Jordbrukspolitik

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 7, 8, 14, 16, 19, 21, 23, 26, 30 och 31. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 7, 8, 14, 16, 19, 21, 23, 26, 30 och 31. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 7, 8, 14, 16, 19, 21, 23, 26, 30 och 31. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 7, 8, 14, 16, 19, 21, 23, 26, 30 och 31. Läs betänkandet

Ett konkurrenskraftigt lantbruk

Utskottet vill poängtera vikten av att det finns goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Utskottet anser att nationella, mer långtgående regler, alltid ska vara väl motiverade och prövas noga. Som framgår av redovisningen ovan arbetar flera myndigheter med att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn. Även de insatser som görs för att underlätta för småskaligt livsmedelsföretagande och småskalig livsmedelsproduktion är av stor vikt i detta sammanhang. Regeringen har påbörjat ett arbete med en uppdatering av livsmedelsstrategin, bl.a. för att stärka konkurrenskraften för aktörer i livsmedelskedjan.

Regelförenkling

Utskottet anser att regler behövs inom livsmedelssektorn för att skydda miljön, konsumentintressen samt djur- och folkhälsa. Ett sådant regelverk får dock inte skapa onödiga hinder som begränsar konkurrenskraften. Utskottet noterar att det sedan tidigare pågår ett arbete med regelförenkling och välkomnar förenklingspaket inom ramen för livsmedelsstrategins långsiktiga handlingsplan del 3. Utskottet ser även positivt på ambitionerna vad gäller regelförenkling för den nya programperioden inom den gemensamma jordbrukspolitiken. I och med proposition 2019/20:137 genomfördes ett antal nya bestämmelser som syftar till att effektivisera och förtydliga tillsynen enligt miljöbalken.

Sammanfattande bedömning

Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår när det gäller frågor om konkurrenskraft och regelförenkling finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av de motionsförslag som rör dessa områden. Utskottet ser inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslaget om att utreda frågan om statliga lån för andelsägare i mejerier. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:299 (M), 2022/23:636 (C) yrkande 1, 2022/23:843 (C) yrkandena 9 och 10, 2022/23:937 (SD) yrkande 26, 2022/23:985 (SD) yrkandena 1, 2, 24, 47, 48, 51 och 52, 2022/23:997 (SD) yrkande 1, 2022/23:1208 (M) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1672 (C) yrkandena 3 och 5, 2022/23:1831 (M), 2022/23:1834 (M), 2022/23:1861 (M) och 2022/23:2072 (S) yrkande 2.

Ur avsnittet "Konkurrenskraft och regelförenkling" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 28 och 32. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 8, 14, 16, 19, 21, 23, 26, 30 och 31. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 14, 16, 19, 21, 23, 26, 30 och 31. Läs betänkandet

Redan i propositionen om livsmedelsstrategin anfördes att ökad livsmedelsproduktion i Sverige leder till bättre förutsättningar för en god nationell försörjningsberedskap och att hela livsmedelskedjan bör vara så robust att även allvarliga påfrestningar och störningar kan klaras med rimliga konsekvenser för samhället. Sedan dess har händelser i omvärlden gjort dessa frågor än mer aktuella. Utskottet välkomnar därför att regeringen i december 2022 gav Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA i uppdrag att fortsätta det arbete som inleddes 2021 för att, inom ramen för det civila försvaret, bygga upp en livsmedelsberedskap.

Inom EU pågår ett arbete med att bl.a. göra EU:s livsmedelssystem mer hållbart. EU:s nya jordbrukspolitik ska ge medlemsländerna bättre möjlighet att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn och landsbygderna står inför, som klimatförändringar, hotad biologisk mångfald samt företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Syftet med EU:s s.k. från jord till bord-strategi är att göra EU:s livsmedelssystem till en global standard för hållbarhet.

När det gäller frågan om växtbaserad livsmedelsproduktion framgår av livsmedelsstrategin att den positiva utvecklingen för den svenska vegetabilieproduktionen bör fortsätta. Utskottet noterar vidare att flera projekt har genomförts inom Rise om utveckling av vegetariska och veganska livsmedel.

Regeringen har påbörjat ett arbete med en uppdatering av livsmedelsstrategin. Regeringen har anfört att den uppdaterade strategin ska göra ett tydligt avtryck i hela livsmedelskedjan. Den ska skapa förutsättningar för aktörer i kedjan att stärka sin konkurrenskraft, bidra till ökad hållbarhet, främjandet av svenskproducerade varor, öka den totala livsmedelsproduktionen och minska Sveriges sårbarhet vid eventuella kriser. Utskottet följer detta arbete med stort intresse.

I avvaktan på det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:221 (C), 2022/23:843 (C) yrkande 1, 2022/23:851 (C) yrkande 20, 2022/23:1790 (M), 2022/23:1833 (M), 2022/23:1946 (M), 2022/23:1952 (M) yrkande 1, 2022/23:2072 (S) yrkandena 3 och 4 samt 2022/23:2190 (C) yrkande 24 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Livsmedelsstrategin" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

När det gäller frågan om mål för ekologisk produktion kan utskottet konstatera att det i livsmedelsstrategin finns ett inriktningsmål om att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark 2030 och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter 2030. Utskottet ser för närvarande inte behov av att ändra denna ordning. Jordbruksverket får enligt regleringsbrevet för 2023 använda 25 miljoner kronor för att inom ramen för livsmedelsstrategin vidta åtgärder för främjande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel och för Jordbruksverkets samordningsfunktion för ekologiska livsmedel.

Som framgår av tidigare avsnitt har regeringen nu påbörjat ett arbete med en uppdatering av livsmedelsstrategin, vilket utskottet ser positivt på. Ambitionen med detta arbete är att skapa förutsättningar för aktörer i kedjan att stärka sin konkurrenskraft, bidra till ökad hållbarhet, främjandet av svenskproducerade varor, öka den totala livsmedelsproduktionen och även att minska Sveriges sårbarhet vid eventuella kriser. När det gäller frågan om att stödja ekologisk produktion vill utskottet även framhålla att lantbrukare som har certifierad ekologisk växtodling eller djurhållning kan få ersättning för ekologisk produktion inom ramen för den svenska strategiska planen för 2023–2027. I planen finns även ett stöd för att ställa om till ekologisk produktion.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:452 (M) yrkandena 1 och 2, 2022/23:970 (SD) yrkande 20, 2022/23:985 (SD) yrkandena 25–27, 2022/23:2262 (MP) yrkande 19, 2022/23:1857 (M) och 2022/23:2110 (MP) yrkande 54 kan lämnas utan vidare åtgärd. Därmed avstyrks motionerna.

Ur avsnittet "Ekologisk produktion" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

När det gäller frågan om mål för ekologisk produktion kan utskottet konstatera att det i livsmedelsstrategin finns ett inriktningsmål om att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark 2030 och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter 2030. Utskottet ser för närvarande inte behov av att ändra denna ordning. Jordbruksverket får enligt regleringsbrevet för 2023 använda 25 miljoner kronor för att inom ramen för livsmedelsstrategin vidta åtgärder för främjande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel och för Jordbruksverkets samordningsfunktion för ekologiska livsmedel.

Som framgår av tidigare avsnitt har regeringen nu påbörjat ett arbete med en uppdatering av livsmedelsstrategin, vilket utskottet ser positivt på. Ambitionen med detta arbete är att skapa förutsättningar för aktörer i kedjan att stärka sin konkurrenskraft, bidra till ökad hållbarhet, främjandet av svenskproducerade varor, öka den totala livsmedelsproduktionen och även att minska Sveriges sårbarhet vid eventuella kriser. När det gäller frågan om att stödja ekologisk produktion vill utskottet även framhålla att lantbrukare som har certifierad ekologisk växtodling eller djurhållning kan få ersättning för ekologisk produktion inom ramen för den svenska strategiska planen för 2023–2027. I planen finns även ett stöd för att ställa om till ekologisk produktion.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:452 (M) yrkandena 1 och 2, 2022/23:970 (SD) yrkande 20, 2022/23:985 (SD) yrkandena 25–27, 2022/23:2262 (MP) yrkande 19, 2022/23:1857 (M) och 2022/23:2110 (MP) yrkande 54 kan lämnas utan vidare åtgärd. Därmed avstyrks motionerna.

Ur avsnittet "Ekologisk produktion" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 16, 19, 21, 23, 26, 30 och 31. Läs betänkandet

Jordbrukets klimatfrågor

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention om klimatförändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Arbetet med att nå målet ska ske på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

Utskottet anser i likhet med det som anges i den strategiska planen för 2023–2027 att jordbruket kan bidra i klimatarbetet genom att bli mer resurseffektiv per producerad enhet, öka kolinlagringen i mark och bidra till en ökad produktion av förnybar energi. Utskottet välkomnar därför att det i den strategiska planen finns flera miljö- och klimatersättningar, bl.a. ersättning för kolinlagring och minskat kväveläckage genom odling av mellangröda för kolinlagring, odling av fånggröda och vårbearbetning. Miljöersättning kan även sökas för skötsel av våtmarker och dammar. Inom den strategiska planen finns även investeringsstöd för bevattningsdammar, där syftet är att begränsa effekterna av klimatförändringarna och anpassa jordbruket till dessa förändringar. Utskottet ser även positivt på Jordbruksverkets rådgivningsverksamhet om minskade utsläpp och ökat upptag av koldioxid i mark samt rådgivningsarbetet inom samarbetsprojektet Greppa näringen. Utskottet bedömer att Skogsstyrelsens och Jordbruksverkets rapport (2022/14) kan utgöra ett underlag för fortsatt arbete med att planera och utforma strategier för ökat upptag av kol och minskade utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn.

Inom EU pågår ett arbete om hållbara kretslopp för kol. Som framgår av redovisningen ovan har EU-kommissionen i ett meddelande betonat vikten av att skapa incitament och affärsmodeller för att åstadkomma ökade koldioxidupptag bl.a. i naturliga kolsänkor i ekosystem. Kommissionen har även presenterat ett förslag till förordning om ett certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Utskottet är positivt till detta arbete, men anser att det finns vissa frågor och aspekter att arbeta vidare med.

Utskottet anser sammanfattningsvis att det är mycket angeläget att varje sektor bidrar med sin del i klimatarbetet. Ett arbete med att minska jordbrukets klimatpåverkande utsläpp pågår både nationellt och inom EU, och utskottet kommer att fortsätta att följa denna fråga. Motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 20, 2022/23:998 (SD) yrkande 23, 2022/23:2110 (MP) yrkandena 42, 49 och 50 samt 2022/23:2175 (MP) yrkande 66 avstyrks därmed.

Näringsläckage

Utskottet delar regeringens uppfattning att övergödningen av hav och vatten är ett omfattande problem. Det är särskilt angeläget att vidta ytterligare åtgärder mot övergödning och att takten i genomförandet av åtgärder för att minska övergödningen ökar. Näringstillförseln måste minska, bl.a. från jordbruket. I årets budget har ytterligare satsningar gjorts på vattenrelaterade åtgärder, inklusive åtgärder mot övergödning, vilket är positivt.

Utskottet konstaterar att arbete pågår både nationellt och inom EU när det gäller frågan om att begränsa utsläppen av kväve, fosfor och ammoniak från jordbruket. Utskottet vill särskilt framhålla att åtgärdsarbetet mot övergödning har stärkts genom det statliga stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Utskottet ser positivt på att det i den strategiska planen för Sveriges jordbrukspolitik 2023–2027 finns möjlighet att söka miljöersättning för åtgärder som ger minskat kväveläckage, bl.a. ersättning för skyddszoner och anpassade skyddszoner. Ersättning finns även för precisionsjordbruk.

Utskottet anser att kraven för lagring och spridning av gödsel i miljölagstiftningen är väl avvägda och förutsätter att berörda myndigheter vid behov vidtar lämpliga åtgärder.

Som framgår av redovisningen ovan har frågan om övergödning och näringsläckage behandlats både i utredningsbetänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning och i Miljömålsberedningens delbetänkande Havet och människan. Båda dessa betänkanden är under beredning i Regeringskansliet.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 3 och 2022/23:985 (SD) yrkande 55. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Jordbrukets klimat- och miljöpåverkan" i betänkandet, som även gäller punkt 27. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 14, 19, 21, 23, 26, 30 och 31. Läs betänkandet

Biologisk mångfald och skyddsvärda marker

Utskottet konstaterar inledningsvis att det är angeläget att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Exempelvis är pollinering en mycket viktig ekosystemtjänst som bör gynnas. Utskottet noterar att Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter och organisationer har tagit fram en plan med konkreta åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. En viktig del i åtgärdsplanen är att bevarandet av biologisk mångfald ska kunna gå att förena med rationell och lönsam jordbruksdrift eftersom aktivt jordbruk är den enskilt viktigaste faktorn för att bevara natur- och kulturvärdena långsiktigt. Utskottet ser positivt på detta arbete.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken är att stöd och ersättningar ska bidra till att hejda förlusten av biologisk mångfald, stärka ekosystemen och bevara livsmiljöer och landskap. I Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 finns bl.a. ersättningar för ekologisk produktion, för skyddszoner och anpassade skyddszoner samt för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2023.

Utskottet ser positivt på Jordbruksverkets rådgivningsarbete, pollineringsprojektet inom LONA och Naturvårdsverkets arbete med bl.a. metoder som gynnar vilda pollinatörer. Naturvårdsverket har föreslagit att regeringen ska besluta om ett etappmål inom miljömålssystemet om att det ska finnas goda förutsättningar för vilda pollinatörer i övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det som anförts anser utskottet att motionerna 2022/23:908 (C) yrkandena 15, 17 och 18, 2022/23:985 (SD) yrkande 18, 2022/23:990 (SD) yrkandena 1 och 5, samt 2022/23:2110 (MP) yrkandena 51 och 52 kan lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Åkermarksinventering

När det gäller åkermarksinventering har SLU ett miljöanalysuppdrag att på ett kvantitativt och ytrepresentativt sätt beskriva tillståndet i svensk jordbruksmark. Utskottet noterar även att kommissionen planerar att presentera en rättsakt om markhälsa under 2023. Med hänvisning till vad som nu anförts finner utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:985 (SD) yrkande 13. Motionen avstyrks.

Betande djur i landskapet

Som nämnts ovan finns olika stöd att söka inom den strategiska planen för bl.a. betesmarker. Dessutom planeras nationellt finansierade stöd. Det finns dock inget pågående arbete från statens sida när det gäller att öka antalet naturvårdsbesättningar.

Utskottet finner vid en sammantagen bedömning inte skäl att ta något initiativ med anledning av dessa frågor och avstyrker motionerna 2022/23:397 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:908 (C) yrkande 19, 2022/23:992 (SD) yrkande 3 och 2022/23:1645 (C) yrkande 2.

Ur avsnittet "Öppna landskap och biologisk mångfald" i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 20. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 14, 16, 21, 23, 26, 30 och 31. Läs betänkandet

Biologisk mångfald och skyddsvärda marker

Utskottet konstaterar inledningsvis att det är angeläget att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Exempelvis är pollinering en mycket viktig ekosystemtjänst som bör gynnas. Utskottet noterar att Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter och organisationer har tagit fram en plan med konkreta åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. En viktig del i åtgärdsplanen är att bevarandet av biologisk mångfald ska kunna gå att förena med rationell och lönsam jordbruksdrift eftersom aktivt jordbruk är den enskilt viktigaste faktorn för att bevara natur- och kulturvärdena långsiktigt. Utskottet ser positivt på detta arbete.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken är att stöd och ersättningar ska bidra till att hejda förlusten av biologisk mångfald, stärka ekosystemen och bevara livsmiljöer och landskap. I Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 finns bl.a. ersättningar för ekologisk produktion, för skyddszoner och anpassade skyddszoner samt för skötsel av betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2023.

Utskottet ser positivt på Jordbruksverkets rådgivningsarbete, pollineringsprojektet inom LONA och Naturvårdsverkets arbete med bl.a. metoder som gynnar vilda pollinatörer. Naturvårdsverket har föreslagit att regeringen ska besluta om ett etappmål inom miljömålssystemet om att det ska finnas goda förutsättningar för vilda pollinatörer i övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det som anförts anser utskottet att motionerna 2022/23:908 (C) yrkandena 15, 17 och 18, 2022/23:985 (SD) yrkande 18, 2022/23:990 (SD) yrkandena 1 och 5, samt 2022/23:2110 (MP) yrkandena 51 och 52 kan lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Åkermarksinventering

När det gäller åkermarksinventering har SLU ett miljöanalysuppdrag att på ett kvantitativt och ytrepresentativt sätt beskriva tillståndet i svensk jordbruksmark. Utskottet noterar även att kommissionen planerar att presentera en rättsakt om markhälsa under 2023. Med hänvisning till vad som nu anförts finner utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:985 (SD) yrkande 13. Motionen avstyrks.

Betande djur i landskapet

Som nämnts ovan finns olika stöd att söka inom den strategiska planen för bl.a. betesmarker. Dessutom planeras nationellt finansierade stöd. Det finns dock inget pågående arbete från statens sida när det gäller att öka antalet naturvårdsbesättningar.

Utskottet finner vid en sammantagen bedömning inte skäl att ta något initiativ med anledning av dessa frågor och avstyrker motionerna 2022/23:397 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:908 (C) yrkande 19, 2022/23:992 (SD) yrkande 3 och 2022/23:1645 (C) yrkande 2.

Ur avsnittet "Öppna landskap och biologisk mångfald" i betänkandet, som även gäller punkterna 17 och 18. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 14, 16, 19, 23, 26, 30 och 31. Läs betänkandet

Ett levande fäbodbruk

När det gäller ett livskraftigt och levande fäbodjordbruk noterar utskottet att Jordbruksverket har gjort en behovskartläggning av fäbodbruket i Sverige. I rapporten finns bl.a. förslag till handlingsplaner för fortsatt utveckling av svenskt fäbodbruk. Utskottet ser positivt på detta och utgår från att myndigheterna arbetar vidare med de frågor som behandlas i kartläggningen. Utskottet anser att ersättningarna i den strategiska planen för att sköta fäbodar med fäbodbete kommer att bidra till att bevara ett levande fäbodbruk som förstärker och bibehåller landskapets karaktär och biologiska mångfald samt gör det möjligt att föra vidare hantverk och traditioner kring skötsel av djur och brukande av marker till kommande generationer. Därmed avstyrks motion 2022/23:990 (SD) yrkande 4.

Mulbetesrätten

Utskottet konstaterar vidare att rätten att vid fäbodbruk ha djur på bete utan stängselskyldighet är sedvanerättslig och således inte reglerad i ägofredslagen.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:350 (C) yrkande 2 och 2022/23:1124 (C) yrkande 15.

Ur avsnittet "Fäbodbruk" i betänkandet. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 14, 16, 19, 21, 26, 30 och 31. Läs betänkandet

Markförsäljning norr om odlingsgränsen

Huvudregeln enligt rennäringsförordningen är att frågor om försäljning av statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen prövas av regeringen. Det finns inte några närmare regler i någon författning som reglerar frågan när denna mark ska kunna säljas. Regeringens praxis i frågan bygger bl.a. på uttalanden i budgetpropositioner som har antagits av riksdagen. Utskottet noterar att staten säljer marken endast i speciella fall och med iakttagande av bl.a. att renskötselrätten gäller parallellt med äganderätten. I utredningen om frågor kring beslutsordningen för ärenden om försäljning av statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som redovisades till regeringen i april 2020 föreslås bl.a. att den prövning som regeringen nu gör innan staten säljer mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen ska flyttas från regeringen till Statens fastighetsverk. Det föreslås också att de principer som har legat till grund för regeringens prövning bör förtydligas och komma till uttryck i en ny förordning.

Som framgår ovan har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till Renmarkskommittén. Enligt direktiven ska kommittén bl.a. föreslå en ändamålsenlig beslutsordning för ärenden om försäljning av mark som står under statens omedelbara disposition ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Kommittén ska även föreslå de grunder på vilka denna mark eventuellt ska upplåtas och försäljas, med beaktande av att eventuella beslut om försäljning ska fattas med restriktivitet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 20 maj 2025.

I avvaktan på pågående arbete avstyrker utskottet 2022/23:934 (SD) yrkande 14, 2022/23:937 (SD) yrkande 10 och 2022/23:1006 (SD) yrkande 16.

Omarrondering

En omarrondering är en omfattande juridisk process som ofta berör stora markområden. Utskottet anser att omarrondering av mark ger mer rationella brukningsenheter samtidigt som antalet fastighetsägare minskar och ägandet i högre grad överlåts till aktiva brukare. En förbättrad fastighetsstruktur bidrar även till att förenkla för företag. Lantmäteriet tillämpar en särskild procedur vid omarrondering. Handläggningen av ärendena består av ett komplext juridiskt och mätningstekniskt arbete samt ett omfattande arbete med värdering och processledning. Reglerna för omarrondering ska bl.a. skydda markägarnas intressen. Någon garanti mot framtida myndighetsbeslut finns dock inte för de nybildade fastigheterna. Utskottet har inget att invända mot den nuvarande ordningen i detta avseende och avstyrker därför motion 2022/23:977 (SD) yrkande 23.

Ur avsnittet "Markfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 25. Läs betänkandet

Markförsäljning norr om odlingsgränsen

Huvudregeln enligt rennäringsförordningen är att frågor om försäljning av statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen prövas av regeringen. Det finns inte några närmare regler i någon författning som reglerar frågan när denna mark ska kunna säljas. Regeringens praxis i frågan bygger bl.a. på uttalanden i budgetpropositioner som har antagits av riksdagen. Utskottet noterar att staten säljer marken endast i speciella fall och med iakttagande av bl.a. att renskötselrätten gäller parallellt med äganderätten. I utredningen om frågor kring beslutsordningen för ärenden om försäljning av statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som redovisades till regeringen i april 2020 föreslås bl.a. att den prövning som regeringen nu gör innan staten säljer mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen ska flyttas från regeringen till Statens fastighetsverk. Det föreslås också att de principer som har legat till grund för regeringens prövning bör förtydligas och komma till uttryck i en ny förordning.

Som framgår ovan har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till Renmarkskommittén. Enligt direktiven ska kommittén bl.a. föreslå en ändamålsenlig beslutsordning för ärenden om försäljning av mark som står under statens omedelbara disposition ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Kommittén ska även föreslå de grunder på vilka denna mark eventuellt ska upplåtas och försäljas, med beaktande av att eventuella beslut om försäljning ska fattas med restriktivitet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 20 maj 2025.

I avvaktan på pågående arbete avstyrker utskottet 2022/23:934 (SD) yrkande 14, 2022/23:937 (SD) yrkande 10 och 2022/23:1006 (SD) yrkande 16.

Omarrondering

En omarrondering är en omfattande juridisk process som ofta berör stora markområden. Utskottet anser att omarrondering av mark ger mer rationella brukningsenheter samtidigt som antalet fastighetsägare minskar och ägandet i högre grad överlåts till aktiva brukare. En förbättrad fastighetsstruktur bidrar även till att förenkla för företag. Lantmäteriet tillämpar en särskild procedur vid omarrondering. Handläggningen av ärendena består av ett komplext juridiskt och mätningstekniskt arbete samt ett omfattande arbete med värdering och processledning. Reglerna för omarrondering ska bl.a. skydda markägarnas intressen. Någon garanti mot framtida myndighetsbeslut finns dock inte för de nybildade fastigheterna. Utskottet har inget att invända mot den nuvarande ordningen i detta avseende och avstyrker därför motion 2022/23:977 (SD) yrkande 23.

Ur avsnittet "Markfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 24. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 14, 16, 19, 21, 23, 30 och 31. Läs betänkandet

Jordbrukets klimatfrågor

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention om klimatförändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Arbetet med att nå målet ska ske på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

Utskottet anser i likhet med det som anges i den strategiska planen för 2023–2027 att jordbruket kan bidra i klimatarbetet genom att bli mer resurseffektiv per producerad enhet, öka kolinlagringen i mark och bidra till en ökad produktion av förnybar energi. Utskottet välkomnar därför att det i den strategiska planen finns flera miljö- och klimatersättningar, bl.a. ersättning för kolinlagring och minskat kväveläckage genom odling av mellangröda för kolinlagring, odling av fånggröda och vårbearbetning. Miljöersättning kan även sökas för skötsel av våtmarker och dammar. Inom den strategiska planen finns även investeringsstöd för bevattningsdammar, där syftet är att begränsa effekterna av klimatförändringarna och anpassa jordbruket till dessa förändringar. Utskottet ser även positivt på Jordbruksverkets rådgivningsverksamhet om minskade utsläpp och ökat upptag av koldioxid i mark samt rådgivningsarbetet inom samarbetsprojektet Greppa näringen. Utskottet bedömer att Skogsstyrelsens och Jordbruksverkets rapport (2022/14) kan utgöra ett underlag för fortsatt arbete med att planera och utforma strategier för ökat upptag av kol och minskade utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn.

Inom EU pågår ett arbete om hållbara kretslopp för kol. Som framgår av redovisningen ovan har EU-kommissionen i ett meddelande betonat vikten av att skapa incitament och affärsmodeller för att åstadkomma ökade koldioxidupptag bl.a. i naturliga kolsänkor i ekosystem. Kommissionen har även presenterat ett förslag till förordning om ett certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Utskottet är positivt till detta arbete, men anser att det finns vissa frågor och aspekter att arbeta vidare med.

Utskottet anser sammanfattningsvis att det är mycket angeläget att varje sektor bidrar med sin del i klimatarbetet. Ett arbete med att minska jordbrukets klimatpåverkande utsläpp pågår både nationellt och inom EU, och utskottet kommer att fortsätta att följa denna fråga. Motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 20, 2022/23:998 (SD) yrkande 23, 2022/23:2110 (MP) yrkandena 42, 49 och 50 samt 2022/23:2175 (MP) yrkande 66 avstyrks därmed.

Näringsläckage

Utskottet delar regeringens uppfattning att övergödningen av hav och vatten är ett omfattande problem. Det är särskilt angeläget att vidta ytterligare åtgärder mot övergödning och att takten i genomförandet av åtgärder för att minska övergödningen ökar. Näringstillförseln måste minska, bl.a. från jordbruket. I årets budget har ytterligare satsningar gjorts på vattenrelaterade åtgärder, inklusive åtgärder mot övergödning, vilket är positivt.

Utskottet konstaterar att arbete pågår både nationellt och inom EU när det gäller frågan om att begränsa utsläppen av kväve, fosfor och ammoniak från jordbruket. Utskottet vill särskilt framhålla att åtgärdsarbetet mot övergödning har stärkts genom det statliga stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Utskottet ser positivt på att det i den strategiska planen för Sveriges jordbrukspolitik 2023–2027 finns möjlighet att söka miljöersättning för åtgärder som ger minskat kväveläckage, bl.a. ersättning för skyddszoner och anpassade skyddszoner. Ersättning finns även för precisionsjordbruk.

Utskottet anser att kraven för lagring och spridning av gödsel i miljölagstiftningen är väl avvägda och förutsätter att berörda myndigheter vid behov vidtar lämpliga åtgärder.

Som framgår av redovisningen ovan har frågan om övergödning och näringsläckage behandlats både i utredningsbetänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning och i Miljömålsberedningens delbetänkande Havet och människan. Båda dessa betänkanden är under beredning i Regeringskansliet.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 3 och 2022/23:985 (SD) yrkande 55. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Jordbrukets klimat- och miljöpåverkan" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Ett konkurrenskraftigt lantbruk

Utskottet vill poängtera vikten av att det finns goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Utskottet anser att nationella, mer långtgående regler, alltid ska vara väl motiverade och prövas noga. Som framgår av redovisningen ovan arbetar flera myndigheter med att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn. Även de insatser som görs för att underlätta för småskaligt livsmedelsföretagande och småskalig livsmedelsproduktion är av stor vikt i detta sammanhang. Regeringen har påbörjat ett arbete med en uppdatering av livsmedelsstrategin, bl.a. för att stärka konkurrenskraften för aktörer i livsmedelskedjan.

Regelförenkling

Utskottet anser att regler behövs inom livsmedelssektorn för att skydda miljön, konsumentintressen samt djur- och folkhälsa. Ett sådant regelverk får dock inte skapa onödiga hinder som begränsar konkurrenskraften. Utskottet noterar att det sedan tidigare pågår ett arbete med regelförenkling och välkomnar förenklingspaket inom ramen för livsmedelsstrategins långsiktiga handlingsplan del 3. Utskottet ser även positivt på ambitionerna vad gäller regelförenkling för den nya programperioden inom den gemensamma jordbrukspolitiken. I och med proposition 2019/20:137 genomfördes ett antal nya bestämmelser som syftar till att effektivisera och förtydliga tillsynen enligt miljöbalken.

Sammanfattande bedömning

Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår när det gäller frågor om konkurrenskraft och regelförenkling finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av de motionsförslag som rör dessa områden. Utskottet ser inte heller skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslaget om att utreda frågan om statliga lån för andelsägare i mejerier. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:299 (M), 2022/23:636 (C) yrkande 1, 2022/23:843 (C) yrkandena 9 och 10, 2022/23:937 (SD) yrkande 26, 2022/23:985 (SD) yrkandena 1, 2, 24, 47, 48, 51 och 52, 2022/23:997 (SD) yrkande 1, 2022/23:1208 (M) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1672 (C) yrkandena 3 och 5, 2022/23:1831 (M), 2022/23:1834 (M), 2022/23:1861 (M) och 2022/23:2072 (S) yrkande 2.

Ur avsnittet "Konkurrenskraft och regelförenkling" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 9 och 32. Läs betänkandet

Kompetensförsörjning

Utskottet anser att kompetensförsörjningen inom de areella näringarna är grundläggande för att stärka livsmedelssektorns konkurrenskraft. I likhet med vad som framförs i livsmedelsstrategin anser utskottet att detta är en fråga för näringen, utbildningsanordnarna och det offentliga att arbeta vidare med. Utskottet noterar med intresse det arbete som görs inom Sweden Food Arena och näringens tidigare gemensamma satsning Mer mat – fler jobb. Utskottet ser fram emot resultatet av Tillväxtverkets uppdrag om att bidra till att kompetensförsörjningsinsatser kommer till stånd inom livsmedelskedjan för att uppnå en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja.

Som framgår av redogörelsen ovan ska SLU:s utbildningsutbud svara mot det omgivande samhällets behov, och SLU ska redovisa för regeringen bl.a. hur de möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Utskottet utgår från att regeringen följer frågan om livsmedelssektorns behov av kompetens. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:636 (C) yrkande 5 och 2022/23:985 (SD) yrkande 34.

Avbytarsystem

Regeringen har inget pågående arbete när det gäller statligt finansierad avbytartjänst. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:809 (S) och 2022/23:985 (SD) yrkandena 31 och 32. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Jordbrukets bemanning" i betänkandet. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 14, 16, 19, 21, 23, 26 och 31. Läs betänkandet

Övergripande inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken

Utskottet välkomnar att överenskommelsen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Utskottet anser även att EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör utformas så att den stöder ökad produktivitet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Utskottet bedömer att det behövs en fortsatt marknadsorientering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet vill framhålla att viktiga utgångspunkter för en framgångsrik gemensam jordbrukspolitik är förenklingar, lägre utgifter, avregleringar, rättvis konkurrens och en ökad ambition för miljön och klimatet.

Varje land har arbetat fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som EU-kommissionen godkände i oktober 2022, omfattar stöd och ersättningar som motsvarar tidigare jordbrukarstöd, sektorsspecifika stöd och stöden och ersättningarna i det dåvarande landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin väntas leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Utskottet välkomnar att planen innehåller ett förenklat stödsystemen och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och att det blir ett större fokus på hållbarhet. Det är också positivt med satsningar på kunskap och innovation samt stöd till investeringar och stöd till unga jordbrukare. En ökad livsmedelsproduktion bidrar även till en ökad försörjningsförmåga.

Utskottet välkomnar att Jordbruksverkets förvaltningsanslag har förstärkts i budgeten för 2023 för att skapa förutsättningar att införa den nya reformen av jordbrukspolitiken och för uppbyggnad, förstärkning och administration av system för att säkerställa korrekta stödutbetalningar till jordbruket.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:843 (C) yrkandena 2 och 15, 2022/23:985 (SD) yrkandena 3, 4 och 44 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 53.

Stöden i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med anledning av motionsyrkandena om olika stödformer vill utskottet peka på att det i den strategiska planen finns, som närmare beskrivs ovan, bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion, ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, ersättning för skyddszoner och skötsel av våtmarker. Stöd till kompetensutveckling finns också, bl.a. för temaområdet konkurrenskraft och djurvälfärd. Även investeringsstöd och startstöd för unga ingår i den strategiska planen. Den strategiska planen omfattar också vissa djurvälfärdsersättningar för får, suggor och mjölkkor. Miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 kommer dock inte att ha någon motsvarighet fr.o.m. 2023. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

När det gäller oförutsedda händelser vid olika former av stöd inom den strategiska planen, som gör att stödmottagaren inte kan uppfylla villkoren för stödet, kan mottagaren ändå ha rätt till ersättningen enligt vad som beskrivits ovan. Utskottet ser positivt på att denna möjlighet finns.

Utskottet välkomnar att ett av målen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken innefattar åtgärder för att främja jobb, tillväxt, jämställdhet, och kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden.

Vissa av dagens stödformer kommer fr.o.m. 2023 att hanteras nationellt i stället för att ingå i den strategiska planen, bl.a. för att förenkla stödsystemen. Utskottet ser positivt på detta och noterar i sammanhanget att Naturvårdsverket har haft i uppdrag att inrätta ett samlat nationellt program för bl.a. ersättning till restaurering av ängs- och betesmarker och naturvårdsbränning i vissa ängs- och betesmarker. Naturvårdsverket föreslår i en delredovisning den 15 september 2022 att ersättningssystemet ska omfatta åtgärderna hamling, restaureringshamling, naturvårdsbränning av ljung och gräsmark, myrslåtter samt restaurering av slåtterängar och betesmarker. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Utskottet noterar att stödområdesindelningen för kompensationsstödet inom området för Norrlandsstödet har setts över, men att inga förändringar har gjorts av denna. Utskottet ser inget skäl att ifrågasätta bedömningarna i denna fråga.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar de svenska livsmedelsproducenternas konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utredaren ska med beaktande av de begränsningar som följer av EU-rätten och den gemensamma jordbrukspolitiken, analysera förutsättningar och åtgärder för att, med fördel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållet högt ställda djurhållningskrav. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Utskottet ser fram mot resultatet av utredningen.

Utskottet noterar att stöd kunde ges i det tidigare landsbygdsprogrammet för investeringar som bidrar till att bevara och restaurera natur- och kulturmiljöer i odlingslandskap och renskötselområden. I detta inkluderades samlingar av hus och byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla och gör området mer tilltalande. Stödet kan inte sökas efter den 31 december 2023 och finns inte med i den strategiska planen. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ med anledning av detta.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:203 (C), 2022/23:843 (C) yrkandena 16, 17 och 23, 2022/23:906 (C) yrkande 36, 2022/23:982 (SD) yrkande 4, 2022/23:985 (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 23, 2022/23:990 (SD) yrkande 6 och 2022/23:1673 (C) yrkande 45. Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 14, 16, 19, 21, 23, 26 och 30. Läs betänkandet

Produktion av gödsel

Utskottet noterar att EU-kommissionen har presenterat förslag på insatser för att säkra tillgången till gödselmedel till överkomliga priser. Jordbruksverket har i uppdrag att analysera nuvarande kapacitet och förutsättningar för inhemsk gödselmedelsproduktion i Sverige samt framtida tillgång till växtnäring för svenska grödor. I uppdraget ingår även att kartlägga pågående initiativ inom Sverige och EU. Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2023. I avvaktan på pågående arbete anser utskottet att motion 2022/23:843 (C) yrkande 5 kan lämnas utan vidare åtgärd. Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Hästnäringen

SLU och HNS har inför nästa avtalsperiod enats om att utreda hippologprogrammets framtida utveckling inklusive frågor om ekonomi. Regeringen anser att vidare hantering av delbetänkandet Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden bör avvakta till dess att SLU är klar med sin översyn, preliminärt efter sommaren 2023, eftersom en betydande andel av HNS finansiering används för hippologprogrammet. Utskottet delar regeringens bedömning och avstyrker motion 2022/23:843 (C) yrkande 44.

Rennäringen

Utskottet ställer sig bakom det som regeringen anför om rennäringen i budgetpropositionen för 2023, bl.a. att insatser för att uppnå livskraftiga samiska näringar främjar en levande samisk kultur och därmed bidrar till att det övergripande miljökvalitetsmålet uppfylls. Renskötseln är en viktig del i arbetet för att nå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Utmaningen för renskötselns framtid består främst av att hantera och att hitta en balans mellan påverkan av pågående och framtida planerade verksamheter i förhållande till rennäringens behov av betesmarker. Även klimatförändringar, med behov av exempelvis stödutfodring som följd, har en betydande påverkan på rennäringens verksamhet. Som regeringen anför är förbättringen av underlagen för markanvändningen, t.ex. renbruksplaner, en av de viktigaste åtgärderna för att minimera intressemotsättningar i renskötselområdet. Sametingets och samebyarnas möjligheter att delta i de samrådsprocesser som genomförs vid etablering av olika verksamheter är av betydelse och planerna blir då ett viktigt underlag. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att motion 2022/23:2072 (S) yrkande 15 i allt väsentligt får anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Biodling

Utskottet noterar att det finns ett stöd till biodlingssektorn som tidigare kallades det nationella honungsprogrammet. Syftet med stödet är att bidra till bättre villkor för biodlingen så att produktionen av honung och andra biodlingsprodukter kan öka och produkterna kan säljas till bra priser, vilket tillsammans stärker näringen. Stöd kan bl.a. lämnas till projekt som omfattar främjande, information och marknadsföring, inklusive marknadsbevakning och aktiviteter som syftar till att öka konsumenternas medvetenhet om kvalitet på honung och andra biodlingsprodukter. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:1940 (M) yrkande 1.

Ogräsbekämpning

Trafikverket, som är ansvarig myndighet för bl.a. väg- och järnvägsunderhåll, utför slåtter och röjning av vägkanter och banvallar. När detta arbete utförs måste hänsyn tas till flera aspekter, bl.a. trafiksäkerhet, arbetsmiljö, dräneringsbehov och möjligheten till underhållsarbete. Utöver det ska alla statliga myndigheter ta hänsyn till pollinatörer i sin markförvaltning. Utskottet ser för närvarande inte något behov av att ändra den ordning som nu gäller. Därmed avstyrks motion 2022/23:210 (C).

Ändring i utsädeslagen

Utskottet anser att ett friskt utsäde som förhindrar spridning av sjukdomar och sortsammanblandningar är av största vikt. Eftersom ett certifierat utsäde som är förseglat i förpackningar kan säkerställa detta finner utskottet inget skäl till ändring i utsädeslagstiftningen. Motion 2022/23:527 (SD) yrkande 3 avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Försörjningstrygghet i den strategiska planen för 2023–2027, punkt 1 (SD, C)

av Martin Kinnunen (SD), Beatrice Timgren (SD), Björn Tidland (SD), Rashid Farivar (SD) och Daniel Bäckström (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Den nationella livsmedelsstrategin bör uppdateras och kompletteras med perspektivet försörjningstrygghet och försörjningsförmåga. Denna breddade inriktning av livsmedelsstrategin bör även prägla genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken. Prioriteringarna inom den strategiska planen för 2023–2027, som totalt har en budget som uppgår till 60 miljarder kronor över fem år, måste därför ses över och ändras så att den är tydligare inriktad på försörjningstrygghet och försörjningsförmåga. Den svenska regeringen bör redan nu förbereda EU-kommissionen på detta för att underlätta en kommande ändring av den strategiska planen.

2.

Genomförandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 2 (C)

av Daniel Bäckström (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 15.

Ställningstagande

Det svenska jordbrukets utveckling styrs i hög utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det gör det angeläget att Sverige är en aktiv röst i de samtal och förhandlingar som förs på europeisk nivå. EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör bli mer marknadsorienterad och styra tydligare i en hållbar riktning. Politiken måste bli enklare och mer resultatorienterad, där insatser för ökad konkurrenskraft kan förenas med insatser för våra miljö- och klimatutmaningar. De oacceptabelt stora förseningar som kännetecknade utbetalningarna av jordbruksstödet 2014–2022 får inte upprepas. Regeringen måste säkerställa att myndigheterna har de förutsättningar som behövs för att betala ut stöden så snabbt som regelverken tillåter och att de nationella regelverken och rutinerna inte går längre än nödvändigt. Många som verkar inom de gröna näringarna är småföretagare med små marginaler och pressad likviditet. För dem är det avgörande att myndigheters agerande är förutsägbart. Finns det ingen förutsägbarhet riskerar inte bara enskilda att hamna i kläm utan det riskerar även att skada förtroendet för ansvariga myndigheter. Det är således angeläget att regeringen ser till att den nya jordbrukspolitiken införs på ett smidigt sätt.

Ur avsnittet "Övriga jordbrukspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 34 och 35. Läs betänkandet

Produktion av gödsel

Utskottet noterar att EU-kommissionen har presenterat förslag på insatser för att säkra tillgången till gödselmedel till överkomliga priser. Jordbruksverket har i uppdrag att analysera nuvarande kapacitet och förutsättningar för inhemsk gödselmedelsproduktion i Sverige samt framtida tillgång till växtnäring för svenska grödor. I uppdraget ingår även att kartlägga pågående initiativ inom Sverige och EU. Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2023. I avvaktan på pågående arbete anser utskottet att motion 2022/23:843 (C) yrkande 5 kan lämnas utan vidare åtgärd. Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Hästnäringen

SLU och HNS har inför nästa avtalsperiod enats om att utreda hippologprogrammets framtida utveckling inklusive frågor om ekonomi. Regeringen anser att vidare hantering av delbetänkandet Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden bör avvakta till dess att SLU är klar med sin översyn, preliminärt efter sommaren 2023, eftersom en betydande andel av HNS finansiering används för hippologprogrammet. Utskottet delar regeringens bedömning och avstyrker motion 2022/23:843 (C) yrkande 44.

Rennäringen

Utskottet ställer sig bakom det som regeringen anför om rennäringen i budgetpropositionen för 2023, bl.a. att insatser för att uppnå livskraftiga samiska näringar främjar en levande samisk kultur och därmed bidrar till att det övergripande miljökvalitetsmålet uppfylls. Renskötseln är en viktig del i arbetet för att nå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Utmaningen för renskötselns framtid består främst av att hantera och att hitta en balans mellan påverkan av pågående och framtida planerade verksamheter i förhållande till rennäringens behov av betesmarker. Även klimatförändringar, med behov av exempelvis stödutfodring som följd, har en betydande påverkan på rennäringens verksamhet. Som regeringen anför är förbättringen av underlagen för markanvändningen, t.ex. renbruksplaner, en av de viktigaste åtgärderna för att minimera intressemotsättningar i renskötselområdet. Sametingets och samebyarnas möjligheter att delta i de samrådsprocesser som genomförs vid etablering av olika verksamheter är av betydelse och planerna blir då ett viktigt underlag. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att motion 2022/23:2072 (S) yrkande 15 i allt väsentligt får anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Biodling

Utskottet noterar att det finns ett stöd till biodlingssektorn som tidigare kallades det nationella honungsprogrammet. Syftet med stödet är att bidra till bättre villkor för biodlingen så att produktionen av honung och andra biodlingsprodukter kan öka och produkterna kan säljas till bra priser, vilket tillsammans stärker näringen. Stöd kan bl.a. lämnas till projekt som omfattar främjande, information och marknadsföring, inklusive marknadsbevakning och aktiviteter som syftar till att öka konsumenternas medvetenhet om kvalitet på honung och andra biodlingsprodukter. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:1940 (M) yrkande 1.

Ogräsbekämpning

Trafikverket, som är ansvarig myndighet för bl.a. väg- och järnvägsunderhåll, utför slåtter och röjning av vägkanter och banvallar. När detta arbete utförs måste hänsyn tas till flera aspekter, bl.a. trafiksäkerhet, arbetsmiljö, dräneringsbehov och möjligheten till underhållsarbete. Utöver det ska alla statliga myndigheter ta hänsyn till pollinatörer i sin markförvaltning. Utskottet ser för närvarande inte något behov av att ändra den ordning som nu gäller. Därmed avstyrks motion 2022/23:210 (C).

Ändring i utsädeslagen

Utskottet anser att ett friskt utsäde som förhindrar spridning av sjukdomar och sortsammanblandningar är av största vikt. Eftersom ett certifierat utsäde som är förseglat i förpackningar kan säkerställa detta finner utskottet inget skäl till ändring i utsädeslagstiftningen. Motion 2022/23:527 (SD) yrkande 3 avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Försörjningstrygghet i den strategiska planen för 2023–2027, punkt 1 (SD, C)

av Martin Kinnunen (SD), Beatrice Timgren (SD), Björn Tidland (SD), Rashid Farivar (SD) och Daniel Bäckström (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Den nationella livsmedelsstrategin bör uppdateras och kompletteras med perspektivet försörjningstrygghet och försörjningsförmåga. Denna breddade inriktning av livsmedelsstrategin bör även prägla genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken. Prioriteringarna inom den strategiska planen för 2023–2027, som totalt har en budget som uppgår till 60 miljarder kronor över fem år, måste därför ses över och ändras så att den är tydligare inriktad på försörjningstrygghet och försörjningsförmåga. Den svenska regeringen bör redan nu förbereda EU-kommissionen på detta för att underlätta en kommande ändring av den strategiska planen.

2.

Genomförandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 2 (C)

av Daniel Bäckström (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 15.

Ställningstagande

Det svenska jordbrukets utveckling styrs i hög utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det gör det angeläget att Sverige är en aktiv röst i de samtal och förhandlingar som förs på europeisk nivå. EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör bli mer marknadsorienterad och styra tydligare i en hållbar riktning. Politiken måste bli enklare och mer resultatorienterad, där insatser för ökad konkurrenskraft kan förenas med insatser för våra miljö- och klimatutmaningar. De oacceptabelt stora förseningar som kännetecknade utbetalningarna av jordbruksstödet 2014–2022 får inte upprepas. Regeringen måste säkerställa att myndigheterna har de förutsättningar som behövs för att betala ut stöden så snabbt som regelverken tillåter och att de nationella regelverken och rutinerna inte går längre än nödvändigt. Många som verkar inom de gröna näringarna är småföretagare med små marginaler och pressad likviditet. För dem är det avgörande att myndigheters agerande är förutsägbart. Finns det ingen förutsägbarhet riskerar inte bara enskilda att hamna i kläm utan det riskerar även att skada förtroendet för ansvariga myndigheter. Det är således angeläget att regeringen ser till att den nya jordbrukspolitiken införs på ett smidigt sätt.

Ur avsnittet "Övriga jordbrukspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 33 och 35. Läs betänkandet

Produktion av gödsel

Utskottet noterar att EU-kommissionen har presenterat förslag på insatser för att säkra tillgången till gödselmedel till överkomliga priser. Jordbruksverket har i uppdrag att analysera nuvarande kapacitet och förutsättningar för inhemsk gödselmedelsproduktion i Sverige samt framtida tillgång till växtnäring för svenska grödor. I uppdraget ingår även att kartlägga pågående initiativ inom Sverige och EU. Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2023. I avvaktan på pågående arbete anser utskottet att motion 2022/23:843 (C) yrkande 5 kan lämnas utan vidare åtgärd. Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Hästnäringen

SLU och HNS har inför nästa avtalsperiod enats om att utreda hippologprogrammets framtida utveckling inklusive frågor om ekonomi. Regeringen anser att vidare hantering av delbetänkandet Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden bör avvakta till dess att SLU är klar med sin översyn, preliminärt efter sommaren 2023, eftersom en betydande andel av HNS finansiering används för hippologprogrammet. Utskottet delar regeringens bedömning och avstyrker motion 2022/23:843 (C) yrkande 44.

Rennäringen

Utskottet ställer sig bakom det som regeringen anför om rennäringen i budgetpropositionen för 2023, bl.a. att insatser för att uppnå livskraftiga samiska näringar främjar en levande samisk kultur och därmed bidrar till att det övergripande miljökvalitetsmålet uppfylls. Renskötseln är en viktig del i arbetet för att nå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Utmaningen för renskötselns framtid består främst av att hantera och att hitta en balans mellan påverkan av pågående och framtida planerade verksamheter i förhållande till rennäringens behov av betesmarker. Även klimatförändringar, med behov av exempelvis stödutfodring som följd, har en betydande påverkan på rennäringens verksamhet. Som regeringen anför är förbättringen av underlagen för markanvändningen, t.ex. renbruksplaner, en av de viktigaste åtgärderna för att minimera intressemotsättningar i renskötselområdet. Sametingets och samebyarnas möjligheter att delta i de samrådsprocesser som genomförs vid etablering av olika verksamheter är av betydelse och planerna blir då ett viktigt underlag. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att motion 2022/23:2072 (S) yrkande 15 i allt väsentligt får anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Biodling

Utskottet noterar att det finns ett stöd till biodlingssektorn som tidigare kallades det nationella honungsprogrammet. Syftet med stödet är att bidra till bättre villkor för biodlingen så att produktionen av honung och andra biodlingsprodukter kan öka och produkterna kan säljas till bra priser, vilket tillsammans stärker näringen. Stöd kan bl.a. lämnas till projekt som omfattar främjande, information och marknadsföring, inklusive marknadsbevakning och aktiviteter som syftar till att öka konsumenternas medvetenhet om kvalitet på honung och andra biodlingsprodukter. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:1940 (M) yrkande 1.

Ogräsbekämpning

Trafikverket, som är ansvarig myndighet för bl.a. väg- och järnvägsunderhåll, utför slåtter och röjning av vägkanter och banvallar. När detta arbete utförs måste hänsyn tas till flera aspekter, bl.a. trafiksäkerhet, arbetsmiljö, dräneringsbehov och möjligheten till underhållsarbete. Utöver det ska alla statliga myndigheter ta hänsyn till pollinatörer i sin markförvaltning. Utskottet ser för närvarande inte något behov av att ändra den ordning som nu gäller. Därmed avstyrks motion 2022/23:210 (C).

Ändring i utsädeslagen

Utskottet anser att ett friskt utsäde som förhindrar spridning av sjukdomar och sortsammanblandningar är av största vikt. Eftersom ett certifierat utsäde som är förseglat i förpackningar kan säkerställa detta finner utskottet inget skäl till ändring i utsädeslagstiftningen. Motion 2022/23:527 (SD) yrkande 3 avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Försörjningstrygghet i den strategiska planen för 2023–2027, punkt 1 (SD, C)

av Martin Kinnunen (SD), Beatrice Timgren (SD), Björn Tidland (SD), Rashid Farivar (SD) och Daniel Bäckström (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Den nationella livsmedelsstrategin bör uppdateras och kompletteras med perspektivet försörjningstrygghet och försörjningsförmåga. Denna breddade inriktning av livsmedelsstrategin bör även prägla genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken. Prioriteringarna inom den strategiska planen för 2023–2027, som totalt har en budget som uppgår till 60 miljarder kronor över fem år, måste därför ses över och ändras så att den är tydligare inriktad på försörjningstrygghet och försörjningsförmåga. Den svenska regeringen bör redan nu förbereda EU-kommissionen på detta för att underlätta en kommande ändring av den strategiska planen.

2.

Genomförandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 2 (C)

av Daniel Bäckström (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 15.

Ställningstagande

Det svenska jordbrukets utveckling styrs i hög utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det gör det angeläget att Sverige är en aktiv röst i de samtal och förhandlingar som förs på europeisk nivå. EU:s gemensamma jordbrukspolitik bör bli mer marknadsorienterad och styra tydligare i en hållbar riktning. Politiken måste bli enklare och mer resultatorienterad, där insatser för ökad konkurrenskraft kan förenas med insatser för våra miljö- och klimatutmaningar. De oacceptabelt stora förseningar som kännetecknade utbetalningarna av jordbruksstödet 2014–2022 får inte upprepas. Regeringen måste säkerställa att myndigheterna har de förutsättningar som behövs för att betala ut stöden så snabbt som regelverken tillåter och att de nationella regelverken och rutinerna inte går längre än nödvändigt. Många som verkar inom de gröna näringarna är småföretagare med små marginaler och pressad likviditet. För dem är det avgörande att myndigheters agerande är förutsägbart. Finns det ingen förutsägbarhet riskerar inte bara enskilda att hamna i kläm utan det riskerar även att skada förtroendet för ansvariga myndigheter. Det är således angeläget att regeringen ser till att den nya jordbrukspolitiken införs på ett smidigt sätt.

Ur avsnittet "Övriga jordbrukspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 33 och 34. Läs betänkandet