Skogspolitik

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs åtgärder för en ökad hållbar tillväxt i skogen. I och med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål kommer efterfrågan på skoglig biomassa att öka. Det är därför välkommet att Skogsstyrelsen i enlighet med skogspropositionen ska ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen.

Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel som innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Utskottet anser att det nationella skogsprogrammet är en viktig del i arbetet med att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Utskottet anser att principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av den enskildes äganderätt till sin skog samtidigt som denne har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursen på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

I avvaktan på det arbete som pågår med att öka den hållbara tillväxten i skogen lämnar utskottet motionerna 2022/23:444 (M), 2022/23:854 (C) yrkande 19, 2022/23:972 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1222 (SD), 2022/23:1672 (C) yrkande 8, 2022/23:1902 (M) och 2022/23:2000 (M) utan åtgärd.

När det handlar om åtgärder för att stimulera en ökad andel blandskog noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt arbete med klimatanpassning har lagt fram ett mål om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen t.ex. är ståndortsanpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog. Även inom ramen för det nationella skogsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med insatser för att bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Mot bakgrund av dessa pågående insatser för ett mer variationsrikt skogsbruk anser utskottet att det för närvarande inte är nödvändigt med en översyn av skogsvårdslagstiftningen i detta syfte. Utskottet lämnar därmed motion 2022/23:1246 (V) yrkande 22 utan åtgärd.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om en nationell bioekonomistrategi och en översyn av skogspolitiken i relation till bioekonomins roll i klimatomställningen. Övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi kommer att kraftigt öka efterfrågan på svensk biomassa, och det behövs bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för branschen. Vidare spelar skogen och omställningen till en cirkulär bioekonomi en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt vid behov ta fram förslag till åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Utskottet ser fram emot att få ta del av utredningens förslag framöver. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett aktivt hållbart skogsbruk med hög tillväxt och med användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen fått flera uppdrag som syftar till en ökad hållbar tillväxt i skogen.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på utfallet av pågående arbete för en nationell bioekonomistrategi och åtgärder för en ökad tillväxt i skogen anser utskottet att motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:854 (C) yrkande 29, 2022/23:907 (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 172 och 173 kan lämnas utan åtgärd.

Incitament för stärkt kolinlagring

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker framhålls som en åtgärd för att minska utsläpp och öka kolupptaget. Utskottet noterar att rapporten nu är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och dess slutsats att det krävs incitament för aktörerna på marknaden att binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheterna bl.a. framhåller att förslag på incitament för hållbart brukande av skog kommer att ingå i redovisningen av de pågående regeringsuppdragen om skog. I utvärderingen finns även förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald.

I avvaktan på utfallet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 2 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Landskapsplanering

Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Utskottet noterar att handlingsplanerna ska kunna användas i olika processer för att planera för landskapet och för att lättare kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns behov av att bl.a. inkludera ekosystemtjänster i handlingsplanerna. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket finansierat ett forskningsprojekt om landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk. Forskningsinsatser som dessa är viktiga stöd i arbetet för att nå miljömålen och bör enligt utskottets mening stödjas även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Hållbart skogsbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6, 8, 9, 11, 13, 14, 19, 20, 23, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs åtgärder för en ökad hållbar tillväxt i skogen. I och med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål kommer efterfrågan på skoglig biomassa att öka. Det är därför välkommet att Skogsstyrelsen i enlighet med skogspropositionen ska ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen.

Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel som innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Utskottet anser att det nationella skogsprogrammet är en viktig del i arbetet med att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Utskottet anser att principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av den enskildes äganderätt till sin skog samtidigt som denne har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursen på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

I avvaktan på det arbete som pågår med att öka den hållbara tillväxten i skogen lämnar utskottet motionerna 2022/23:444 (M), 2022/23:854 (C) yrkande 19, 2022/23:972 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1222 (SD), 2022/23:1672 (C) yrkande 8, 2022/23:1902 (M) och 2022/23:2000 (M) utan åtgärd.

När det handlar om åtgärder för att stimulera en ökad andel blandskog noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt arbete med klimatanpassning har lagt fram ett mål om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen t.ex. är ståndortsanpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog. Även inom ramen för det nationella skogsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med insatser för att bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Mot bakgrund av dessa pågående insatser för ett mer variationsrikt skogsbruk anser utskottet att det för närvarande inte är nödvändigt med en översyn av skogsvårdslagstiftningen i detta syfte. Utskottet lämnar därmed motion 2022/23:1246 (V) yrkande 22 utan åtgärd.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om en nationell bioekonomistrategi och en översyn av skogspolitiken i relation till bioekonomins roll i klimatomställningen. Övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi kommer att kraftigt öka efterfrågan på svensk biomassa, och det behövs bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för branschen. Vidare spelar skogen och omställningen till en cirkulär bioekonomi en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt vid behov ta fram förslag till åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Utskottet ser fram emot att få ta del av utredningens förslag framöver. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett aktivt hållbart skogsbruk med hög tillväxt och med användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen fått flera uppdrag som syftar till en ökad hållbar tillväxt i skogen.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på utfallet av pågående arbete för en nationell bioekonomistrategi och åtgärder för en ökad tillväxt i skogen anser utskottet att motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:854 (C) yrkande 29, 2022/23:907 (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 172 och 173 kan lämnas utan åtgärd.

Incitament för stärkt kolinlagring

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker framhålls som en åtgärd för att minska utsläpp och öka kolupptaget. Utskottet noterar att rapporten nu är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och dess slutsats att det krävs incitament för aktörerna på marknaden att binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheterna bl.a. framhåller att förslag på incitament för hållbart brukande av skog kommer att ingå i redovisningen av de pågående regeringsuppdragen om skog. I utvärderingen finns även förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald.

I avvaktan på utfallet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 2 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Landskapsplanering

Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Utskottet noterar att handlingsplanerna ska kunna användas i olika processer för att planera för landskapet och för att lättare kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns behov av att bl.a. inkludera ekosystemtjänster i handlingsplanerna. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket finansierat ett forskningsprojekt om landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk. Forskningsinsatser som dessa är viktiga stöd i arbetet för att nå miljömålen och bör enligt utskottets mening stödjas även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Hållbart skogsbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 6, 8, 9, 11, 13, 14, 19, 20, 23, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Förutsättningar för skydd av skog

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av frivillighet vid arbetet med formellt skydd, både ur markägarnas och ur myndigheternas perspektiv. Det är viktigt att arbetet med att skydda skogar med höga naturvärden bedrivs i god dialog med markägarna. Utskottet noterar riktlinjerna som beslutats av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i avvaktan på den reviderade nationella strategin för formellt skydd av skog och konstaterar att dessa bl.a. syftar till att underlätta för markägarna att ta initiativ till formellt skydd. Utskottet ser fram emot när den reviderade nationella strategin är klar och noterar myndigheternas ambition att senast 2024 ha utvecklat arbetssättet för formellt skydd av skog. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet därmed att motionerna 2022/23:854 (C) yrkandena 4–6 och 2022/23:977 (SD) yrkandena 19 och 26 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att den nuvarande nationella strategin för formellt skydd av skog innehåller en prioriteringsmodell för val av områden som ska skyddas formellt och att bl.a. naturvärden på beståndsnivå, ekologisk funktionalitet och innehåll av nationellt prioriterade skogstyper undersöks. Modellen syftar bl.a. till att åstadkomma ett kostnadseffektivt formellt skydd för de mest skyddsvärda skogarna. I avvaktan på en reviderad version av strategin för formellt skydd av skog är utskottet inte berett att föreslå några ändringar när det gäller val av områden för formellt skydd. Därmed anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkandena 30–32 och 40 kan lämnas utan åtgärd.

Olika former för skydd av skog

Som anförs ovan ska utgångspunkten vid inrättandet av formellt skydd vara frivillighet. Markägaren ska i första hand ta initiativ till skydd och i dialog med myndigheterna bestämma vilken skyddsform som kan vara lämplig. Det är positivt att fler alternativa skyddsformer ska tas fram. Enligt utskottet är frivillighet och valfrihet en viktig del i äganderätten. Utskottet välkomnar även regeringens förslag att tillföra ytterligare medel för att snabbare ersätta skogsägare som frivilligt valt att skydda sin skog.

Vidare noterar utskottet att det pågår en översyn av hur skattereglerna kan göras mer gynnsamma för att öka incitamenten för formell naturvårdsavsättning. Det pågår även ett arbete med att utforma riktlinjer för väntansavtal. Utskottet noterar vidare att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i olika pågående regeringsuppdrag kommer att ta fram förslag både på utvecklade former för skydd av skog och på incitament för hållbart brukande av skog. Utskottet ser fram emot utfallet av det arbete som pågår.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkandena 7, 8 och 12, 2022/23:1246 (V) yrkande 21 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 16 kan lämnas utan åtgärd.

Undantag av skog från brukande

Inledningsvis konstaterar utskottet att Artskyddsutredningen har föreslagit ett antal åtgärder för att säkerställa ett regelverk som effektivt och rättssäkert kan skydda hotade arter och som är tydligt gentemot markägare i fråga om rätten till ersättning. Förslagen syftar bl.a. till att hitta rätt skydd för arter i känsliga miljöer och skydd som inte blir mer långtgående än vad som krävs för att uppnå miljömålen. Vidare noterar utskottet det pågående uppdraget att utreda mer flexibla skydds- och ersättningsformer inklusive att föreslå ändringar av skyddsformen biotopskyddsområde för att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv. Utskottet konstaterar slutligen att tillkännagivandet om flexibla skyddsformer fortfarande är under beredning. Enligt utskottets mening är det viktigt att markägarna är delaktiga i beslut om formellt skydd.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkandena 4, 5 och 7 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar vidare att det pågår ett arbete för att ge skyddsvärda statligt ägda skogar formellt skydd. Utskottet välkomnar den överenskommelse som har tecknats mellan Naturvårdsverket och Sveaskog och det arbete som pågår med skydd av Fastighetsverkets fjällnära skogar. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 6 och 9 och 2022/23:977 (SD) yrkande 2 kan avslås. Utskottet ser heller ingen anledning att utforma skogspolitiken på olika sätt beroende på om skogen är privatägd eller statligt ägd. Därmed avstyrks motion 2022/23:972 (SD) yrkande 28.

Frivilliga avsättningar

Utskottet delar regeringens bedömning att de frivilliga avsättningarnas geografiska läge, varaktighet och kvalitet behöver vara kända för att kunna göra en utvärdering av vilka som bidrar till miljökvalitetsmålet Levande skogar. Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen arbetar med ett system för att frivilligt redovisa och följa upp frivilliga avsättningar på stor- och mellanskogsbrukets marker. Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens intentioner att hämta in information från skogsägarna om de frivilliga avsättningarna för att kunna få en fullgod bild av dessa. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 15 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 9.

Ur avsnittet "Formellt skydd av skog" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 10, 16, 17 och 21. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs åtgärder för en ökad hållbar tillväxt i skogen. I och med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål kommer efterfrågan på skoglig biomassa att öka. Det är därför välkommet att Skogsstyrelsen i enlighet med skogspropositionen ska ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen.

Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel som innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Utskottet anser att det nationella skogsprogrammet är en viktig del i arbetet med att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Utskottet anser att principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av den enskildes äganderätt till sin skog samtidigt som denne har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursen på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

I avvaktan på det arbete som pågår med att öka den hållbara tillväxten i skogen lämnar utskottet motionerna 2022/23:444 (M), 2022/23:854 (C) yrkande 19, 2022/23:972 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1222 (SD), 2022/23:1672 (C) yrkande 8, 2022/23:1902 (M) och 2022/23:2000 (M) utan åtgärd.

När det handlar om åtgärder för att stimulera en ökad andel blandskog noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt arbete med klimatanpassning har lagt fram ett mål om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen t.ex. är ståndortsanpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog. Även inom ramen för det nationella skogsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med insatser för att bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Mot bakgrund av dessa pågående insatser för ett mer variationsrikt skogsbruk anser utskottet att det för närvarande inte är nödvändigt med en översyn av skogsvårdslagstiftningen i detta syfte. Utskottet lämnar därmed motion 2022/23:1246 (V) yrkande 22 utan åtgärd.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om en nationell bioekonomistrategi och en översyn av skogspolitiken i relation till bioekonomins roll i klimatomställningen. Övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi kommer att kraftigt öka efterfrågan på svensk biomassa, och det behövs bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för branschen. Vidare spelar skogen och omställningen till en cirkulär bioekonomi en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt vid behov ta fram förslag till åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Utskottet ser fram emot att få ta del av utredningens förslag framöver. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett aktivt hållbart skogsbruk med hög tillväxt och med användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen fått flera uppdrag som syftar till en ökad hållbar tillväxt i skogen.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på utfallet av pågående arbete för en nationell bioekonomistrategi och åtgärder för en ökad tillväxt i skogen anser utskottet att motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:854 (C) yrkande 29, 2022/23:907 (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 172 och 173 kan lämnas utan åtgärd.

Incitament för stärkt kolinlagring

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker framhålls som en åtgärd för att minska utsläpp och öka kolupptaget. Utskottet noterar att rapporten nu är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och dess slutsats att det krävs incitament för aktörerna på marknaden att binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheterna bl.a. framhåller att förslag på incitament för hållbart brukande av skog kommer att ingå i redovisningen av de pågående regeringsuppdragen om skog. I utvärderingen finns även förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald.

I avvaktan på utfallet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 2 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Landskapsplanering

Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Utskottet noterar att handlingsplanerna ska kunna användas i olika processer för att planera för landskapet och för att lättare kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns behov av att bl.a. inkludera ekosystemtjänster i handlingsplanerna. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket finansierat ett forskningsprojekt om landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk. Forskningsinsatser som dessa är viktiga stöd i arbetet för att nå miljömålen och bör enligt utskottets mening stödjas även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Hållbart skogsbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 9, 11, 13, 14, 19, 20, 23, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Förutsättningar för skydd av skog

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av frivillighet vid arbetet med formellt skydd, både ur markägarnas och ur myndigheternas perspektiv. Det är viktigt att arbetet med att skydda skogar med höga naturvärden bedrivs i god dialog med markägarna. Utskottet noterar riktlinjerna som beslutats av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i avvaktan på den reviderade nationella strategin för formellt skydd av skog och konstaterar att dessa bl.a. syftar till att underlätta för markägarna att ta initiativ till formellt skydd. Utskottet ser fram emot när den reviderade nationella strategin är klar och noterar myndigheternas ambition att senast 2024 ha utvecklat arbetssättet för formellt skydd av skog. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet därmed att motionerna 2022/23:854 (C) yrkandena 4–6 och 2022/23:977 (SD) yrkandena 19 och 26 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att den nuvarande nationella strategin för formellt skydd av skog innehåller en prioriteringsmodell för val av områden som ska skyddas formellt och att bl.a. naturvärden på beståndsnivå, ekologisk funktionalitet och innehåll av nationellt prioriterade skogstyper undersöks. Modellen syftar bl.a. till att åstadkomma ett kostnadseffektivt formellt skydd för de mest skyddsvärda skogarna. I avvaktan på en reviderad version av strategin för formellt skydd av skog är utskottet inte berett att föreslå några ändringar när det gäller val av områden för formellt skydd. Därmed anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkandena 30–32 och 40 kan lämnas utan åtgärd.

Olika former för skydd av skog

Som anförs ovan ska utgångspunkten vid inrättandet av formellt skydd vara frivillighet. Markägaren ska i första hand ta initiativ till skydd och i dialog med myndigheterna bestämma vilken skyddsform som kan vara lämplig. Det är positivt att fler alternativa skyddsformer ska tas fram. Enligt utskottet är frivillighet och valfrihet en viktig del i äganderätten. Utskottet välkomnar även regeringens förslag att tillföra ytterligare medel för att snabbare ersätta skogsägare som frivilligt valt att skydda sin skog.

Vidare noterar utskottet att det pågår en översyn av hur skattereglerna kan göras mer gynnsamma för att öka incitamenten för formell naturvårdsavsättning. Det pågår även ett arbete med att utforma riktlinjer för väntansavtal. Utskottet noterar vidare att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i olika pågående regeringsuppdrag kommer att ta fram förslag både på utvecklade former för skydd av skog och på incitament för hållbart brukande av skog. Utskottet ser fram emot utfallet av det arbete som pågår.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkandena 7, 8 och 12, 2022/23:1246 (V) yrkande 21 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 16 kan lämnas utan åtgärd.

Undantag av skog från brukande

Inledningsvis konstaterar utskottet att Artskyddsutredningen har föreslagit ett antal åtgärder för att säkerställa ett regelverk som effektivt och rättssäkert kan skydda hotade arter och som är tydligt gentemot markägare i fråga om rätten till ersättning. Förslagen syftar bl.a. till att hitta rätt skydd för arter i känsliga miljöer och skydd som inte blir mer långtgående än vad som krävs för att uppnå miljömålen. Vidare noterar utskottet det pågående uppdraget att utreda mer flexibla skydds- och ersättningsformer inklusive att föreslå ändringar av skyddsformen biotopskyddsområde för att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv. Utskottet konstaterar slutligen att tillkännagivandet om flexibla skyddsformer fortfarande är under beredning. Enligt utskottets mening är det viktigt att markägarna är delaktiga i beslut om formellt skydd.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkandena 4, 5 och 7 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar vidare att det pågår ett arbete för att ge skyddsvärda statligt ägda skogar formellt skydd. Utskottet välkomnar den överenskommelse som har tecknats mellan Naturvårdsverket och Sveaskog och det arbete som pågår med skydd av Fastighetsverkets fjällnära skogar. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 6 och 9 och 2022/23:977 (SD) yrkande 2 kan avslås. Utskottet ser heller ingen anledning att utforma skogspolitiken på olika sätt beroende på om skogen är privatägd eller statligt ägd. Därmed avstyrks motion 2022/23:972 (SD) yrkande 28.

Frivilliga avsättningar

Utskottet delar regeringens bedömning att de frivilliga avsättningarnas geografiska läge, varaktighet och kvalitet behöver vara kända för att kunna göra en utvärdering av vilka som bidrar till miljökvalitetsmålet Levande skogar. Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen arbetar med ett system för att frivilligt redovisa och följa upp frivilliga avsättningar på stor- och mellanskogsbrukets marker. Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens intentioner att hämta in information från skogsägarna om de frivilliga avsättningarna för att kunna få en fullgod bild av dessa. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 15 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 9.

Ur avsnittet "Formellt skydd av skog" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7, 16, 17 och 21. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs åtgärder för en ökad hållbar tillväxt i skogen. I och med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål kommer efterfrågan på skoglig biomassa att öka. Det är därför välkommet att Skogsstyrelsen i enlighet med skogspropositionen ska ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen.

Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel som innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Utskottet anser att det nationella skogsprogrammet är en viktig del i arbetet med att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Utskottet anser att principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av den enskildes äganderätt till sin skog samtidigt som denne har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursen på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

I avvaktan på det arbete som pågår med att öka den hållbara tillväxten i skogen lämnar utskottet motionerna 2022/23:444 (M), 2022/23:854 (C) yrkande 19, 2022/23:972 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1222 (SD), 2022/23:1672 (C) yrkande 8, 2022/23:1902 (M) och 2022/23:2000 (M) utan åtgärd.

När det handlar om åtgärder för att stimulera en ökad andel blandskog noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt arbete med klimatanpassning har lagt fram ett mål om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen t.ex. är ståndortsanpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog. Även inom ramen för det nationella skogsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med insatser för att bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Mot bakgrund av dessa pågående insatser för ett mer variationsrikt skogsbruk anser utskottet att det för närvarande inte är nödvändigt med en översyn av skogsvårdslagstiftningen i detta syfte. Utskottet lämnar därmed motion 2022/23:1246 (V) yrkande 22 utan åtgärd.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om en nationell bioekonomistrategi och en översyn av skogspolitiken i relation till bioekonomins roll i klimatomställningen. Övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi kommer att kraftigt öka efterfrågan på svensk biomassa, och det behövs bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för branschen. Vidare spelar skogen och omställningen till en cirkulär bioekonomi en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt vid behov ta fram förslag till åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Utskottet ser fram emot att få ta del av utredningens förslag framöver. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett aktivt hållbart skogsbruk med hög tillväxt och med användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen fått flera uppdrag som syftar till en ökad hållbar tillväxt i skogen.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på utfallet av pågående arbete för en nationell bioekonomistrategi och åtgärder för en ökad tillväxt i skogen anser utskottet att motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:854 (C) yrkande 29, 2022/23:907 (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 172 och 173 kan lämnas utan åtgärd.

Incitament för stärkt kolinlagring

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker framhålls som en åtgärd för att minska utsläpp och öka kolupptaget. Utskottet noterar att rapporten nu är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och dess slutsats att det krävs incitament för aktörerna på marknaden att binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheterna bl.a. framhåller att förslag på incitament för hållbart brukande av skog kommer att ingå i redovisningen av de pågående regeringsuppdragen om skog. I utvärderingen finns även förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald.

I avvaktan på utfallet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 2 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Landskapsplanering

Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Utskottet noterar att handlingsplanerna ska kunna användas i olika processer för att planera för landskapet och för att lättare kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns behov av att bl.a. inkludera ekosystemtjänster i handlingsplanerna. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket finansierat ett forskningsprojekt om landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk. Forskningsinsatser som dessa är viktiga stöd i arbetet för att nå miljömålen och bör enligt utskottets mening stödjas även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Hållbart skogsbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 13, 14, 19, 20, 23, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Hyggesfritt skogsbruk

I enlighet med den svenska skogspolitiken och principen om frihet under ansvar har skogsägaren ett stort ansvar för att förvalta skogen på ett långsiktigt och hållbart sätt. Utskottet konstaterar att det framgår av Skogsstyrelsens föreskrifter att hyggens storlek och utläggningar på produktiv skogsmark, utöver fjällnära skog, ska anpassas till natur- och kulturmiljövärden samt att en begränsning av hyggenas storlek ska eftersträvas. Enligt utskottet är det viktigt att värna principen om frihet under ansvar och ha tilltro till att skogsägarna brukar skogen hållbart och följer Skogsstyrelsens föreskrifter. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:1246 (V) yrkandena 4 och 6 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 15.

Utskottet konstaterar att det i dag inte finns någon nationell målsättning för arealen hyggesfritt skogsbruk inom miljömålssystemet. Naturvårdsverket har i den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål 2023 bedömt att regeringen bör besluta om ett sådant etappmål. Utskottet noterar även att Skogsstyrelsen i sitt underlag till den fördjupade utvärderingen föreslagit ett åtgärdspaket för att öka hyggesfritt skogsbruk, där bl.a. ett förslag om ett etappmål för hyggesfritt skogsbruk ingår. Vidare noterar utskottet att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har fått ett uppdrag om hyggesfritt skogsbruk där det ingår att sammanställa kunskap om innovationsarbete och affärsmodeller.

Utskottet vill inte föregå utfallet av det arbete som pågår och föreslår därför att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 5, 2022/23:2095 (MP) yrkande 6 och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 2 och 26 lämnas utan åtgärd.

Statliga skogsägares ansvar

Utskottet noterar att de största skogsägande myndigheterna och Sveaskog AB har fått i uppdrag att verka som föregångare i hållbart skogsbruk i enlighet med skogspropositionen. Utskottet understryker vikten av att staten, via sitt skogsägande, gör de nödvändiga åtaganden som behövs för att hållbart nyttja skogen och bevara biologisk mångfald och andra värdefulla ekosystemtjänster. Staten ska vara ett föredöme i sitt miljöarbete och det är därför positivt att relevanta myndigheter fått i uppdrag att bl.a. anlägga och restaurera våtmarker och arbeta med ekosystembaserat skogsbruk.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen har beslutat om en reviderad ägarpolicy för bolagen med statligt ägande. Utskottet välkomnar att det har tydliggjorts att bolagen ska vara föredömen på miljö- och klimatområdet och arbeta för att de nationella miljö- och klimatmålen nås.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:2110 (MP) yrkandena 6–8 och 10 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Hållbar skogsskötsel" i betänkandet. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs åtgärder för en ökad hållbar tillväxt i skogen. I och med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål kommer efterfrågan på skoglig biomassa att öka. Det är därför välkommet att Skogsstyrelsen i enlighet med skogspropositionen ska ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen.

Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel som innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Utskottet anser att det nationella skogsprogrammet är en viktig del i arbetet med att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Utskottet anser att principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av den enskildes äganderätt till sin skog samtidigt som denne har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursen på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

I avvaktan på det arbete som pågår med att öka den hållbara tillväxten i skogen lämnar utskottet motionerna 2022/23:444 (M), 2022/23:854 (C) yrkande 19, 2022/23:972 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1222 (SD), 2022/23:1672 (C) yrkande 8, 2022/23:1902 (M) och 2022/23:2000 (M) utan åtgärd.

När det handlar om åtgärder för att stimulera en ökad andel blandskog noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt arbete med klimatanpassning har lagt fram ett mål om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen t.ex. är ståndortsanpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog. Även inom ramen för det nationella skogsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med insatser för att bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Mot bakgrund av dessa pågående insatser för ett mer variationsrikt skogsbruk anser utskottet att det för närvarande inte är nödvändigt med en översyn av skogsvårdslagstiftningen i detta syfte. Utskottet lämnar därmed motion 2022/23:1246 (V) yrkande 22 utan åtgärd.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om en nationell bioekonomistrategi och en översyn av skogspolitiken i relation till bioekonomins roll i klimatomställningen. Övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi kommer att kraftigt öka efterfrågan på svensk biomassa, och det behövs bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för branschen. Vidare spelar skogen och omställningen till en cirkulär bioekonomi en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt vid behov ta fram förslag till åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Utskottet ser fram emot att få ta del av utredningens förslag framöver. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett aktivt hållbart skogsbruk med hög tillväxt och med användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen fått flera uppdrag som syftar till en ökad hållbar tillväxt i skogen.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på utfallet av pågående arbete för en nationell bioekonomistrategi och åtgärder för en ökad tillväxt i skogen anser utskottet att motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:854 (C) yrkande 29, 2022/23:907 (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 172 och 173 kan lämnas utan åtgärd.

Incitament för stärkt kolinlagring

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker framhålls som en åtgärd för att minska utsläpp och öka kolupptaget. Utskottet noterar att rapporten nu är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och dess slutsats att det krävs incitament för aktörerna på marknaden att binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheterna bl.a. framhåller att förslag på incitament för hållbart brukande av skog kommer att ingå i redovisningen av de pågående regeringsuppdragen om skog. I utvärderingen finns även förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald.

I avvaktan på utfallet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 2 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Landskapsplanering

Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Utskottet noterar att handlingsplanerna ska kunna användas i olika processer för att planera för landskapet och för att lättare kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns behov av att bl.a. inkludera ekosystemtjänster i handlingsplanerna. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket finansierat ett forskningsprojekt om landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk. Forskningsinsatser som dessa är viktiga stöd i arbetet för att nå miljömålen och bör enligt utskottets mening stödjas även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Hållbart skogsbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 11, 14, 19, 20, 23, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs åtgärder för en ökad hållbar tillväxt i skogen. I och med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål kommer efterfrågan på skoglig biomassa att öka. Det är därför välkommet att Skogsstyrelsen i enlighet med skogspropositionen ska ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen.

Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel som innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Utskottet anser att det nationella skogsprogrammet är en viktig del i arbetet med att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Utskottet anser att principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av den enskildes äganderätt till sin skog samtidigt som denne har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursen på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

I avvaktan på det arbete som pågår med att öka den hållbara tillväxten i skogen lämnar utskottet motionerna 2022/23:444 (M), 2022/23:854 (C) yrkande 19, 2022/23:972 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1222 (SD), 2022/23:1672 (C) yrkande 8, 2022/23:1902 (M) och 2022/23:2000 (M) utan åtgärd.

När det handlar om åtgärder för att stimulera en ökad andel blandskog noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt arbete med klimatanpassning har lagt fram ett mål om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen t.ex. är ståndortsanpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog. Även inom ramen för det nationella skogsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med insatser för att bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Mot bakgrund av dessa pågående insatser för ett mer variationsrikt skogsbruk anser utskottet att det för närvarande inte är nödvändigt med en översyn av skogsvårdslagstiftningen i detta syfte. Utskottet lämnar därmed motion 2022/23:1246 (V) yrkande 22 utan åtgärd.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om en nationell bioekonomistrategi och en översyn av skogspolitiken i relation till bioekonomins roll i klimatomställningen. Övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi kommer att kraftigt öka efterfrågan på svensk biomassa, och det behövs bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för branschen. Vidare spelar skogen och omställningen till en cirkulär bioekonomi en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt vid behov ta fram förslag till åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Utskottet ser fram emot att få ta del av utredningens förslag framöver. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett aktivt hållbart skogsbruk med hög tillväxt och med användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen fått flera uppdrag som syftar till en ökad hållbar tillväxt i skogen.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på utfallet av pågående arbete för en nationell bioekonomistrategi och åtgärder för en ökad tillväxt i skogen anser utskottet att motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:854 (C) yrkande 29, 2022/23:907 (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 172 och 173 kan lämnas utan åtgärd.

Incitament för stärkt kolinlagring

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker framhålls som en åtgärd för att minska utsläpp och öka kolupptaget. Utskottet noterar att rapporten nu är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och dess slutsats att det krävs incitament för aktörerna på marknaden att binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheterna bl.a. framhåller att förslag på incitament för hållbart brukande av skog kommer att ingå i redovisningen av de pågående regeringsuppdragen om skog. I utvärderingen finns även förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald.

I avvaktan på utfallet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 2 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Landskapsplanering

Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Utskottet noterar att handlingsplanerna ska kunna användas i olika processer för att planera för landskapet och för att lättare kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns behov av att bl.a. inkludera ekosystemtjänster i handlingsplanerna. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket finansierat ett forskningsprojekt om landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk. Forskningsinsatser som dessa är viktiga stöd i arbetet för att nå miljömålen och bör enligt utskottets mening stödjas även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Hållbart skogsbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 11, 13, 19, 20, 23, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Miljöhänsyn inom skogsbruket

Utskottet noterar att den miljöhänsyn som tas i samband med skogsbruk visar en långsiktigt positiv utveckling men att behov kvarstår av förbättrad hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötsel och brukande av skog. Målbilderna för god miljöhänsyn är ett verktyg för att i samverkan och dialog med sektorn förbättra miljöhänsynen ytterligare. Utskottet noterar att Skogsstyrelsens rådgivningssatsning Smart skogsbruk bl.a. handlar om miljöhänsyn i den brukade skogen.

Sektorsansvaret innebär bl.a. att skogsbruket vid skogsåtgärder i genomsnitt förväntas ta större miljöhänsyn än vad lagen kräver. Vilka åtgärder som krävs för att uppnå detta är ett gemensamt ansvar för myndigheterna och skogsbruket. Mot bakgrund av dessa skogspolitiska principer anser utskottet att skogsbruket inte ska regleras eller begränsas ytterligare genom förbud eller tillståndsplikt för t.ex. användning av brukningsmetoder eller plantmaterial. Utskottet noterar därutöver att det när det gäller just plantmaterial finns bestämmelser för plantering av främmande arter, t.ex. contortatall.

Utskottet anser vidare att Skogsstyrelsens tillsynsarbete är ett viktigt verktyg för att se till att skogsvårdslagen och de delar av miljöbalken som rör skogsbruksåtgärder följs. Utskottet noterar Skogsstyrelsens arbete med en tillsynsplan som grundas på en behovsutredning, prioritering av några områden per år och precisering av miniminivåer för ett antal aktiviteter.

Vidare konstaterar utskottet att en rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen genomfördes under 2015–2017 som resulterade i förslag om vissa förändringar i fråga om skyldigheter, sanktioner och bestämmelser om överklagande. Utskottet noterar att betänkandet (SOU 2017:81) fortfarande bereds i Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkandena 7, 8 och 10 och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 22 och 23 kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller skyddszoner mot vatten noterar utskottet att det under det senaste decenniet uppvisats en svag men positiv utveckling när det gäller hänsyn till dessa skyddszoner. I samverkan med skogssektorn har även målbilder för kantzoner mot sjöar och vattendrag tagits fram. Även om utvärderingen av målbilderna för kantzoner mot sjöar och vattendrag inte kunnat ge en klar bild av den lämnade miljöhänsynen bedöms det som sannolikt att målbilderna har påverkat skogsbruket positivt i detta avseende. Utskottet avser därmed för tillfället inte att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:1246 (V) yrkande 9. Motionen avstyrks.

Vidare noterar utskottet att Skogsstyrelsen ska se över hur regellättnader kan införas för att gynna naturlig föryngring i bl.a. övergångszoner i bryn mellan åkermark och skog. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkande 42 kan lämnas utan åtgärd.

Skogsbruket och artskydd

Inledningsvis konstaterar utskottet att syftet med artskyddsförordningen är att säkra de fridlysta arternas överlevnad. Detta innebär att hänsyn ska tas i skogsbruket så att dessa arter kan överleva i skogslandskapet. Utskottet noterar att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram förebyggande strategier och arbetssätt, riktlinjer och vägledningar för artskydd i skogen. I detta ingår bl.a. att revidera myndigheternas gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogen. Vidare noterar utskottet att regeringen har beslutat om ändringar i artskyddsförordningen som bl.a. syftar till att tydliggöra att det är fågelpopulationer som ska bevaras på en tillfredsställande nivå, inte ett individskydd. Därmed anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkande 55 och 2022/23:977 (SD) yrkande 17 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet vill påminna om tillkännagivandet om artskydd och skogsbruket. Av detta framgår bl.a. att regeringen tydligt borde reglera att staten har ansvar för att utreda förekomsten av skyddade arter i skogen. Utskottet noterar att det ingår i Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens uppdrag som nämns ovan att klargöra vem som har ansvar för kunskapsinhämtning i artskyddsärenden. Vidare noterar utskottet att regeringen anför att denna del av tillkännagivandet ska hanteras i beredningen av Artskyddsutredningens betänkande. I avvaktan på det arbete som pågår lämnar utskottet motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:649 (C) och 2022/23:854 (C) yrkande 17 utan åtgärd.

Toleranskrav vid miljöhänsyn

Utskottet noterar att principen för hur Skogsstyrelsen beräknar toleransnivån härstammar från ett betänkande från bostadsutskottet där det angavs att en toleransnivå på 10 procent inom berörd del får anses som det högsta intrång som ska behöva accepteras, om den berörda delen motsvarar ett litet penningbelopp. Om det är ett högt värde är det en väsentligt mindre nedsättning av värdet som skogsägaren ska behöva tåla. Vidare noterar utskottet att Skogsstyrelsen bedömer att det högsta intrång som ska behöva tolereras vid miljöhänsyn ligger mellan 199 000 och 300 000 kronor, i enlighet med de domar som avkunnats tidigare. Utskottet ser ingen anledning att göra någon annan bedömning än Skogsstyrelsen och lämnar därmed motionerna 2022/23:972 (SD) yrkande 15 och 2022/23:977 (SD) yrkande 10 utan åtgärd.

Ur avsnittet "Miljöhänsyn och artskydd inom skogsbruket" i betänkandet. Läs betänkandet

Förutsättningar för skydd av skog

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av frivillighet vid arbetet med formellt skydd, både ur markägarnas och ur myndigheternas perspektiv. Det är viktigt att arbetet med att skydda skogar med höga naturvärden bedrivs i god dialog med markägarna. Utskottet noterar riktlinjerna som beslutats av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i avvaktan på den reviderade nationella strategin för formellt skydd av skog och konstaterar att dessa bl.a. syftar till att underlätta för markägarna att ta initiativ till formellt skydd. Utskottet ser fram emot när den reviderade nationella strategin är klar och noterar myndigheternas ambition att senast 2024 ha utvecklat arbetssättet för formellt skydd av skog. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet därmed att motionerna 2022/23:854 (C) yrkandena 4–6 och 2022/23:977 (SD) yrkandena 19 och 26 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att den nuvarande nationella strategin för formellt skydd av skog innehåller en prioriteringsmodell för val av områden som ska skyddas formellt och att bl.a. naturvärden på beståndsnivå, ekologisk funktionalitet och innehåll av nationellt prioriterade skogstyper undersöks. Modellen syftar bl.a. till att åstadkomma ett kostnadseffektivt formellt skydd för de mest skyddsvärda skogarna. I avvaktan på en reviderad version av strategin för formellt skydd av skog är utskottet inte berett att föreslå några ändringar när det gäller val av områden för formellt skydd. Därmed anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkandena 30–32 och 40 kan lämnas utan åtgärd.

Olika former för skydd av skog

Som anförs ovan ska utgångspunkten vid inrättandet av formellt skydd vara frivillighet. Markägaren ska i första hand ta initiativ till skydd och i dialog med myndigheterna bestämma vilken skyddsform som kan vara lämplig. Det är positivt att fler alternativa skyddsformer ska tas fram. Enligt utskottet är frivillighet och valfrihet en viktig del i äganderätten. Utskottet välkomnar även regeringens förslag att tillföra ytterligare medel för att snabbare ersätta skogsägare som frivilligt valt att skydda sin skog.

Vidare noterar utskottet att det pågår en översyn av hur skattereglerna kan göras mer gynnsamma för att öka incitamenten för formell naturvårdsavsättning. Det pågår även ett arbete med att utforma riktlinjer för väntansavtal. Utskottet noterar vidare att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i olika pågående regeringsuppdrag kommer att ta fram förslag både på utvecklade former för skydd av skog och på incitament för hållbart brukande av skog. Utskottet ser fram emot utfallet av det arbete som pågår.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkandena 7, 8 och 12, 2022/23:1246 (V) yrkande 21 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 16 kan lämnas utan åtgärd.

Undantag av skog från brukande

Inledningsvis konstaterar utskottet att Artskyddsutredningen har föreslagit ett antal åtgärder för att säkerställa ett regelverk som effektivt och rättssäkert kan skydda hotade arter och som är tydligt gentemot markägare i fråga om rätten till ersättning. Förslagen syftar bl.a. till att hitta rätt skydd för arter i känsliga miljöer och skydd som inte blir mer långtgående än vad som krävs för att uppnå miljömålen. Vidare noterar utskottet det pågående uppdraget att utreda mer flexibla skydds- och ersättningsformer inklusive att föreslå ändringar av skyddsformen biotopskyddsområde för att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv. Utskottet konstaterar slutligen att tillkännagivandet om flexibla skyddsformer fortfarande är under beredning. Enligt utskottets mening är det viktigt att markägarna är delaktiga i beslut om formellt skydd.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkandena 4, 5 och 7 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar vidare att det pågår ett arbete för att ge skyddsvärda statligt ägda skogar formellt skydd. Utskottet välkomnar den överenskommelse som har tecknats mellan Naturvårdsverket och Sveaskog och det arbete som pågår med skydd av Fastighetsverkets fjällnära skogar. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 6 och 9 och 2022/23:977 (SD) yrkande 2 kan avslås. Utskottet ser heller ingen anledning att utforma skogspolitiken på olika sätt beroende på om skogen är privatägd eller statligt ägd. Därmed avstyrks motion 2022/23:972 (SD) yrkande 28.

Frivilliga avsättningar

Utskottet delar regeringens bedömning att de frivilliga avsättningarnas geografiska läge, varaktighet och kvalitet behöver vara kända för att kunna göra en utvärdering av vilka som bidrar till miljökvalitetsmålet Levande skogar. Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen arbetar med ett system för att frivilligt redovisa och följa upp frivilliga avsättningar på stor- och mellanskogsbrukets marker. Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens intentioner att hämta in information från skogsägarna om de frivilliga avsättningarna för att kunna få en fullgod bild av dessa. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 15 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 9.

Ur avsnittet "Formellt skydd av skog" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7, 10, 17 och 21. Läs betänkandet

Förutsättningar för skydd av skog

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av frivillighet vid arbetet med formellt skydd, både ur markägarnas och ur myndigheternas perspektiv. Det är viktigt att arbetet med att skydda skogar med höga naturvärden bedrivs i god dialog med markägarna. Utskottet noterar riktlinjerna som beslutats av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i avvaktan på den reviderade nationella strategin för formellt skydd av skog och konstaterar att dessa bl.a. syftar till att underlätta för markägarna att ta initiativ till formellt skydd. Utskottet ser fram emot när den reviderade nationella strategin är klar och noterar myndigheternas ambition att senast 2024 ha utvecklat arbetssättet för formellt skydd av skog. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet därmed att motionerna 2022/23:854 (C) yrkandena 4–6 och 2022/23:977 (SD) yrkandena 19 och 26 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att den nuvarande nationella strategin för formellt skydd av skog innehåller en prioriteringsmodell för val av områden som ska skyddas formellt och att bl.a. naturvärden på beståndsnivå, ekologisk funktionalitet och innehåll av nationellt prioriterade skogstyper undersöks. Modellen syftar bl.a. till att åstadkomma ett kostnadseffektivt formellt skydd för de mest skyddsvärda skogarna. I avvaktan på en reviderad version av strategin för formellt skydd av skog är utskottet inte berett att föreslå några ändringar när det gäller val av områden för formellt skydd. Därmed anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkandena 30–32 och 40 kan lämnas utan åtgärd.

Olika former för skydd av skog

Som anförs ovan ska utgångspunkten vid inrättandet av formellt skydd vara frivillighet. Markägaren ska i första hand ta initiativ till skydd och i dialog med myndigheterna bestämma vilken skyddsform som kan vara lämplig. Det är positivt att fler alternativa skyddsformer ska tas fram. Enligt utskottet är frivillighet och valfrihet en viktig del i äganderätten. Utskottet välkomnar även regeringens förslag att tillföra ytterligare medel för att snabbare ersätta skogsägare som frivilligt valt att skydda sin skog.

Vidare noterar utskottet att det pågår en översyn av hur skattereglerna kan göras mer gynnsamma för att öka incitamenten för formell naturvårdsavsättning. Det pågår även ett arbete med att utforma riktlinjer för väntansavtal. Utskottet noterar vidare att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i olika pågående regeringsuppdrag kommer att ta fram förslag både på utvecklade former för skydd av skog och på incitament för hållbart brukande av skog. Utskottet ser fram emot utfallet av det arbete som pågår.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkandena 7, 8 och 12, 2022/23:1246 (V) yrkande 21 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 16 kan lämnas utan åtgärd.

Undantag av skog från brukande

Inledningsvis konstaterar utskottet att Artskyddsutredningen har föreslagit ett antal åtgärder för att säkerställa ett regelverk som effektivt och rättssäkert kan skydda hotade arter och som är tydligt gentemot markägare i fråga om rätten till ersättning. Förslagen syftar bl.a. till att hitta rätt skydd för arter i känsliga miljöer och skydd som inte blir mer långtgående än vad som krävs för att uppnå miljömålen. Vidare noterar utskottet det pågående uppdraget att utreda mer flexibla skydds- och ersättningsformer inklusive att föreslå ändringar av skyddsformen biotopskyddsområde för att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv. Utskottet konstaterar slutligen att tillkännagivandet om flexibla skyddsformer fortfarande är under beredning. Enligt utskottets mening är det viktigt att markägarna är delaktiga i beslut om formellt skydd.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkandena 4, 5 och 7 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar vidare att det pågår ett arbete för att ge skyddsvärda statligt ägda skogar formellt skydd. Utskottet välkomnar den överenskommelse som har tecknats mellan Naturvårdsverket och Sveaskog och det arbete som pågår med skydd av Fastighetsverkets fjällnära skogar. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 6 och 9 och 2022/23:977 (SD) yrkande 2 kan avslås. Utskottet ser heller ingen anledning att utforma skogspolitiken på olika sätt beroende på om skogen är privatägd eller statligt ägd. Därmed avstyrks motion 2022/23:972 (SD) yrkande 28.

Frivilliga avsättningar

Utskottet delar regeringens bedömning att de frivilliga avsättningarnas geografiska läge, varaktighet och kvalitet behöver vara kända för att kunna göra en utvärdering av vilka som bidrar till miljökvalitetsmålet Levande skogar. Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen arbetar med ett system för att frivilligt redovisa och följa upp frivilliga avsättningar på stor- och mellanskogsbrukets marker. Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens intentioner att hämta in information från skogsägarna om de frivilliga avsättningarna för att kunna få en fullgod bild av dessa. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 15 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 9.

Ur avsnittet "Formellt skydd av skog" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7, 10, 16 och 21. Läs betänkandet

Regler om avverkningsanmälan och slutavverkningsålder

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen för tillfället arbetar med två förenklingsuppdrag. Det ena uppdraget handlar om att genomföra åtgärder som ger konkreta förenklingar för företagare, t.ex. effektivare och snabbare handläggning av ärenden. Det andra uppdraget syftar till att föreslå förenklingar som ska främja de två jämställda målen i skogspolitiken, t.ex. förenklingar av reglerna för lägsta ålder för föryngringsavverkning. Det är utskottets uppfattning att en effektiv och rättssäker handläggning av skogsärenden främjar ett aktivt och hållbart skogsbruk. Vidare noterar utskottet att Skogsstyrelsen har föreslagit att systemet med avverkningsanmälan utreds. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet är för tillfället inte berett att föreslå några ändringar av reglerna för avverkningsanmälan eller slutavverkningsålder utan anser att resultatet av det arbete som pågår ska inväntas. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:972 (SD) yrkande 21 och 2022/23:854 (C) yrkande 21.

När det gäller publicering av avverkningsanmälningar noterar utskottet att en avverkningsanmälan är en allmän handling och att anmälan som utgångspunkt är offentlig. Skogsstyrelsen publicerar koordinaterna för avverkningsanmälda områden så att andra myndigheter och intressenter på ett säkert sätt kan få korrekt information. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta Skogsstyrelsens agerande och avstyrker därför motionerna 2022/23:211 (C) och 2022/23:972 (SD) yrkande 20.

Vidare finner utskottet ingen anledning att utreda myndigheters hantering av skogsskötselåtgärder i förhållande till förvaltningslagens krav. I sammanhanget vill utskottet också framhålla att förvaltningslagen innehåller bestämmelser om jäv, att beslut som Skogsstyrelsen fattar kan överklagas och att myndighetens värdegrund omfattar att handläggare ska vara objektiva. Därmed avstyrks motion 2022/23:977 (SD) yrkandena 5, 12, 14 och 15.

Regelförenklingar i övrigt

Utskottet välkomnar regelförenklingar som underlättar för markägare att bedriva ett mer flexibelt och ändamålsanpassat skogsbruk. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen i sitt förenklingsuppdrag bl.a. ska se över hur granskog på åkermark kan hanteras på ett enklare sätt. Utskottet konstaterar att nuvarande regelverk för skogsmark som tidigare varit åkermark behöver förbättras. Utskottet ser ingen anledning att föregå utfallet av arbetet och lämnar därför motion 2022/23:854 (C) yrkande 22 utan åtgärd.

När det gäller omställning av jordbruksmark till skogsmark noterar utskottet att det finns möjligheter till undantag från kravet på anmälan om att ta jordbruksmark ur jordbruksproduktion om åtgärden är av ringa betydelse för jordbruket på brukningsenheten eller för natur- och kulturmiljön. Markägaren kan även lämna in ett särskilt yrkande om brukaren önskar ta marken ur jordbruksproduktion tidigare än åtta månader efter anmälan. Utskottet ser ingen anledning att ändra denna ordning. Därmed avstyrks motion 2022/23:972 (SD) yrkande 26.

Utskottet noterar att utökad skogsgödsling med kvävegödselmedel är en av flera möjliga åtgärder som finns att tillgå för att åstadkomma en ökad skogstillväxt. Utskottet har samtidigt förståelse för att åtgärden måste vidtas med försiktighet och med hänsyn till bl.a. naturskydd, rennäring och friluftsliv. Enligt utskottet är det viktigt med en ökad hållbar tillväxt i skogen för att kunna möta efterfrågan från en växande cirkulär bioekonomi. Utskottet noterar samtidigt SLU:s rapport om en förstudie om miljöanpassad skogsgödsling för ökad skoglig tillväxt och de kunskapsluckor som identifierats. I avvaktan på resultatet av arbetet som nu pågår lämnar utskottet motion 2022/23:854 (C) yrkande 23 utan åtgärd.

När det gäller skogsdikning noterar utskottet att syftet med förbudet mot markavvattning i vissa delar av Sverige är att kraftigt begränsa eller stoppa markavvattning i de delar av landet som redan utarmats på våtmarker. Våtmarker har betydelse för arbetet med klimatet, biologisk mångfald, övergödning och landskapets motståndskraft och är därför enligt utskottets mening vanligtvis viktiga att bevara och restaurera. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:972 (SD) yrkande 23.

Ur avsnittet "Regelförenklingar" i betänkandet. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs åtgärder för en ökad hållbar tillväxt i skogen. I och med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål kommer efterfrågan på skoglig biomassa att öka. Det är därför välkommet att Skogsstyrelsen i enlighet med skogspropositionen ska ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen.

Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel som innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Utskottet anser att det nationella skogsprogrammet är en viktig del i arbetet med att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Utskottet anser att principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av den enskildes äganderätt till sin skog samtidigt som denne har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursen på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

I avvaktan på det arbete som pågår med att öka den hållbara tillväxten i skogen lämnar utskottet motionerna 2022/23:444 (M), 2022/23:854 (C) yrkande 19, 2022/23:972 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1222 (SD), 2022/23:1672 (C) yrkande 8, 2022/23:1902 (M) och 2022/23:2000 (M) utan åtgärd.

När det handlar om åtgärder för att stimulera en ökad andel blandskog noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt arbete med klimatanpassning har lagt fram ett mål om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen t.ex. är ståndortsanpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog. Även inom ramen för det nationella skogsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med insatser för att bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Mot bakgrund av dessa pågående insatser för ett mer variationsrikt skogsbruk anser utskottet att det för närvarande inte är nödvändigt med en översyn av skogsvårdslagstiftningen i detta syfte. Utskottet lämnar därmed motion 2022/23:1246 (V) yrkande 22 utan åtgärd.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om en nationell bioekonomistrategi och en översyn av skogspolitiken i relation till bioekonomins roll i klimatomställningen. Övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi kommer att kraftigt öka efterfrågan på svensk biomassa, och det behövs bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för branschen. Vidare spelar skogen och omställningen till en cirkulär bioekonomi en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt vid behov ta fram förslag till åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Utskottet ser fram emot att få ta del av utredningens förslag framöver. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett aktivt hållbart skogsbruk med hög tillväxt och med användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen fått flera uppdrag som syftar till en ökad hållbar tillväxt i skogen.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på utfallet av pågående arbete för en nationell bioekonomistrategi och åtgärder för en ökad tillväxt i skogen anser utskottet att motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:854 (C) yrkande 29, 2022/23:907 (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 172 och 173 kan lämnas utan åtgärd.

Incitament för stärkt kolinlagring

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker framhålls som en åtgärd för att minska utsläpp och öka kolupptaget. Utskottet noterar att rapporten nu är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och dess slutsats att det krävs incitament för aktörerna på marknaden att binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheterna bl.a. framhåller att förslag på incitament för hållbart brukande av skog kommer att ingå i redovisningen av de pågående regeringsuppdragen om skog. I utvärderingen finns även förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald.

I avvaktan på utfallet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 2 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Landskapsplanering

Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Utskottet noterar att handlingsplanerna ska kunna användas i olika processer för att planera för landskapet och för att lättare kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns behov av att bl.a. inkludera ekosystemtjänster i handlingsplanerna. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket finansierat ett forskningsprojekt om landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk. Forskningsinsatser som dessa är viktiga stöd i arbetet för att nå miljömålen och bör enligt utskottets mening stödjas även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Hållbart skogsbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 11, 13, 14, 20, 23, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs åtgärder för en ökad hållbar tillväxt i skogen. I och med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål kommer efterfrågan på skoglig biomassa att öka. Det är därför välkommet att Skogsstyrelsen i enlighet med skogspropositionen ska ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen.

Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel som innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Utskottet anser att det nationella skogsprogrammet är en viktig del i arbetet med att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Utskottet anser att principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av den enskildes äganderätt till sin skog samtidigt som denne har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursen på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

I avvaktan på det arbete som pågår med att öka den hållbara tillväxten i skogen lämnar utskottet motionerna 2022/23:444 (M), 2022/23:854 (C) yrkande 19, 2022/23:972 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1222 (SD), 2022/23:1672 (C) yrkande 8, 2022/23:1902 (M) och 2022/23:2000 (M) utan åtgärd.

När det handlar om åtgärder för att stimulera en ökad andel blandskog noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt arbete med klimatanpassning har lagt fram ett mål om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen t.ex. är ståndortsanpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog. Även inom ramen för det nationella skogsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med insatser för att bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Mot bakgrund av dessa pågående insatser för ett mer variationsrikt skogsbruk anser utskottet att det för närvarande inte är nödvändigt med en översyn av skogsvårdslagstiftningen i detta syfte. Utskottet lämnar därmed motion 2022/23:1246 (V) yrkande 22 utan åtgärd.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om en nationell bioekonomistrategi och en översyn av skogspolitiken i relation till bioekonomins roll i klimatomställningen. Övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi kommer att kraftigt öka efterfrågan på svensk biomassa, och det behövs bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för branschen. Vidare spelar skogen och omställningen till en cirkulär bioekonomi en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt vid behov ta fram förslag till åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Utskottet ser fram emot att få ta del av utredningens förslag framöver. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett aktivt hållbart skogsbruk med hög tillväxt och med användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen fått flera uppdrag som syftar till en ökad hållbar tillväxt i skogen.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på utfallet av pågående arbete för en nationell bioekonomistrategi och åtgärder för en ökad tillväxt i skogen anser utskottet att motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:854 (C) yrkande 29, 2022/23:907 (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 172 och 173 kan lämnas utan åtgärd.

Incitament för stärkt kolinlagring

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker framhålls som en åtgärd för att minska utsläpp och öka kolupptaget. Utskottet noterar att rapporten nu är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och dess slutsats att det krävs incitament för aktörerna på marknaden att binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheterna bl.a. framhåller att förslag på incitament för hållbart brukande av skog kommer att ingå i redovisningen av de pågående regeringsuppdragen om skog. I utvärderingen finns även förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald.

I avvaktan på utfallet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 2 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Landskapsplanering

Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Utskottet noterar att handlingsplanerna ska kunna användas i olika processer för att planera för landskapet och för att lättare kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns behov av att bl.a. inkludera ekosystemtjänster i handlingsplanerna. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket finansierat ett forskningsprojekt om landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk. Forskningsinsatser som dessa är viktiga stöd i arbetet för att nå miljömålen och bör enligt utskottets mening stödjas även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Hållbart skogsbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 11, 13, 14, 19, 23, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Förutsättningar för skydd av skog

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av frivillighet vid arbetet med formellt skydd, både ur markägarnas och ur myndigheternas perspektiv. Det är viktigt att arbetet med att skydda skogar med höga naturvärden bedrivs i god dialog med markägarna. Utskottet noterar riktlinjerna som beslutats av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i avvaktan på den reviderade nationella strategin för formellt skydd av skog och konstaterar att dessa bl.a. syftar till att underlätta för markägarna att ta initiativ till formellt skydd. Utskottet ser fram emot när den reviderade nationella strategin är klar och noterar myndigheternas ambition att senast 2024 ha utvecklat arbetssättet för formellt skydd av skog. Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet därmed att motionerna 2022/23:854 (C) yrkandena 4–6 och 2022/23:977 (SD) yrkandena 19 och 26 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att den nuvarande nationella strategin för formellt skydd av skog innehåller en prioriteringsmodell för val av områden som ska skyddas formellt och att bl.a. naturvärden på beståndsnivå, ekologisk funktionalitet och innehåll av nationellt prioriterade skogstyper undersöks. Modellen syftar bl.a. till att åstadkomma ett kostnadseffektivt formellt skydd för de mest skyddsvärda skogarna. I avvaktan på en reviderad version av strategin för formellt skydd av skog är utskottet inte berett att föreslå några ändringar när det gäller val av områden för formellt skydd. Därmed anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkandena 30–32 och 40 kan lämnas utan åtgärd.

Olika former för skydd av skog

Som anförs ovan ska utgångspunkten vid inrättandet av formellt skydd vara frivillighet. Markägaren ska i första hand ta initiativ till skydd och i dialog med myndigheterna bestämma vilken skyddsform som kan vara lämplig. Det är positivt att fler alternativa skyddsformer ska tas fram. Enligt utskottet är frivillighet och valfrihet en viktig del i äganderätten. Utskottet välkomnar även regeringens förslag att tillföra ytterligare medel för att snabbare ersätta skogsägare som frivilligt valt att skydda sin skog.

Vidare noterar utskottet att det pågår en översyn av hur skattereglerna kan göras mer gynnsamma för att öka incitamenten för formell naturvårdsavsättning. Det pågår även ett arbete med att utforma riktlinjer för väntansavtal. Utskottet noterar vidare att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i olika pågående regeringsuppdrag kommer att ta fram förslag både på utvecklade former för skydd av skog och på incitament för hållbart brukande av skog. Utskottet ser fram emot utfallet av det arbete som pågår.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkandena 7, 8 och 12, 2022/23:1246 (V) yrkande 21 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 16 kan lämnas utan åtgärd.

Undantag av skog från brukande

Inledningsvis konstaterar utskottet att Artskyddsutredningen har föreslagit ett antal åtgärder för att säkerställa ett regelverk som effektivt och rättssäkert kan skydda hotade arter och som är tydligt gentemot markägare i fråga om rätten till ersättning. Förslagen syftar bl.a. till att hitta rätt skydd för arter i känsliga miljöer och skydd som inte blir mer långtgående än vad som krävs för att uppnå miljömålen. Vidare noterar utskottet det pågående uppdraget att utreda mer flexibla skydds- och ersättningsformer inklusive att föreslå ändringar av skyddsformen biotopskyddsområde för att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv. Utskottet konstaterar slutligen att tillkännagivandet om flexibla skyddsformer fortfarande är under beredning. Enligt utskottets mening är det viktigt att markägarna är delaktiga i beslut om formellt skydd.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkandena 4, 5 och 7 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar vidare att det pågår ett arbete för att ge skyddsvärda statligt ägda skogar formellt skydd. Utskottet välkomnar den överenskommelse som har tecknats mellan Naturvårdsverket och Sveaskog och det arbete som pågår med skydd av Fastighetsverkets fjällnära skogar. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 6 och 9 och 2022/23:977 (SD) yrkande 2 kan avslås. Utskottet ser heller ingen anledning att utforma skogspolitiken på olika sätt beroende på om skogen är privatägd eller statligt ägd. Därmed avstyrks motion 2022/23:972 (SD) yrkande 28.

Frivilliga avsättningar

Utskottet delar regeringens bedömning att de frivilliga avsättningarnas geografiska läge, varaktighet och kvalitet behöver vara kända för att kunna göra en utvärdering av vilka som bidrar till miljökvalitetsmålet Levande skogar. Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen arbetar med ett system för att frivilligt redovisa och följa upp frivilliga avsättningar på stor- och mellanskogsbrukets marker. Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens intentioner att hämta in information från skogsägarna om de frivilliga avsättningarna för att kunna få en fullgod bild av dessa. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 15 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 9.

Ur avsnittet "Formellt skydd av skog" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7, 10, 16 och 17. Läs betänkandet

Rådgivning till skogsägare

Utskottet noterar bedömningen i skogspropositionen att Skogsstyrelsen borde ta fram en långsiktig rådgivningskampanj för ökad hållbar tillväxt och hållbart brukande i skogen. Skogsstyrelsen arbetar i dag med en något mindre omfattande rådgivningssatsning om ökad hållbar tillväxt och miljöhänsyn i den brukade skogen. I likhet med regeringen anser utskottet att växande, varierade och väl förvaltade skogar i linje med förvaltarskapsprincipen är av stor vikt för en växande cirkulär bioekonomi och att markägarens engagemang och kunnande är av avgörande betydelse. I sammanhanget noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt budgetunderlag för 2024–2026 lyft fram behovet av en långsiktig rådgivningskampanj för bl.a. ökad produktion, artskyddsarbetet, arbetet med uppfyllelsen av miljömålet Levande skogar, arbetet med frivilligt formellt skydd och klimatanpassningsåtgärder.

Mot bakgrund av den beredning som pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 20, 2022/23:972 (SD) yrkandena 17 och 27 och 2022/23:2175 (MP) yrkande 69 kan lämnas utan åtgärd.

Forskning och utbildning inom skogsområdet

Utskottet välkomnar att forskningssatsningen till stöd för skogsråvaror och biomassa fortsätter och breddas till forskning och innovationer för hållbar utveckling av den gröna och blå biobaserade ekonomin. Enligt utskottets mening är det viktigt med forskning som bidrar till att utveckla den cirkulära biobaserade ekonomin. Vidare noterar utskottet att Formas har utlyst forskningsmedel för att bl.a. stärka det samlade kunskapsunderlaget om effekter och nyttor av olika former av anpassade skogsskötselmetoder. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2022/23:972 (SD) yrkandena 12 och 62.

När det gäller utbildning inom skogsområdet noterar utskottet regeringens bedömning att de areella näringarna behöver rekrytera kompetens inom en rad centrala områden. Utskottet anser i likhet med regeringen att SLU bidrar till nödvändig kompetensförsörjning. Utskottet noterar att SLU kontinuerligt arbetar med att utveckla utbildningsutbudet och att utbildningarna finns på flera orter i Sverige samt att den digitala och ortsoberoende undervisningen ökar. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkande 61 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Rådgivning och forskning" i betänkandet. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs åtgärder för en ökad hållbar tillväxt i skogen. I och med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål kommer efterfrågan på skoglig biomassa att öka. Det är därför välkommet att Skogsstyrelsen i enlighet med skogspropositionen ska ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen.

Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel som innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Utskottet anser att det nationella skogsprogrammet är en viktig del i arbetet med att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Utskottet anser att principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av den enskildes äganderätt till sin skog samtidigt som denne har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursen på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

I avvaktan på det arbete som pågår med att öka den hållbara tillväxten i skogen lämnar utskottet motionerna 2022/23:444 (M), 2022/23:854 (C) yrkande 19, 2022/23:972 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1222 (SD), 2022/23:1672 (C) yrkande 8, 2022/23:1902 (M) och 2022/23:2000 (M) utan åtgärd.

När det handlar om åtgärder för att stimulera en ökad andel blandskog noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt arbete med klimatanpassning har lagt fram ett mål om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen t.ex. är ståndortsanpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog. Även inom ramen för det nationella skogsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med insatser för att bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Mot bakgrund av dessa pågående insatser för ett mer variationsrikt skogsbruk anser utskottet att det för närvarande inte är nödvändigt med en översyn av skogsvårdslagstiftningen i detta syfte. Utskottet lämnar därmed motion 2022/23:1246 (V) yrkande 22 utan åtgärd.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om en nationell bioekonomistrategi och en översyn av skogspolitiken i relation till bioekonomins roll i klimatomställningen. Övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi kommer att kraftigt öka efterfrågan på svensk biomassa, och det behövs bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för branschen. Vidare spelar skogen och omställningen till en cirkulär bioekonomi en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt vid behov ta fram förslag till åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Utskottet ser fram emot att få ta del av utredningens förslag framöver. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett aktivt hållbart skogsbruk med hög tillväxt och med användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen fått flera uppdrag som syftar till en ökad hållbar tillväxt i skogen.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på utfallet av pågående arbete för en nationell bioekonomistrategi och åtgärder för en ökad tillväxt i skogen anser utskottet att motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:854 (C) yrkande 29, 2022/23:907 (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 172 och 173 kan lämnas utan åtgärd.

Incitament för stärkt kolinlagring

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker framhålls som en åtgärd för att minska utsläpp och öka kolupptaget. Utskottet noterar att rapporten nu är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och dess slutsats att det krävs incitament för aktörerna på marknaden att binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheterna bl.a. framhåller att förslag på incitament för hållbart brukande av skog kommer att ingå i redovisningen av de pågående regeringsuppdragen om skog. I utvärderingen finns även förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald.

I avvaktan på utfallet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 2 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Landskapsplanering

Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Utskottet noterar att handlingsplanerna ska kunna användas i olika processer för att planera för landskapet och för att lättare kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns behov av att bl.a. inkludera ekosystemtjänster i handlingsplanerna. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket finansierat ett forskningsprojekt om landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk. Forskningsinsatser som dessa är viktiga stöd i arbetet för att nå miljömålen och bör enligt utskottets mening stödjas även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Hållbart skogsbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 11, 13, 14, 19, 20, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla tillkännagivandet om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden och se över en kompensation till enskilda skogsägare. Enligt utskottet är detta fortfarande en angelägen fråga eftersom granbarkborren gör stor skada på granskog. Under senare år har granbarkborrens angrepp varit mycket omfattande. Utskottet konstaterar att många åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med problematiken och välkomnar speciellt uppdraget att se över behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i formellt skyddade områden, tydliggöra när det är statens ansvar att vidta åtgärder samt se över möjligheten att införa en kompensationsmodell.

Utskottet konstaterar att medel har tillförts Skogsstyrelsen vid flera tillfällen för att förebygga, övervaka och bekämpa skogsskador. SLU har också inrättat ett skogsskadecentrum som arbetar med att förebygga och övervaka skogsskador. Vidare noterar utskottet att Skogsstyrelsen har en långsiktig plan för arbetet med klimatanpassning och rådgivning om förebyggande arbete mot skogsskador samt hur kompetensen inom skogsskador ska utvecklas. Det är positivt att det finns en långsiktig plan mot bakgrund av klimatförändringarna.

Utskottet noterar även att regeringen har tillsatt en utredning om skogsträdsförädling för ökad motståndskraft som bl.a. ska identifiera arter av skogsträd som särskilt riskerar att utsättas för skador p.g.a. klimatförändringarna, skadegörare och sjukdomar och där skogsträdsförädlingen i Sverige är otillräcklig eller saknas.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkandena 25–27, 2022/23:972 (SD) yrkande 18 och 2022/23:1948 (M) kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar att Kemikalieinspektionen sedan 2019 har beviljat dispenser för olika växtskyddsmedel som får användas för att underlätta bekämpningen av granbarkborren. Utskottet noterar även myndighetens uppmaning till branschen att jobba för en långsiktig lösning för de relevanta växtskyddsmedlen. Därmed lämnar utskottet motion 2022/23:1867 (M) utan åtgärd.

Ur avsnittet "Granbarkborren och andra skogsskador" i betänkandet. Läs betänkandet

EU:s inflytande över skogspolitiken

Utskottet tillmäter i likhet med regeringen frågan om att värna det nationella självbestämmandet i skogsfrågor stor betydelse. Utskottet är medvetet om att det finns politikområden inom EU som har direkta eller indirekta konsekvenser för svenskt skogsbruk och skogsnäring. Beslut som berör skogsbruket ska dock fattas på en nivå där det går att ta hänsyn till nationella förutsättningar. Principerna om subsidiaritet och proportionalitet är viktiga i sammanhanget. Utskottet välkomnar även att regeringen samverkar med Finland, som i likhet med Sverige är ett skogsrikt land.

Utskottet välkomnar det arbete som pågår både på EU-nivå och på global nivå för den biologiska mångfalden. Utskottet har förtroende för att regeringen i EU-förhandlingar som berör skogen gör balanserade avvägningar mellan de olika värden som finns i skogen, och arbetar för ett hållbart svenskt skogsbruk.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2022/23:937 (SD) yrkande 27 och 2022/23:972 (SD) yrkandena 44–46 och 50 kan lämnas utan åtgärd.

Rapportering till internationella avtal som berör skogspolitiken

Utskottet vill framhålla riksdagens tillkännagivande till regeringen om att ändra beräkningsmetoderna för skyddad natur för att säkerställa att Sveriges redovisning av åtaganden är jämförbar med andra länders. Mot bakgrund av att både FN och EU ska höja ambitionerna i skyddet av natur anser utskottet att det är angeläget att Sveriges beräkningsmetoder och rapportering ändras så att de blir jämförbara med andra länders. Utskottet noterar att Naturvårdsverket vid rapporteringen till EEA i mars 2022 inkluderade all formellt skyddad natur och att arbete pågår för att utveckla rapporteringen kring OECM. Vidare noterar utskottet att Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att bl.a. se över om beräkningsmetoderna för skyddad natur behöver ändras vid rapporteringen till EEA. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och ser fram emot en mer utvecklad rapportering framöver. I avvaktan på detta anser utskottet att motion 2022/23:972 (SD) yrkandena 47 och 48 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Skogspolitik på EU-nivå och internationell nivå" i betänkandet. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs åtgärder för en ökad hållbar tillväxt i skogen. I och med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål kommer efterfrågan på skoglig biomassa att öka. Det är därför välkommet att Skogsstyrelsen i enlighet med skogspropositionen ska ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen.

Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel som innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Utskottet anser att det nationella skogsprogrammet är en viktig del i arbetet med att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Utskottet anser att principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av den enskildes äganderätt till sin skog samtidigt som denne har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursen på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

I avvaktan på det arbete som pågår med att öka den hållbara tillväxten i skogen lämnar utskottet motionerna 2022/23:444 (M), 2022/23:854 (C) yrkande 19, 2022/23:972 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1222 (SD), 2022/23:1672 (C) yrkande 8, 2022/23:1902 (M) och 2022/23:2000 (M) utan åtgärd.

När det handlar om åtgärder för att stimulera en ökad andel blandskog noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt arbete med klimatanpassning har lagt fram ett mål om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen t.ex. är ståndortsanpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog. Även inom ramen för det nationella skogsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med insatser för att bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Mot bakgrund av dessa pågående insatser för ett mer variationsrikt skogsbruk anser utskottet att det för närvarande inte är nödvändigt med en översyn av skogsvårdslagstiftningen i detta syfte. Utskottet lämnar därmed motion 2022/23:1246 (V) yrkande 22 utan åtgärd.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om en nationell bioekonomistrategi och en översyn av skogspolitiken i relation till bioekonomins roll i klimatomställningen. Övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi kommer att kraftigt öka efterfrågan på svensk biomassa, och det behövs bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för branschen. Vidare spelar skogen och omställningen till en cirkulär bioekonomi en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt vid behov ta fram förslag till åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Utskottet ser fram emot att få ta del av utredningens förslag framöver. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett aktivt hållbart skogsbruk med hög tillväxt och med användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen fått flera uppdrag som syftar till en ökad hållbar tillväxt i skogen.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på utfallet av pågående arbete för en nationell bioekonomistrategi och åtgärder för en ökad tillväxt i skogen anser utskottet att motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:854 (C) yrkande 29, 2022/23:907 (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 172 och 173 kan lämnas utan åtgärd.

Incitament för stärkt kolinlagring

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker framhålls som en åtgärd för att minska utsläpp och öka kolupptaget. Utskottet noterar att rapporten nu är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och dess slutsats att det krävs incitament för aktörerna på marknaden att binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheterna bl.a. framhåller att förslag på incitament för hållbart brukande av skog kommer att ingå i redovisningen av de pågående regeringsuppdragen om skog. I utvärderingen finns även förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald.

I avvaktan på utfallet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 2 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Landskapsplanering

Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Utskottet noterar att handlingsplanerna ska kunna användas i olika processer för att planera för landskapet och för att lättare kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns behov av att bl.a. inkludera ekosystemtjänster i handlingsplanerna. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket finansierat ett forskningsprojekt om landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk. Forskningsinsatser som dessa är viktiga stöd i arbetet för att nå miljömålen och bör enligt utskottets mening stödjas även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Hållbart skogsbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 11, 13, 14, 19, 20, 23, 27 och 28. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs åtgärder för en ökad hållbar tillväxt i skogen. I och med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål kommer efterfrågan på skoglig biomassa att öka. Det är därför välkommet att Skogsstyrelsen i enlighet med skogspropositionen ska ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen.

Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel som innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Utskottet anser att det nationella skogsprogrammet är en viktig del i arbetet med att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Utskottet anser att principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av den enskildes äganderätt till sin skog samtidigt som denne har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursen på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

I avvaktan på det arbete som pågår med att öka den hållbara tillväxten i skogen lämnar utskottet motionerna 2022/23:444 (M), 2022/23:854 (C) yrkande 19, 2022/23:972 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1222 (SD), 2022/23:1672 (C) yrkande 8, 2022/23:1902 (M) och 2022/23:2000 (M) utan åtgärd.

När det handlar om åtgärder för att stimulera en ökad andel blandskog noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt arbete med klimatanpassning har lagt fram ett mål om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen t.ex. är ståndortsanpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog. Även inom ramen för det nationella skogsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med insatser för att bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Mot bakgrund av dessa pågående insatser för ett mer variationsrikt skogsbruk anser utskottet att det för närvarande inte är nödvändigt med en översyn av skogsvårdslagstiftningen i detta syfte. Utskottet lämnar därmed motion 2022/23:1246 (V) yrkande 22 utan åtgärd.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om en nationell bioekonomistrategi och en översyn av skogspolitiken i relation till bioekonomins roll i klimatomställningen. Övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi kommer att kraftigt öka efterfrågan på svensk biomassa, och det behövs bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för branschen. Vidare spelar skogen och omställningen till en cirkulär bioekonomi en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt vid behov ta fram förslag till åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Utskottet ser fram emot att få ta del av utredningens förslag framöver. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett aktivt hållbart skogsbruk med hög tillväxt och med användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen fått flera uppdrag som syftar till en ökad hållbar tillväxt i skogen.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på utfallet av pågående arbete för en nationell bioekonomistrategi och åtgärder för en ökad tillväxt i skogen anser utskottet att motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:854 (C) yrkande 29, 2022/23:907 (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 172 och 173 kan lämnas utan åtgärd.

Incitament för stärkt kolinlagring

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker framhålls som en åtgärd för att minska utsläpp och öka kolupptaget. Utskottet noterar att rapporten nu är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och dess slutsats att det krävs incitament för aktörerna på marknaden att binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheterna bl.a. framhåller att förslag på incitament för hållbart brukande av skog kommer att ingå i redovisningen av de pågående regeringsuppdragen om skog. I utvärderingen finns även förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald.

I avvaktan på utfallet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 2 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Landskapsplanering

Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Utskottet noterar att handlingsplanerna ska kunna användas i olika processer för att planera för landskapet och för att lättare kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns behov av att bl.a. inkludera ekosystemtjänster i handlingsplanerna. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket finansierat ett forskningsprojekt om landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk. Forskningsinsatser som dessa är viktiga stöd i arbetet för att nå miljömålen och bör enligt utskottets mening stödjas även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Hållbart skogsbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 11, 13, 14, 19, 20, 23, 26 och 28. Läs betänkandet

Hållbart brukande av och tillväxt i skogen

Utskottet anser i likhet med regeringen att det krävs åtgärder för en ökad hållbar tillväxt i skogen. I och med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål kommer efterfrågan på skoglig biomassa att öka. Det är därför välkommet att Skogsstyrelsen i enlighet med skogspropositionen ska ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Utskottet noterar att målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen.

Vidare noterar utskottet Skogsstyrelsens rapport om skogsskötsel som innehåller förslag till hur skogen kan skötas för att på ett hållbart sätt ge en hög skogsproduktion samtidigt som man även kan nå andra samhällsmål med skogen. Skogsstyrelsen anger att den genom rådgivning, information och andra satsningar kommer att skapa förutsättningar för att genomföra åtgärderna i rapporten. Utskottet anser att det nationella skogsprogrammet är en viktig del i arbetet med att främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Utskottet anser att principen om frihet under ansvar och skogsbrukets sektorsansvar är grundläggande för den svenska skogspolitiken, och utskottet delar regeringens bedömning att denna princip är viktig att värna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av den enskildes äganderätt till sin skog samtidigt som denne har ett betydelsefullt ansvar för att förvalta skogsresursen på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen.

I avvaktan på det arbete som pågår med att öka den hållbara tillväxten i skogen lämnar utskottet motionerna 2022/23:444 (M), 2022/23:854 (C) yrkande 19, 2022/23:972 (SD) yrkandena 1 och 13, 2022/23:1222 (SD), 2022/23:1672 (C) yrkande 8, 2022/23:1902 (M) och 2022/23:2000 (M) utan åtgärd.

När det handlar om åtgärder för att stimulera en ökad andel blandskog noterar utskottet att Skogsstyrelsen i sitt arbete med klimatanpassning har lagt fram ett mål om att skador ska förebyggas långsiktigt och kostnadseffektivt genom att skogen t.ex. är ståndortsanpassad, vilket bl.a. handlar om lägsta andel bland- och lövskog. Även inom ramen för det nationella skogsprogrammet arbetar Skogsstyrelsen med insatser för att bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Mot bakgrund av dessa pågående insatser för ett mer variationsrikt skogsbruk anser utskottet att det för närvarande inte är nödvändigt med en översyn av skogsvårdslagstiftningen i detta syfte. Utskottet lämnar därmed motion 2022/23:1246 (V) yrkande 22 utan åtgärd.

Skogsbrukets roll i bioekonomin

Inledningsvis vill utskottet framhålla de tillkännagivanden som riksdagen riktat till regeringen om en nationell bioekonomistrategi och en översyn av skogspolitiken i relation till bioekonomins roll i klimatomställningen. Övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi kommer att kraftigt öka efterfrågan på svensk biomassa, och det behövs bättre förutsättningar och långsiktiga spelregler för branschen. Vidare spelar skogen och omställningen till en cirkulär bioekonomi en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Utskottet konstaterar att en utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi samt vid behov ta fram förslag till åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Utskottet ser fram emot att få ta del av utredningens förslag framöver. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett aktivt hållbart skogsbruk med hög tillväxt och med användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det är därför positivt att Skogsstyrelsen fått flera uppdrag som syftar till en ökad hållbar tillväxt i skogen.

Mot bakgrund av det anförda och i avvaktan på utfallet av pågående arbete för en nationell bioekonomistrategi och åtgärder för en ökad tillväxt i skogen anser utskottet att motionerna 2022/23:467 (S) i denna del, 2022/23:854 (C) yrkande 29, 2022/23:907 (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 172 och 173 kan lämnas utan åtgärd.

Incitament för stärkt kolinlagring

Utskottet konstaterar att Skogsstyrelsen och Jordbruksverket redovisat ett regeringsuppdrag om att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka där bl.a. återvätning av dikade torvmarker framhålls som en åtgärd för att minska utsläpp och öka kolupptaget. Utskottet noterar att rapporten nu är under beredning i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet Naturvårdsverkets rapport om styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn och dess slutsats att det krävs incitament för aktörerna på marknaden att binda in mer koldioxid i skogen. Detta lyfts även fram i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2023 där myndigheterna bl.a. framhåller att förslag på incitament för hållbart brukande av skog kommer att ingå i redovisningen av de pågående regeringsuppdragen om skog. I utvärderingen finns även förslag om att regeringen ska utreda och föreslå styrmedel och åtgärder som skapar incitament för ett ökat bevarande av skogar med höga naturvärden och biologisk mångfald.

I avvaktan på utfallet av pågående arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:1246 (V) yrkande 2 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 12 kan lämnas utan åtgärd.

Landskapsplanering

Samtliga länsstyrelser har på uppdrag av regeringen tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Utskottet noterar att handlingsplanerna ska kunna användas i olika processer för att planera för landskapet och för att lättare kunna genomföra rätt åtgärd på rätt plats i landskapet. Utskottet konstaterar att det fortfarande finns behov av att bl.a. inkludera ekosystemtjänster i handlingsplanerna. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket finansierat ett forskningsprojekt om landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk. Forskningsinsatser som dessa är viktiga stöd i arbetet för att nå miljömålen och bör enligt utskottets mening stödjas även fortsättningsvis.

Ur avsnittet "Hållbart skogsbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 11, 13, 14, 19, 20, 23, 26 och 27. Läs betänkandet