Fiskeripolitik

Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen, i den nyligen presenterade CPF-rapporten, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar därför att kommissionen aviserar att den kommer att inrikta insatserna under 2023 och 2024 på att utveckla den vetenskapliga rådgivningen i frågan. Det är enligt utskottet också positivt att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplan som ingår i det s.k. fiskepaketet. På ett nationellt plan välkomnar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten sedan några år tillbaka, i det årliga regleringsbrevet, får i uppdrag av regeringen att redogöra för hur myndigheten arbetar för att en ekosystembaserad fiskförvaltning ska vara en del av havsmiljöarbetet. Utskottet bedömer att detta återkommande regeringsuppdrag bekräftar att frågan är prioriterad.

Vidare kan utskottet konstatera att flera av de kommersiellt viktigaste bestånden i Östersjön befinner sig på kritiskt låga nivåer, vilket vittnar om ett ekosystem i stor obalans. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att sillens och strömmingens värde inte går att överskatta eftersom arten är den i särklass viktigaste för svenskt fiske i Östersjön, såväl värde- som volymmässigt. Sillen och strömmingen är även helt avgörande för Östersjöns ekosystem eftersom bestånden utgör föda åt andra fiskar, fåglar och däggdjur. Hotet mot sill- och strömmingsbestånden är således ett hot mot hela havs- och skärgårdsmiljön inklusive mot det kustnära småskaliga sill- och strömmingsfisket, som är viktigt för att upprätthålla livskraftiga samhällen längs stora delar av Östersjökusten. Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Utskottet noterar att regeringen har rapporterat att förvaltningsplanen förväntas utvärderas under 2024 och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att arbetet för hållbara fiskbestånd måste fortsätta med oförminskad styrka genom ett brett spektrum av insatser, och utskottet kommer att noga följa det arbete som pågår. Med hänvisning till pågående och aviserade åtgärder ger det som efterfrågas i motionerna för närvarande inte anledning till några åtgärder från utskottets sida. Därmed föreslås att motionerna 2022/23:282 (S), 2022/23:442 (M), 2022/23:473 (S), 2022/23:1888 (C) yrkandena 4 och 8, 2022/23:2073 (S) yrkande 27 i denna del och 2022/23:2110 (MP) yrkande 30 i denna del avslås.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WHO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 31 i motion 2022/23:2110 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

I fråga om fredningstider och fredningsområden konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten genom föreskrifter redan har inrättat ett stort antal områden där det under vissa perioder inte är tillåtet att fiska efter vissa arter med anledning av fiskens lek och lekvandring. Utskottet har förtroende för att myndigheten löpande ser över dessa föreskrifter och förändrar dem vid behov. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2022/23:1497 (KD) yrkande 1 avslås.

Hållbara fiskekvoter

Utskottet vill inleda med att framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på ICES rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som ICES har till sitt förfogande. Det är i detta sammanhang därför glädjande att rådet, i samband med förhandlingarna och beslutet om fångstmöjligheter för 2023, antog ett uttalande om att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna och ICES ska förbättra kunskapsläget när det gäller ålders- och storleksstruktur för bestånden av sill och strömming i Bottniska viken och centrala Östersjön. När det gäller den låga förekomsten av stor strömming ska ICES också undersöka orsakssamband och identifiera möjliga åtgärder. Utskottet kommer att följa detta arbete med förhoppningen att det ska bidra till ett förbättrat kunskapsunderlag och därmed mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 55 och 2022/23:969 (SD) yrkandena 4 och 5 lämnas utan åtgärd.

Åtgärder för att bevara ålen

Utskottet kan konstatera att beståndet av den europeiska ålen befinner sig på en kritiskt låg nivå och att arten bedöms som akut hotad. Det behövs därför kraftfulla åtgärder för att beståndet ska tillåtas återhämta sig. Som redovisas ovan ska varje medlemsstat i EU upprätta nationella planer för förvaltningen av ålbeståndet och regelbundet utvärdera vidtagna åtgärder och lämna en rapport till kommissionen. I detta sammanhang noterar utskottet att Formas har ett pågående regeringsuppdrag om att genomföra en internationell utvärdering av om de åtgärder som hittills genomförts i den svenska förvaltningsplanen kan säkerställa att Sverige långsiktigt kan nå de mål som anges i EU:s ålförordning.

Ur avsnittet "Åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 7, 9 och 12. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen, i den nyligen presenterade CPF-rapporten, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar därför att kommissionen aviserar att den kommer att inrikta insatserna under 2023 och 2024 på att utveckla den vetenskapliga rådgivningen i frågan. Det är enligt utskottet också positivt att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplan som ingår i det s.k. fiskepaketet. På ett nationellt plan välkomnar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten sedan några år tillbaka, i det årliga regleringsbrevet, får i uppdrag av regeringen att redogöra för hur myndigheten arbetar för att en ekosystembaserad fiskförvaltning ska vara en del av havsmiljöarbetet. Utskottet bedömer att detta återkommande regeringsuppdrag bekräftar att frågan är prioriterad.

Vidare kan utskottet konstatera att flera av de kommersiellt viktigaste bestånden i Östersjön befinner sig på kritiskt låga nivåer, vilket vittnar om ett ekosystem i stor obalans. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att sillens och strömmingens värde inte går att överskatta eftersom arten är den i särklass viktigaste för svenskt fiske i Östersjön, såväl värde- som volymmässigt. Sillen och strömmingen är även helt avgörande för Östersjöns ekosystem eftersom bestånden utgör föda åt andra fiskar, fåglar och däggdjur. Hotet mot sill- och strömmingsbestånden är således ett hot mot hela havs- och skärgårdsmiljön inklusive mot det kustnära småskaliga sill- och strömmingsfisket, som är viktigt för att upprätthålla livskraftiga samhällen längs stora delar av Östersjökusten. Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Utskottet noterar att regeringen har rapporterat att förvaltningsplanen förväntas utvärderas under 2024 och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att arbetet för hållbara fiskbestånd måste fortsätta med oförminskad styrka genom ett brett spektrum av insatser, och utskottet kommer att noga följa det arbete som pågår. Med hänvisning till pågående och aviserade åtgärder ger det som efterfrågas i motionerna för närvarande inte anledning till några åtgärder från utskottets sida. Därmed föreslås att motionerna 2022/23:282 (S), 2022/23:442 (M), 2022/23:473 (S), 2022/23:1888 (C) yrkandena 4 och 8, 2022/23:2073 (S) yrkande 27 i denna del och 2022/23:2110 (MP) yrkande 30 i denna del avslås.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WHO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 31 i motion 2022/23:2110 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

I fråga om fredningstider och fredningsområden konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten genom föreskrifter redan har inrättat ett stort antal områden där det under vissa perioder inte är tillåtet att fiska efter vissa arter med anledning av fiskens lek och lekvandring. Utskottet har förtroende för att myndigheten löpande ser över dessa föreskrifter och förändrar dem vid behov. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2022/23:1497 (KD) yrkande 1 avslås.

Hållbara fiskekvoter

Utskottet vill inleda med att framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på ICES rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som ICES har till sitt förfogande. Det är i detta sammanhang därför glädjande att rådet, i samband med förhandlingarna och beslutet om fångstmöjligheter för 2023, antog ett uttalande om att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna och ICES ska förbättra kunskapsläget när det gäller ålders- och storleksstruktur för bestånden av sill och strömming i Bottniska viken och centrala Östersjön. När det gäller den låga förekomsten av stor strömming ska ICES också undersöka orsakssamband och identifiera möjliga åtgärder. Utskottet kommer att följa detta arbete med förhoppningen att det ska bidra till ett förbättrat kunskapsunderlag och därmed mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 55 och 2022/23:969 (SD) yrkandena 4 och 5 lämnas utan åtgärd.

Åtgärder för att bevara ålen

Utskottet kan konstatera att beståndet av den europeiska ålen befinner sig på en kritiskt låg nivå och att arten bedöms som akut hotad. Det behövs därför kraftfulla åtgärder för att beståndet ska tillåtas återhämta sig. Som redovisas ovan ska varje medlemsstat i EU upprätta nationella planer för förvaltningen av ålbeståndet och regelbundet utvärdera vidtagna åtgärder och lämna en rapport till kommissionen. I detta sammanhang noterar utskottet att Formas har ett pågående regeringsuppdrag om att genomföra en internationell utvärdering av om de åtgärder som hittills genomförts i den svenska förvaltningsplanen kan säkerställa att Sverige långsiktigt kan nå de mål som anges i EU:s ålförordning.

Ur avsnittet "Åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 7, 9 och 12. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen, i den nyligen presenterade CPF-rapporten, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar därför att kommissionen aviserar att den kommer att inrikta insatserna under 2023 och 2024 på att utveckla den vetenskapliga rådgivningen i frågan. Det är enligt utskottet också positivt att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplan som ingår i det s.k. fiskepaketet. På ett nationellt plan välkomnar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten sedan några år tillbaka, i det årliga regleringsbrevet, får i uppdrag av regeringen att redogöra för hur myndigheten arbetar för att en ekosystembaserad fiskförvaltning ska vara en del av havsmiljöarbetet. Utskottet bedömer att detta återkommande regeringsuppdrag bekräftar att frågan är prioriterad.

Vidare kan utskottet konstatera att flera av de kommersiellt viktigaste bestånden i Östersjön befinner sig på kritiskt låga nivåer, vilket vittnar om ett ekosystem i stor obalans. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att sillens och strömmingens värde inte går att överskatta eftersom arten är den i särklass viktigaste för svenskt fiske i Östersjön, såväl värde- som volymmässigt. Sillen och strömmingen är även helt avgörande för Östersjöns ekosystem eftersom bestånden utgör föda åt andra fiskar, fåglar och däggdjur. Hotet mot sill- och strömmingsbestånden är således ett hot mot hela havs- och skärgårdsmiljön inklusive mot det kustnära småskaliga sill- och strömmingsfisket, som är viktigt för att upprätthålla livskraftiga samhällen längs stora delar av Östersjökusten. Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Utskottet noterar att regeringen har rapporterat att förvaltningsplanen förväntas utvärderas under 2024 och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att arbetet för hållbara fiskbestånd måste fortsätta med oförminskad styrka genom ett brett spektrum av insatser, och utskottet kommer att noga följa det arbete som pågår. Med hänvisning till pågående och aviserade åtgärder ger det som efterfrågas i motionerna för närvarande inte anledning till några åtgärder från utskottets sida. Därmed föreslås att motionerna 2022/23:282 (S), 2022/23:442 (M), 2022/23:473 (S), 2022/23:1888 (C) yrkandena 4 och 8, 2022/23:2073 (S) yrkande 27 i denna del och 2022/23:2110 (MP) yrkande 30 i denna del avslås.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WHO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 31 i motion 2022/23:2110 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

I fråga om fredningstider och fredningsområden konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten genom föreskrifter redan har inrättat ett stort antal områden där det under vissa perioder inte är tillåtet att fiska efter vissa arter med anledning av fiskens lek och lekvandring. Utskottet har förtroende för att myndigheten löpande ser över dessa föreskrifter och förändrar dem vid behov. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2022/23:1497 (KD) yrkande 1 avslås.

Hållbara fiskekvoter

Utskottet vill inleda med att framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på ICES rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som ICES har till sitt förfogande. Det är i detta sammanhang därför glädjande att rådet, i samband med förhandlingarna och beslutet om fångstmöjligheter för 2023, antog ett uttalande om att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna och ICES ska förbättra kunskapsläget när det gäller ålders- och storleksstruktur för bestånden av sill och strömming i Bottniska viken och centrala Östersjön. När det gäller den låga förekomsten av stor strömming ska ICES också undersöka orsakssamband och identifiera möjliga åtgärder. Utskottet kommer att följa detta arbete med förhoppningen att det ska bidra till ett förbättrat kunskapsunderlag och därmed mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 55 och 2022/23:969 (SD) yrkandena 4 och 5 lämnas utan åtgärd.

Åtgärder för att bevara ålen

Utskottet kan konstatera att beståndet av den europeiska ålen befinner sig på en kritiskt låg nivå och att arten bedöms som akut hotad. Det behövs därför kraftfulla åtgärder för att beståndet ska tillåtas återhämta sig. Som redovisas ovan ska varje medlemsstat i EU upprätta nationella planer för förvaltningen av ålbeståndet och regelbundet utvärdera vidtagna åtgärder och lämna en rapport till kommissionen. I detta sammanhang noterar utskottet att Formas har ett pågående regeringsuppdrag om att genomföra en internationell utvärdering av om de åtgärder som hittills genomförts i den svenska förvaltningsplanen kan säkerställa att Sverige långsiktigt kan nå de mål som anges i EU:s ålförordning.

Ur avsnittet "Åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 7, 9 och 12. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen, i den nyligen presenterade CPF-rapporten, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar därför att kommissionen aviserar att den kommer att inrikta insatserna under 2023 och 2024 på att utveckla den vetenskapliga rådgivningen i frågan. Det är enligt utskottet också positivt att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplan som ingår i det s.k. fiskepaketet. På ett nationellt plan välkomnar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten sedan några år tillbaka, i det årliga regleringsbrevet, får i uppdrag av regeringen att redogöra för hur myndigheten arbetar för att en ekosystembaserad fiskförvaltning ska vara en del av havsmiljöarbetet. Utskottet bedömer att detta återkommande regeringsuppdrag bekräftar att frågan är prioriterad.

Vidare kan utskottet konstatera att flera av de kommersiellt viktigaste bestånden i Östersjön befinner sig på kritiskt låga nivåer, vilket vittnar om ett ekosystem i stor obalans. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att sillens och strömmingens värde inte går att överskatta eftersom arten är den i särklass viktigaste för svenskt fiske i Östersjön, såväl värde- som volymmässigt. Sillen och strömmingen är även helt avgörande för Östersjöns ekosystem eftersom bestånden utgör föda åt andra fiskar, fåglar och däggdjur. Hotet mot sill- och strömmingsbestånden är således ett hot mot hela havs- och skärgårdsmiljön inklusive mot det kustnära småskaliga sill- och strömmingsfisket, som är viktigt för att upprätthålla livskraftiga samhällen längs stora delar av Östersjökusten. Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Utskottet noterar att regeringen har rapporterat att förvaltningsplanen förväntas utvärderas under 2024 och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att arbetet för hållbara fiskbestånd måste fortsätta med oförminskad styrka genom ett brett spektrum av insatser, och utskottet kommer att noga följa det arbete som pågår. Med hänvisning till pågående och aviserade åtgärder ger det som efterfrågas i motionerna för närvarande inte anledning till några åtgärder från utskottets sida. Därmed föreslås att motionerna 2022/23:282 (S), 2022/23:442 (M), 2022/23:473 (S), 2022/23:1888 (C) yrkandena 4 och 8, 2022/23:2073 (S) yrkande 27 i denna del och 2022/23:2110 (MP) yrkande 30 i denna del avslås.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WHO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 31 i motion 2022/23:2110 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

I fråga om fredningstider och fredningsområden konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten genom föreskrifter redan har inrättat ett stort antal områden där det under vissa perioder inte är tillåtet att fiska efter vissa arter med anledning av fiskens lek och lekvandring. Utskottet har förtroende för att myndigheten löpande ser över dessa föreskrifter och förändrar dem vid behov. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2022/23:1497 (KD) yrkande 1 avslås.

Hållbara fiskekvoter

Utskottet vill inleda med att framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på ICES rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som ICES har till sitt förfogande. Det är i detta sammanhang därför glädjande att rådet, i samband med förhandlingarna och beslutet om fångstmöjligheter för 2023, antog ett uttalande om att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna och ICES ska förbättra kunskapsläget när det gäller ålders- och storleksstruktur för bestånden av sill och strömming i Bottniska viken och centrala Östersjön. När det gäller den låga förekomsten av stor strömming ska ICES också undersöka orsakssamband och identifiera möjliga åtgärder. Utskottet kommer att följa detta arbete med förhoppningen att det ska bidra till ett förbättrat kunskapsunderlag och därmed mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 55 och 2022/23:969 (SD) yrkandena 4 och 5 lämnas utan åtgärd.

Åtgärder för att bevara ålen

Utskottet kan konstatera att beståndet av den europeiska ålen befinner sig på en kritiskt låg nivå och att arten bedöms som akut hotad. Det behövs därför kraftfulla åtgärder för att beståndet ska tillåtas återhämta sig. Som redovisas ovan ska varje medlemsstat i EU upprätta nationella planer för förvaltningen av ålbeståndet och regelbundet utvärdera vidtagna åtgärder och lämna en rapport till kommissionen. I detta sammanhang noterar utskottet att Formas har ett pågående regeringsuppdrag om att genomföra en internationell utvärdering av om de åtgärder som hittills genomförts i den svenska förvaltningsplanen kan säkerställa att Sverige långsiktigt kan nå de mål som anges i EU:s ålförordning.

Ur avsnittet "Åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 9 och 12. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för att främja svensk fiskerinäring och regelförenkling för svenskt yrkesfiske

I den svenska livsmedelsstrategin understryks behovet av att öka den svenska livsmedelsproduktionen, och strategin lyfter i det sammanhanget fram marina livsmedel och möjligheterna att utveckla och förbättra de blå näringarnas konkurrenskraft och innovationsförmåga. Utskottet delar denna bild och det är därför mycket positivt att ett av målområdena i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets gemensamma strategi fokuserar på just konkurrenskraft, lönsamhet och sociala värden inom de blå näringarna. I strategin pekas ökad samverkan mellan myndigheter och andra berörda liksom en ökad konkurrenskraft och lönsamhet inom fiskerinäringen ut som två delmål som ska bidra till den övergripande måluppfyllelsen. Utskottet välkomnar dessa målsättningar liksom att myndigheterna i den gemensamma handlingsplanen för yrkesfisket lämnar ett större antal förslag på åtgärder som sammantaget bedöms bidra till att nå huvudmålet inom det aktuella målområdet i strategin. Utöver detta noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten enligt sitt regleringsbrev bl.a. ska redovisa vilka effekter myndighetens arbete har haft på fiskerinäringens utveckling och långsiktiga konkurrenskraft. De föreslagna och pågående insatserna har enligt utskottet, under förutsättning att åtgärderna leder till en rimlig administrativ börda för näringen, goda förutsättningar att främja den svenska fiskerinäringen. Utskottet kommer att följa arbetet med stort intresse. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 54, 2022/23:937 (SD) yrkande 29, 2022/23:969 (SD) yrkandena 3 och 13, 2022/23:1411 (M) yrkandena 1, 5, 8 och 9, 2022/23:1672 (C) yrkande 13, 2022/23:1999 (M) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:2072 (S) yrkande 10 lämnas utan åtgärd.

Generationsväxling och nyrekrytering

För att den svenska fiskerinäringen ska kunna fortleva och utvecklas är det enligt utskottet viktigt att det finns goda förutsättningar för generationsväxlingar och nyrekrytering. Utskottet noterar att regeringen bereder ett tillkännagivande från riksdagen som handlar om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling i syfte att bl.a. underlätta generationsväxlingar och nyrekrytering. Utskottet följer det pågående arbetet med stort intresse. Frågan om nyrekrytering behandlas vidare i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets handlingsplan för yrkesfisket, och utskottet välkomnar myndigheternas förslag om att utreda hur yngre personer enklare kan beviljas licens. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 61, 2022/23:1411 (M) yrkandena 2–4 och 2022/23:1888 (C) yrkande 2 lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar vidare att det redan är möjligt att överlåta en fiskelicens, t.ex. vid generationsskifte inom fiskeföretaget, om de förutsättningar som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter är uppfyllda. Det förhållandet att ett gällande fisketillstånd, med undantag för ålfisketillstånd, numera automatiskt förs över till den nya licensinnehavaren vid en licensöverlåtelse är enligt utskottet en förenklingsåtgärd i rätt riktning. Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att det som efterfrågas i motion 2022/23:969 (SD) yrkande 20 i huvudsak är tillgodosett. Yrkandet bör därför avslås.

Systemen för fördelning av fiskemöjligheter

En fiskeflotta som är i balans med fiskeresursen är av avgörande betydelse för att fisket ska kunna bedrivas såväl miljömässigt som konkurrensmässigt hållbart. Resursfördelningssystemen är centrala för att åstadkomma en sådan balans. Den gemensamma fiskeripolitiken fastställer att medlemsstaterna ska tillämpa miljömässiga, sociala och ekonomiska kriterier vid fördelningen av fiskemöjligheterna. I Sverige är det Havs- och vattenmyndigheten som har bemyndigande att meddela föreskrifter om fördelning av fiskemöjligheter.

Utskottet noterar att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att småskaligt fiske och fiske för direkt användning som livsmedel ska värnas vid beslut om fiskekvoter och att tillkännagivandet fortfarande är under beredning. När det gäller ett flerårigt system för överlåtbara fiskerättigheter i det demersala fisket konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten har utrett frågan och föreslagit att ett sådant system ska införas. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår för att utveckla resursfördelningssystemen är utskottet för närvarande inte berett att föreslå några åtgärder med anledning av det som anförs i motionerna 2022/23:843 (C) yrkandena 56 och 57, 2022/23:969 (SD) yrkandena 2 och 12, 2022/23:1218 (SD) yrkande 6, 2022/23:1582 (KD), 2022/23:1888 (C) yrkandena 1 och 3 och 2022/23:1944 (M). Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandena avslås.

Överlåtbara ålfisketillstånd

Som utskottet konstaterat tidigare i betänkandet befinner sig beståndet av europeisk ål på en kritiskt låg nivå. En restriktiv tillståndsgivning är enligt utskottet en av flera åtgärder som behövs för att värna beståndet och låta det återhämta sig. Utskottet avser därför inte att verka för att förändra regelverket på det sätt som efterfrågas i motionerna 2022/23:432 (M), 2022/23:798 (SD) yrkande 1 och 2022/23:969 (SD) yrkande 33. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Åtgärder för att främja svensk fiskerinäring" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 13 och 14. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för att främja svensk fiskerinäring och regelförenkling för svenskt yrkesfiske

I den svenska livsmedelsstrategin understryks behovet av att öka den svenska livsmedelsproduktionen, och strategin lyfter i det sammanhanget fram marina livsmedel och möjligheterna att utveckla och förbättra de blå näringarnas konkurrenskraft och innovationsförmåga. Utskottet delar denna bild och det är därför mycket positivt att ett av målområdena i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets gemensamma strategi fokuserar på just konkurrenskraft, lönsamhet och sociala värden inom de blå näringarna. I strategin pekas ökad samverkan mellan myndigheter och andra berörda liksom en ökad konkurrenskraft och lönsamhet inom fiskerinäringen ut som två delmål som ska bidra till den övergripande måluppfyllelsen. Utskottet välkomnar dessa målsättningar liksom att myndigheterna i den gemensamma handlingsplanen för yrkesfisket lämnar ett större antal förslag på åtgärder som sammantaget bedöms bidra till att nå huvudmålet inom det aktuella målområdet i strategin. Utöver detta noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten enligt sitt regleringsbrev bl.a. ska redovisa vilka effekter myndighetens arbete har haft på fiskerinäringens utveckling och långsiktiga konkurrenskraft. De föreslagna och pågående insatserna har enligt utskottet, under förutsättning att åtgärderna leder till en rimlig administrativ börda för näringen, goda förutsättningar att främja den svenska fiskerinäringen. Utskottet kommer att följa arbetet med stort intresse. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 54, 2022/23:937 (SD) yrkande 29, 2022/23:969 (SD) yrkandena 3 och 13, 2022/23:1411 (M) yrkandena 1, 5, 8 och 9, 2022/23:1672 (C) yrkande 13, 2022/23:1999 (M) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:2072 (S) yrkande 10 lämnas utan åtgärd.

Generationsväxling och nyrekrytering

För att den svenska fiskerinäringen ska kunna fortleva och utvecklas är det enligt utskottet viktigt att det finns goda förutsättningar för generationsväxlingar och nyrekrytering. Utskottet noterar att regeringen bereder ett tillkännagivande från riksdagen som handlar om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling i syfte att bl.a. underlätta generationsväxlingar och nyrekrytering. Utskottet följer det pågående arbetet med stort intresse. Frågan om nyrekrytering behandlas vidare i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets handlingsplan för yrkesfisket, och utskottet välkomnar myndigheternas förslag om att utreda hur yngre personer enklare kan beviljas licens. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 61, 2022/23:1411 (M) yrkandena 2–4 och 2022/23:1888 (C) yrkande 2 lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar vidare att det redan är möjligt att överlåta en fiskelicens, t.ex. vid generationsskifte inom fiskeföretaget, om de förutsättningar som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter är uppfyllda. Det förhållandet att ett gällande fisketillstånd, med undantag för ålfisketillstånd, numera automatiskt förs över till den nya licensinnehavaren vid en licensöverlåtelse är enligt utskottet en förenklingsåtgärd i rätt riktning. Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att det som efterfrågas i motion 2022/23:969 (SD) yrkande 20 i huvudsak är tillgodosett. Yrkandet bör därför avslås.

Systemen för fördelning av fiskemöjligheter

En fiskeflotta som är i balans med fiskeresursen är av avgörande betydelse för att fisket ska kunna bedrivas såväl miljömässigt som konkurrensmässigt hållbart. Resursfördelningssystemen är centrala för att åstadkomma en sådan balans. Den gemensamma fiskeripolitiken fastställer att medlemsstaterna ska tillämpa miljömässiga, sociala och ekonomiska kriterier vid fördelningen av fiskemöjligheterna. I Sverige är det Havs- och vattenmyndigheten som har bemyndigande att meddela föreskrifter om fördelning av fiskemöjligheter.

Utskottet noterar att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att småskaligt fiske och fiske för direkt användning som livsmedel ska värnas vid beslut om fiskekvoter och att tillkännagivandet fortfarande är under beredning. När det gäller ett flerårigt system för överlåtbara fiskerättigheter i det demersala fisket konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten har utrett frågan och föreslagit att ett sådant system ska införas. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår för att utveckla resursfördelningssystemen är utskottet för närvarande inte berett att föreslå några åtgärder med anledning av det som anförs i motionerna 2022/23:843 (C) yrkandena 56 och 57, 2022/23:969 (SD) yrkandena 2 och 12, 2022/23:1218 (SD) yrkande 6, 2022/23:1582 (KD), 2022/23:1888 (C) yrkandena 1 och 3 och 2022/23:1944 (M). Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandena avslås.

Överlåtbara ålfisketillstånd

Som utskottet konstaterat tidigare i betänkandet befinner sig beståndet av europeisk ål på en kritiskt låg nivå. En restriktiv tillståndsgivning är enligt utskottet en av flera åtgärder som behövs för att värna beståndet och låta det återhämta sig. Utskottet avser därför inte att verka för att förändra regelverket på det sätt som efterfrågas i motionerna 2022/23:432 (M), 2022/23:798 (SD) yrkande 1 och 2022/23:969 (SD) yrkande 33. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Åtgärder för att främja svensk fiskerinäring" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 13 och 14. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den gemensamma fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeförvaltningen och säkerställa att de levande marina biologiska resurserna nyttjas på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Den gemensamma fiskeripolitiken ska vidare genomföra en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Utskottet noterar i detta sammanhang att kommissionen, i den nyligen presenterade CPF-rapporten, pekar på att ekosystemansatsen måste stärkas genom bättre forskning som kan ta hänsyn till de marina ekosystemens hela sammanhang. Utskottet delar denna bedömning och välkomnar därför att kommissionen aviserar att den kommer att inrikta insatserna under 2023 och 2024 på att utveckla den vetenskapliga rådgivningen i frågan. Det är enligt utskottet också positivt att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt vidta de åtgärder som beskrivs i den marina handlingsplan som ingår i det s.k. fiskepaketet. På ett nationellt plan välkomnar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten sedan några år tillbaka, i det årliga regleringsbrevet, får i uppdrag av regeringen att redogöra för hur myndigheten arbetar för att en ekosystembaserad fiskförvaltning ska vara en del av havsmiljöarbetet. Utskottet bedömer att detta återkommande regeringsuppdrag bekräftar att frågan är prioriterad.

Vidare kan utskottet konstatera att flera av de kommersiellt viktigaste bestånden i Östersjön befinner sig på kritiskt låga nivåer, vilket vittnar om ett ekosystem i stor obalans. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att sillens och strömmingens värde inte går att överskatta eftersom arten är den i särklass viktigaste för svenskt fiske i Östersjön, såväl värde- som volymmässigt. Sillen och strömmingen är även helt avgörande för Östersjöns ekosystem eftersom bestånden utgör föda åt andra fiskar, fåglar och däggdjur. Hotet mot sill- och strömmingsbestånden är således ett hot mot hela havs- och skärgårdsmiljön inklusive mot det kustnära småskaliga sill- och strömmingsfisket, som är viktigt för att upprätthålla livskraftiga samhällen längs stora delar av Östersjökusten. Riksdagen riktade under hösten 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd måste ses över, baserat på ny vetenskaplig kunskap om Östersjöns olika fiskbestånd och deras biologiska interaktion. Utskottet noterar att regeringen har rapporterat att förvaltningsplanen förväntas utvärderas under 2024 och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att arbetet för hållbara fiskbestånd måste fortsätta med oförminskad styrka genom ett brett spektrum av insatser, och utskottet kommer att noga följa det arbete som pågår. Med hänvisning till pågående och aviserade åtgärder ger det som efterfrågas i motionerna för närvarande inte anledning till några åtgärder från utskottets sida. Därmed föreslås att motionerna 2022/23:282 (S), 2022/23:442 (M), 2022/23:473 (S), 2022/23:1888 (C) yrkandena 4 och 8, 2022/23:2073 (S) yrkande 27 i denna del och 2022/23:2110 (MP) yrkande 30 i denna del avslås.

När det gäller frågan om subventioner är det enligt utskottet glädjande att WHO:s ministerkonferens har träffat ett avtal om regler som syftar till att begränsa skadliga subventioner och skydda det globala fiskbeståndet mot överfiske. Utskottet konstaterar att processen för att ratificera avtalet pågår, och eftersom yrkande 31 i motion 2022/23:2110 (MP) därmed i huvudsak måste anses vara tillgodosett föreslår utskottet att det lämnas utan åtgärd.

I fråga om fredningstider och fredningsområden konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten genom föreskrifter redan har inrättat ett stort antal områden där det under vissa perioder inte är tillåtet att fiska efter vissa arter med anledning av fiskens lek och lekvandring. Utskottet har förtroende för att myndigheten löpande ser över dessa föreskrifter och förändrar dem vid behov. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motion 2022/23:1497 (KD) yrkande 1 avslås.

Hållbara fiskekvoter

Utskottet vill inleda med att framhålla att den i särklass viktigaste mekanismen inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är rådets årliga beslut om fångstbegränsningar (TAC) och fördelningen av fiskekvoter. I likhet med tidigare mandatperioder råder det bred enighet i utskottet om att den maximalt hållbara avkastningen (MSY) och TAC måste kalkyleras och fastställas utifrån vetenskapliga rekommendationer och att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det inte finns tillräcklig kunskap om beståndssituationen. Utskottet är samtidigt väl medvetet om att kvaliteten på ICES rekommendationer beror på det kunskapsunderlag som ICES har till sitt förfogande. Det är i detta sammanhang därför glädjande att rådet, i samband med förhandlingarna och beslutet om fångstmöjligheter för 2023, antog ett uttalande om att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna och ICES ska förbättra kunskapsläget när det gäller ålders- och storleksstruktur för bestånden av sill och strömming i Bottniska viken och centrala Östersjön. När det gäller den låga förekomsten av stor strömming ska ICES också undersöka orsakssamband och identifiera möjliga åtgärder. Utskottet kommer att följa detta arbete med förhoppningen att det ska bidra till ett förbättrat kunskapsunderlag och därmed mer träffsäkra uppskattningar av MSY och, i förlängningen, beslut om TAC. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 55 och 2022/23:969 (SD) yrkandena 4 och 5 lämnas utan åtgärd.

Åtgärder för att bevara ålen

Utskottet kan konstatera att beståndet av den europeiska ålen befinner sig på en kritiskt låg nivå och att arten bedöms som akut hotad. Det behövs därför kraftfulla åtgärder för att beståndet ska tillåtas återhämta sig. Som redovisas ovan ska varje medlemsstat i EU upprätta nationella planer för förvaltningen av ålbeståndet och regelbundet utvärdera vidtagna åtgärder och lämna en rapport till kommissionen. I detta sammanhang noterar utskottet att Formas har ett pågående regeringsuppdrag om att genomföra en internationell utvärdering av om de åtgärder som hittills genomförts i den svenska förvaltningsplanen kan säkerställa att Sverige långsiktigt kan nå de mål som anges i EU:s ålförordning.

Ur avsnittet "Åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7 och 9. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för att främja svensk fiskerinäring och regelförenkling för svenskt yrkesfiske

I den svenska livsmedelsstrategin understryks behovet av att öka den svenska livsmedelsproduktionen, och strategin lyfter i det sammanhanget fram marina livsmedel och möjligheterna att utveckla och förbättra de blå näringarnas konkurrenskraft och innovationsförmåga. Utskottet delar denna bild och det är därför mycket positivt att ett av målområdena i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets gemensamma strategi fokuserar på just konkurrenskraft, lönsamhet och sociala värden inom de blå näringarna. I strategin pekas ökad samverkan mellan myndigheter och andra berörda liksom en ökad konkurrenskraft och lönsamhet inom fiskerinäringen ut som två delmål som ska bidra till den övergripande måluppfyllelsen. Utskottet välkomnar dessa målsättningar liksom att myndigheterna i den gemensamma handlingsplanen för yrkesfisket lämnar ett större antal förslag på åtgärder som sammantaget bedöms bidra till att nå huvudmålet inom det aktuella målområdet i strategin. Utöver detta noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten enligt sitt regleringsbrev bl.a. ska redovisa vilka effekter myndighetens arbete har haft på fiskerinäringens utveckling och långsiktiga konkurrenskraft. De föreslagna och pågående insatserna har enligt utskottet, under förutsättning att åtgärderna leder till en rimlig administrativ börda för näringen, goda förutsättningar att främja den svenska fiskerinäringen. Utskottet kommer att följa arbetet med stort intresse. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 54, 2022/23:937 (SD) yrkande 29, 2022/23:969 (SD) yrkandena 3 och 13, 2022/23:1411 (M) yrkandena 1, 5, 8 och 9, 2022/23:1672 (C) yrkande 13, 2022/23:1999 (M) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:2072 (S) yrkande 10 lämnas utan åtgärd.

Generationsväxling och nyrekrytering

För att den svenska fiskerinäringen ska kunna fortleva och utvecklas är det enligt utskottet viktigt att det finns goda förutsättningar för generationsväxlingar och nyrekrytering. Utskottet noterar att regeringen bereder ett tillkännagivande från riksdagen som handlar om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling i syfte att bl.a. underlätta generationsväxlingar och nyrekrytering. Utskottet följer det pågående arbetet med stort intresse. Frågan om nyrekrytering behandlas vidare i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets handlingsplan för yrkesfisket, och utskottet välkomnar myndigheternas förslag om att utreda hur yngre personer enklare kan beviljas licens. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 61, 2022/23:1411 (M) yrkandena 2–4 och 2022/23:1888 (C) yrkande 2 lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar vidare att det redan är möjligt att överlåta en fiskelicens, t.ex. vid generationsskifte inom fiskeföretaget, om de förutsättningar som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter är uppfyllda. Det förhållandet att ett gällande fisketillstånd, med undantag för ålfisketillstånd, numera automatiskt förs över till den nya licensinnehavaren vid en licensöverlåtelse är enligt utskottet en förenklingsåtgärd i rätt riktning. Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att det som efterfrågas i motion 2022/23:969 (SD) yrkande 20 i huvudsak är tillgodosett. Yrkandet bör därför avslås.

Systemen för fördelning av fiskemöjligheter

En fiskeflotta som är i balans med fiskeresursen är av avgörande betydelse för att fisket ska kunna bedrivas såväl miljömässigt som konkurrensmässigt hållbart. Resursfördelningssystemen är centrala för att åstadkomma en sådan balans. Den gemensamma fiskeripolitiken fastställer att medlemsstaterna ska tillämpa miljömässiga, sociala och ekonomiska kriterier vid fördelningen av fiskemöjligheterna. I Sverige är det Havs- och vattenmyndigheten som har bemyndigande att meddela föreskrifter om fördelning av fiskemöjligheter.

Utskottet noterar att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att småskaligt fiske och fiske för direkt användning som livsmedel ska värnas vid beslut om fiskekvoter och att tillkännagivandet fortfarande är under beredning. När det gäller ett flerårigt system för överlåtbara fiskerättigheter i det demersala fisket konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten har utrett frågan och föreslagit att ett sådant system ska införas. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår för att utveckla resursfördelningssystemen är utskottet för närvarande inte berett att föreslå några åtgärder med anledning av det som anförs i motionerna 2022/23:843 (C) yrkandena 56 och 57, 2022/23:969 (SD) yrkandena 2 och 12, 2022/23:1218 (SD) yrkande 6, 2022/23:1582 (KD), 2022/23:1888 (C) yrkandena 1 och 3 och 2022/23:1944 (M). Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandena avslås.

Överlåtbara ålfisketillstånd

Som utskottet konstaterat tidigare i betänkandet befinner sig beståndet av europeisk ål på en kritiskt låg nivå. En restriktiv tillståndsgivning är enligt utskottet en av flera åtgärder som behövs för att värna beståndet och låta det återhämta sig. Utskottet avser därför inte att verka för att förändra regelverket på det sätt som efterfrågas i motionerna 2022/23:432 (M), 2022/23:798 (SD) yrkande 1 och 2022/23:969 (SD) yrkande 33. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Åtgärder för att främja svensk fiskerinäring" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11 och 14. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för att främja svensk fiskerinäring och regelförenkling för svenskt yrkesfiske

I den svenska livsmedelsstrategin understryks behovet av att öka den svenska livsmedelsproduktionen, och strategin lyfter i det sammanhanget fram marina livsmedel och möjligheterna att utveckla och förbättra de blå näringarnas konkurrenskraft och innovationsförmåga. Utskottet delar denna bild och det är därför mycket positivt att ett av målområdena i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets gemensamma strategi fokuserar på just konkurrenskraft, lönsamhet och sociala värden inom de blå näringarna. I strategin pekas ökad samverkan mellan myndigheter och andra berörda liksom en ökad konkurrenskraft och lönsamhet inom fiskerinäringen ut som två delmål som ska bidra till den övergripande måluppfyllelsen. Utskottet välkomnar dessa målsättningar liksom att myndigheterna i den gemensamma handlingsplanen för yrkesfisket lämnar ett större antal förslag på åtgärder som sammantaget bedöms bidra till att nå huvudmålet inom det aktuella målområdet i strategin. Utöver detta noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten enligt sitt regleringsbrev bl.a. ska redovisa vilka effekter myndighetens arbete har haft på fiskerinäringens utveckling och långsiktiga konkurrenskraft. De föreslagna och pågående insatserna har enligt utskottet, under förutsättning att åtgärderna leder till en rimlig administrativ börda för näringen, goda förutsättningar att främja den svenska fiskerinäringen. Utskottet kommer att följa arbetet med stort intresse. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 54, 2022/23:937 (SD) yrkande 29, 2022/23:969 (SD) yrkandena 3 och 13, 2022/23:1411 (M) yrkandena 1, 5, 8 och 9, 2022/23:1672 (C) yrkande 13, 2022/23:1999 (M) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:2072 (S) yrkande 10 lämnas utan åtgärd.

Generationsväxling och nyrekrytering

För att den svenska fiskerinäringen ska kunna fortleva och utvecklas är det enligt utskottet viktigt att det finns goda förutsättningar för generationsväxlingar och nyrekrytering. Utskottet noterar att regeringen bereder ett tillkännagivande från riksdagen som handlar om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling i syfte att bl.a. underlätta generationsväxlingar och nyrekrytering. Utskottet följer det pågående arbetet med stort intresse. Frågan om nyrekrytering behandlas vidare i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets handlingsplan för yrkesfisket, och utskottet välkomnar myndigheternas förslag om att utreda hur yngre personer enklare kan beviljas licens. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 61, 2022/23:1411 (M) yrkandena 2–4 och 2022/23:1888 (C) yrkande 2 lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar vidare att det redan är möjligt att överlåta en fiskelicens, t.ex. vid generationsskifte inom fiskeföretaget, om de förutsättningar som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter är uppfyllda. Det förhållandet att ett gällande fisketillstånd, med undantag för ålfisketillstånd, numera automatiskt förs över till den nya licensinnehavaren vid en licensöverlåtelse är enligt utskottet en förenklingsåtgärd i rätt riktning. Med hänvisning till det som nu anförts anser utskottet att det som efterfrågas i motion 2022/23:969 (SD) yrkande 20 i huvudsak är tillgodosett. Yrkandet bör därför avslås.

Systemen för fördelning av fiskemöjligheter

En fiskeflotta som är i balans med fiskeresursen är av avgörande betydelse för att fisket ska kunna bedrivas såväl miljömässigt som konkurrensmässigt hållbart. Resursfördelningssystemen är centrala för att åstadkomma en sådan balans. Den gemensamma fiskeripolitiken fastställer att medlemsstaterna ska tillämpa miljömässiga, sociala och ekonomiska kriterier vid fördelningen av fiskemöjligheterna. I Sverige är det Havs- och vattenmyndigheten som har bemyndigande att meddela föreskrifter om fördelning av fiskemöjligheter.

Utskottet noterar att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att småskaligt fiske och fiske för direkt användning som livsmedel ska värnas vid beslut om fiskekvoter och att tillkännagivandet fortfarande är under beredning. När det gäller ett flerårigt system för överlåtbara fiskerättigheter i det demersala fisket konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten har utrett frågan och föreslagit att ett sådant system ska införas. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår för att utveckla resursfördelningssystemen är utskottet för närvarande inte berett att föreslå några åtgärder med anledning av det som anförs i motionerna 2022/23:843 (C) yrkandena 56 och 57, 2022/23:969 (SD) yrkandena 2 och 12, 2022/23:1218 (SD) yrkande 6, 2022/23:1582 (KD), 2022/23:1888 (C) yrkandena 1 och 3 och 2022/23:1944 (M). Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandena avslås.

Överlåtbara ålfisketillstånd

Som utskottet konstaterat tidigare i betänkandet befinner sig beståndet av europeisk ål på en kritiskt låg nivå. En restriktiv tillståndsgivning är enligt utskottet en av flera åtgärder som behövs för att värna beståndet och låta det återhämta sig. Utskottet avser därför inte att verka för att förändra regelverket på det sätt som efterfrågas i motionerna 2022/23:432 (M), 2022/23:798 (SD) yrkande 1 och 2022/23:969 (SD) yrkande 33. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Åtgärder för att främja svensk fiskerinäring" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11 och 13. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är av grundläggande betydelse att EU-gemensamma regler följs på ett korrekt och enhetligt sätt av samtliga parter för att reglerna ska få avsedd effekt. Det är en förutsättning för att uppnå målen om en miljömässigt hållbar fiskeriförvaltning men även för att säkerställa jämlika konkurrensvillkor. Utskottet konstaterar att det har framkommit kritik mot effektiviteten i nuvarande kontrollsystem och det är därför positivt att kommissionen har föreslagit en reviderad kontrollförordning som syftar till att uppnå effektivare kontrollåtgärder, förbättrad efterlevnadskultur och verkställighet samt lika villkor för fiskets aktörer. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om att landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad måste förbättras i samtliga medlemsstater och att regeringen har uppgett att tillkännagivandet ännu inte är slutbehandlat. När det gäller förslaget till reviderad kontrollförordning noterar utskottet att det innehåller regler om bl.a. användning av kameror för riskfartyg för att dokumentera och kontrollera landningsskyldigheten. Utskottet konstaterar att förhandlingarna om förslaget befinner sig i ett slutskede och ser med tillförsikt fram emot att ett förbättrat regelverk snart kommer att vara på plats. Enligt utskottet är det också positivt att det pågår ett flertal uppdrag på nationell nivå som alla syftar till att på olika sätt förbättra fiskerikontrollen i stort och landningsskyldighetens efterlevnad i synnerhet. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och föreslår därför att motionerna 2022/23:969 (SD) yrkande 23 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 34 lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om kontroll av importerad fisk noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten har ett övergripande ansvar för att utifrån ett riskbaserat arbetssätt bl.a. kontrollera den fisk som importeras. Utskottet har förtroende för att myndigheten utför detta uppdrag på ett väl avvägt sätt och föreslår därför att motion 2022/23:2154 (SD) avslås.

Ur avsnittet "Fiskerikontroll" i betänkandet. Läs betänkandet

Regler och tillstånd

Som redovisats ovan har riksdagen riktat två tillkännagivanden till regeringen som handlar om utformningen av de regelverk som är styrande för möjligheten att bedriva vattenbruk, om att effektivisera och förkorta tillståndsprocesserna för vattenbruk och om att förlänga tiden för de tillstånd som beviljas. Regeringen har redogjort för det arbete som pågår med anledning av tillkännagivandena och anfört att de ännu inte är slutbehandlade. Bland de åtgärder som har initierats vill utskottet särskilt framhålla den pågående Fiskelagsutredningen som bl.a. har i uppdrag att se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Utskottet följer frågan noggrant men vill inte föregripa utfallet av det arbete som pågår på området. Därför föreslår utskottet att motionerna 2022/23:790 (M) yrkande 4, 2022/23:843 (C) yrkande 49, 2022/23:969 (SD) yrkandena 27–29 och 2022/23:1672 (C) yrkande 15 lämnas utan åtgärd.

När det gäller den specifika frågan om att förändra miljöbalkens bestämmelser om vattenverksamhet för att i högre grad möjliggöra odling av blå fånggrödor konstaterar utskottet att Miljömålsberedningen har föreslagit att undantaget från tillståndskravet för vattenverksamhet i 11 kap. 11 § 2 miljöbalken ska utvidgas till att gälla även alger och sjöpungar. Förslaget är under beredning inom Regeringskansliet, och med hänvisning till det pågående arbetet föreslår utskottet att motionerna 2022/23:790 (M) yrkande 5, 2022/23:843 (C) yrkandena 51 och 53, 2022/23:908 (C) yrkande 10, 2022/23:969 (SD) yrkande 25 och 2022/23:1268 (SD) yrkande 2 lämnas utan åtgärd.

Syftet med regleringen av utsättning av fisk är att dels hindra oönskad spridning av arter och stammar av fisk eller kräftor, dels hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Det finns enligt utskottet därför fog både för kravet på tillstånd för fiskutsättning och för att regelverket präglas av viss restriktivitet. Utskottet förordar inte någon förändring av bestämmelserna på området och föreslår därför att motion 2022/23:969 (SD) yrkande 30 avslås.

Ekonomiskt stöd och vattenbruk som areell näring

Det svenska vattenbruket har stor utvecklingspotential och kan bidra såväl till livsmedelsproduktionen som till att binda näringsämnen och på så sätt minska övergödningen. Det är enligt utskottet därför viktigt att vattenbruksnäringen ges goda ekonomiska förutsättningar att utvecklas. Utskottet kan konstatera att det är möjligt att inom ramen för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet bevilja vissa stöd för vattenbruksverksamhet, t.ex. investeringsstöd och startstöd. Utskottet konstaterar vidare att Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket i den gemensamma handlingsplanen för vattenbruket föreslår att frågan om miljöersättning för produktion av organismer som tar upp näringsämnen eller organiskt material i vattenområden med hög eller risk för hög näringsbelastning ska utredas. Med hänvisning till de stödmöjligheter som redan finns samt till förslaget om att utreda frågan om miljöersättning för blå fånggrödor föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkandena 50 och 52 och 2022/23:908 (C) yrkande 9 lämnas utan åtgärd, i den mån de inte redan är tillgodosedda.

När det gäller frågan om att klassificera vattenbruket som areell näring konstaterar utskottet att detta är ett av åtgärdsförslagen i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets gemensamma handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk. Mot den bakgrunden ger motion 2022/23:969 (SD) yrkande 26 inte anledning till någon åtgärd från utskottets sida.

Övriga frågor om vattenbruk

Utskottet instämmer i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets bedömning att samverkan är av stor betydelse för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart vattenbruk och för att nå målen i strategin för svenskt fiske och vattenbruk, bl.a. huvudmålet att svenskt vattenbruk ska vara en konkurrenskraftig och lönsam näring som bidrar till ökad livsmedelsförsörjning och sysselsättning. Ett annat av strategins huvudmål är att öka kunskapen om de akvatiska ekosystemen och vattenbrukets samhällsnyttor, och i detta sammanhang föreslår myndigheterna att det inrättas en plattform för sektorsövergripande samverkan och kunskapsöverföring för att bidra till måluppfyllelsen. Utskottet ser positivt på förslaget och vill samtidigt framhålla att det nordiska ministerrådet för fiske och vattenbruk utgör ett viktigt forum för samverkan i dessa frågor på nordisk nivå. För att vattenbruksnäringen ska vara ekonomiskt och etiskt hållbar är det enligt utskottet mycket viktigt att arbeta med djurhälso- och smittskyddsfrågor, och utskottet välkomnar därför att behovet av sådana åtgärder framhålls i handlingsplanen för vattenbruk. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motionerna 2022/23:351 (C), 2022/23:790 (M) yrkandena 1–3 och 6, 2022/23:843 (C) yrkande 48, 2022/23:969 (SD) yrkande 24 och 2022/23:2072 (S) yrkande 11 avslås.

Ur avsnittet "Vattenbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 17 och 18. Läs betänkandet

Regler och tillstånd

Som redovisats ovan har riksdagen riktat två tillkännagivanden till regeringen som handlar om utformningen av de regelverk som är styrande för möjligheten att bedriva vattenbruk, om att effektivisera och förkorta tillståndsprocesserna för vattenbruk och om att förlänga tiden för de tillstånd som beviljas. Regeringen har redogjort för det arbete som pågår med anledning av tillkännagivandena och anfört att de ännu inte är slutbehandlade. Bland de åtgärder som har initierats vill utskottet särskilt framhålla den pågående Fiskelagsutredningen som bl.a. har i uppdrag att se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Utskottet följer frågan noggrant men vill inte föregripa utfallet av det arbete som pågår på området. Därför föreslår utskottet att motionerna 2022/23:790 (M) yrkande 4, 2022/23:843 (C) yrkande 49, 2022/23:969 (SD) yrkandena 27–29 och 2022/23:1672 (C) yrkande 15 lämnas utan åtgärd.

När det gäller den specifika frågan om att förändra miljöbalkens bestämmelser om vattenverksamhet för att i högre grad möjliggöra odling av blå fånggrödor konstaterar utskottet att Miljömålsberedningen har föreslagit att undantaget från tillståndskravet för vattenverksamhet i 11 kap. 11 § 2 miljöbalken ska utvidgas till att gälla även alger och sjöpungar. Förslaget är under beredning inom Regeringskansliet, och med hänvisning till det pågående arbetet föreslår utskottet att motionerna 2022/23:790 (M) yrkande 5, 2022/23:843 (C) yrkandena 51 och 53, 2022/23:908 (C) yrkande 10, 2022/23:969 (SD) yrkande 25 och 2022/23:1268 (SD) yrkande 2 lämnas utan åtgärd.

Syftet med regleringen av utsättning av fisk är att dels hindra oönskad spridning av arter och stammar av fisk eller kräftor, dels hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Det finns enligt utskottet därför fog både för kravet på tillstånd för fiskutsättning och för att regelverket präglas av viss restriktivitet. Utskottet förordar inte någon förändring av bestämmelserna på området och föreslår därför att motion 2022/23:969 (SD) yrkande 30 avslås.

Ekonomiskt stöd och vattenbruk som areell näring

Det svenska vattenbruket har stor utvecklingspotential och kan bidra såväl till livsmedelsproduktionen som till att binda näringsämnen och på så sätt minska övergödningen. Det är enligt utskottet därför viktigt att vattenbruksnäringen ges goda ekonomiska förutsättningar att utvecklas. Utskottet kan konstatera att det är möjligt att inom ramen för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet bevilja vissa stöd för vattenbruksverksamhet, t.ex. investeringsstöd och startstöd. Utskottet konstaterar vidare att Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket i den gemensamma handlingsplanen för vattenbruket föreslår att frågan om miljöersättning för produktion av organismer som tar upp näringsämnen eller organiskt material i vattenområden med hög eller risk för hög näringsbelastning ska utredas. Med hänvisning till de stödmöjligheter som redan finns samt till förslaget om att utreda frågan om miljöersättning för blå fånggrödor föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkandena 50 och 52 och 2022/23:908 (C) yrkande 9 lämnas utan åtgärd, i den mån de inte redan är tillgodosedda.

När det gäller frågan om att klassificera vattenbruket som areell näring konstaterar utskottet att detta är ett av åtgärdsförslagen i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets gemensamma handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk. Mot den bakgrunden ger motion 2022/23:969 (SD) yrkande 26 inte anledning till någon åtgärd från utskottets sida.

Övriga frågor om vattenbruk

Utskottet instämmer i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets bedömning att samverkan är av stor betydelse för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart vattenbruk och för att nå målen i strategin för svenskt fiske och vattenbruk, bl.a. huvudmålet att svenskt vattenbruk ska vara en konkurrenskraftig och lönsam näring som bidrar till ökad livsmedelsförsörjning och sysselsättning. Ett annat av strategins huvudmål är att öka kunskapen om de akvatiska ekosystemen och vattenbrukets samhällsnyttor, och i detta sammanhang föreslår myndigheterna att det inrättas en plattform för sektorsövergripande samverkan och kunskapsöverföring för att bidra till måluppfyllelsen. Utskottet ser positivt på förslaget och vill samtidigt framhålla att det nordiska ministerrådet för fiske och vattenbruk utgör ett viktigt forum för samverkan i dessa frågor på nordisk nivå. För att vattenbruksnäringen ska vara ekonomiskt och etiskt hållbar är det enligt utskottet mycket viktigt att arbeta med djurhälso- och smittskyddsfrågor, och utskottet välkomnar därför att behovet av sådana åtgärder framhålls i handlingsplanen för vattenbruk. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motionerna 2022/23:351 (C), 2022/23:790 (M) yrkandena 1–3 och 6, 2022/23:843 (C) yrkande 48, 2022/23:969 (SD) yrkande 24 och 2022/23:2072 (S) yrkande 11 avslås.

Ur avsnittet "Vattenbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 18. Läs betänkandet

Regler och tillstånd

Som redovisats ovan har riksdagen riktat två tillkännagivanden till regeringen som handlar om utformningen av de regelverk som är styrande för möjligheten att bedriva vattenbruk, om att effektivisera och förkorta tillståndsprocesserna för vattenbruk och om att förlänga tiden för de tillstånd som beviljas. Regeringen har redogjort för det arbete som pågår med anledning av tillkännagivandena och anfört att de ännu inte är slutbehandlade. Bland de åtgärder som har initierats vill utskottet särskilt framhålla den pågående Fiskelagsutredningen som bl.a. har i uppdrag att se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Utskottet följer frågan noggrant men vill inte föregripa utfallet av det arbete som pågår på området. Därför föreslår utskottet att motionerna 2022/23:790 (M) yrkande 4, 2022/23:843 (C) yrkande 49, 2022/23:969 (SD) yrkandena 27–29 och 2022/23:1672 (C) yrkande 15 lämnas utan åtgärd.

När det gäller den specifika frågan om att förändra miljöbalkens bestämmelser om vattenverksamhet för att i högre grad möjliggöra odling av blå fånggrödor konstaterar utskottet att Miljömålsberedningen har föreslagit att undantaget från tillståndskravet för vattenverksamhet i 11 kap. 11 § 2 miljöbalken ska utvidgas till att gälla även alger och sjöpungar. Förslaget är under beredning inom Regeringskansliet, och med hänvisning till det pågående arbetet föreslår utskottet att motionerna 2022/23:790 (M) yrkande 5, 2022/23:843 (C) yrkandena 51 och 53, 2022/23:908 (C) yrkande 10, 2022/23:969 (SD) yrkande 25 och 2022/23:1268 (SD) yrkande 2 lämnas utan åtgärd.

Syftet med regleringen av utsättning av fisk är att dels hindra oönskad spridning av arter och stammar av fisk eller kräftor, dels hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Det finns enligt utskottet därför fog både för kravet på tillstånd för fiskutsättning och för att regelverket präglas av viss restriktivitet. Utskottet förordar inte någon förändring av bestämmelserna på området och föreslår därför att motion 2022/23:969 (SD) yrkande 30 avslås.

Ekonomiskt stöd och vattenbruk som areell näring

Det svenska vattenbruket har stor utvecklingspotential och kan bidra såväl till livsmedelsproduktionen som till att binda näringsämnen och på så sätt minska övergödningen. Det är enligt utskottet därför viktigt att vattenbruksnäringen ges goda ekonomiska förutsättningar att utvecklas. Utskottet kan konstatera att det är möjligt att inom ramen för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet bevilja vissa stöd för vattenbruksverksamhet, t.ex. investeringsstöd och startstöd. Utskottet konstaterar vidare att Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket i den gemensamma handlingsplanen för vattenbruket föreslår att frågan om miljöersättning för produktion av organismer som tar upp näringsämnen eller organiskt material i vattenområden med hög eller risk för hög näringsbelastning ska utredas. Med hänvisning till de stödmöjligheter som redan finns samt till förslaget om att utreda frågan om miljöersättning för blå fånggrödor föreslår utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkandena 50 och 52 och 2022/23:908 (C) yrkande 9 lämnas utan åtgärd, i den mån de inte redan är tillgodosedda.

När det gäller frågan om att klassificera vattenbruket som areell näring konstaterar utskottet att detta är ett av åtgärdsförslagen i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets gemensamma handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk. Mot den bakgrunden ger motion 2022/23:969 (SD) yrkande 26 inte anledning till någon åtgärd från utskottets sida.

Övriga frågor om vattenbruk

Utskottet instämmer i Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets bedömning att samverkan är av stor betydelse för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart vattenbruk och för att nå målen i strategin för svenskt fiske och vattenbruk, bl.a. huvudmålet att svenskt vattenbruk ska vara en konkurrenskraftig och lönsam näring som bidrar till ökad livsmedelsförsörjning och sysselsättning. Ett annat av strategins huvudmål är att öka kunskapen om de akvatiska ekosystemen och vattenbrukets samhällsnyttor, och i detta sammanhang föreslår myndigheterna att det inrättas en plattform för sektorsövergripande samverkan och kunskapsöverföring för att bidra till måluppfyllelsen. Utskottet ser positivt på förslaget och vill samtidigt framhålla att det nordiska ministerrådet för fiske och vattenbruk utgör ett viktigt forum för samverkan i dessa frågor på nordisk nivå. För att vattenbruksnäringen ska vara ekonomiskt och etiskt hållbar är det enligt utskottet mycket viktigt att arbeta med djurhälso- och smittskyddsfrågor, och utskottet välkomnar därför att behovet av sådana åtgärder framhålls i handlingsplanen för vattenbruk. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att motionerna 2022/23:351 (C), 2022/23:790 (M) yrkandena 1–3 och 6, 2022/23:843 (C) yrkande 48, 2022/23:969 (SD) yrkande 24 och 2022/23:2072 (S) yrkande 11 avslås.

Ur avsnittet "Vattenbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 17. Läs betänkandet

Fiskeri- och vattenbruksnäringen och marina vindkraftverk

Utskottet konstaterar att de svenska havsplanerna möjliggör en betydande utbyggnad av den havsbaserade vindkraften. Utskottet är medvetet om att etableringen av vindkraft till havs kan ge upphov till konflikter mellan olika intressen. Det är därför positivt att Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten nyligen har presenterat sin rapport om samexistens mellan havsbaserad vindkraft och bl.a. yrkesfiske och vattenbruk. Rapporten, som är en del i arbetet med att ta fram underlag för förslag till ändrade havsplaner, är under beredning i Regeringskansliet. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2022/23:790 (M) yrkande 8 och 2022/23:1411 (M) yrkande 13 lämnas utan åtgärd.

Fritidsfiske

Utskottet vill inledningsvis framhålla att fritidsfisket spelar en viktig roll i bevarandet av en levande kust och skärgård. Fritidsfisket är också en viktig möjlighet till rekreation och skapar möjligheter till nysatsningar inom fisketurismen. Utskottet noterar samtidigt att kunskapsunderlaget om fritidsfiskets påverkan på ekosystemen är bristfälligt och välkomnar därför de åtgärder för att öka kunskapen om fritidsfisket som föreslås i den myndighetsgemensamma handlingsplan som Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket har tagit fram. I detta sammanhang delar utskottet Miljömålsberedningens bedömning att fritidsfisket aktivt kan bidra till bl.a. miljöförbättrande åtgärder och ökad kunskap om fiskets effekter på ekosystemet, och utskottet ser därför mycket positivt på initiativ och åtgärder som går i den riktningen. Utskottet kan vidare konstatera att det pågår arbete såväl inom EU som på nationell nivå i fråga om möjligheten att införa krav på licensierings- eller registreringssystem för fritidsfiskare och skyldighet för fritidsfiskare att rapportera sin fångst. Med det anförda och för att inte föregripa utfallet av det arbete som pågår på området föreslår utskottet att motionerna 2022/23:969 (SD) yrkande 31, 2022/23:1218 (SD) yrkande 4 och 2022/23:1481 (S) lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om undervattensjakt avser utskottet inte att verka för en förändring av förbudet mot att vid fiske använda skjutvapen eller andra redskap som fisken kan spetsas med. Därför avstyrks motion 2022/23:1107 (SD).

En nordisk strategi för fisket

Nordiska ministerrådet har antagit en handlingsplan med ett antal mål som syftar till att göra Norden till en hållbar och integrerad region. Ett av dessa mål är att Nordiska ministerrådet ska bidra till att säkerställa ett hållbart nyttjande av Nordens natur och hav. Utskottet ser positivt på den dialog och det arbete som bedrivs inom Nordiska ministerrådet i dessa frågor och har förtroende för att regeringen på ett ambitiöst sätt verkar för ett hållbart fiske inom ramen för det samarbetet. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:1218 (SD) yrkande 5 lämnas utan åtgärd.

Reservationer

1.

Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming, punkt 1 (S)

av Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Marianne Fundahn (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27.5 och

avslår motionerna

2022/23:282 av Peder Björk och Peter Hedberg (båda S),

2022/23:442 av Susanne Nordström m.fl. (M),

2022/23:473 av Linnéa Wickman (S),

2022/23:1497 av Lili André (KD) yrkande 1,

2022/23:1888 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 4 och 8 samt

2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 30.2 och 31.

Ställningstagande

Havens ekosystem är allvarligt hotade, och vi måste därför fortsätta att arbeta för ett hållbart fiske och för att fiskbestånden ska vara hållbara.

2.

Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming, punkt 1 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 30.2 och 31 samt

avslår motionerna

2022/23:282 av Peder Björk och Peter Hedberg (båda S),

2022/23:442 av Susanne Nordström m.fl. (M),

2022/23:473 av Linnéa Wickman (S),

2022/23:1497 av Lili André (KD) yrkande 1,

2022/23:1888 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 4 och 8 samt

2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27.5.

Ställningstagande

Läget för våra hav är oerhört allvarligt, och fisket har en helt central roll för havens ekosystem. Under alldeles för lång tid har de stora industritrålarna tillåtits att ta upp enorma mängder strömming och sill ur havet. På senare tid har trålningen flyttat närmare land och konkurrerat ut det småskaliga kustfisket. Nu befinner sig bestånden i ett mycket kritiskt läge, men ändå fortsätter fisket och tillåts nu öka i havet utanför Stockholm och längre söderut. Östersjöns ekosystem är redan under extrem press; torsken har redan kollapsat och den omfattande nedgången av strömming och sill gör nu att hela ekosystemet riskerar att tippa. Läget är akut. I stället för maximalt uttag av fisk måste utgångspunkten i fiskeförvaltningen vara att låta ekosystemen i haven sätta gränserna för hur mycket fisk som får fångas. Fiskekvoterna måste minska radikalt och överfisket stoppas. Jag och mitt parti anser att EU:s fiskeförvaltning återigen måste reformeras och att en ekosystembaserad förvaltningsmodell för haven omgående måste införas. Vidare måste alla subventioner som leder till överfiske omgående fasas ut.

3.

Hållbara fiskekvoter, punkt 2 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Beatrice Timgren (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Övriga fiskeripolitiska åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkt 20. Läs betänkandet

Fiskeri- och vattenbruksnäringen och marina vindkraftverk

Utskottet konstaterar att de svenska havsplanerna möjliggör en betydande utbyggnad av den havsbaserade vindkraften. Utskottet är medvetet om att etableringen av vindkraft till havs kan ge upphov till konflikter mellan olika intressen. Det är därför positivt att Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten nyligen har presenterat sin rapport om samexistens mellan havsbaserad vindkraft och bl.a. yrkesfiske och vattenbruk. Rapporten, som är en del i arbetet med att ta fram underlag för förslag till ändrade havsplaner, är under beredning i Regeringskansliet. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2022/23:790 (M) yrkande 8 och 2022/23:1411 (M) yrkande 13 lämnas utan åtgärd.

Fritidsfiske

Utskottet vill inledningsvis framhålla att fritidsfisket spelar en viktig roll i bevarandet av en levande kust och skärgård. Fritidsfisket är också en viktig möjlighet till rekreation och skapar möjligheter till nysatsningar inom fisketurismen. Utskottet noterar samtidigt att kunskapsunderlaget om fritidsfiskets påverkan på ekosystemen är bristfälligt och välkomnar därför de åtgärder för att öka kunskapen om fritidsfisket som föreslås i den myndighetsgemensamma handlingsplan som Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket har tagit fram. I detta sammanhang delar utskottet Miljömålsberedningens bedömning att fritidsfisket aktivt kan bidra till bl.a. miljöförbättrande åtgärder och ökad kunskap om fiskets effekter på ekosystemet, och utskottet ser därför mycket positivt på initiativ och åtgärder som går i den riktningen. Utskottet kan vidare konstatera att det pågår arbete såväl inom EU som på nationell nivå i fråga om möjligheten att införa krav på licensierings- eller registreringssystem för fritidsfiskare och skyldighet för fritidsfiskare att rapportera sin fångst. Med det anförda och för att inte föregripa utfallet av det arbete som pågår på området föreslår utskottet att motionerna 2022/23:969 (SD) yrkande 31, 2022/23:1218 (SD) yrkande 4 och 2022/23:1481 (S) lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om undervattensjakt avser utskottet inte att verka för en förändring av förbudet mot att vid fiske använda skjutvapen eller andra redskap som fisken kan spetsas med. Därför avstyrks motion 2022/23:1107 (SD).

En nordisk strategi för fisket

Nordiska ministerrådet har antagit en handlingsplan med ett antal mål som syftar till att göra Norden till en hållbar och integrerad region. Ett av dessa mål är att Nordiska ministerrådet ska bidra till att säkerställa ett hållbart nyttjande av Nordens natur och hav. Utskottet ser positivt på den dialog och det arbete som bedrivs inom Nordiska ministerrådet i dessa frågor och har förtroende för att regeringen på ett ambitiöst sätt verkar för ett hållbart fiske inom ramen för det samarbetet. Utskottet föreslår därför att motion 2022/23:1218 (SD) yrkande 5 lämnas utan åtgärd.

Reservationer

1.

Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming, punkt 1 (S)

av Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Marianne Fundahn (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27.5 och

avslår motionerna

2022/23:282 av Peder Björk och Peter Hedberg (båda S),

2022/23:442 av Susanne Nordström m.fl. (M),

2022/23:473 av Linnéa Wickman (S),

2022/23:1497 av Lili André (KD) yrkande 1,

2022/23:1888 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 4 och 8 samt

2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 30.2 och 31.

Ställningstagande

Havens ekosystem är allvarligt hotade, och vi måste därför fortsätta att arbeta för ett hållbart fiske och för att fiskbestånden ska vara hållbara.

2.

Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming, punkt 1 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 30.2 och 31 samt

avslår motionerna

2022/23:282 av Peder Björk och Peter Hedberg (båda S),

2022/23:442 av Susanne Nordström m.fl. (M),

2022/23:473 av Linnéa Wickman (S),

2022/23:1497 av Lili André (KD) yrkande 1,

2022/23:1888 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 4 och 8 samt

2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27.5.

Ställningstagande

Läget för våra hav är oerhört allvarligt, och fisket har en helt central roll för havens ekosystem. Under alldeles för lång tid har de stora industritrålarna tillåtits att ta upp enorma mängder strömming och sill ur havet. På senare tid har trålningen flyttat närmare land och konkurrerat ut det småskaliga kustfisket. Nu befinner sig bestånden i ett mycket kritiskt läge, men ändå fortsätter fisket och tillåts nu öka i havet utanför Stockholm och längre söderut. Östersjöns ekosystem är redan under extrem press; torsken har redan kollapsat och den omfattande nedgången av strömming och sill gör nu att hela ekosystemet riskerar att tippa. Läget är akut. I stället för maximalt uttag av fisk måste utgångspunkten i fiskeförvaltningen vara att låta ekosystemen i haven sätta gränserna för hur mycket fisk som får fångas. Fiskekvoterna måste minska radikalt och överfisket stoppas. Jag och mitt parti anser att EU:s fiskeförvaltning återigen måste reformeras och att en ekosystembaserad förvaltningsmodell för haven omgående måste införas. Vidare måste alla subventioner som leder till överfiske omgående fasas ut.

3.

Hållbara fiskekvoter, punkt 2 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Beatrice Timgren (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Övriga fiskeripolitiska åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkt 19. Läs betänkandet

Utflyttning av trålgränsen

Som redovisas ovan har riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. att flytta ut trålgränsen på prov och att inleda samråd med Danmark och Finland om de befintliga avtalen om ömsesidiga fiskerättigheter med en utflyttning av trålgränsen som mål. Utskottet kan konstatera att Havs- och vattenmyndigheten har ett pågående regeringsuppdrag om att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter, ett uppdrag som inkluderar samtliga förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:843 (C) yrkande 58, 2022/23:969 (SD) yrkande 6, 2022/23:1435 (S), 2022/23:2110 (MP) yrkande 35 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 4 för närvarande kan lämnas utan åtgärd.

Förbud mot bottentrålning, begränsningar av trålfisket i övrigt samt selektiva redskap och alternativa fiskemetoder

Inledningsvis vill utskottet framhålla att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. att begränsa trålfisket innanför trålgränsen. Som förslag på åtgärder har utskottet nämnt dels att upphöra med att ge stora fartyg dispens att tråla innanför trålgränsen, dels att begränsa det storskaliga trålfisket efter sill och strömming på vissa platser och tider. Utskottet noterar att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Som redovisats ovan pågår det en utredning som ska överväga och föreslå hur ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen kan utformas, med möjlighet till begränsade undantag. Utskottet ser med intresse fram emot utfallet av dessa arbeten.

Utskottet kan vidare konstatera att kommissionen i den marina handlingsplanen uppmanar medlemsstaterna att senast i slutet av mars 2024 vidta vissa nationella åtgärder i fråga om bottentrålning i marina skyddsområden. Enligt handlingsplanen kommer kommissionen att stödja utvecklingen och användningen av innovativa lösningar som syftar till att begränsa effekterna av bottenfiske. Utskottet ser mycket positivt på kommissionens initiativ i dessa frågor.

Enligt utskottet är det angeläget att öka användningen av skonsamma fiskemetoder och att utveckla fiskeredskapen så att de blir mer selektiva, något som gynnar både miljön och näringen. Det är därför glädjande att kommissionen lyfter detta behov i den marina handlingsplanen och aviserar att den kommer att begära råd från STECF om förbättring av redskapen med hänsyn till selektivitet, sammansättning av målarter och såväl långsiktiga vinster som omställningskonsekvenser i sociala och ekonomiska termer.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det pågår och har aviserats ett antal insatser, såväl inom EU som på ett nationellt plan, som syftar till att begränsa den skadliga bottentrålningen och till att utveckla och öka användningen av selektiva redskap och skonsamma fiskemetoder. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2022/23:777 (M), 2022/23:843 (C) yrkandena 59 och 60, 2022/23:969 (SD) yrkandena 8 och 21, 2022/23:1218 (SD) yrkandena 1 och 7, 2022/23:1411 (M) yrkande 6, 2022/23:1884 (C), 2022/23:2073 (S) yrkande 26 och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 33 och 36 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Trålfiske" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 8. Läs betänkandet