetet i den kommitté som tillsatts för att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja den cirkulära omställningen. Utskottet välkomnar också att den gröna omställningen är en av prioriteringarna under det pågående svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det mått på cirkularitet som Rise har utarbetat och nu vidareutvecklar är enligt utskottet ett spännande och värdefullt verktyg för att kunna bedöma olika produkters cirkularitetsvärde. Med hänvisning till det breda arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 1, 3, 5 och 6 2022/23:2073 (S) yrkandena 15 och 43, 2022/23:2175 (MP) yrkande 18 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 177 och 178 lämnas utan åtgärd.

När det gäller önskemålet om en expertmyndighet för cirkulär ekonomi vill utskottet framhålla att Delegationen för cirkulär ekonomi har en viktig roll som rådgivande organ till regeringen. Delegationen har också viktiga uppgifter som kunskapscentrum och samordnande kraft för näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi. Delegationens arbete motsvarar enligt utskottets bedömning stora delar av det som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 74 och 2022/23:2190 (C) yrkande 185. Utskottet finner därför inte skäl att ta några ytterligare initiativ för att inrätta en myndighet för cirkulär ekonomi och föreslår att motionerna avslås.

Hållbar design, produktion, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. Det är därför viktigt att konsumenter kan göra informerade och medvetna val baserade på vilka miljö- och klimatmässiga avtryck olika varor och tjänster ger upphov till. Vidare måste det finnas drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det är mot den bakgrunden glädjande att kommissionen har antagit ett paket med åtgärder för hållbara produkter samt föreslagit en ekodesignförordning som inkluderar en bredd av designkrav. Enligt förslaget ska förordningen göra det möjligt att ställa krav när det gäller bl.a. återvunnet material, koldioxid- och miljöavtryck samt information och digitala produktpass. Utskottet välkomnar också de initiativ som tagits på området på nationell nivå. Mot denna bakgrund och för att inte föregripa arbetet med den nya ekodesignförordningen föreslår utskottet att motionerna 2022/23:906 (C) yrkande 19, 2022/23:907 (C) yrkandena 2, 19 och 21, 2022/23:2175 (MP) yrkande 22 och 2022/23:2190 (C) yrkande 58 avslås.

Forskning och innovation är enligt utskottets bedömning av stor betydelse för att möjliggöra en cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar därför de påbörjade och aviserade satsningar på området som redovisas i regeringens forskningspolitiska proposition. Utskottet ser också positivt på att ett av fokusområdena i den svenska strategin och handlingsplanen för cirkulär ekonomi inriktas just på att främja forskning, innovation och teknikutveckling inom bl.a. materialåtervinning. Vidare noterar utskottet att Industriklivet kan användas för att stödja bl.a. investeringar i återvinningsanläggningar. Med hänvisning till de insatser som nu redovisats bedömer utskottet att motion 2022/23:907 (C) yrkande 62 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 16, 27 och 28. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för ökad återanvändning och återvinning

Kommissionen har föreslagit en ekodesignförordning som fastställer en ram för att förbättra produkters miljöhållbarhet och säkerställa fri rörlighet på den inre marknaden genom krav på bl.a. innehållet av återvunnet material i produkter, återtillverkning av produkter och materialåtervinning. Ett sådant ramverk har enligt utskottet förutsättningar att förbättra produkters cirkularitet. Utskottet ser med stor tillförsikt fram emot resultatet av det pågående arbetet med detta förslag. Vidare välkomnar utskottet att kommissionen har föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som bl.a. syftar till att säkerställa att alla förpackningar på EU-marknaden kan återanvändas eller återvinnas på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Utskottet noterar att den föreslagna förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. krav på viss standardisering och märkning och om kvotplikter för återvunnen råvara i flera slags plastförpackningar. Vidare konstaterar utskottet att det på nationell nivå har införts ett mål till 2030 om kvotplikter för vissa slags plastförpackningar. I detta sammanhang noterar utskottet att Naturvårdsverket har redovisat ett uppdrag om kvotplikter för återvunnen råvara i vissa produktgrupper och materialflöden som är under beredning i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022:23/907 (C) yrkandena 13 och 53–56 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 179 och 186–189 lämnas utan åtgärd i den mån det som efterfrågas inte redan kan anses tillgodosett.

Enligt utskottet behövs det styrmedel som bidrar till ökat utbud och efterfrågan på giftfria och återvunna material och som främjar cirkulära affärsmodeller, något som också framhålls i såväl strategin som handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Med anledning av att riksdagen nyligen har beslutat om ändringar i relevanta delar av mervärdesskattelagen är det dock inte aktuellt att från utskottets sida initiera åtgärder för att förändra den lagstiftningen. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:716 (L) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet välkomnar därför att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet konstaterar att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Utskottet vill dock understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området och vill särskilt framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 46–49 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 191 och 192 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

Den 1 januari 2023 trädde förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning i kraft. Förordningen innehåller bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten elutrustning och liten it- och telekommunikationsutrustning. Det som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 50 och 2022/23:2190 (C) yrkande 193 är enligt utskottet därmed tillgodosett och motionerna kan lämnas utan åtgärd.

Återvinning av förpackningar

Utskottet välkomnar att kommissionen nyligen har föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som bl.a. innehåller förslag till bestämmelser om krav på standardisering av förpackningar. I avvaktan på utfallet av arbetet med den föreslagna förordningen föreslår utskottet att motion 2022/23:999 (SD) yrkande 1 lämnas utan åtgärd.

Återanvändning och återvinning av innovationskritiska material såsom metaller och mineral

Som framgår av redovisningen ovan överlämnades utredningsbetänkandet En tryggad försörjning av metaller och mineral till regeringen under hösten 2022. Utskottet vill inte föregripa utfallet av det pågående beredningsarbetet och föreslår därför att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 75 och 76 och 2022/23:936 (SD) yrkande 15 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av fosfor och kväve

Miljömålsberedningen har i sitt senaste betänkande lämnat förslag om kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel som syftar till att återvinningen av dessa ämnen ska öka. Frågan om sådan kvotplikt har även berörts i det regeringsuppdrag som Naturvårdsverket redovisade i november 2021. Vidare innehåller utredningsbetänkandet Hållbar slamhantering förslag om i vilken utsträckning fosfor ska återvinnas ur avloppsslam. Samtliga dessa förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet ser med intresse fram emot utfallet av detta arbete. Mot bakgrund av det arbete som pågår i frågan föreslår utskottet att motion 2022/23:981 (SD) yrkandena 3 och 7 lämnas utan åtgärd.

Återanvändning och återvinning m.m. i byggsektorn

Den byggda miljön utgör en stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet välkomnar därför att bygg- och fastighetssektorn prioriteras såväl i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som i den svenska strategin för cirkulär ekonomi. Utskottet ser också positivt på att kommissionen har aviserat en ny övergripande strategi för hållbar byggd miljö som syftar till att främja en cirkulär ekonomi under byggnaders hela livscykel. Utskottet vill också framhålla de åtgärder som i övrigt har genomförts och påbörjats för en cirkulär omställning i byggsektorn, såväl inom EU som i Sverige. Med hänvisning till pågående och aviserade åtgärder föreslår utskottet att motion 2022/23:2073 (S) yrkande 44 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av glykol

Utskottet är inte berett att ta initiativ till att införa krav på återvinning av glykol utan påminner om att glykol ska sorteras som farligt avfall och därmed omhändertas på ett säkert sätt för att förhindra spridningen av gifter till miljön. Utskottet föreslår därmed att motion 2022/23:446 (M) avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 6, 7, 8 och 13. Läs betänkandet

Som framgår av ovanstående redovisning innehåller kommissionens förslag till ny förpackningsförordning bestämmelser om obligatoriska pant- och retursystem för dryckesflaskor av plast och aluminium. Utskottet vill inte föregripa de nyligen inledda förhandlingarna om kommissionens förslag och föreslår därför att motion 2022/23:907 (C) yrkande 34 för närvarande lämnas utan närmare åtgärd.

När det gäller ett gemensamt nordiskt pantsystem kan utskottet konstatera att den frågan har behandlats vid ett flertal tillfällen under de senaste dryga 20 åren i såväl Nordiska rådet som Nordiska ministerrådet. Utskottet har mot den bakgrunden inte för avsikt att vidta någon åtgärd i frågan och avstyrker därför motionerna 2022/23:527 (SD) yrkande 5 och 2022/23:1046 (S).

Utskottet kan konstatera att det sedan den 1 januari i år är krav på att även plastflaskor som innehåller saft och andra drycker som inte är konsumtionsfärdiga ska ingå i ett retursystem. När det gäller begäran om att det svenska retursystemet ska ta emot importerade burkar och flaskor noterar utskottet att detta redan görs även om det i dessa fall inte betalas ut någon pant. Motionerna 2022/23:899 (SD) och 2022/23:902 (SD) måste därmed anses tillgodosedda och utskottet föreslår därför att de lämnas utan åtgärd.

Avslutningsvis ser utskottet positivt på att ett stort antal kategorier av elutrustning numera omfattas av ett utökat producentansvar, och utskottet bedömer att detta kommer att leda till ökad insamling och återvinning av batterier och färgpatroner som utgör komponenter i sådana produkter. Utskottet ser dock inte något behov av att föreslå några ytterligare åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motionerna 2022/23:295 (M) och 2022/23:870 (SD) och avstyrker därför dessa.

Ur avsnittet "Pantsystem" i betänkandet. Läs betänkandet

Definitionen av avfall och vissa frågor om avfall som resurs

Inledningsvis vill utskottet framhålla att avfall kan vara värdefullt att använda vidare som en resurs och att lagstiftningen på avfallsområdet därför behöver moderniseras fortlöpande för att anpassas till den cirkulära ekonomin. En ökad användning av återvunnet avfall kan enligt utskottet bidra till att jungfruliga råvaror i hög utsträckning kan ersättas av sekundära råvaror, dvs. material som har övergått från att ha utgjort avfall till att bli ett föremål eller ämne som kan fortsätta att nyttjas som en resurs i stället för att vara avfall. Avgörandet av om avfall har upphört att vara avfall kan, som framgår av redovisningen ovan, göras efter en bedömning i det enskilda fallet eller med tillämpning av s.k. end of waste-kriterier.

Av redovisningen ovan framgår vidare att det redan finns vissa EU-förordningar med kriterier för när olika avfallsslag upphör att vara avfall, s.k. end of waste-förordningar. Vidare framgår det att kommissionen kommer att bedöma möjligheterna att dels ta fram ytterligare EU-omfattande end of waste-kriterier för vissa avfallsströmmar, dels stödja gränsöverskridande samarbetsalternativ för att harmonisera nationella kriterier för avfall som upphört att vara avfall och biprodukter. Utskottet välkomnar detta arbete som i förlängningen kan underlätta bedömningen av om avfall har upphört att vara avfall och i stället kan betraktas som en sekundär råvara. Utskottet noterar här att resultatet av detta arbete påverkar i vilken utsträckning det är möjligt att införa nationella end of waste-kriterier.

På ett nationellt plan kan utskottet konstatera att Naturvårdsverket har redovisat ett uppdrag som innebar att myndigheten skulle analysera om det kan vara aktuellt att ta fram nationella end of waste-kriterier för de avfallsslag där det inte finns end of waste-förordningar på EU-nivå. Som redovisas ovan har Naturvårdsverket rekommenderat att regeringen ska avvakta med att införa nationella kriterier tills bl.a. kommissionens aviserade arbete med end of waste-kriterier för ytterligare avfallsströmmar är genomfört.

Utskottet konstaterar att frågan om i vilken utsträckning jord- och schaktmassor och liknande material kan klassas som en resurs i stället för avfall har utretts av Naturvårdsverket som bl.a. har föreslagit ett antal författningsändringar för att skapa rättsliga förutsättningar för att sådana material i ökad utsträckning ska kunna nyttjas som en resurs.

Utskottet ser med intresse fram emot resultatet av det arbete med ovanstående frågor som pågår såväl inom EU som på nationell nivå och föreslår att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 58, 59, 69 i denna del och 70–72, 2022/23:1871 (M), 2022/23:2073 (S) yrkande 45 och 2022/23:2190 yrkandena 182 i denna del, 183 och 184 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Hanteringen av kommunalt avfall

I fråga om ansvaret för insamling och sortering av förpackningar konstaterar utskottet att den nya förpackningsförordningen trädde i kraft vid årsskiftet och att förordningens bestämmelser successivt kommer att börja tillämpas i enlighet med övergångsbestämmelserna. Förordningen innebär i huvudsak att kommunerna den 1 januari 2024 tar över det operationella ansvaret för insamlingen av hushållens förpackningsavfall från producenterna och att de vanligast förekommande förpackningsslagen, bl.a. glas, alltid ska samlas in fastighetsnära. Utskottet noterar också att förordningen innebär att verksamheter ges ansvar för att hantera sitt förpackningsavfall. Regelverket för detta slags avfall har således nyligen setts över och förändrats. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket har i uppdrag att följa tillämpningen av förordningen och hur den främjar en effektiv hantering av förpackningsavfall. Uppdraget löper under flera år och om Naturvårdsverket bedömer att det finns behov av att ändra förordningen eller andra författningar ska myndigheten skyndsamt lämna sådana förslag. Mot bakgrund av det som nu anförts avser utskottet inte att ta initiativ till ytterligare regeländringar eller andra åtgärder. Utskottet föreslår därför att motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 51 och 2022/23:999 (SD) yrkandena 7 och 8 avslås.

När det gäller frågan om s.k. frival kan utskottet konstatera att ett utredningsförslag om att ge yrkesmässiga verksamheter ökade möjligheteter att själva ta hand om sitt kommunala avfall för närvarande är under beredning i Regeringskansliet. Detsamma gäller Naturvårdsverket förslag om förändringar av ansvaret för vissa avfallsströmmar i det som utgör kommunalt avfall. För att inte föregripa resultatet av det pågående arbetet i dessa frågor föreslår utskottet att motion 2022/23:907 (C) yrkandena 60 och 61 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Ekonomisk säkerhet och vissa andra frågor om deponier och avfallsverksamhet

Som framgår av redovisningen ovan är det ett krav för att få tillstånd att driva en deponi att verksamhetsutövaren ställer betryggande ekonomisk säkerhet för avhjälpande av en miljöskada och andra återställningsåtgärder som verksamheten kan leda till. Utskottet konstaterar vidare att det sedan den 1 januari i år är möjligt att ställa krav på ekonomisk säkerhet även för miljöfarliga verksamheter som är anmälningspliktiga. Det som efterfrågas är således redan tillgodosett i miljölagstiftningen och utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:48 (M), 2022/23:907 (C) yrkande 42 och 2022/23:1613 (C) yrkande 1. I detta sammanhang kan det även noteras att Regeringskansliet nyligen har utarbetat en promemoria som innehåller förslag som syftar till att ytterligare utveckla miljöbalkens bestämmelser om säkerheter.

När det gäller ansvaret för föroreningsskador i övrigt konstaterar utskottet att det följer av miljöbalken att det är verksamhetsutövaren som i första hand är ansvarig för att avhjälpa en föroreningsskada eller allvarlig miljöskada som verksamheten har lett till. Om det inte finns någon verksamhetsutövare som kan hållas ekonomiskt ansvarig för sådana skador kan en fastighetsägare, under vissa förutsättningar som anges i miljöbalken, hållas ansvarig mot det allmänna för föroreningsskador. När det gäller önskemålet om att en markägare ska kunna få näringsförbud följer det av lagen om näringsförbud vilken personkrets som kan bli föremål för ett sådant förbud och vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en domstol ska kunna besluta om näringsförbud. Utskottet ser för tillfället inte behov av att göra några ändringar vare sig i miljöbalkens bestämmelser om ansvaret för föroreningsskador eller i lagen om näringsförbud. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:60 (SD) yrkandena 1 och 3–5 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 15 och 17. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för ökad återanvändning och återvinning

Kommissionen har föreslagit en ekodesignförordning som fastställer en ram för att förbättra produkters miljöhållbarhet och säkerställa fri rörlighet på den inre marknaden genom krav på bl.a. innehållet av återvunnet material i produkter, återtillverkning av produkter och materialåtervinning. Ett sådant ramverk har enligt utskottet förutsättningar att förbättra produkters cirkularitet. Utskottet ser med stor tillförsikt fram emot resultatet av det pågående arbetet med detta förslag. Vidare välkomnar utskottet att kommissionen har föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som bl.a. syftar till att säkerställa att alla förpackningar på EU-marknaden kan återanvändas eller återvinnas på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Utskottet noterar att den föreslagna förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. krav på viss standardisering och märkning och om kvotplikter för återvunnen råvara i flera slags plastförpackningar. Vidare konstaterar utskottet att det på nationell nivå har införts ett mål till 2030 om kvotplikter för vissa slags plastförpackningar. I detta sammanhang noterar utskottet att Naturvårdsverket har redovisat ett uppdrag om kvotplikter för återvunnen råvara i vissa produktgrupper och materialflöden som är under beredning i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022:23/907 (C) yrkandena 13 och 53–56 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 179 och 186–189 lämnas utan åtgärd i den mån det som efterfrågas inte redan kan anses tillgodosett.

Enligt utskottet behövs det styrmedel som bidrar till ökat utbud och efterfrågan på giftfria och återvunna material och som främjar cirkulära affärsmodeller, något som också framhålls i såväl strategin som handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Med anledning av att riksdagen nyligen har beslutat om ändringar i relevanta delar av mervärdesskattelagen är det dock inte aktuellt att från utskottets sida initiera åtgärder för att förändra den lagstiftningen. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:716 (L) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet välkomnar därför att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet konstaterar att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Utskottet vill dock understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området och vill särskilt framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 46–49 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 191 och 192 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

Den 1 januari 2023 trädde förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning i kraft. Förordningen innehåller bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten elutrustning och liten it- och telekommunikationsutrustning. Det som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 50 och 2022/23:2190 (C) yrkande 193 är enligt utskottet därmed tillgodosett och motionerna kan lämnas utan åtgärd.

Återvinning av förpackningar

Utskottet välkomnar att kommissionen nyligen har föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som bl.a. innehåller förslag till bestämmelser om krav på standardisering av förpackningar. I avvaktan på utfallet av arbetet med den föreslagna förordningen föreslår utskottet att motion 2022/23:999 (SD) yrkande 1 lämnas utan åtgärd.

Återanvändning och återvinning av innovationskritiska material såsom metaller och mineral

Som framgår av redovisningen ovan överlämnades utredningsbetänkandet En tryggad försörjning av metaller och mineral till regeringen under hösten 2022. Utskottet vill inte föregripa utfallet av det pågående beredningsarbetet och föreslår därför att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 75 och 76 och 2022/23:936 (SD) yrkande 15 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av fosfor och kväve

Miljömålsberedningen har i sitt senaste betänkande lämnat förslag om kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel som syftar till att återvinningen av dessa ämnen ska öka. Frågan om sådan kvotplikt har även berörts i det regeringsuppdrag som Naturvårdsverket redovisade i november 2021. Vidare innehåller utredningsbetänkandet Hållbar slamhantering förslag om i vilken utsträckning fosfor ska återvinnas ur avloppsslam. Samtliga dessa förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet ser med intresse fram emot utfallet av detta arbete. Mot bakgrund av det arbete som pågår i frågan föreslår utskottet att motion 2022/23:981 (SD) yrkandena 3 och 7 lämnas utan åtgärd.

Återanvändning och återvinning m.m. i byggsektorn

Den byggda miljön utgör en stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet välkomnar därför att bygg- och fastighetssektorn prioriteras såväl i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som i den svenska strategin för cirkulär ekonomi. Utskottet ser också positivt på att kommissionen har aviserat en ny övergripande strategi för hållbar byggd miljö som syftar till att främja en cirkulär ekonomi under byggnaders hela livscykel. Utskottet vill också framhålla de åtgärder som i övrigt har genomförts och påbörjats för en cirkulär omställning i byggsektorn, såväl inom EU som i Sverige. Med hänvisning till pågående och aviserade åtgärder föreslår utskottet att motion 2022/23:2073 (S) yrkande 44 lämnas utan åtgärd.

Återvinning av glykol

Utskottet är inte berett att ta initiativ till att införa krav på återvinning av glykol utan påminner om att glykol ska sorteras som farligt avfall och därmed omhändertas på ett säkert sätt för att förhindra spridningen av gifter till miljön. Utskottet föreslår därmed att motion 2022/23:446 (M) avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 6, 7, 8 och 10. Läs betänkandet

Definitionen av avfall och vissa frågor om avfall som resurs

Inledningsvis vill utskottet framhålla att avfall kan vara värdefullt att använda vidare som en resurs och att lagstiftningen på avfallsområdet därför behöver moderniseras fortlöpande för att anpassas till den cirkulära ekonomin. En ökad användning av återvunnet avfall kan enligt utskottet bidra till att jungfruliga råvaror i hög utsträckning kan ersättas av sekundära råvaror, dvs. material som har övergått från att ha utgjort avfall till att bli ett föremål eller ämne som kan fortsätta att nyttjas som en resurs i stället för att vara avfall. Avgörandet av om avfall har upphört att vara avfall kan, som framgår av redovisningen ovan, göras efter en bedömning i det enskilda fallet eller med tillämpning av s.k. end of waste-kriterier.

Av redovisningen ovan framgår vidare att det redan finns vissa EU-förordningar med kriterier för när olika avfallsslag upphör att vara avfall, s.k. end of waste-förordningar. Vidare framgår det att kommissionen kommer att bedöma möjligheterna att dels ta fram ytterligare EU-omfattande end of waste-kriterier för vissa avfallsströmmar, dels stödja gränsöverskridande samarbetsalternativ för att harmonisera nationella kriterier för avfall som upphört att vara avfall och biprodukter. Utskottet välkomnar detta arbete som i förlängningen kan underlätta bedömningen av om avfall har upphört att vara avfall och i stället kan betraktas som en sekundär råvara. Utskottet noterar här att resultatet av detta arbete påverkar i vilken utsträckning det är möjligt att införa nationella end of waste-kriterier.

På ett nationellt plan kan utskottet konstatera att Naturvårdsverket har redovisat ett uppdrag som innebar att myndigheten skulle analysera om det kan vara aktuellt att ta fram nationella end of waste-kriterier för de avfallsslag där det inte finns end of waste-förordningar på EU-nivå. Som redovisas ovan har Naturvårdsverket rekommenderat att regeringen ska avvakta med att införa nationella kriterier tills bl.a. kommissionens aviserade arbete med end of waste-kriterier för ytterligare avfallsströmmar är genomfört.

Utskottet konstaterar att frågan om i vilken utsträckning jord- och schaktmassor och liknande material kan klassas som en resurs i stället för avfall har utretts av Naturvårdsverket som bl.a. har föreslagit ett antal författningsändringar för att skapa rättsliga förutsättningar för att sådana material i ökad utsträckning ska kunna nyttjas som en resurs.

Utskottet ser med intresse fram emot resultatet av det arbete med ovanstående frågor som pågår såväl inom EU som på nationell nivå och föreslår att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 58, 59, 69 i denna del och 70–72, 2022/23:1871 (M), 2022/23:2073 (S) yrkande 45 och 2022/23:2190 yrkandena 182 i denna del, 183 och 184 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Hanteringen av kommunalt avfall

I fråga om ansvaret för insamling och sortering av förpackningar konstaterar utskottet att den nya förpackningsförordningen trädde i kraft vid årsskiftet och att förordningens bestämmelser successivt kommer att börja tillämpas i enlighet med övergångsbestämmelserna. Förordningen innebär i huvudsak att kommunerna den 1 januari 2024 tar över det operationella ansvaret för insamlingen av hushållens förpackningsavfall från producenterna och att de vanligast förekommande förpackningsslagen, bl.a. glas, alltid ska samlas in fastighetsnära. Utskottet noterar också att förordningen innebär att verksamheter ges ansvar för att hantera sitt förpackningsavfall. Regelverket för detta slags avfall har således nyligen setts över och förändrats. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket har i uppdrag att följa tillämpningen av förordningen och hur den främjar en effektiv hantering av förpackningsavfall. Uppdraget löper under flera år och om Naturvårdsverket bedömer att det finns behov av att ändra förordningen eller andra författningar ska myndigheten skyndsamt lämna sådana förslag. Mot bakgrund av det som nu anförts avser utskottet inte att ta initiativ till ytterligare regeländringar eller andra åtgärder. Utskottet föreslår därför att motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 51 och 2022/23:999 (SD) yrkandena 7 och 8 avslås.

När det gäller frågan om s.k. frival kan utskottet konstatera att ett utredningsförslag om att ge yrkesmässiga verksamheter ökade möjligheteter att själva ta hand om sitt kommunala avfall för närvarande är under beredning i Regeringskansliet. Detsamma gäller Naturvårdsverket förslag om förändringar av ansvaret för vissa avfallsströmmar i det som utgör kommunalt avfall. För att inte föregripa resultatet av det pågående arbetet i dessa frågor föreslår utskottet att motion 2022/23:907 (C) yrkandena 60 och 61 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Ekonomisk säkerhet och vissa andra frågor om deponier och avfallsverksamhet

Som framgår av redovisningen ovan är det ett krav för att få tillstånd att driva en deponi att verksamhetsutövaren ställer betryggande ekonomisk säkerhet för avhjälpande av en miljöskada och andra återställningsåtgärder som verksamheten kan leda till. Utskottet konstaterar vidare att det sedan den 1 januari i år är möjligt att ställa krav på ekonomisk säkerhet även för miljöfarliga verksamheter som är anmälningspliktiga. Det som efterfrågas är således redan tillgodosett i miljölagstiftningen och utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:48 (M), 2022/23:907 (C) yrkande 42 och 2022/23:1613 (C) yrkande 1. I detta sammanhang kan det även noteras att Regeringskansliet nyligen har utarbetat en promemoria som innehåller förslag som syftar till att ytterligare utveckla miljöbalkens bestämmelser om säkerheter.

När det gäller ansvaret för föroreningsskador i övrigt konstaterar utskottet att det följer av miljöbalken att det är verksamhetsutövaren som i första hand är ansvarig för att avhjälpa en föroreningsskada eller allvarlig miljöskada som verksamheten har lett till. Om det inte finns någon verksamhetsutövare som kan hållas ekonomiskt ansvarig för sådana skador kan en fastighetsägare, under vissa förutsättningar som anges i miljöbalken, hållas ansvarig mot det allmänna för föroreningsskador. När det gäller önskemålet om att en markägare ska kunna få näringsförbud följer det av lagen om näringsförbud vilken personkrets som kan bli föremål för ett sådant förbud och vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en domstol ska kunna besluta om näringsförbud. Utskottet ser för tillfället inte behov av att göra några ändringar vare sig i miljöbalkens bestämmelser om ansvaret för föroreningsskador eller i lagen om näringsförbud. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:60 (SD) yrkandena 1 och 3–5 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 15 och 17. Läs betänkandet

Definitionen av avfall och vissa frågor om avfall som resurs

Inledningsvis vill utskottet framhålla att avfall kan vara värdefullt att använda vidare som en resurs och att lagstiftningen på avfallsområdet därför behöver moderniseras fortlöpande för att anpassas till den cirkulära ekonomin. En ökad användning av återvunnet avfall kan enligt utskottet bidra till att jungfruliga råvaror i hög utsträckning kan ersättas av sekundära råvaror, dvs. material som har övergått från att ha utgjort avfall till att bli ett föremål eller ämne som kan fortsätta att nyttjas som en resurs i stället för att vara avfall. Avgörandet av om avfall har upphört att vara avfall kan, som framgår av redovisningen ovan, göras efter en bedömning i det enskilda fallet eller med tillämpning av s.k. end of waste-kriterier.

Av redovisningen ovan framgår vidare att det redan finns vissa EU-förordningar med kriterier för när olika avfallsslag upphör att vara avfall, s.k. end of waste-förordningar. Vidare framgår det att kommissionen kommer att bedöma möjligheterna att dels ta fram ytterligare EU-omfattande end of waste-kriterier för vissa avfallsströmmar, dels stödja gränsöverskridande samarbetsalternativ för att harmonisera nationella kriterier för avfall som upphört att vara avfall och biprodukter. Utskottet välkomnar detta arbete som i förlängningen kan underlätta bedömningen av om avfall har upphört att vara avfall och i stället kan betraktas som en sekundär råvara. Utskottet noterar här att resultatet av detta arbete påverkar i vilken utsträckning det är möjligt att införa nationella end of waste-kriterier.

På ett nationellt plan kan utskottet konstatera att Naturvårdsverket har redovisat ett uppdrag som innebar att myndigheten skulle analysera om det kan vara aktuellt att ta fram nationella end of waste-kriterier för de avfallsslag där det inte finns end of waste-förordningar på EU-nivå. Som redovisas ovan har Naturvårdsverket rekommenderat att regeringen ska avvakta med att införa nationella kriterier tills bl.a. kommissionens aviserade arbete med end of waste-kriterier för ytterligare avfallsströmmar är genomfört.

Utskottet konstaterar att frågan om i vilken utsträckning jord- och schaktmassor och liknande material kan klassas som en resurs i stället för avfall har utretts av Naturvårdsverket som bl.a. har föreslagit ett antal författningsändringar för att skapa rättsliga förutsättningar för att sådana material i ökad utsträckning ska kunna nyttjas som en resurs.

Utskottet ser med intresse fram emot resultatet av det arbete med ovanstående frågor som pågår såväl inom EU som på nationell nivå och föreslår att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 58, 59, 69 i denna del och 70–72, 2022/23:1871 (M), 2022/23:2073 (S) yrkande 45 och 2022/23:2190 yrkandena 182 i denna del, 183 och 184 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Hanteringen av kommunalt avfall

I fråga om ansvaret för insamling och sortering av förpackningar konstaterar utskottet att den nya förpackningsförordningen trädde i kraft vid årsskiftet och att förordningens bestämmelser successivt kommer att börja tillämpas i enlighet med övergångsbestämmelserna. Förordningen innebär i huvudsak att kommunerna den 1 januari 2024 tar över det operationella ansvaret för insamlingen av hushållens förpackningsavfall från producenterna och att de vanligast förekommande förpackningsslagen, bl.a. glas, alltid ska samlas in fastighetsnära. Utskottet noterar också att förordningen innebär att verksamheter ges ansvar för att hantera sitt förpackningsavfall. Regelverket för detta slags avfall har således nyligen setts över och förändrats. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket har i uppdrag att följa tillämpningen av förordningen och hur den främjar en effektiv hantering av förpackningsavfall. Uppdraget löper under flera år och om Naturvårdsverket bedömer att det finns behov av att ändra förordningen eller andra författningar ska myndigheten skyndsamt lämna sådana förslag. Mot bakgrund av det som nu anförts avser utskottet inte att ta initiativ till ytterligare regeländringar eller andra åtgärder. Utskottet föreslår därför att motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 51 och 2022/23:999 (SD) yrkandena 7 och 8 avslås.

När det gäller frågan om s.k. frival kan utskottet konstatera att ett utredningsförslag om att ge yrkesmässiga verksamheter ökade möjligheteter att själva ta hand om sitt kommunala avfall för närvarande är under beredning i Regeringskansliet. Detsamma gäller Naturvårdsverket förslag om förändringar av ansvaret för vissa avfallsströmmar i det som utgör kommunalt avfall. För att inte föregripa resultatet av det pågående arbetet i dessa frågor föreslår utskottet att motion 2022/23:907 (C) yrkandena 60 och 61 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Ekonomisk säkerhet och vissa andra frågor om deponier och avfallsverksamhet

Som framgår av redovisningen ovan är det ett krav för att få tillstånd att driva en deponi att verksamhetsutövaren ställer betryggande ekonomisk säkerhet för avhjälpande av en miljöskada och andra återställningsåtgärder som verksamheten kan leda till. Utskottet konstaterar vidare att det sedan den 1 januari i år är möjligt att ställa krav på ekonomisk säkerhet även för miljöfarliga verksamheter som är anmälningspliktiga. Det som efterfrågas är således redan tillgodosett i miljölagstiftningen och utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:48 (M), 2022/23:907 (C) yrkande 42 och 2022/23:1613 (C) yrkande 1. I detta sammanhang kan det även noteras att Regeringskansliet nyligen har utarbetat en promemoria som innehåller förslag som syftar till att ytterligare utveckla miljöbalkens bestämmelser om säkerheter.

När det gäller ansvaret för föroreningsskador i övrigt konstaterar utskottet att det följer av miljöbalken att det är verksamhetsutövaren som i första hand är ansvarig för att avhjälpa en föroreningsskada eller allvarlig miljöskada som verksamheten har lett till. Om det inte finns någon verksamhetsutövare som kan hållas ekonomiskt ansvarig för sådana skador kan en fastighetsägare, under vissa förutsättningar som anges i miljöbalken, hållas ansvarig mot det allmänna för föroreningsskador. När det gäller önskemålet om att en markägare ska kunna få näringsförbud följer det av lagen om näringsförbud vilken personkrets som kan bli föremål för ett sådant förbud och vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en domstol ska kunna besluta om näringsförbud. Utskottet ser för tillfället inte behov av att göra några ändringar vare sig i miljöbalkens bestämmelser om ansvaret för föroreningsskador eller i lagen om näringsförbud. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:60 (SD) yrkandena 1 och 3–5 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 14 och 17. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår och planeras en mängd insatser – globalt, inom EU och i Sverige – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. Detta visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan, något som utskottet varmt välkomnar. Utskottet vill här särskilt framhålla Naturvårdsverkets pågående uppdrag att, i samverkan med ett antal andra myndigheter, analysera styrmedel och lagstiftning på finansmarknadsområdet som syftar till att öka förutsättningarna för att nå klimat- och miljömålen samt arbetet i den kommitté som tillsatts för att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja den cirkulära omställningen. Utskottet välkomnar också att den gröna omställningen är en av prioriteringarna under det pågående svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det mått på cirkularitet som Rise har utarbetat och nu vidareutvecklar är enligt utskottet ett spännande och värdefullt verktyg för att kunna bedöma olika produkters cirkularitetsvärde. Med hänvisning till det breda arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 1, 3, 5 och 6 2022/23:2073 (S) yrkandena 15 och 43, 2022/23:2175 (MP) yrkande 18 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 177 och 178 lämnas utan åtgärd.

När det gäller önskemålet om en expertmyndighet för cirkulär ekonomi vill utskottet framhålla att Delegationen för cirkulär ekonomi har en viktig roll som rådgivande organ till regeringen. Delegationen har också viktiga uppgifter som kunskapscentrum och samordnande kraft för näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi. Delegationens arbete motsvarar enligt utskottets bedömning stora delar av det som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 74 och 2022/23:2190 (C) yrkande 185. Utskottet finner därför inte skäl att ta några ytterligare initiativ för att inrätta en myndighet för cirkulär ekonomi och föreslår att motionerna avslås.

Hållbar design, produktion, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. Det är därför viktigt att konsumenter kan göra informerade och medvetna val baserade på vilka miljö- och klimatmässiga avtryck olika varor och tjänster ger upphov till. Vidare måste det finnas drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det är mot den bakgrunden glädjande att kommissionen har antagit ett paket med åtgärder för hållbara produkter samt föreslagit en ekodesignförordning som inkluderar en bredd av designkrav. Enligt förslaget ska förordningen göra det möjligt att ställa krav när det gäller bl.a. återvunnet material, koldioxid- och miljöavtryck samt information och digitala produktpass. Utskottet välkomnar också de initiativ som tagits på området på nationell nivå. Mot denna bakgrund och för att inte föregripa arbetet med den nya ekodesignförordningen föreslår utskottet att motionerna 2022/23:906 (C) yrkande 19, 2022/23:907 (C) yrkandena 2, 19 och 21, 2022/23:2175 (MP) yrkande 22 och 2022/23:2190 (C) yrkande 58 avslås.

Forskning och innovation är enligt utskottets bedömning av stor betydelse för att möjliggöra en cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar därför de påbörjade och aviserade satsningar på området som redovisas i regeringens forskningspolitiska proposition. Utskottet ser också positivt på att ett av fokusområdena i den svenska strategin och handlingsplanen för cirkulär ekonomi inriktas just på att främja forskning, innovation och teknikutveckling inom bl.a. materialåtervinning. Vidare noterar utskottet att Industriklivet kan användas för att stödja bl.a. investeringar i återvinningsanläggningar. Med hänvisning till de insatser som nu redovisats bedömer utskottet att motion 2022/23:907 (C) yrkande 62 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 9, 27 och 28. Läs betänkandet

Definitionen av avfall och vissa frågor om avfall som resurs

Inledningsvis vill utskottet framhålla att avfall kan vara värdefullt att använda vidare som en resurs och att lagstiftningen på avfallsområdet därför behöver moderniseras fortlöpande för att anpassas till den cirkulära ekonomin. En ökad användning av återvunnet avfall kan enligt utskottet bidra till att jungfruliga råvaror i hög utsträckning kan ersättas av sekundära råvaror, dvs. material som har övergått från att ha utgjort avfall till att bli ett föremål eller ämne som kan fortsätta att nyttjas som en resurs i stället för att vara avfall. Avgörandet av om avfall har upphört att vara avfall kan, som framgår av redovisningen ovan, göras efter en bedömning i det enskilda fallet eller med tillämpning av s.k. end of waste-kriterier.

Av redovisningen ovan framgår vidare att det redan finns vissa EU-förordningar med kriterier för när olika avfallsslag upphör att vara avfall, s.k. end of waste-förordningar. Vidare framgår det att kommissionen kommer att bedöma möjligheterna att dels ta fram ytterligare EU-omfattande end of waste-kriterier för vissa avfallsströmmar, dels stödja gränsöverskridande samarbetsalternativ för att harmonisera nationella kriterier för avfall som upphört att vara avfall och biprodukter. Utskottet välkomnar detta arbete som i förlängningen kan underlätta bedömningen av om avfall har upphört att vara avfall och i stället kan betraktas som en sekundär råvara. Utskottet noterar här att resultatet av detta arbete påverkar i vilken utsträckning det är möjligt att införa nationella end of waste-kriterier.

På ett nationellt plan kan utskottet konstatera att Naturvårdsverket har redovisat ett uppdrag som innebar att myndigheten skulle analysera om det kan vara aktuellt att ta fram nationella end of waste-kriterier för de avfallsslag där det inte finns end of waste-förordningar på EU-nivå. Som redovisas ovan har Naturvårdsverket rekommenderat att regeringen ska avvakta med att införa nationella kriterier tills bl.a. kommissionens aviserade arbete med end of waste-kriterier för ytterligare avfallsströmmar är genomfört.

Utskottet konstaterar att frågan om i vilken utsträckning jord- och schaktmassor och liknande material kan klassas som en resurs i stället för avfall har utretts av Naturvårdsverket som bl.a. har föreslagit ett antal författningsändringar för att skapa rättsliga förutsättningar för att sådana material i ökad utsträckning ska kunna nyttjas som en resurs.

Utskottet ser med intresse fram emot resultatet av det arbete med ovanstående frågor som pågår såväl inom EU som på nationell nivå och föreslår att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 58, 59, 69 i denna del och 70–72, 2022/23:1871 (M), 2022/23:2073 (S) yrkande 45 och 2022/23:2190 yrkandena 182 i denna del, 183 och 184 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Hanteringen av kommunalt avfall

I fråga om ansvaret för insamling och sortering av förpackningar konstaterar utskottet att den nya förpackningsförordningen trädde i kraft vid årsskiftet och att förordningens bestämmelser successivt kommer att börja tillämpas i enlighet med övergångsbestämmelserna. Förordningen innebär i huvudsak att kommunerna den 1 januari 2024 tar över det operationella ansvaret för insamlingen av hushållens förpackningsavfall från producenterna och att de vanligast förekommande förpackningsslagen, bl.a. glas, alltid ska samlas in fastighetsnära. Utskottet noterar också att förordningen innebär att verksamheter ges ansvar för att hantera sitt förpackningsavfall. Regelverket för detta slags avfall har således nyligen setts över och förändrats. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket har i uppdrag att följa tillämpningen av förordningen och hur den främjar en effektiv hantering av förpackningsavfall. Uppdraget löper under flera år och om Naturvårdsverket bedömer att det finns behov av att ändra förordningen eller andra författningar ska myndigheten skyndsamt lämna sådana förslag. Mot bakgrund av det som nu anförts avser utskottet inte att ta initiativ till ytterligare regeländringar eller andra åtgärder. Utskottet föreslår därför att motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 51 och 2022/23:999 (SD) yrkandena 7 och 8 avslås.

När det gäller frågan om s.k. frival kan utskottet konstatera att ett utredningsförslag om att ge yrkesmässiga verksamheter ökade möjligheteter att själva ta hand om sitt kommunala avfall för närvarande är under beredning i Regeringskansliet. Detsamma gäller Naturvårdsverket förslag om förändringar av ansvaret för vissa avfallsströmmar i det som utgör kommunalt avfall. För att inte föregripa resultatet av det pågående arbetet i dessa frågor föreslår utskottet att motion 2022/23:907 (C) yrkandena 60 och 61 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Ekonomisk säkerhet och vissa andra frågor om deponier och avfallsverksamhet

Som framgår av redovisningen ovan är det ett krav för att få tillstånd att driva en deponi att verksamhetsutövaren ställer betryggande ekonomisk säkerhet för avhjälpande av en miljöskada och andra återställningsåtgärder som verksamheten kan leda till. Utskottet konstaterar vidare att det sedan den 1 januari i år är möjligt att ställa krav på ekonomisk säkerhet även för miljöfarliga verksamheter som är anmälningspliktiga. Det som efterfrågas är således redan tillgodosett i miljölagstiftningen och utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:48 (M), 2022/23:907 (C) yrkande 42 och 2022/23:1613 (C) yrkande 1. I detta sammanhang kan det även noteras att Regeringskansliet nyligen har utarbetat en promemoria som innehåller förslag som syftar till att ytterligare utveckla miljöbalkens bestämmelser om säkerheter.

När det gäller ansvaret för föroreningsskador i övrigt konstaterar utskottet att det följer av miljöbalken att det är verksamhetsutövaren som i första hand är ansvarig för att avhjälpa en föroreningsskada eller allvarlig miljöskada som verksamheten har lett till. Om det inte finns någon verksamhetsutövare som kan hållas ekonomiskt ansvarig för sådana skador kan en fastighetsägare, under vissa förutsättningar som anges i miljöbalken, hållas ansvarig mot det allmänna för föroreningsskador. När det gäller önskemålet om att en markägare ska kunna få näringsförbud följer det av lagen om näringsförbud vilken personkrets som kan bli föremål för ett sådant förbud och vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en domstol ska kunna besluta om näringsförbud. Utskottet ser för tillfället inte behov av att göra några ändringar vare sig i miljöbalkens bestämmelser om ansvaret för föroreningsskador eller i lagen om näringsförbud. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:60 (SD) yrkandena 1 och 3–5 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 14 och 15. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder för att minska matsvinnet

Som kommissionen konstaterar i handlingsplanen för cirkulär ekonomi orsakar livsmedelsvärdekedjan stor belastning på resurser, miljö och klimat samtidigt som en stor del av de livsmedel som produceras går förlorade eller slängs. Det är enligt utskottet därför nödvändigt med ett brett spektrum av åtgärder för att i största möjliga mån komma till rätta med denna problematik. Som framgår av redovisningen ovan pågår det ett stort antal insatser, såväl nationellt som inom EU, för att skapa en cirkulär livsmedelskedja. För att minimera mängden livsmedel som går förlorade eller slängs är det viktigt att kunna identifiera var dessa förluster uppstår, och utskottet välkomnar i detta sammanhang de nationella ramverk och metoder som har tagits fram för att mäta och rapportera matsvinn och övrigt matavfall. Vidare noterar utskottet att det finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och att Sverige, i den redovisning som gjordes för första gången under 2022, redovisar fler flöden än vad som är obligatoriskt. Utskottet välkomnar också den klimatkompass för engångsförpackningar som har utvecklats och ser den som ett bra verktyg för att minska den miljö- och klimatpåverkan som uppstår i livsmedelssektorn till följd av användningen av vissa förpackningar. Därmed finner utskottet inte anledning att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2022/23:375 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:907 (C) yrkandena 25, 26 och 28–30, 2022/23:999 (SD) yrkandena 5 och 6, 2022/23:1700 (L) yrkandena 1–3 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 196,197 och 199–201.

Ett av målen i Agenda 2030 är att matsvinnet ska minska med 50 procent till 2030. I från jord till bord-strategin aviserar kommissionen att den under 2023 kommer att föreslå rättsligt bindande mål för att minska livsmedelsavfallet i EU. Vidare innehåller det svenska miljömålssystemet två etappmål som enligt utskottets bedömning tillgodoser det som efterfrågas i motion 2022/23:761 (MP) yrkandena 1 och 4. Utskottet avstyrker därför dessa yrkanden. Det som efterfrågas i motionerna 2022/23:2190 (C) yrkande 195 och 2022/23:907 (C) yrkande 24 är med hänvisning till det som nu redovisats åtminstone i viss mån tillgodosett, och utskottet avser för närvarande inte att föreslå några ytterligare åtgärder i frågan. Därför föreslår utskottet att de två sistnämnda yrkandena lämnas utan åtgärd.

När det gäller det som efterfrågas i motion 2022/23:761 (MP) yrkande 3 är utskottet inte berett att initiera någon förändring av det gällande regelverket som innebär att säljaren är den som ansvarar för livsmedlet och som därmed måste bedöma om livsmedlet är i sådant skick att det kan säljas eller skänkas bort efter att bäst före-datumet har passerat. Yrkandet avstyrks därför.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Syftet med reglerna för hantering av animaliska biprodukter är att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med befintligt regelverk. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motionerna 2022/23:527 (SD) yrkande 2 och 2022/23:985 (SD) yrkande 54 lämnas utan åtgärd.

Slamåterföring

Som redovisats bereder Regeringskansliet ett utredningsförslag om hur avloppsslam kan nyttjas cirkulärt och samtidigt säkert i livsmedelsproduktionen. Vidare pågår det förhandlingar inom EU om det förslag till omarbetat avloppsdirektiv som kommissionen presenterade under hösten 2022 och som bl.a. innehåller förslag om hur slam från avloppsvatten kan användas på ett resurseffektivt sätt. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och föreslår därför att motion 2022/23:985 (SD) yrkandena 56 och 57 lämnas utan vidare åtgärd.

Kompostering och insamling av matavfall

Att matavfall tas till vara genom kompostering är något som enligt utskottet bör uppmuntras. Samtidigt vill utskottet understryka att kravet på att anmäla en kompost har sin bakgrund i EU:s avfallsdirektiv och att utskottet inte är berett att tillstyrka förslag om att stryka det kravet. Därför föreslås att motionerna 2022/23:329 (C) yrkande 4, 2022/23:331 (C) och 2022/23:527 (SD) yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet är inte heller berett att ta initiativ till den utvärdering av regelverket för insamling och återvinning av matavfall som efterfrågas i motion 2022/23:1827 (M) och avstyrker därför motionen.

Ur avsnittet "Cirkulär livsmedelsproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 19, 20 och 21. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder för att minska matsvinnet

Som kommissionen konstaterar i handlingsplanen för cirkulär ekonomi orsakar livsmedelsvärdekedjan stor belastning på resurser, miljö och klimat samtidigt som en stor del av de livsmedel som produceras går förlorade eller slängs. Det är enligt utskottet därför nödvändigt med ett brett spektrum av åtgärder för att i största möjliga mån komma till rätta med denna problematik. Som framgår av redovisningen ovan pågår det ett stort antal insatser, såväl nationellt som inom EU, för att skapa en cirkulär livsmedelskedja. För att minimera mängden livsmedel som går förlorade eller slängs är det viktigt att kunna identifiera var dessa förluster uppstår, och utskottet välkomnar i detta sammanhang de nationella ramverk och metoder som har tagits fram för att mäta och rapportera matsvinn och övrigt matavfall. Vidare noterar utskottet att det finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och att Sverige, i den redovisning som gjordes för första gången under 2022, redovisar fler flöden än vad som är obligatoriskt. Utskottet välkomnar också den klimatkompass för engångsförpackningar som har utvecklats och ser den som ett bra verktyg för att minska den miljö- och klimatpåverkan som uppstår i livsmedelssektorn till följd av användningen av vissa förpackningar. Därmed finner utskottet inte anledning att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2022/23:375 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:907 (C) yrkandena 25, 26 och 28–30, 2022/23:999 (SD) yrkandena 5 och 6, 2022/23:1700 (L) yrkandena 1–3 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 196,197 och 199–201.

Ett av målen i Agenda 2030 är att matsvinnet ska minska med 50 procent till 2030. I från jord till bord-strategin aviserar kommissionen att den under 2023 kommer att föreslå rättsligt bindande mål för att minska livsmedelsavfallet i EU. Vidare innehåller det svenska miljömålssystemet två etappmål som enligt utskottets bedömning tillgodoser det som efterfrågas i motion 2022/23:761 (MP) yrkandena 1 och 4. Utskottet avstyrker därför dessa yrkanden. Det som efterfrågas i motionerna 2022/23:2190 (C) yrkande 195 och 2022/23:907 (C) yrkande 24 är med hänvisning till det som nu redovisats åtminstone i viss mån tillgodosett, och utskottet avser för närvarande inte att föreslå några ytterligare åtgärder i frågan. Därför föreslår utskottet att de två sistnämnda yrkandena lämnas utan åtgärd.

När det gäller det som efterfrågas i motion 2022/23:761 (MP) yrkande 3 är utskottet inte berett att initiera någon förändring av det gällande regelverket som innebär att säljaren är den som ansvarar för livsmedlet och som därmed måste bedöma om livsmedlet är i sådant skick att det kan säljas eller skänkas bort efter att bäst före-datumet har passerat. Yrkandet avstyrks därför.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Syftet med reglerna för hantering av animaliska biprodukter är att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med befintligt regelverk. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motionerna 2022/23:527 (SD) yrkande 2 och 2022/23:985 (SD) yrkande 54 lämnas utan åtgärd.

Slamåterföring

Som redovisats bereder Regeringskansliet ett utredningsförslag om hur avloppsslam kan nyttjas cirkulärt och samtidigt säkert i livsmedelsproduktionen. Vidare pågår det förhandlingar inom EU om det förslag till omarbetat avloppsdirektiv som kommissionen presenterade under hösten 2022 och som bl.a. innehåller förslag om hur slam från avloppsvatten kan användas på ett resurseffektivt sätt. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och föreslår därför att motion 2022/23:985 (SD) yrkandena 56 och 57 lämnas utan vidare åtgärd.

Kompostering och insamling av matavfall

Att matavfall tas till vara genom kompostering är något som enligt utskottet bör uppmuntras. Samtidigt vill utskottet understryka att kravet på att anmäla en kompost har sin bakgrund i EU:s avfallsdirektiv och att utskottet inte är berett att tillstyrka förslag om att stryka det kravet. Därför föreslås att motionerna 2022/23:329 (C) yrkande 4, 2022/23:331 (C) och 2022/23:527 (SD) yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet är inte heller berett att ta initiativ till den utvärdering av regelverket för insamling och återvinning av matavfall som efterfrågas i motion 2022/23:1827 (M) och avstyrker därför motionen.

Ur avsnittet "Cirkulär livsmedelsproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 20 och 21. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder för att minska matsvinnet

Som kommissionen konstaterar i handlingsplanen för cirkulär ekonomi orsakar livsmedelsvärdekedjan stor belastning på resurser, miljö och klimat samtidigt som en stor del av de livsmedel som produceras går förlorade eller slängs. Det är enligt utskottet därför nödvändigt med ett brett spektrum av åtgärder för att i största möjliga mån komma till rätta med denna problematik. Som framgår av redovisningen ovan pågår det ett stort antal insatser, såväl nationellt som inom EU, för att skapa en cirkulär livsmedelskedja. För att minimera mängden livsmedel som går förlorade eller slängs är det viktigt att kunna identifiera var dessa förluster uppstår, och utskottet välkomnar i detta sammanhang de nationella ramverk och metoder som har tagits fram för att mäta och rapportera matsvinn och övrigt matavfall. Vidare noterar utskottet att det finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och att Sverige, i den redovisning som gjordes för första gången under 2022, redovisar fler flöden än vad som är obligatoriskt. Utskottet välkomnar också den klimatkompass för engångsförpackningar som har utvecklats och ser den som ett bra verktyg för att minska den miljö- och klimatpåverkan som uppstår i livsmedelssektorn till följd av användningen av vissa förpackningar. Därmed finner utskottet inte anledning att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2022/23:375 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:907 (C) yrkandena 25, 26 och 28–30, 2022/23:999 (SD) yrkandena 5 och 6, 2022/23:1700 (L) yrkandena 1–3 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 196,197 och 199–201.

Ett av målen i Agenda 2030 är att matsvinnet ska minska med 50 procent till 2030. I från jord till bord-strategin aviserar kommissionen att den under 2023 kommer att föreslå rättsligt bindande mål för att minska livsmedelsavfallet i EU. Vidare innehåller det svenska miljömålssystemet två etappmål som enligt utskottets bedömning tillgodoser det som efterfrågas i motion 2022/23:761 (MP) yrkandena 1 och 4. Utskottet avstyrker därför dessa yrkanden. Det som efterfrågas i motionerna 2022/23:2190 (C) yrkande 195 och 2022/23:907 (C) yrkande 24 är med hänvisning till det som nu redovisats åtminstone i viss mån tillgodosett, och utskottet avser för närvarande inte att föreslå några ytterligare åtgärder i frågan. Därför föreslår utskottet att de två sistnämnda yrkandena lämnas utan åtgärd.

När det gäller det som efterfrågas i motion 2022/23:761 (MP) yrkande 3 är utskottet inte berett att initiera någon förändring av det gällande regelverket som innebär att säljaren är den som ansvarar för livsmedlet och som därmed måste bedöma om livsmedlet är i sådant skick att det kan säljas eller skänkas bort efter att bäst före-datumet har passerat. Yrkandet avstyrks därför.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Syftet med reglerna för hantering av animaliska biprodukter är att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med befintligt regelverk. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motionerna 2022/23:527 (SD) yrkande 2 och 2022/23:985 (SD) yrkande 54 lämnas utan åtgärd.

Slamåterföring

Som redovisats bereder Regeringskansliet ett utredningsförslag om hur avloppsslam kan nyttjas cirkulärt och samtidigt säkert i livsmedelsproduktionen. Vidare pågår det förhandlingar inom EU om det förslag till omarbetat avloppsdirektiv som kommissionen presenterade under hösten 2022 och som bl.a. innehåller förslag om hur slam från avloppsvatten kan användas på ett resurseffektivt sätt. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och föreslår därför att motion 2022/23:985 (SD) yrkandena 56 och 57 lämnas utan vidare åtgärd.

Kompostering och insamling av matavfall

Att matavfall tas till vara genom kompostering är något som enligt utskottet bör uppmuntras. Samtidigt vill utskottet understryka att kravet på att anmäla en kompost har sin bakgrund i EU:s avfallsdirektiv och att utskottet inte är berett att tillstyrka förslag om att stryka det kravet. Därför föreslås att motionerna 2022/23:329 (C) yrkande 4, 2022/23:331 (C) och 2022/23:527 (SD) yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet är inte heller berett att ta initiativ till den utvärdering av regelverket för insamling och återvinning av matavfall som efterfrågas i motion 2022/23:1827 (M) och avstyrker därför motionen.

Ur avsnittet "Cirkulär livsmedelsproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 19 och 21. Läs betänkandet

Cirkulär livsmedelsproduktion och åtgärder för att minska matsvinnet

Som kommissionen konstaterar i handlingsplanen för cirkulär ekonomi orsakar livsmedelsvärdekedjan stor belastning på resurser, miljö och klimat samtidigt som en stor del av de livsmedel som produceras går förlorade eller slängs. Det är enligt utskottet därför nödvändigt med ett brett spektrum av åtgärder för att i största möjliga mån komma till rätta med denna problematik. Som framgår av redovisningen ovan pågår det ett stort antal insatser, såväl nationellt som inom EU, för att skapa en cirkulär livsmedelskedja. För att minimera mängden livsmedel som går förlorade eller slängs är det viktigt att kunna identifiera var dessa förluster uppstår, och utskottet välkomnar i detta sammanhang de nationella ramverk och metoder som har tagits fram för att mäta och rapportera matsvinn och övrigt matavfall. Vidare noterar utskottet att det finns EU-gemensamma regler om hur nivåerna av livsmedelsavfall ska mätas och redovisas till kommissionen och att Sverige, i den redovisning som gjordes för första gången under 2022, redovisar fler flöden än vad som är obligatoriskt. Utskottet välkomnar också den klimatkompass för engångsförpackningar som har utvecklats och ser den som ett bra verktyg för att minska den miljö- och klimatpåverkan som uppstår i livsmedelssektorn till följd av användningen av vissa förpackningar. Därmed finner utskottet inte anledning att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2022/23:375 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:907 (C) yrkandena 25, 26 och 28–30, 2022/23:999 (SD) yrkandena 5 och 6, 2022/23:1700 (L) yrkandena 1–3 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 196,197 och 199–201.

Ett av målen i Agenda 2030 är att matsvinnet ska minska med 50 procent till 2030. I från jord till bord-strategin aviserar kommissionen att den under 2023 kommer att föreslå rättsligt bindande mål för att minska livsmedelsavfallet i EU. Vidare innehåller det svenska miljömålssystemet två etappmål som enligt utskottets bedömning tillgodoser det som efterfrågas i motion 2022/23:761 (MP) yrkandena 1 och 4. Utskottet avstyrker därför dessa yrkanden. Det som efterfrågas i motionerna 2022/23:2190 (C) yrkande 195 och 2022/23:907 (C) yrkande 24 är med hänvisning till det som nu redovisats åtminstone i viss mån tillgodosett, och utskottet avser för närvarande inte att föreslå några ytterligare åtgärder i frågan. Därför föreslår utskottet att de två sistnämnda yrkandena lämnas utan åtgärd.

När det gäller det som efterfrågas i motion 2022/23:761 (MP) yrkande 3 är utskottet inte berett att initiera någon förändring av det gällande regelverket som innebär att säljaren är den som ansvarar för livsmedlet och som därmed måste bedöma om livsmedlet är i sådant skick att det kan säljas eller skänkas bort efter att bäst före-datumet har passerat. Yrkandet avstyrks därför.

Biogasproduktion och hantering av slaktavfall

Syftet med reglerna för hantering av animaliska biprodukter är att minska risken för smittspridning. Utskottet noterar att det är tillåtet att använda animaliska biprodukter för t.ex. biogasproduktion under förutsättning att de hanteras på ett säkert sätt i enlighet med befintligt regelverk. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motionerna 2022/23:527 (SD) yrkande 2 och 2022/23:985 (SD) yrkande 54 lämnas utan åtgärd.

Slamåterföring

Som redovisats bereder Regeringskansliet ett utredningsförslag om hur avloppsslam kan nyttjas cirkulärt och samtidigt säkert i livsmedelsproduktionen. Vidare pågår det förhandlingar inom EU om det förslag till omarbetat avloppsdirektiv som kommissionen presenterade under hösten 2022 och som bl.a. innehåller förslag om hur slam från avloppsvatten kan användas på ett resurseffektivt sätt. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och föreslår därför att motion 2022/23:985 (SD) yrkandena 56 och 57 lämnas utan vidare åtgärd.

Kompostering och insamling av matavfall

Att matavfall tas till vara genom kompostering är något som enligt utskottet bör uppmuntras. Samtidigt vill utskottet understryka att kravet på att anmäla en kompost har sin bakgrund i EU:s avfallsdirektiv och att utskottet inte är berett att tillstyrka förslag om att stryka det kravet. Därför föreslås att motionerna 2022/23:329 (C) yrkande 4, 2022/23:331 (C) och 2022/23:527 (SD) yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet är inte heller berett att ta initiativ till den utvärdering av regelverket för insamling och återvinning av matavfall som efterfrågas i motion 2022/23:1827 (M) och avstyrker därför motionen.

Ur avsnittet "Cirkulär livsmedelsproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 19 och 20. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det krävs kraftfulla insatser för att komma till rätta med de problem som orsakas av förbrukning och spridning av plaster. Utskottet vill också understryka behovet av att hantera det växande problemet med mikroplaster och plastprodukters negativa inverkan på miljön. Som framgår av redovisningen ovan pågår det ett flertal arbeten, såväl inom EU som på nationell och global nivå, för att skapa förutsättningar för en minskad miljöpåverkan från plast. Här vill utskottet peka på bl.a. den svenska handlingsplanen för plast, Naturvårdsverkets pågående uppdrag Rätt plast på rätt plats och kommissionens policyram för biobaserad, biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast. Vidare ser utskottet mycket positivt på att det nyligen har inletts förhandlingar om ett globalt avtal mot plastföroreningar och att regeringen under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd avser att driva på dessa förhandlingar samt arbeta för att minska utsläppen av mikroplaster. Utskottet kan således konstatera att ett stort antal processer har genomförts, påbörjats eller aviserats för att minska plasters miljöpåverkan. Utskottet vill understryka betydelsen av att arbetet i dessa frågor fortsätter med oförminskad styrka. Med det som nu har anförts anser utskottet att motionerna 2022/23:527 (SD) yrkande 4, 2022/23:907 (C) yrkandena 52 och 63, 2022/23:969 (SD) yrkande 22, 2022/23:981 (SD) yrkandena 12, 13 och 15–18, 2022/23:999 (SD) yrkande 4, 2022/23:1924 (C), 2022/23:2073 (S) yrkandena 27 i denna del, 28, 29, 31 och 39, 2022/23:2175 (MP) yrkande 21 och 2022/23:2190 (C) yrkande 194 för närvarande kan lämnas utan ytterligare åtgärd.

Ur avsnittet "Plastfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Förebyggande insatser mot nedskräpning m.m.

Som redovisas ovan har kommissionen föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall, vars mål är att minska mängden förpackningar och förebygga förpackningsavfall. Förhandlingar om förslaget pågår och utskottet anser därför att motion 2022/23:907 (C) yrkande 32 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om skräpmätningar konstaterar utskottet att det redan i dag finns metoder för detta som har utarbetats på vetenskaplig grund. Utskottet noterar också att Naturvårdsverket nyligen har redovisat ett regeringsuppdrag och lämnat förslag om hur metodiken för skräpmätning ska utformas och utvecklas. Naturvårdsverket ska vidare, med början 2023 och därefter vartannat år, genomföra en nationell skräpmätning vars resultat ska användas för olika syften. Det som efterfrågas i motion 2022/23:907 (C) yrkande 33 måste enligt utskottet därmed anses tillgodosett och yrkandet kan lämnas utan ytterligare åtgärd.

I enlighet med miljöbalken är tillsynsmyndigheterna skyldiga att anmäla misstanke om nedskräpning. Allmänheten har inte denna skyldighet men är oförhindrad att göra en polisanmälan vid misstanke om brott. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:1519 (KD).

Övergivna och uttjänta båtar

Utskottet vill inleda med att framhålla att det är viktigt att äldre eller uttjänta fritidsbåtar hanteras på ett miljövänligt sätt. Eftersom det inte finns något producentansvar för båtar vilar ansvaret på den sista ägaren att se till att en uttjänt båt återvinns eller skrotas. Utskottet välkomnar därför den pågående skrotningskampanj som HaV finansierar för att öka incitamenten för båtägare att skrota gamla båtar. Utskottet konstaterar också att HaV har ett pågående regeringsuppdrag om att bl.a. främja insamling och återvinning av fritidsbåtar. Som framgår av redovisningen ovan pågår det dessutom arbeten i Regeringskansliet som berör producentansvar för fritidsbåtar och flyttning av övergivna båtar. Med hänvisning till vad som nu anförts är utskottet i nuläget inte berett att föreslå några ytterligare åtgärder från riksdagens sida. Motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 35, 37 och 38 och 2022/23:2193 (C) yrkandena 1 och 2 bör därför avslås.

Sanering och städning

Arbetet med att sanera och återställa förorenade områden är enligt utskottet angeläget. För att kunna genomföra sådana åtgärder är det en grundläggande förutsättning att dessa områden först kan identifieras. Vid behandlingen av statens budget för 2023 anslog riksdagen medel som får användas för ett antal åtgärder med anknytning till sanering och återställning av förorenade områden. Budgetsatsningen, som i huvudsak disponeras av Naturvårdsverket, får bl.a. användas till utgifter för att inventera, undersöka och åtgärda föroreningsområden samt för att ta fram prioriteringsunderlag. När det gäller frågan om sanering av marinors förorenade mark noterar utskottet att SGI:s publikation kan vara till vägledning i det praktiska arbetet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2022/23:906 (C) yrkande 40 avslås. Utskottet är inte heller berett att föreslå det slags uppdrag som efterfrågas i yrkande 42 i samma motion. Även detta yrkande bör därför avslås.

Marint skräp i form av t.ex. övergivna fiskeredskap och plast utgör ett hot mot de marina ekosystemen, och utskottet är självklart mycket positivt till åtgärder som vidtas för att förebygga och hantera dessa problem. Det är därför glädjande att det är möjligt att finansiera insatser såsom strandstädning och omhändertagande av övergivna fiskeredskap såväl med nationella medel som genom EHFVF. Utskottet har inte för avsikt att initiera några ytterligare åtgärder med anledning av det som anförs i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 39 och 40, 2022/23:981 (SD) yrkande 14, 2022/23:1103 (M) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 5 och föreslår att de avslås.

Frågan om vem som är skadeståndsskyldig respektive berättigad till skadestånd måste enligt utskottet avgöras med tillämpning av allmänna skadeståndsrättsliga principer. Om staten är skadeståndsberättigad kommer skadeståndet in till statskassan och dessa medel kan fördelas i samband med behandlingen av statens budget. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 44, 2022/23:1613 (C) yrkande 2 och 2022/23:1640 (C) avslås.

Ekonomisk säkerhet för nedmontering m.m. av vindkraftverk

Enligt miljöbalken kan tillstånd till vindkraftsverksamhet förenas med krav på att verksamhetsutövaren ställer ekonomisk säkerhet. Sedan den 1 januari i år är det även möjligt att ställa motsvarande krav för anmälningspliktiga vindkraftverk. Utskottet konstaterar vidare att miljölagstiftningen, förutom möjligheten till ställande av säkerhet, innehåller generella krav på att verksamhetsutövaren vidtar återställningsåtgärder. Utskottet noterar också att Energimyndigheten och Naturvårdsverket har utarbetat en vägledning om nedmontering av vindkraftverk till stöd för både verksamhetsutövaren och de myndigheter som berörs. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2022/23:944 (SD) yrkande 3 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Nedskräpning, städning och sanering" i betänkandet, som även gäller punkterna 24, 25 och 26. Läs betänkandet

Förebyggande insatser mot nedskräpning m.m.

Som redovisas ovan har kommissionen föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall, vars mål är att minska mängden förpackningar och förebygga förpackningsavfall. Förhandlingar om förslaget pågår och utskottet anser därför att motion 2022/23:907 (C) yrkande 32 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om skräpmätningar konstaterar utskottet att det redan i dag finns metoder för detta som har utarbetats på vetenskaplig grund. Utskottet noterar också att Naturvårdsverket nyligen har redovisat ett regeringsuppdrag och lämnat förslag om hur metodiken för skräpmätning ska utformas och utvecklas. Naturvårdsverket ska vidare, med början 2023 och därefter vartannat år, genomföra en nationell skräpmätning vars resultat ska användas för olika syften. Det som efterfrågas i motion 2022/23:907 (C) yrkande 33 måste enligt utskottet därmed anses tillgodosett och yrkandet kan lämnas utan ytterligare åtgärd.

I enlighet med miljöbalken är tillsynsmyndigheterna skyldiga att anmäla misstanke om nedskräpning. Allmänheten har inte denna skyldighet men är oförhindrad att göra en polisanmälan vid misstanke om brott. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:1519 (KD).

Övergivna och uttjänta båtar

Utskottet vill inleda med att framhålla att det är viktigt att äldre eller uttjänta fritidsbåtar hanteras på ett miljövänligt sätt. Eftersom det inte finns något producentansvar för båtar vilar ansvaret på den sista ägaren att se till att en uttjänt båt återvinns eller skrotas. Utskottet välkomnar därför den pågående skrotningskampanj som HaV finansierar för att öka incitamenten för båtägare att skrota gamla båtar. Utskottet konstaterar också att HaV har ett pågående regeringsuppdrag om att bl.a. främja insamling och återvinning av fritidsbåtar. Som framgår av redovisningen ovan pågår det dessutom arbeten i Regeringskansliet som berör producentansvar för fritidsbåtar och flyttning av övergivna båtar. Med hänvisning till vad som nu anförts är utskottet i nuläget inte berett att föreslå några ytterligare åtgärder från riksdagens sida. Motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 35, 37 och 38 och 2022/23:2193 (C) yrkandena 1 och 2 bör därför avslås.

Sanering och städning

Arbetet med att sanera och återställa förorenade områden är enligt utskottet angeläget. För att kunna genomföra sådana åtgärder är det en grundläggande förutsättning att dessa områden först kan identifieras. Vid behandlingen av statens budget för 2023 anslog riksdagen medel som får användas för ett antal åtgärder med anknytning till sanering och återställning av förorenade områden. Budgetsatsningen, som i huvudsak disponeras av Naturvårdsverket, får bl.a. användas till utgifter för att inventera, undersöka och åtgärda föroreningsområden samt för att ta fram prioriteringsunderlag. När det gäller frågan om sanering av marinors förorenade mark noterar utskottet att SGI:s publikation kan vara till vägledning i det praktiska arbetet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2022/23:906 (C) yrkande 40 avslås. Utskottet är inte heller berett att föreslå det slags uppdrag som efterfrågas i yrkande 42 i samma motion. Även detta yrkande bör därför avslås.

Marint skräp i form av t.ex. övergivna fiskeredskap och plast utgör ett hot mot de marina ekosystemen, och utskottet är självklart mycket positivt till åtgärder som vidtas för att förebygga och hantera dessa problem. Det är därför glädjande att det är möjligt att finansiera insatser såsom strandstädning och omhändertagande av övergivna fiskeredskap såväl med nationella medel som genom EHFVF. Utskottet har inte för avsikt att initiera några ytterligare åtgärder med anledning av det som anförs i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 39 och 40, 2022/23:981 (SD) yrkande 14, 2022/23:1103 (M) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 5 och föreslår att de avslås.

Frågan om vem som är skadeståndsskyldig respektive berättigad till skadestånd måste enligt utskottet avgöras med tillämpning av allmänna skadeståndsrättsliga principer. Om staten är skadeståndsberättigad kommer skadeståndet in till statskassan och dessa medel kan fördelas i samband med behandlingen av statens budget. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 44, 2022/23:1613 (C) yrkande 2 och 2022/23:1640 (C) avslås.

Ekonomisk säkerhet för nedmontering m.m. av vindkraftverk

Enligt miljöbalken kan tillstånd till vindkraftsverksamhet förenas med krav på att verksamhetsutövaren ställer ekonomisk säkerhet. Sedan den 1 januari i år är det även möjligt att ställa motsvarande krav för anmälningspliktiga vindkraftverk. Utskottet konstaterar vidare att miljölagstiftningen, förutom möjligheten till ställande av säkerhet, innehåller generella krav på att verksamhetsutövaren vidtar återställningsåtgärder. Utskottet noterar också att Energimyndigheten och Naturvårdsverket har utarbetat en vägledning om nedmontering av vindkraftverk till stöd för både verksamhetsutövaren och de myndigheter som berörs. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2022/23:944 (SD) yrkande 3 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Nedskräpning, städning och sanering" i betänkandet, som även gäller punkterna 23, 25 och 26. Läs betänkandet

Förebyggande insatser mot nedskräpning m.m.

Som redovisas ovan har kommissionen föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall, vars mål är att minska mängden förpackningar och förebygga förpackningsavfall. Förhandlingar om förslaget pågår och utskottet anser därför att motion 2022/23:907 (C) yrkande 32 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om skräpmätningar konstaterar utskottet att det redan i dag finns metoder för detta som har utarbetats på vetenskaplig grund. Utskottet noterar också att Naturvårdsverket nyligen har redovisat ett regeringsuppdrag och lämnat förslag om hur metodiken för skräpmätning ska utformas och utvecklas. Naturvårdsverket ska vidare, med början 2023 och därefter vartannat år, genomföra en nationell skräpmätning vars resultat ska användas för olika syften. Det som efterfrågas i motion 2022/23:907 (C) yrkande 33 måste enligt utskottet därmed anses tillgodosett och yrkandet kan lämnas utan ytterligare åtgärd.

I enlighet med miljöbalken är tillsynsmyndigheterna skyldiga att anmäla misstanke om nedskräpning. Allmänheten har inte denna skyldighet men är oförhindrad att göra en polisanmälan vid misstanke om brott. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:1519 (KD).

Övergivna och uttjänta båtar

Utskottet vill inleda med att framhålla att det är viktigt att äldre eller uttjänta fritidsbåtar hanteras på ett miljövänligt sätt. Eftersom det inte finns något producentansvar för båtar vilar ansvaret på den sista ägaren att se till att en uttjänt båt återvinns eller skrotas. Utskottet välkomnar därför den pågående skrotningskampanj som HaV finansierar för att öka incitamenten för båtägare att skrota gamla båtar. Utskottet konstaterar också att HaV har ett pågående regeringsuppdrag om att bl.a. främja insamling och återvinning av fritidsbåtar. Som framgår av redovisningen ovan pågår det dessutom arbeten i Regeringskansliet som berör producentansvar för fritidsbåtar och flyttning av övergivna båtar. Med hänvisning till vad som nu anförts är utskottet i nuläget inte berett att föreslå några ytterligare åtgärder från riksdagens sida. Motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 35, 37 och 38 och 2022/23:2193 (C) yrkandena 1 och 2 bör därför avslås.

Sanering och städning

Arbetet med att sanera och återställa förorenade områden är enligt utskottet angeläget. För att kunna genomföra sådana åtgärder är det en grundläggande förutsättning att dessa områden först kan identifieras. Vid behandlingen av statens budget för 2023 anslog riksdagen medel som får användas för ett antal åtgärder med anknytning till sanering och återställning av förorenade områden. Budgetsatsningen, som i huvudsak disponeras av Naturvårdsverket, får bl.a. användas till utgifter för att inventera, undersöka och åtgärda föroreningsområden samt för att ta fram prioriteringsunderlag. När det gäller frågan om sanering av marinors förorenade mark noterar utskottet att SGI:s publikation kan vara till vägledning i det praktiska arbetet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2022/23:906 (C) yrkande 40 avslås. Utskottet är inte heller berett att föreslå det slags uppdrag som efterfrågas i yrkande 42 i samma motion. Även detta yrkande bör därför avslås.

Marint skräp i form av t.ex. övergivna fiskeredskap och plast utgör ett hot mot de marina ekosystemen, och utskottet är självklart mycket positivt till åtgärder som vidtas för att förebygga och hantera dessa problem. Det är därför glädjande att det är möjligt att finansiera insatser såsom strandstädning och omhändertagande av övergivna fiskeredskap såväl med nationella medel som genom EHFVF. Utskottet har inte för avsikt att initiera några ytterligare åtgärder med anledning av det som anförs i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 39 och 40, 2022/23:981 (SD) yrkande 14, 2022/23:1103 (M) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 5 och föreslår att de avslås.

Frågan om vem som är skadeståndsskyldig respektive berättigad till skadestånd måste enligt utskottet avgöras med tillämpning av allmänna skadeståndsrättsliga principer. Om staten är skadeståndsberättigad kommer skadeståndet in till statskassan och dessa medel kan fördelas i samband med behandlingen av statens budget. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 44, 2022/23:1613 (C) yrkande 2 och 2022/23:1640 (C) avslås.

Ekonomisk säkerhet för nedmontering m.m. av vindkraftverk

Enligt miljöbalken kan tillstånd till vindkraftsverksamhet förenas med krav på att verksamhetsutövaren ställer ekonomisk säkerhet. Sedan den 1 januari i år är det även möjligt att ställa motsvarande krav för anmälningspliktiga vindkraftverk. Utskottet konstaterar vidare att miljölagstiftningen, förutom möjligheten till ställande av säkerhet, innehåller generella krav på att verksamhetsutövaren vidtar återställningsåtgärder. Utskottet noterar också att Energimyndigheten och Naturvårdsverket har utarbetat en vägledning om nedmontering av vindkraftverk till stöd för både verksamhetsutövaren och de myndigheter som berörs. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2022/23:944 (SD) yrkande 3 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Nedskräpning, städning och sanering" i betänkandet, som även gäller punkterna 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Förebyggande insatser mot nedskräpning m.m.

Som redovisas ovan har kommissionen föreslagit en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall, vars mål är att minska mängden förpackningar och förebygga förpackningsavfall. Förhandlingar om förslaget pågår och utskottet anser därför att motion 2022/23:907 (C) yrkande 32 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om skräpmätningar konstaterar utskottet att det redan i dag finns metoder för detta som har utarbetats på vetenskaplig grund. Utskottet noterar också att Naturvårdsverket nyligen har redovisat ett regeringsuppdrag och lämnat förslag om hur metodiken för skräpmätning ska utformas och utvecklas. Naturvårdsverket ska vidare, med början 2023 och därefter vartannat år, genomföra en nationell skräpmätning vars resultat ska användas för olika syften. Det som efterfrågas i motion 2022/23:907 (C) yrkande 33 måste enligt utskottet därmed anses tillgodosett och yrkandet kan lämnas utan ytterligare åtgärd.

I enlighet med miljöbalken är tillsynsmyndigheterna skyldiga att anmäla misstanke om nedskräpning. Allmänheten har inte denna skyldighet men är oförhindrad att göra en polisanmälan vid misstanke om brott. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:1519 (KD).

Övergivna och uttjänta båtar

Utskottet vill inleda med att framhålla att det är viktigt att äldre eller uttjänta fritidsbåtar hanteras på ett miljövänligt sätt. Eftersom det inte finns något producentansvar för båtar vilar ansvaret på den sista ägaren att se till att en uttjänt båt återvinns eller skrotas. Utskottet välkomnar därför den pågående skrotningskampanj som HaV finansierar för att öka incitamenten för båtägare att skrota gamla båtar. Utskottet konstaterar också att HaV har ett pågående regeringsuppdrag om att bl.a. främja insamling och återvinning av fritidsbåtar. Som framgår av redovisningen ovan pågår det dessutom arbeten i Regeringskansliet som berör producentansvar för fritidsbåtar och flyttning av övergivna båtar. Med hänvisning till vad som nu anförts är utskottet i nuläget inte berett att föreslå några ytterligare åtgärder från riksdagens sida. Motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 35, 37 och 38 och 2022/23:2193 (C) yrkandena 1 och 2 bör därför avslås.

Sanering och städning

Arbetet med att sanera och återställa förorenade områden är enligt utskottet angeläget. För att kunna genomföra sådana åtgärder är det en grundläggande förutsättning att dessa områden först kan identifieras. Vid behandlingen av statens budget för 2023 anslog riksdagen medel som får användas för ett antal åtgärder med anknytning till sanering och återställning av förorenade områden. Budgetsatsningen, som i huvudsak disponeras av Naturvårdsverket, får bl.a. användas till utgifter för att inventera, undersöka och åtgärda föroreningsområden samt för att ta fram prioriteringsunderlag. När det gäller frågan om sanering av marinors förorenade mark noterar utskottet att SGI:s publikation kan vara till vägledning i det praktiska arbetet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2022/23:906 (C) yrkande 40 avslås. Utskottet är inte heller berett att föreslå det slags uppdrag som efterfrågas i yrkande 42 i samma motion. Även detta yrkande bör därför avslås.

Marint skräp i form av t.ex. övergivna fiskeredskap och plast utgör ett hot mot de marina ekosystemen, och utskottet är självklart mycket positivt till åtgärder som vidtas för att förebygga och hantera dessa problem. Det är därför glädjande att det är möjligt att finansiera insatser såsom strandstädning och omhändertagande av övergivna fiskeredskap såväl med nationella medel som genom EHFVF. Utskottet har inte för avsikt att initiera några ytterligare åtgärder med anledning av det som anförs i motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 39 och 40, 2022/23:981 (SD) yrkande 14, 2022/23:1103 (M) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 5 och föreslår att de avslås.

Frågan om vem som är skadeståndsskyldig respektive berättigad till skadestånd måste enligt utskottet avgöras med tillämpning av allmänna skadeståndsrättsliga principer. Om staten är skadeståndsberättigad kommer skadeståndet in till statskassan och dessa medel kan fördelas i samband med behandlingen av statens budget. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 44, 2022/23:1613 (C) yrkande 2 och 2022/23:1640 (C) avslås.

Ekonomisk säkerhet för nedmontering m.m. av vindkraftverk

Enligt miljöbalken kan tillstånd till vindkraftsverksamhet förenas med krav på att verksamhetsutövaren ställer ekonomisk säkerhet. Sedan den 1 januari i år är det även möjligt att ställa motsvarande krav för anmälningspliktiga vindkraftverk. Utskottet konstaterar vidare att miljölagstiftningen, förutom möjligheten till ställande av säkerhet, innehåller generella krav på att verksamhetsutövaren vidtar återställningsåtgärder. Utskottet noterar också att Energimyndigheten och Naturvårdsverket har utarbetat en vägledning om nedmontering av vindkraftverk till stöd för både verksamhetsutövaren och de myndigheter som berörs. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2022/23:944 (SD) yrkande 3 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Nedskräpning, städning och sanering" i betänkandet, som även gäller punkterna 23, 24 och 25. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår och planeras en mängd insatser – globalt, inom EU och i Sverige – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. Detta visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan, något som utskottet varmt välkomnar. Utskottet vill här särskilt framhålla Naturvårdsverkets pågående uppdrag att, i samverkan med ett antal andra myndigheter, analysera styrmedel och lagstiftning på finansmarknadsområdet som syftar till att öka förutsättningarna för att nå klimat- och miljömålen samt arbetet i den kommitté som tillsatts för att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja den cirkulära omställningen. Utskottet välkomnar också att den gröna omställningen är en av prioriteringarna under det pågående svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det mått på cirkularitet som Rise har utarbetat och nu vidareutvecklar är enligt utskottet ett spännande och värdefullt verktyg för att kunna bedöma olika produkters cirkularitetsvärde. Med hänvisning till det breda arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 1, 3, 5 och 6 2022/23:2073 (S) yrkandena 15 och 43, 2022/23:2175 (MP) yrkande 18 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 177 och 178 lämnas utan åtgärd.

När det gäller önskemålet om en expertmyndighet för cirkulär ekonomi vill utskottet framhålla att Delegationen för cirkulär ekonomi har en viktig roll som rådgivande organ till regeringen. Delegationen har också viktiga uppgifter som kunskapscentrum och samordnande kraft för näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi. Delegationens arbete motsvarar enligt utskottets bedömning stora delar av det som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 74 och 2022/23:2190 (C) yrkande 185. Utskottet finner därför inte skäl att ta några ytterligare initiativ för att inrätta en myndighet för cirkulär ekonomi och föreslår att motionerna avslås.

Hållbar design, produktion, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. Det är därför viktigt att konsumenter kan göra informerade och medvetna val baserade på vilka miljö- och klimatmässiga avtryck olika varor och tjänster ger upphov till. Vidare måste det finnas drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det är mot den bakgrunden glädjande att kommissionen har antagit ett paket med åtgärder för hållbara produkter samt föreslagit en ekodesignförordning som inkluderar en bredd av designkrav. Enligt förslaget ska förordningen göra det möjligt att ställa krav när det gäller bl.a. återvunnet material, koldioxid- och miljöavtryck samt information och digitala produktpass. Utskottet välkomnar också de initiativ som tagits på området på nationell nivå. Mot denna bakgrund och för att inte föregripa arbetet med den nya ekodesignförordningen föreslår utskottet att motionerna 2022/23:906 (C) yrkande 19, 2022/23:907 (C) yrkandena 2, 19 och 21, 2022/23:2175 (MP) yrkande 22 och 2022/23:2190 (C) yrkande 58 avslås.

Forskning och innovation är enligt utskottets bedömning av stor betydelse för att möjliggöra en cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar därför de påbörjade och aviserade satsningar på området som redovisas i regeringens forskningspolitiska proposition. Utskottet ser också positivt på att ett av fokusområdena i den svenska strategin och handlingsplanen för cirkulär ekonomi inriktas just på att främja forskning, innovation och teknikutveckling inom bl.a. materialåtervinning. Vidare noterar utskottet att Industriklivet kan användas för att stödja bl.a. investeringar i återvinningsanläggningar. Med hänvisning till de insatser som nu redovisats bedömer utskottet att motion 2022/23:907 (C) yrkande 62 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 9, 16 och 28. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår och planeras en mängd insatser – globalt, inom EU och i Sverige – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. Detta visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan, något som utskottet varmt välkomnar. Utskottet vill här särskilt framhålla Naturvårdsverkets pågående uppdrag att, i samverkan med ett antal andra myndigheter, analysera styrmedel och lagstiftning på finansmarknadsområdet som syftar till att öka förutsättningarna för att nå klimat- och miljömålen samt arbetet i den kommitté som tillsatts för att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja den cirkulära omställningen. Utskottet välkomnar också att den gröna omställningen är en av prioriteringarna under det pågående svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det mått på cirkularitet som Rise har utarbetat och nu vidareutvecklar är enligt utskottet ett spännande och värdefullt verktyg för att kunna bedöma olika produkters cirkularitetsvärde. Med hänvisning till det breda arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2022/23:907 (C) yrkandena 1, 3, 5 och 6 2022/23:2073 (S) yrkandena 15 och 43, 2022/23:2175 (MP) yrkande 18 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 177 och 178 lämnas utan åtgärd.

När det gäller önskemålet om en expertmyndighet för cirkulär ekonomi vill utskottet framhålla att Delegationen för cirkulär ekonomi har en viktig roll som rådgivande organ till regeringen. Delegationen har också viktiga uppgifter som kunskapscentrum och samordnande kraft för näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi. Delegationens arbete motsvarar enligt utskottets bedömning stora delar av det som efterfrågas i motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 74 och 2022/23:2190 (C) yrkande 185. Utskottet finner därför inte skäl att ta några ytterligare initiativ för att inrätta en myndighet för cirkulär ekonomi och föreslår att motionerna avslås.

Hållbar design, produktion, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. Det är därför viktigt att konsumenter kan göra informerade och medvetna val baserade på vilka miljö- och klimatmässiga avtryck olika varor och tjänster ger upphov till. Vidare måste det finnas drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det är mot den bakgrunden glädjande att kommissionen har antagit ett paket med åtgärder för hållbara produkter samt föreslagit en ekodesignförordning som inkluderar en bredd av designkrav. Enligt förslaget ska förordningen göra det möjligt att ställa krav när det gäller bl.a. återvunnet material, koldioxid- och miljöavtryck samt information och digitala produktpass. Utskottet välkomnar också de initiativ som tagits på området på nationell nivå. Mot denna bakgrund och för att inte föregripa arbetet med den nya ekodesignförordningen föreslår utskottet att motionerna 2022/23:906 (C) yrkande 19, 2022/23:907 (C) yrkandena 2, 19 och 21, 2022/23:2175 (MP) yrkande 22 och 2022/23:2190 (C) yrkande 58 avslås.

Forskning och innovation är enligt utskottets bedömning av stor betydelse för att möjliggöra en cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar därför de påbörjade och aviserade satsningar på området som redovisas i regeringens forskningspolitiska proposition. Utskottet ser också positivt på att ett av fokusområdena i den svenska strategin och handlingsplanen för cirkulär ekonomi inriktas just på att främja forskning, innovation och teknikutveckling inom bl.a. materialåtervinning. Vidare noterar utskottet att Industriklivet kan användas för att stödja bl.a. investeringar i återvinningsanläggningar. Med hänvisning till de insatser som nu redovisats bedömer utskottet att motion 2022/23:907 (C) yrkande 62 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 9, 16 och 27. Läs betänkandet

Producentansvar för läkemedel

Producentansvaret är en viktig del av såväl Sveriges som EU:s arbete med att både förebygga uppkomsten av avfall och ta hand om det avfall som uppstår på bästa sätt. Utskottet konstaterar att ett starkt producentansvar är centralt för att skapa ett resurseffektivt samhälle och ser därför positivt på att producentansvaret för läkemedel kommer att ses över i samband med genomförandet av ändringarna i avfallsdirektivet. Utskottet framhåller att det redan i dag finns statliga medel avsatta som får användas för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester men noterar samtidigt att ett utvidgat producentansvar skulle kunna bidra till ytterligare finansiering av sådana åtgärder. Utskottet vill dock inte föregripa den översyn som regeringen aviserat av producentansvaret för läkemedel och föreslår därför att motion 2022/23:906 (C) yrkande 14 lämnas utan åtgärd.

Skrotningspremier

Utskottet konstaterar att det inte pågår något arbete i Regeringskansliet för att införa en skrotningspremie för bilar, och utskottet är heller inte berett att ta några initiativ i denna riktning. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:2190 (C) yrkande 86 lämnas utan åtgärd.

När det gäller oljepannor konstaterar utskottet att Klimatklivet kan användas för att fasa ut användningen av oljeuppvärmning till förmån för mer klimatvänliga uppvärmningsmetoder. Utskottet vill vidare framhålla att privatpersoner kan få skattereduktion i samband med installation av grön teknik, vilket kan vara ett incitament att fasa ut oljeuppvärmning mot ett klimatvänligt alternativ. Utskottet ser för närvarande inte behov av att vidta några ytterligare åtgärder och avstyrker därför motion 2022/23:2190 (C) yrkande 65.

Renhållningsavgift

Den befintliga lagstiftningen gör det möjligt att, under vissa förutsättningar och på ansökan av fastighetsinnehavaren, undanta enskilda fastigheter från avfallsföreskrifterna och därmed befria fastighetsinnehavaren från kravet att betala renhållningsavgift. Det saknas därför behov av en översyn av regelverket och utskottet avstyrker motion 2022/23:279 (S).

Reservationer

1.

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi, punkt 1 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Johan Löfstrand (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 15 och 43 samt

avslår motionerna

2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1, 3, 5, 6 och 74,

2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 18 och

2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 177, 178 och 185.

Ställningstagande

Omställningen till en mer cirkulär ekonomi är enligt vår mening en förutsättning för att klara miljömålen. Vi vill också poängtera vikten av en cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen, bevara den biologiska mångfalden och skapa nya jobb. Vårt parti vidtog under tiden i regeringsställning ett flertal åtgärder med detta syfte, och vi vill i sammanhanget särskilt nämna strategin för cirkulär ekonomi och handlingsplanerna för cirkulär ekonomi respektive plast. Strategin och handlingsplanerna innehåller totalt över 150 åtgärder, varav 55 i plasthandlingsplanen, som ska bidra till den cirkulära omställningen.

2.

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1, 3, 5, 6 och 74 samt

2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 177, 178 och 185 samt

avslår motionerna

2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 15 och 43 samt

2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 18.

Ställningstagande

För att den cirkulära omställningen ska lyckas krävs det att politiken sätter ambitiösa mål som såväl offentlig sektor som näringslivet tillsammans ska arbeta mot. Jag vill se att Sverige inför ett nationellt mål om att ha en cirkulär ekonomi på plats till 2040, samma år som vi anser att Sverige ska nå klimatneutralitet. Ska vi om ca 20 år ta bort lika mycket koldioxid som vi producerar måste vi vidta åtgärder bortom punktkällorna och transportsektorn. De utsläpp som uppstår genom jungfrulig brytning, fortsatt linjära materialflöden och begränsad återvinning av bl.a. kritiska material måste också reduceras. Det behövs även tydliga etappmål på vägen till år 2040 samt regelbunden och effektiv utvärdering av omställningen. För att målet om en cirkulär ekonomi till 2040 ska vara relevant och nåbart krävs det att vi också mäter graden av cirkularitet, något som saknas i Sverige i dag. Jag och mitt parti vill ge ett regeringsuppdrag till lämplig myndighet, t.ex. Statistiska centralbyrån, att utreda hur ett holistiskt mått på cirkularitet kan tas fram för produkter, material och tjänster och införas i Sverige. Det är viktigt med ett mått som tar hänsyn till såväl miljömässig som ekonomisk och social hållbarhet och att måttet fångar in verkligheten och inte leder till ytterligare administration för företag och myndigheter. Det ska i första hand kunna utgöra underlag till framtida policybeslut.

Samtidigt som Sverige behöver öka omställningstakten på hemmaplan genom skärpta nationella målsättningar och åtgärder krävs det också ett ökat internationellt samarbete som skapar bästa möjliga förutsättningar för ökad resurseffektivitet och kunskapsutbyte. EU:s gröna giv och handlingsplan för cirkulär ekonomi är ett tydligt exempel på internationell lagstiftning som behöver genomföras väl under de närmaste åren och främja en högre omställnings‍takt i samtliga medlemsländer. EU är en unik form av internationell samverkan, och det är av stor vikt att unionen är en stark och drivande kraft som har mod och kapacitet att höja sina ambitioner och vässa sina mål i takt med att utvecklingen och de tekniska förutsättningarna går framåt. EU har inte råd att dra ned på takten i sitt arbete för en grön och hållbar omställning. Centerpartiet ser det som en självklarhet att Sverige tar en aktiv roll i detta arbete. På samma sätt är det av central betydelse att Sverige är en drivande kraft även i andra samarbetsforum inom Europa och globalt. Som ett av världens mest innovativa länder har vi goda förutsättningar att visa vägen och vara en stark röst för att minska klimatutsläppen från globala materialflöden.

Ur avsnittet "Övriga frågor om cirkulär ekonomi" i betänkandet. Läs betänkandet