Klimatpolitik

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar regeringens uppfattning att det internationella klimatarbetet behöver stärkas ytterligare och att det globala genomförandet av Parisavtalet behöver skyndas på. Utskottet ser positivt på att Sverige tar en ledande roll för ett ambitiöst globalt genomförande av Parisavtalet, för ökat internationellt klimatengagemang och för klimatsamarbeten. Utskottet välkomnar regeringens ambition att Sverige genom kapacitetsbyggande insatser, stödjande finansieringslösningar samt kunskaps- och teknikspridning ska bidra till effektivare klimatåtgärder och klimatomställning i låg- och medelinkomstländer. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 63, 2022/23:2073 (S) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2190 (C) yrkandena 1 och 12.

Bördefördelning och internationella klimatinvesteringar

Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att fler länder ska höja ambitionsnivån i sin klimatomställning. Det är positivt att regeringen ser över hur Sverige på ett bättre sätt kan bidra till omställning i andra delar av världen genom att exportera teknik och förmedla fungerande tillvägagångsätt.

När det gäller frågan om Kinas bidrag till klimatarbetet vill utskottet framhålla EU:s avgörande roll som ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet utgår från att regeringen aktivt stöder EU när det gäller att ställa tydliga krav på Kina i klimatarbetet och i arbetet med att genomföra Agenda 2030. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 1, 2, 11 och 25.

Jämställdhetsperspektiv i klimatsamarbetet

Utskottet ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap. Mot bakgrund av det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 64, 2022/23:1673 (C) yrkande 152, 2022/23:1879 (C) yrkande 9 och 2022/23:2190 (C) yrkande 13 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 11, 12, 18, 19 och 30. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar regeringens uppfattning att det internationella klimatarbetet behöver stärkas ytterligare och att det globala genomförandet av Parisavtalet behöver skyndas på. Utskottet ser positivt på att Sverige tar en ledande roll för ett ambitiöst globalt genomförande av Parisavtalet, för ökat internationellt klimatengagemang och för klimatsamarbeten. Utskottet välkomnar regeringens ambition att Sverige genom kapacitetsbyggande insatser, stödjande finansieringslösningar samt kunskaps- och teknikspridning ska bidra till effektivare klimatåtgärder och klimatomställning i låg- och medelinkomstländer. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 63, 2022/23:2073 (S) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2190 (C) yrkandena 1 och 12.

Bördefördelning och internationella klimatinvesteringar

Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att fler länder ska höja ambitionsnivån i sin klimatomställning. Det är positivt att regeringen ser över hur Sverige på ett bättre sätt kan bidra till omställning i andra delar av världen genom att exportera teknik och förmedla fungerande tillvägagångsätt.

När det gäller frågan om Kinas bidrag till klimatarbetet vill utskottet framhålla EU:s avgörande roll som ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet utgår från att regeringen aktivt stöder EU när det gäller att ställa tydliga krav på Kina i klimatarbetet och i arbetet med att genomföra Agenda 2030. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 1, 2, 11 och 25.

Jämställdhetsperspektiv i klimatsamarbetet

Utskottet ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap. Mot bakgrund av det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 64, 2022/23:1673 (C) yrkande 152, 2022/23:1879 (C) yrkande 9 och 2022/23:2190 (C) yrkande 13 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 11, 12, 18, 19 och 30. Läs betänkandet

EU:s klimatmål

EU har en avgörande roll som global ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet välkomnar därför att kommissionen fortsätter att prioritera klimatfrågan och att de förändringar och förslag som kommissionen tidigare aviserat i den gröna given nu blir verklighet. Utskottet vill också framhålla att den europeiska klimatlagen som antogs i juni 2021 innebär att målen i den gröna given om att ekonomin och samhället i EU ska bli klimatneutrala är rättsligt bindande.

När det gäller frågan om flexibilitet och löpande översyn av klimatmålen konstaterar utskottet att det genom klimatlagen inrättas dels en översynsmekanism, dels en vetenskaplig rådgivande nämnd för klimatförändringar som ska tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och rapportering om EU:s klimatåtgärder.

När det gäller frågan om mål för utsläppsminskningar noterar utskottet att det i klimatlagen fastställs ett mål om en nettominskning av utsläppen av växthusgaser till 2030 samtidigt som en begränsning för nettoupptagens bidrag till unionens klimatmål 2030 fastslås. Vidare fastställs att unionen ska sträva efter att uppnå en större volym på sin nettokolsänka till 2030. Enligt klimatlagen ska även ett unionsomfattande klimatmål för 2040 fastställas i syfte att uppnå klimatneutralitet.

Vidare har kommissionen genom Fit for 55-paketet presenterat ett antal förslag som syftar till att göra det möjligt att nå utsläppsminskningsmålet till 2030 och klimatneutralitetsmålet till 2050. Utskottet ser positivt på att ett flertal av dessa förslag nu har antagits under det svenska EU-ordförandeskapet.

Med hänsyn till den antagna klimatlagen och till de rättsakter som antagits inom ramen för Fit for 55-paketet finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:998 (SD) yrkandena 10 och 12–14, 2022/23:1246 (V) yrkande 13 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 3, 4 i denna del, 5, 6 och 11 i denna del. Motionsyrkandena avstyrks.

EU:s system för handel med utsläppsrätter

Ett välfungerande och ändamålsenligt utsläppshandelssystem utgör en viktig del av arbetet för att nå de långsiktiga klimatmålen. Utskottet välkomnar därför att kommissionen, som en del av Fit for 55-paketet, har föreslagit flera förändringar i EU ETS som innebär både en skärpning och en breddning av systemet. Som framgår ovan antog EU-länderna i juni 2022 en gemensam ståndpunkt om EU:s utsläppshandelssystem och i april 2023 antog rådet förslaget.

Utskottet vill framhålla att den övergripande ambitionen när det gäller utsläppsminskningarna inom de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem har höjts, och växthusgasutsläppen måste nu minska med 62 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Enligt reformen ska kostnadsfria utsläppsrätter för företag fasas ut mellan 2026 och 2034. En engångsminskning av det övergripande utsläppstaket kommer att genomföras och en större minskningstakt av taket införas. Innovationsfonden ska ökas och kommissionen har i sitt meddelande Hållbara kretslopp för kol aviserat ytterligare åtgärder för att bättre stödja industriellt koldioxidupptag genom innovationsfonden. EU:s nya mekanism för koldioxidjustering vid gränserna ska uppmuntra länder utanför EU att höja sin klimatambition och se till att klimatinsatser inom EU eller globalt inte undergrävs av att produktion flyttas från EU till länder med mindre ambitiös miljöpolitik. Skärpningar i systemet kommer även att genomföras när det gäller luftfartssektorn.

Utskottet ser positivt på att utsläpp från sjöfarten kommer att inkluderas i utsläppshandelssystemet och att ett nytt separat utsläppshandelssystem införs för vägtransporter och byggnader.

När det gäller frågan om EU:s system för handel med utsläppsrätter i förhållande till CCS och bio-CCS konstaterar utskottet att förändringar ska göras för att anpassa systemet till tekniken för infångning och lagring av koldioxid.

Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2022/23:2073 (S) yrkandena 22, 24 och 25, 2022/23:2140 (S) yrkande 41 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 29–35 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Undantag för utsläppsrätter för torvproduktion

Utskottet konstaterar att Naturvårdsverket i rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan från juni 2016 bedömde att användning av torv påverkar klimatet och att torv i klimathänseende är jämförbart med fossila bränslen som stenkol och olja. Enligt uppgift pågår inte något arbete inom Regeringskansliet när det gäller reglerna för utsläppsrätter för torvproduktion. Utskottet ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:944 (SD) yrkande 6 och 2022/23:968 (SD) yrkande 6 och avstyrker motionsyrkandena.

Kolsänka och infångning och lagring av koldioxid

Som nämnts ovan avstod regeringen från att stödja trepartsöverenskommelsen om den reformerade LULUCF-förordningen. Regeringen ansåg att förordningen, som den slutligen utformades, riskerar att slå mot svenskt skogsbruk och därigenom mot den gröna omställningen. Utskottet noterar att regeringen under förhandlingarna varit tydlig med att förslaget riskerar att innebära alltför långtgående begränsningar av svenskt skogsbruk.

Utskottet välkomnar att kommissionen har presenterat ett meddelande om hållbara kretslopp för kol och ett förslag till förordning om ett certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Utskottet noterar att regeringen har bedömt att förslaget till förordning kan bidra till att uppnå det nationella åtagande som gäller för medlemsstaterna enligt revideringen av LULUCF-förordningen. Utskottet ser positivt på kommissionens ambition att utveckla ett effektivt regelverk för certifiering av upptag och infångning av koldioxid och utgår från att regeringen fortsätter med att driva på arbetet med detta inom EU.

Mot bakgrund av pågående arbete och att rättsakten om förändringar av LULUCF-regelverket nu har antagits anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 56 och 57, 2022/23:998 (SD) yrkande 17 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 36 och 38 kan lämnas utan åtgärd. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Klimatarbetet inom EU" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 8, 15 och 16. Läs betänkandet

EU:s klimatmål

EU har en avgörande roll som global ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet välkomnar därför att kommissionen fortsätter att prioritera klimatfrågan och att de förändringar och förslag som kommissionen tidigare aviserat i den gröna given nu blir verklighet. Utskottet vill också framhålla att den europeiska klimatlagen som antogs i juni 2021 innebär att målen i den gröna given om att ekonomin och samhället i EU ska bli klimatneutrala är rättsligt bindande.

När det gäller frågan om flexibilitet och löpande översyn av klimatmålen konstaterar utskottet att det genom klimatlagen inrättas dels en översynsmekanism, dels en vetenskaplig rådgivande nämnd för klimatförändringar som ska tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och rapportering om EU:s klimatåtgärder.

När det gäller frågan om mål för utsläppsminskningar noterar utskottet att det i klimatlagen fastställs ett mål om en nettominskning av utsläppen av växthusgaser till 2030 samtidigt som en begränsning för nettoupptagens bidrag till unionens klimatmål 2030 fastslås. Vidare fastställs att unionen ska sträva efter att uppnå en större volym på sin nettokolsänka till 2030. Enligt klimatlagen ska även ett unionsomfattande klimatmål för 2040 fastställas i syfte att uppnå klimatneutralitet.

Vidare har kommissionen genom Fit for 55-paketet presenterat ett antal förslag som syftar till att göra det möjligt att nå utsläppsminskningsmålet till 2030 och klimatneutralitetsmålet till 2050. Utskottet ser positivt på att ett flertal av dessa förslag nu har antagits under det svenska EU-ordförandeskapet.

Med hänsyn till den antagna klimatlagen och till de rättsakter som antagits inom ramen för Fit for 55-paketet finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:998 (SD) yrkandena 10 och 12–14, 2022/23:1246 (V) yrkande 13 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 3, 4 i denna del, 5, 6 och 11 i denna del. Motionsyrkandena avstyrks.

EU:s system för handel med utsläppsrätter

Ett välfungerande och ändamålsenligt utsläppshandelssystem utgör en viktig del av arbetet för att nå de långsiktiga klimatmålen. Utskottet välkomnar därför att kommissionen, som en del av Fit for 55-paketet, har föreslagit flera förändringar i EU ETS som innebär både en skärpning och en breddning av systemet. Som framgår ovan antog EU-länderna i juni 2022 en gemensam ståndpunkt om EU:s utsläppshandelssystem och i april 2023 antog rådet förslaget.

Utskottet vill framhålla att den övergripande ambitionen när det gäller utsläppsminskningarna inom de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem har höjts, och växthusgasutsläppen måste nu minska med 62 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Enligt reformen ska kostnadsfria utsläppsrätter för företag fasas ut mellan 2026 och 2034. En engångsminskning av det övergripande utsläppstaket kommer att genomföras och en större minskningstakt av taket införas. Innovationsfonden ska ökas och kommissionen har i sitt meddelande Hållbara kretslopp för kol aviserat ytterligare åtgärder för att bättre stödja industriellt koldioxidupptag genom innovationsfonden. EU:s nya mekanism för koldioxidjustering vid gränserna ska uppmuntra länder utanför EU att höja sin klimatambition och se till att klimatinsatser inom EU eller globalt inte undergrävs av att produktion flyttas från EU till länder med mindre ambitiös miljöpolitik. Skärpningar i systemet kommer även att genomföras när det gäller luftfartssektorn.

Utskottet ser positivt på att utsläpp från sjöfarten kommer att inkluderas i utsläppshandelssystemet och att ett nytt separat utsläppshandelssystem införs för vägtransporter och byggnader.

När det gäller frågan om EU:s system för handel med utsläppsrätter i förhållande till CCS och bio-CCS konstaterar utskottet att förändringar ska göras för att anpassa systemet till tekniken för infångning och lagring av koldioxid.

Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2022/23:2073 (S) yrkandena 22, 24 och 25, 2022/23:2140 (S) yrkande 41 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 29–35 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Undantag för utsläppsrätter för torvproduktion

Utskottet konstaterar att Naturvårdsverket i rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan från juni 2016 bedömde att användning av torv påverkar klimatet och att torv i klimathänseende är jämförbart med fossila bränslen som stenkol och olja. Enligt uppgift pågår inte något arbete inom Regeringskansliet när det gäller reglerna för utsläppsrätter för torvproduktion. Utskottet ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:944 (SD) yrkande 6 och 2022/23:968 (SD) yrkande 6 och avstyrker motionsyrkandena.

Kolsänka och infångning och lagring av koldioxid

Som nämnts ovan avstod regeringen från att stödja trepartsöverenskommelsen om den reformerade LULUCF-förordningen. Regeringen ansåg att förordningen, som den slutligen utformades, riskerar att slå mot svenskt skogsbruk och därigenom mot den gröna omställningen. Utskottet noterar att regeringen under förhandlingarna varit tydlig med att förslaget riskerar att innebära alltför långtgående begränsningar av svenskt skogsbruk.

Utskottet välkomnar att kommissionen har presenterat ett meddelande om hållbara kretslopp för kol och ett förslag till förordning om ett certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Utskottet noterar att regeringen har bedömt att förslaget till förordning kan bidra till att uppnå det nationella åtagande som gäller för medlemsstaterna enligt revideringen av LULUCF-förordningen. Utskottet ser positivt på kommissionens ambition att utveckla ett effektivt regelverk för certifiering av upptag och infångning av koldioxid och utgår från att regeringen fortsätter med att driva på arbetet med detta inom EU.

Mot bakgrund av pågående arbete och att rättsakten om förändringar av LULUCF-regelverket nu har antagits anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 56 och 57, 2022/23:998 (SD) yrkande 17 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 36 och 38 kan lämnas utan åtgärd. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Klimatarbetet inom EU" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6, 7, 8, 15 och 16. Läs betänkandet

EU:s klimatmål

EU har en avgörande roll som global ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet välkomnar därför att kommissionen fortsätter att prioritera klimatfrågan och att de förändringar och förslag som kommissionen tidigare aviserat i den gröna given nu blir verklighet. Utskottet vill också framhålla att den europeiska klimatlagen som antogs i juni 2021 innebär att målen i den gröna given om att ekonomin och samhället i EU ska bli klimatneutrala är rättsligt bindande.

När det gäller frågan om flexibilitet och löpande översyn av klimatmålen konstaterar utskottet att det genom klimatlagen inrättas dels en översynsmekanism, dels en vetenskaplig rådgivande nämnd för klimatförändringar som ska tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och rapportering om EU:s klimatåtgärder.

När det gäller frågan om mål för utsläppsminskningar noterar utskottet att det i klimatlagen fastställs ett mål om en nettominskning av utsläppen av växthusgaser till 2030 samtidigt som en begränsning för nettoupptagens bidrag till unionens klimatmål 2030 fastslås. Vidare fastställs att unionen ska sträva efter att uppnå en större volym på sin nettokolsänka till 2030. Enligt klimatlagen ska även ett unionsomfattande klimatmål för 2040 fastställas i syfte att uppnå klimatneutralitet.

Vidare har kommissionen genom Fit for 55-paketet presenterat ett antal förslag som syftar till att göra det möjligt att nå utsläppsminskningsmålet till 2030 och klimatneutralitetsmålet till 2050. Utskottet ser positivt på att ett flertal av dessa förslag nu har antagits under det svenska EU-ordförandeskapet.

Med hänsyn till den antagna klimatlagen och till de rättsakter som antagits inom ramen för Fit for 55-paketet finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:998 (SD) yrkandena 10 och 12–14, 2022/23:1246 (V) yrkande 13 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 3, 4 i denna del, 5, 6 och 11 i denna del. Motionsyrkandena avstyrks.

EU:s system för handel med utsläppsrätter

Ett välfungerande och ändamålsenligt utsläppshandelssystem utgör en viktig del av arbetet för att nå de långsiktiga klimatmålen. Utskottet välkomnar därför att kommissionen, som en del av Fit for 55-paketet, har föreslagit flera förändringar i EU ETS som innebär både en skärpning och en breddning av systemet. Som framgår ovan antog EU-länderna i juni 2022 en gemensam ståndpunkt om EU:s utsläppshandelssystem och i april 2023 antog rådet förslaget.

Utskottet vill framhålla att den övergripande ambitionen när det gäller utsläppsminskningarna inom de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem har höjts, och växthusgasutsläppen måste nu minska med 62 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Enligt reformen ska kostnadsfria utsläppsrätter för företag fasas ut mellan 2026 och 2034. En engångsminskning av det övergripande utsläppstaket kommer att genomföras och en större minskningstakt av taket införas. Innovationsfonden ska ökas och kommissionen har i sitt meddelande Hållbara kretslopp för kol aviserat ytterligare åtgärder för att bättre stödja industriellt koldioxidupptag genom innovationsfonden. EU:s nya mekanism för koldioxidjustering vid gränserna ska uppmuntra länder utanför EU att höja sin klimatambition och se till att klimatinsatser inom EU eller globalt inte undergrävs av att produktion flyttas från EU till länder med mindre ambitiös miljöpolitik. Skärpningar i systemet kommer även att genomföras när det gäller luftfartssektorn.

Utskottet ser positivt på att utsläpp från sjöfarten kommer att inkluderas i utsläppshandelssystemet och att ett nytt separat utsläppshandelssystem införs för vägtransporter och byggnader.

När det gäller frågan om EU:s system för handel med utsläppsrätter i förhållande till CCS och bio-CCS konstaterar utskottet att förändringar ska göras för att anpassa systemet till tekniken för infångning och lagring av koldioxid.

Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2022/23:2073 (S) yrkandena 22, 24 och 25, 2022/23:2140 (S) yrkande 41 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 29–35 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Undantag för utsläppsrätter för torvproduktion

Utskottet konstaterar att Naturvårdsverket i rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan från juni 2016 bedömde att användning av torv påverkar klimatet och att torv i klimathänseende är jämförbart med fossila bränslen som stenkol och olja. Enligt uppgift pågår inte något arbete inom Regeringskansliet när det gäller reglerna för utsläppsrätter för torvproduktion. Utskottet ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:944 (SD) yrkande 6 och 2022/23:968 (SD) yrkande 6 och avstyrker motionsyrkandena.

Kolsänka och infångning och lagring av koldioxid

Som nämnts ovan avstod regeringen från att stödja trepartsöverenskommelsen om den reformerade LULUCF-förordningen. Regeringen ansåg att förordningen, som den slutligen utformades, riskerar att slå mot svenskt skogsbruk och därigenom mot den gröna omställningen. Utskottet noterar att regeringen under förhandlingarna varit tydlig med att förslaget riskerar att innebära alltför långtgående begränsningar av svenskt skogsbruk.

Utskottet välkomnar att kommissionen har presenterat ett meddelande om hållbara kretslopp för kol och ett förslag till förordning om ett certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Utskottet noterar att regeringen har bedömt att förslaget till förordning kan bidra till att uppnå det nationella åtagande som gäller för medlemsstaterna enligt revideringen av LULUCF-förordningen. Utskottet ser positivt på kommissionens ambition att utveckla ett effektivt regelverk för certifiering av upptag och infångning av koldioxid och utgår från att regeringen fortsätter med att driva på arbetet med detta inom EU.

Mot bakgrund av pågående arbete och att rättsakten om förändringar av LULUCF-regelverket nu har antagits anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 56 och 57, 2022/23:998 (SD) yrkande 17 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 36 och 38 kan lämnas utan åtgärd. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Klimatarbetet inom EU" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 7, 8, 15 och 16. Läs betänkandet

EU:s klimatmål

EU har en avgörande roll som global ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet välkomnar därför att kommissionen fortsätter att prioritera klimatfrågan och att de förändringar och förslag som kommissionen tidigare aviserat i den gröna given nu blir verklighet. Utskottet vill också framhålla att den europeiska klimatlagen som antogs i juni 2021 innebär att målen i den gröna given om att ekonomin och samhället i EU ska bli klimatneutrala är rättsligt bindande.

När det gäller frågan om flexibilitet och löpande översyn av klimatmålen konstaterar utskottet att det genom klimatlagen inrättas dels en översynsmekanism, dels en vetenskaplig rådgivande nämnd för klimatförändringar som ska tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och rapportering om EU:s klimatåtgärder.

När det gäller frågan om mål för utsläppsminskningar noterar utskottet att det i klimatlagen fastställs ett mål om en nettominskning av utsläppen av växthusgaser till 2030 samtidigt som en begränsning för nettoupptagens bidrag till unionens klimatmål 2030 fastslås. Vidare fastställs att unionen ska sträva efter att uppnå en större volym på sin nettokolsänka till 2030. Enligt klimatlagen ska även ett unionsomfattande klimatmål för 2040 fastställas i syfte att uppnå klimatneutralitet.

Vidare har kommissionen genom Fit for 55-paketet presenterat ett antal förslag som syftar till att göra det möjligt att nå utsläppsminskningsmålet till 2030 och klimatneutralitetsmålet till 2050. Utskottet ser positivt på att ett flertal av dessa förslag nu har antagits under det svenska EU-ordförandeskapet.

Med hänsyn till den antagna klimatlagen och till de rättsakter som antagits inom ramen för Fit for 55-paketet finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:998 (SD) yrkandena 10 och 12–14, 2022/23:1246 (V) yrkande 13 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 3, 4 i denna del, 5, 6 och 11 i denna del. Motionsyrkandena avstyrks.

EU:s system för handel med utsläppsrätter

Ett välfungerande och ändamålsenligt utsläppshandelssystem utgör en viktig del av arbetet för att nå de långsiktiga klimatmålen. Utskottet välkomnar därför att kommissionen, som en del av Fit for 55-paketet, har föreslagit flera förändringar i EU ETS som innebär både en skärpning och en breddning av systemet. Som framgår ovan antog EU-länderna i juni 2022 en gemensam ståndpunkt om EU:s utsläppshandelssystem och i april 2023 antog rådet förslaget.

Utskottet vill framhålla att den övergripande ambitionen när det gäller utsläppsminskningarna inom de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem har höjts, och växthusgasutsläppen måste nu minska med 62 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Enligt reformen ska kostnadsfria utsläppsrätter för företag fasas ut mellan 2026 och 2034. En engångsminskning av det övergripande utsläppstaket kommer att genomföras och en större minskningstakt av taket införas. Innovationsfonden ska ökas och kommissionen har i sitt meddelande Hållbara kretslopp för kol aviserat ytterligare åtgärder för att bättre stödja industriellt koldioxidupptag genom innovationsfonden. EU:s nya mekanism för koldioxidjustering vid gränserna ska uppmuntra länder utanför EU att höja sin klimatambition och se till att klimatinsatser inom EU eller globalt inte undergrävs av att produktion flyttas från EU till länder med mindre ambitiös miljöpolitik. Skärpningar i systemet kommer även att genomföras när det gäller luftfartssektorn.

Utskottet ser positivt på att utsläpp från sjöfarten kommer att inkluderas i utsläppshandelssystemet och att ett nytt separat utsläppshandelssystem införs för vägtransporter och byggnader.

När det gäller frågan om EU:s system för handel med utsläppsrätter i förhållande till CCS och bio-CCS konstaterar utskottet att förändringar ska göras för att anpassa systemet till tekniken för infångning och lagring av koldioxid.

Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2022/23:2073 (S) yrkandena 22, 24 och 25, 2022/23:2140 (S) yrkande 41 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 29–35 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Undantag för utsläppsrätter för torvproduktion

Utskottet konstaterar att Naturvårdsverket i rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan från juni 2016 bedömde att användning av torv påverkar klimatet och att torv i klimathänseende är jämförbart med fossila bränslen som stenkol och olja. Enligt uppgift pågår inte något arbete inom Regeringskansliet när det gäller reglerna för utsläppsrätter för torvproduktion. Utskottet ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:944 (SD) yrkande 6 och 2022/23:968 (SD) yrkande 6 och avstyrker motionsyrkandena.

Kolsänka och infångning och lagring av koldioxid

Som nämnts ovan avstod regeringen från att stödja trepartsöverenskommelsen om den reformerade LULUCF-förordningen. Regeringen ansåg att förordningen, som den slutligen utformades, riskerar att slå mot svenskt skogsbruk och därigenom mot den gröna omställningen. Utskottet noterar att regeringen under förhandlingarna varit tydlig med att förslaget riskerar att innebära alltför långtgående begränsningar av svenskt skogsbruk.

Utskottet välkomnar att kommissionen har presenterat ett meddelande om hållbara kretslopp för kol och ett förslag till förordning om ett certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Utskottet noterar att regeringen har bedömt att förslaget till förordning kan bidra till att uppnå det nationella åtagande som gäller för medlemsstaterna enligt revideringen av LULUCF-förordningen. Utskottet ser positivt på kommissionens ambition att utveckla ett effektivt regelverk för certifiering av upptag och infångning av koldioxid och utgår från att regeringen fortsätter med att driva på arbetet med detta inom EU.

Mot bakgrund av pågående arbete och att rättsakten om förändringar av LULUCF-regelverket nu har antagits anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 56 och 57, 2022/23:998 (SD) yrkande 17 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 36 och 38 kan lämnas utan åtgärd. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Klimatarbetet inom EU" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 8, 15 och 16. Läs betänkandet

EU:s klimatmål

EU har en avgörande roll som global ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet välkomnar därför att kommissionen fortsätter att prioritera klimatfrågan och att de förändringar och förslag som kommissionen tidigare aviserat i den gröna given nu blir verklighet. Utskottet vill också framhålla att den europeiska klimatlagen som antogs i juni 2021 innebär att målen i den gröna given om att ekonomin och samhället i EU ska bli klimatneutrala är rättsligt bindande.

När det gäller frågan om flexibilitet och löpande översyn av klimatmålen konstaterar utskottet att det genom klimatlagen inrättas dels en översynsmekanism, dels en vetenskaplig rådgivande nämnd för klimatförändringar som ska tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och rapportering om EU:s klimatåtgärder.

När det gäller frågan om mål för utsläppsminskningar noterar utskottet att det i klimatlagen fastställs ett mål om en nettominskning av utsläppen av växthusgaser till 2030 samtidigt som en begränsning för nettoupptagens bidrag till unionens klimatmål 2030 fastslås. Vidare fastställs att unionen ska sträva efter att uppnå en större volym på sin nettokolsänka till 2030. Enligt klimatlagen ska även ett unionsomfattande klimatmål för 2040 fastställas i syfte att uppnå klimatneutralitet.

Vidare har kommissionen genom Fit for 55-paketet presenterat ett antal förslag som syftar till att göra det möjligt att nå utsläppsminskningsmålet till 2030 och klimatneutralitetsmålet till 2050. Utskottet ser positivt på att ett flertal av dessa förslag nu har antagits under det svenska EU-ordförandeskapet.

Med hänsyn till den antagna klimatlagen och till de rättsakter som antagits inom ramen för Fit for 55-paketet finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:998 (SD) yrkandena 10 och 12–14, 2022/23:1246 (V) yrkande 13 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 3, 4 i denna del, 5, 6 och 11 i denna del. Motionsyrkandena avstyrks.

EU:s system för handel med utsläppsrätter

Ett välfungerande och ändamålsenligt utsläppshandelssystem utgör en viktig del av arbetet för att nå de långsiktiga klimatmålen. Utskottet välkomnar därför att kommissionen, som en del av Fit for 55-paketet, har föreslagit flera förändringar i EU ETS som innebär både en skärpning och en breddning av systemet. Som framgår ovan antog EU-länderna i juni 2022 en gemensam ståndpunkt om EU:s utsläppshandelssystem och i april 2023 antog rådet förslaget.

Utskottet vill framhålla att den övergripande ambitionen när det gäller utsläppsminskningarna inom de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem har höjts, och växthusgasutsläppen måste nu minska med 62 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Enligt reformen ska kostnadsfria utsläppsrätter för företag fasas ut mellan 2026 och 2034. En engångsminskning av det övergripande utsläppstaket kommer att genomföras och en större minskningstakt av taket införas. Innovationsfonden ska ökas och kommissionen har i sitt meddelande Hållbara kretslopp för kol aviserat ytterligare åtgärder för att bättre stödja industriellt koldioxidupptag genom innovationsfonden. EU:s nya mekanism för koldioxidjustering vid gränserna ska uppmuntra länder utanför EU att höja sin klimatambition och se till att klimatinsatser inom EU eller globalt inte undergrävs av att produktion flyttas från EU till länder med mindre ambitiös miljöpolitik. Skärpningar i systemet kommer även att genomföras när det gäller luftfartssektorn.

Utskottet ser positivt på att utsläpp från sjöfarten kommer att inkluderas i utsläppshandelssystemet och att ett nytt separat utsläppshandelssystem införs för vägtransporter och byggnader.

När det gäller frågan om EU:s system för handel med utsläppsrätter i förhållande till CCS och bio-CCS konstaterar utskottet att förändringar ska göras för att anpassa systemet till tekniken för infångning och lagring av koldioxid.

Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2022/23:2073 (S) yrkandena 22, 24 och 25, 2022/23:2140 (S) yrkande 41 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 29–35 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Undantag för utsläppsrätter för torvproduktion

Utskottet konstaterar att Naturvårdsverket i rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan från juni 2016 bedömde att användning av torv påverkar klimatet och att torv i klimathänseende är jämförbart med fossila bränslen som stenkol och olja. Enligt uppgift pågår inte något arbete inom Regeringskansliet när det gäller reglerna för utsläppsrätter för torvproduktion. Utskottet ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:944 (SD) yrkande 6 och 2022/23:968 (SD) yrkande 6 och avstyrker motionsyrkandena.

Kolsänka och infångning och lagring av koldioxid

Som nämnts ovan avstod regeringen från att stödja trepartsöverenskommelsen om den reformerade LULUCF-förordningen. Regeringen ansåg att förordningen, som den slutligen utformades, riskerar att slå mot svenskt skogsbruk och därigenom mot den gröna omställningen. Utskottet noterar att regeringen under förhandlingarna varit tydlig med att förslaget riskerar att innebära alltför långtgående begränsningar av svenskt skogsbruk.

Utskottet välkomnar att kommissionen har presenterat ett meddelande om hållbara kretslopp för kol och ett förslag till förordning om ett certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Utskottet noterar att regeringen har bedömt att förslaget till förordning kan bidra till att uppnå det nationella åtagande som gäller för medlemsstaterna enligt revideringen av LULUCF-förordningen. Utskottet ser positivt på kommissionens ambition att utveckla ett effektivt regelverk för certifiering av upptag och infångning av koldioxid och utgår från att regeringen fortsätter med att driva på arbetet med detta inom EU.

Mot bakgrund av pågående arbete och att rättsakten om förändringar av LULUCF-regelverket nu har antagits anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 56 och 57, 2022/23:998 (SD) yrkande 17 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 36 och 38 kan lämnas utan åtgärd. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Klimatarbetet inom EU" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 15 och 16. Läs betänkandet

Inriktning för svensk klimatpolitik

Det klimatpolitiska ramverket som riksdagen har beslutat om består av en klimatlag, ett långsiktigt klimatmål och etappmål för att minska de inhemska växthusgaserna. Klimatlagen slår bl.a. fast att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Enligt klimatlagen ska regeringen även varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen som bl.a. innehåller en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad dessa kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen och en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder. Utskottet ser inget behov av att ändra på utformningen av det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:148 (S), 2022/23:151 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:155 (S), 2022/23:1318 (S), 2022/23:2029 (S), 2022/23:2073 (S) yrkandena 2–4 och 23, 2022/23:2175 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 2 och 11 i denna del och 2022/23:2262 (MP) yrkande 3.

Klimatpolitiska rådet ingår som en del i det klimatpolitiska ramverket. Rådet bistår regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Därutöver har Miljömålsrådet inrättats som en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges miljömål. Utskottet ser inte skäl att ändra denna ordning och avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkande 18.

När det gäller frågan om klimateffekten av svensk export och Sveriges globala klimatavtryck noterar utskottet att dessa frågor behandlas i Miljömålsberedningens betänkande Sveriges globala klimatavtryck. Utskottet vill inte föregripa beredningen av dessa frågor och finner inte heller i övrigt skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 4, 6, 9 och 20.

Svenska klimatmål

Utskottet vill framhålla att nuvarande fastställda klimatmål har en bred förankring i riksdagen. Detta är en förutsättning för att klimatpolitiken ska vara långsiktig och stabil. Frågorna om etappmål för flyget, sjöfartens klimatpåverkan, mål för konsumtionsbaserade utsläpp och exportens klimatpåverkan behandlas i Miljömålsberedningens betänkande. Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av betänkandet. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl för att i dagsläget ta något initiativ när det gäller klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 2 och 3, 2022/23:998 (SD) yrkandena 8, 16 och 19, 2022/23:2073 (S) yrkande 5, 2022/23:2175 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2022/23:2190 (C) yrkande 4 i denna del.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 13, 14, 20, 22, 23, 26, 27, 28 och 29. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar regeringens uppfattning att det internationella klimatarbetet behöver stärkas ytterligare och att det globala genomförandet av Parisavtalet behöver skyndas på. Utskottet ser positivt på att Sverige tar en ledande roll för ett ambitiöst globalt genomförande av Parisavtalet, för ökat internationellt klimatengagemang och för klimatsamarbeten. Utskottet välkomnar regeringens ambition att Sverige genom kapacitetsbyggande insatser, stödjande finansieringslösningar samt kunskaps- och teknikspridning ska bidra till effektivare klimatåtgärder och klimatomställning i låg- och medelinkomstländer. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 63, 2022/23:2073 (S) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2190 (C) yrkandena 1 och 12.

Bördefördelning och internationella klimatinvesteringar

Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att fler länder ska höja ambitionsnivån i sin klimatomställning. Det är positivt att regeringen ser över hur Sverige på ett bättre sätt kan bidra till omställning i andra delar av världen genom att exportera teknik och förmedla fungerande tillvägagångsätt.

När det gäller frågan om Kinas bidrag till klimatarbetet vill utskottet framhålla EU:s avgörande roll som ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet utgår från att regeringen aktivt stöder EU när det gäller att ställa tydliga krav på Kina i klimatarbetet och i arbetet med att genomföra Agenda 2030. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 1, 2, 11 och 25.

Jämställdhetsperspektiv i klimatsamarbetet

Utskottet ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap. Mot bakgrund av det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 64, 2022/23:1673 (C) yrkande 152, 2022/23:1879 (C) yrkande 9 och 2022/23:2190 (C) yrkande 13 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 12, 18, 19 och 30. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar regeringens uppfattning att det internationella klimatarbetet behöver stärkas ytterligare och att det globala genomförandet av Parisavtalet behöver skyndas på. Utskottet ser positivt på att Sverige tar en ledande roll för ett ambitiöst globalt genomförande av Parisavtalet, för ökat internationellt klimatengagemang och för klimatsamarbeten. Utskottet välkomnar regeringens ambition att Sverige genom kapacitetsbyggande insatser, stödjande finansieringslösningar samt kunskaps- och teknikspridning ska bidra till effektivare klimatåtgärder och klimatomställning i låg- och medelinkomstländer. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 63, 2022/23:2073 (S) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2190 (C) yrkandena 1 och 12.

Bördefördelning och internationella klimatinvesteringar

Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att fler länder ska höja ambitionsnivån i sin klimatomställning. Det är positivt att regeringen ser över hur Sverige på ett bättre sätt kan bidra till omställning i andra delar av världen genom att exportera teknik och förmedla fungerande tillvägagångsätt.

När det gäller frågan om Kinas bidrag till klimatarbetet vill utskottet framhålla EU:s avgörande roll som ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet utgår från att regeringen aktivt stöder EU när det gäller att ställa tydliga krav på Kina i klimatarbetet och i arbetet med att genomföra Agenda 2030. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 1, 2, 11 och 25.

Jämställdhetsperspektiv i klimatsamarbetet

Utskottet ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap. Mot bakgrund av det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 64, 2022/23:1673 (C) yrkande 152, 2022/23:1879 (C) yrkande 9 och 2022/23:2190 (C) yrkande 13 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 11, 18, 19 och 30. Läs betänkandet

Inriktning för svensk klimatpolitik

Det klimatpolitiska ramverket som riksdagen har beslutat om består av en klimatlag, ett långsiktigt klimatmål och etappmål för att minska de inhemska växthusgaserna. Klimatlagen slår bl.a. fast att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Enligt klimatlagen ska regeringen även varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen som bl.a. innehåller en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad dessa kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen och en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder. Utskottet ser inget behov av att ändra på utformningen av det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:148 (S), 2022/23:151 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:155 (S), 2022/23:1318 (S), 2022/23:2029 (S), 2022/23:2073 (S) yrkandena 2–4 och 23, 2022/23:2175 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 2 och 11 i denna del och 2022/23:2262 (MP) yrkande 3.

Klimatpolitiska rådet ingår som en del i det klimatpolitiska ramverket. Rådet bistår regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Därutöver har Miljömålsrådet inrättats som en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges miljömål. Utskottet ser inte skäl att ändra denna ordning och avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkande 18.

När det gäller frågan om klimateffekten av svensk export och Sveriges globala klimatavtryck noterar utskottet att dessa frågor behandlas i Miljömålsberedningens betänkande Sveriges globala klimatavtryck. Utskottet vill inte föregripa beredningen av dessa frågor och finner inte heller i övrigt skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 4, 6, 9 och 20.

Svenska klimatmål

Utskottet vill framhålla att nuvarande fastställda klimatmål har en bred förankring i riksdagen. Detta är en förutsättning för att klimatpolitiken ska vara långsiktig och stabil. Frågorna om etappmål för flyget, sjöfartens klimatpåverkan, mål för konsumtionsbaserade utsläpp och exportens klimatpåverkan behandlas i Miljömålsberedningens betänkande. Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av betänkandet. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl för att i dagsläget ta något initiativ när det gäller klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 2 och 3, 2022/23:998 (SD) yrkandena 8, 16 och 19, 2022/23:2073 (S) yrkande 5, 2022/23:2175 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2022/23:2190 (C) yrkande 4 i denna del.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 14, 20, 22, 23, 26, 27, 28 och 29. Läs betänkandet

EU:s klimatmål

EU har en avgörande roll som global ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet välkomnar därför att kommissionen fortsätter att prioritera klimatfrågan och att de förändringar och förslag som kommissionen tidigare aviserat i den gröna given nu blir verklighet. Utskottet vill också framhålla att den europeiska klimatlagen som antogs i juni 2021 innebär att målen i den gröna given om att ekonomin och samhället i EU ska bli klimatneutrala är rättsligt bindande.

När det gäller frågan om flexibilitet och löpande översyn av klimatmålen konstaterar utskottet att det genom klimatlagen inrättas dels en översynsmekanism, dels en vetenskaplig rådgivande nämnd för klimatförändringar som ska tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och rapportering om EU:s klimatåtgärder.

När det gäller frågan om mål för utsläppsminskningar noterar utskottet att det i klimatlagen fastställs ett mål om en nettominskning av utsläppen av växthusgaser till 2030 samtidigt som en begränsning för nettoupptagens bidrag till unionens klimatmål 2030 fastslås. Vidare fastställs att unionen ska sträva efter att uppnå en större volym på sin nettokolsänka till 2030. Enligt klimatlagen ska även ett unionsomfattande klimatmål för 2040 fastställas i syfte att uppnå klimatneutralitet.

Vidare har kommissionen genom Fit for 55-paketet presenterat ett antal förslag som syftar till att göra det möjligt att nå utsläppsminskningsmålet till 2030 och klimatneutralitetsmålet till 2050. Utskottet ser positivt på att ett flertal av dessa förslag nu har antagits under det svenska EU-ordförandeskapet.

Med hänsyn till den antagna klimatlagen och till de rättsakter som antagits inom ramen för Fit for 55-paketet finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:998 (SD) yrkandena 10 och 12–14, 2022/23:1246 (V) yrkande 13 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 3, 4 i denna del, 5, 6 och 11 i denna del. Motionsyrkandena avstyrks.

EU:s system för handel med utsläppsrätter

Ett välfungerande och ändamålsenligt utsläppshandelssystem utgör en viktig del av arbetet för att nå de långsiktiga klimatmålen. Utskottet välkomnar därför att kommissionen, som en del av Fit for 55-paketet, har föreslagit flera förändringar i EU ETS som innebär både en skärpning och en breddning av systemet. Som framgår ovan antog EU-länderna i juni 2022 en gemensam ståndpunkt om EU:s utsläppshandelssystem och i april 2023 antog rådet förslaget.

Utskottet vill framhålla att den övergripande ambitionen när det gäller utsläppsminskningarna inom de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem har höjts, och växthusgasutsläppen måste nu minska med 62 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Enligt reformen ska kostnadsfria utsläppsrätter för företag fasas ut mellan 2026 och 2034. En engångsminskning av det övergripande utsläppstaket kommer att genomföras och en större minskningstakt av taket införas. Innovationsfonden ska ökas och kommissionen har i sitt meddelande Hållbara kretslopp för kol aviserat ytterligare åtgärder för att bättre stödja industriellt koldioxidupptag genom innovationsfonden. EU:s nya mekanism för koldioxidjustering vid gränserna ska uppmuntra länder utanför EU att höja sin klimatambition och se till att klimatinsatser inom EU eller globalt inte undergrävs av att produktion flyttas från EU till länder med mindre ambitiös miljöpolitik. Skärpningar i systemet kommer även att genomföras när det gäller luftfartssektorn.

Utskottet ser positivt på att utsläpp från sjöfarten kommer att inkluderas i utsläppshandelssystemet och att ett nytt separat utsläppshandelssystem införs för vägtransporter och byggnader.

När det gäller frågan om EU:s system för handel med utsläppsrätter i förhållande till CCS och bio-CCS konstaterar utskottet att förändringar ska göras för att anpassa systemet till tekniken för infångning och lagring av koldioxid.

Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2022/23:2073 (S) yrkandena 22, 24 och 25, 2022/23:2140 (S) yrkande 41 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 29–35 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Undantag för utsläppsrätter för torvproduktion

Utskottet konstaterar att Naturvårdsverket i rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan från juni 2016 bedömde att användning av torv påverkar klimatet och att torv i klimathänseende är jämförbart med fossila bränslen som stenkol och olja. Enligt uppgift pågår inte något arbete inom Regeringskansliet när det gäller reglerna för utsläppsrätter för torvproduktion. Utskottet ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:944 (SD) yrkande 6 och 2022/23:968 (SD) yrkande 6 och avstyrker motionsyrkandena.

Kolsänka och infångning och lagring av koldioxid

Som nämnts ovan avstod regeringen från att stödja trepartsöverenskommelsen om den reformerade LULUCF-förordningen. Regeringen ansåg att förordningen, som den slutligen utformades, riskerar att slå mot svenskt skogsbruk och därigenom mot den gröna omställningen. Utskottet noterar att regeringen under förhandlingarna varit tydlig med att förslaget riskerar att innebära alltför långtgående begränsningar av svenskt skogsbruk.

Utskottet välkomnar att kommissionen har presenterat ett meddelande om hållbara kretslopp för kol och ett förslag till förordning om ett certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Utskottet noterar att regeringen har bedömt att förslaget till förordning kan bidra till att uppnå det nationella åtagande som gäller för medlemsstaterna enligt revideringen av LULUCF-förordningen. Utskottet ser positivt på kommissionens ambition att utveckla ett effektivt regelverk för certifiering av upptag och infångning av koldioxid och utgår från att regeringen fortsätter med att driva på arbetet med detta inom EU.

Mot bakgrund av pågående arbete och att rättsakten om förändringar av LULUCF-regelverket nu har antagits anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 56 och 57, 2022/23:998 (SD) yrkande 17 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 36 och 38 kan lämnas utan åtgärd. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Klimatarbetet inom EU" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8 och 16. Läs betänkandet

EU:s klimatmål

EU har en avgörande roll som global ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet välkomnar därför att kommissionen fortsätter att prioritera klimatfrågan och att de förändringar och förslag som kommissionen tidigare aviserat i den gröna given nu blir verklighet. Utskottet vill också framhålla att den europeiska klimatlagen som antogs i juni 2021 innebär att målen i den gröna given om att ekonomin och samhället i EU ska bli klimatneutrala är rättsligt bindande.

När det gäller frågan om flexibilitet och löpande översyn av klimatmålen konstaterar utskottet att det genom klimatlagen inrättas dels en översynsmekanism, dels en vetenskaplig rådgivande nämnd för klimatförändringar som ska tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och rapportering om EU:s klimatåtgärder.

När det gäller frågan om mål för utsläppsminskningar noterar utskottet att det i klimatlagen fastställs ett mål om en nettominskning av utsläppen av växthusgaser till 2030 samtidigt som en begränsning för nettoupptagens bidrag till unionens klimatmål 2030 fastslås. Vidare fastställs att unionen ska sträva efter att uppnå en större volym på sin nettokolsänka till 2030. Enligt klimatlagen ska även ett unionsomfattande klimatmål för 2040 fastställas i syfte att uppnå klimatneutralitet.

Vidare har kommissionen genom Fit for 55-paketet presenterat ett antal förslag som syftar till att göra det möjligt att nå utsläppsminskningsmålet till 2030 och klimatneutralitetsmålet till 2050. Utskottet ser positivt på att ett flertal av dessa förslag nu har antagits under det svenska EU-ordförandeskapet.

Med hänsyn till den antagna klimatlagen och till de rättsakter som antagits inom ramen för Fit for 55-paketet finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:998 (SD) yrkandena 10 och 12–14, 2022/23:1246 (V) yrkande 13 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 3, 4 i denna del, 5, 6 och 11 i denna del. Motionsyrkandena avstyrks.

EU:s system för handel med utsläppsrätter

Ett välfungerande och ändamålsenligt utsläppshandelssystem utgör en viktig del av arbetet för att nå de långsiktiga klimatmålen. Utskottet välkomnar därför att kommissionen, som en del av Fit for 55-paketet, har föreslagit flera förändringar i EU ETS som innebär både en skärpning och en breddning av systemet. Som framgår ovan antog EU-länderna i juni 2022 en gemensam ståndpunkt om EU:s utsläppshandelssystem och i april 2023 antog rådet förslaget.

Utskottet vill framhålla att den övergripande ambitionen när det gäller utsläppsminskningarna inom de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem har höjts, och växthusgasutsläppen måste nu minska med 62 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Enligt reformen ska kostnadsfria utsläppsrätter för företag fasas ut mellan 2026 och 2034. En engångsminskning av det övergripande utsläppstaket kommer att genomföras och en större minskningstakt av taket införas. Innovationsfonden ska ökas och kommissionen har i sitt meddelande Hållbara kretslopp för kol aviserat ytterligare åtgärder för att bättre stödja industriellt koldioxidupptag genom innovationsfonden. EU:s nya mekanism för koldioxidjustering vid gränserna ska uppmuntra länder utanför EU att höja sin klimatambition och se till att klimatinsatser inom EU eller globalt inte undergrävs av att produktion flyttas från EU till länder med mindre ambitiös miljöpolitik. Skärpningar i systemet kommer även att genomföras när det gäller luftfartssektorn.

Utskottet ser positivt på att utsläpp från sjöfarten kommer att inkluderas i utsläppshandelssystemet och att ett nytt separat utsläppshandelssystem införs för vägtransporter och byggnader.

När det gäller frågan om EU:s system för handel med utsläppsrätter i förhållande till CCS och bio-CCS konstaterar utskottet att förändringar ska göras för att anpassa systemet till tekniken för infångning och lagring av koldioxid.

Utskottet anser mot denna bakgrund att motionerna 2022/23:2073 (S) yrkandena 22, 24 och 25, 2022/23:2140 (S) yrkande 41 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 29–35 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Undantag för utsläppsrätter för torvproduktion

Utskottet konstaterar att Naturvårdsverket i rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan från juni 2016 bedömde att användning av torv påverkar klimatet och att torv i klimathänseende är jämförbart med fossila bränslen som stenkol och olja. Enligt uppgift pågår inte något arbete inom Regeringskansliet när det gäller reglerna för utsläppsrätter för torvproduktion. Utskottet ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2022/23:944 (SD) yrkande 6 och 2022/23:968 (SD) yrkande 6 och avstyrker motionsyrkandena.

Kolsänka och infångning och lagring av koldioxid

Som nämnts ovan avstod regeringen från att stödja trepartsöverenskommelsen om den reformerade LULUCF-förordningen. Regeringen ansåg att förordningen, som den slutligen utformades, riskerar att slå mot svenskt skogsbruk och därigenom mot den gröna omställningen. Utskottet noterar att regeringen under förhandlingarna varit tydlig med att förslaget riskerar att innebära alltför långtgående begränsningar av svenskt skogsbruk.

Utskottet välkomnar att kommissionen har presenterat ett meddelande om hållbara kretslopp för kol och ett förslag till förordning om ett certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Utskottet noterar att regeringen har bedömt att förslaget till förordning kan bidra till att uppnå det nationella åtagande som gäller för medlemsstaterna enligt revideringen av LULUCF-förordningen. Utskottet ser positivt på kommissionens ambition att utveckla ett effektivt regelverk för certifiering av upptag och infångning av koldioxid och utgår från att regeringen fortsätter med att driva på arbetet med detta inom EU.

Mot bakgrund av pågående arbete och att rättsakten om förändringar av LULUCF-regelverket nu har antagits anser utskottet att motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 56 och 57, 2022/23:998 (SD) yrkande 17 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 36 och 38 kan lämnas utan åtgärd. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Klimatarbetet inom EU" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8 och 15. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar regeringens uppfattning att det internationella klimatarbetet behöver stärkas ytterligare och att det globala genomförandet av Parisavtalet behöver skyndas på. Utskottet ser positivt på att Sverige tar en ledande roll för ett ambitiöst globalt genomförande av Parisavtalet, för ökat internationellt klimatengagemang och för klimatsamarbeten. Utskottet välkomnar regeringens ambition att Sverige genom kapacitetsbyggande insatser, stödjande finansieringslösningar samt kunskaps- och teknikspridning ska bidra till effektivare klimatåtgärder och klimatomställning i låg- och medelinkomstländer. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 63, 2022/23:2073 (S) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2190 (C) yrkandena 1 och 12.

Bördefördelning och internationella klimatinvesteringar

Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att fler länder ska höja ambitionsnivån i sin klimatomställning. Det är positivt att regeringen ser över hur Sverige på ett bättre sätt kan bidra till omställning i andra delar av världen genom att exportera teknik och förmedla fungerande tillvägagångsätt.

När det gäller frågan om Kinas bidrag till klimatarbetet vill utskottet framhålla EU:s avgörande roll som ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet utgår från att regeringen aktivt stöder EU när det gäller att ställa tydliga krav på Kina i klimatarbetet och i arbetet med att genomföra Agenda 2030. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 1, 2, 11 och 25.

Jämställdhetsperspektiv i klimatsamarbetet

Utskottet ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap. Mot bakgrund av det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 64, 2022/23:1673 (C) yrkande 152, 2022/23:1879 (C) yrkande 9 och 2022/23:2190 (C) yrkande 13 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 11, 12, 19 och 30. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar regeringens uppfattning att det internationella klimatarbetet behöver stärkas ytterligare och att det globala genomförandet av Parisavtalet behöver skyndas på. Utskottet ser positivt på att Sverige tar en ledande roll för ett ambitiöst globalt genomförande av Parisavtalet, för ökat internationellt klimatengagemang och för klimatsamarbeten. Utskottet välkomnar regeringens ambition att Sverige genom kapacitetsbyggande insatser, stödjande finansieringslösningar samt kunskaps- och teknikspridning ska bidra till effektivare klimatåtgärder och klimatomställning i låg- och medelinkomstländer. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 63, 2022/23:2073 (S) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2190 (C) yrkandena 1 och 12.

Bördefördelning och internationella klimatinvesteringar

Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att fler länder ska höja ambitionsnivån i sin klimatomställning. Det är positivt att regeringen ser över hur Sverige på ett bättre sätt kan bidra till omställning i andra delar av världen genom att exportera teknik och förmedla fungerande tillvägagångsätt.

När det gäller frågan om Kinas bidrag till klimatarbetet vill utskottet framhålla EU:s avgörande roll som ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet utgår från att regeringen aktivt stöder EU när det gäller att ställa tydliga krav på Kina i klimatarbetet och i arbetet med att genomföra Agenda 2030. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 1, 2, 11 och 25.

Jämställdhetsperspektiv i klimatsamarbetet

Utskottet ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap. Mot bakgrund av det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 64, 2022/23:1673 (C) yrkande 152, 2022/23:1879 (C) yrkande 9 och 2022/23:2190 (C) yrkande 13 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 11, 12, 18 och 30. Läs betänkandet

Inriktning för svensk klimatpolitik

Det klimatpolitiska ramverket som riksdagen har beslutat om består av en klimatlag, ett långsiktigt klimatmål och etappmål för att minska de inhemska växthusgaserna. Klimatlagen slår bl.a. fast att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Enligt klimatlagen ska regeringen även varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen som bl.a. innehåller en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad dessa kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen och en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder. Utskottet ser inget behov av att ändra på utformningen av det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:148 (S), 2022/23:151 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:155 (S), 2022/23:1318 (S), 2022/23:2029 (S), 2022/23:2073 (S) yrkandena 2–4 och 23, 2022/23:2175 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 2 och 11 i denna del och 2022/23:2262 (MP) yrkande 3.

Klimatpolitiska rådet ingår som en del i det klimatpolitiska ramverket. Rådet bistår regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Därutöver har Miljömålsrådet inrättats som en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges miljömål. Utskottet ser inte skäl att ändra denna ordning och avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkande 18.

När det gäller frågan om klimateffekten av svensk export och Sveriges globala klimatavtryck noterar utskottet att dessa frågor behandlas i Miljömålsberedningens betänkande Sveriges globala klimatavtryck. Utskottet vill inte föregripa beredningen av dessa frågor och finner inte heller i övrigt skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 4, 6, 9 och 20.

Svenska klimatmål

Utskottet vill framhålla att nuvarande fastställda klimatmål har en bred förankring i riksdagen. Detta är en förutsättning för att klimatpolitiken ska vara långsiktig och stabil. Frågorna om etappmål för flyget, sjöfartens klimatpåverkan, mål för konsumtionsbaserade utsläpp och exportens klimatpåverkan behandlas i Miljömålsberedningens betänkande. Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av betänkandet. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl för att i dagsläget ta något initiativ när det gäller klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 2 och 3, 2022/23:998 (SD) yrkandena 8, 16 och 19, 2022/23:2073 (S) yrkande 5, 2022/23:2175 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2022/23:2190 (C) yrkande 4 i denna del.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 13, 14, 22, 23, 26, 27, 28 och 29. Läs betänkandet

Inriktning för svensk klimatpolitik

Det klimatpolitiska ramverket som riksdagen har beslutat om består av en klimatlag, ett långsiktigt klimatmål och etappmål för att minska de inhemska växthusgaserna. Klimatlagen slår bl.a. fast att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Enligt klimatlagen ska regeringen även varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen som bl.a. innehåller en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad dessa kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen och en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder. Utskottet ser inget behov av att ändra på utformningen av det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:148 (S), 2022/23:151 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:155 (S), 2022/23:1318 (S), 2022/23:2029 (S), 2022/23:2073 (S) yrkandena 2–4 och 23, 2022/23:2175 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 2 och 11 i denna del och 2022/23:2262 (MP) yrkande 3.

Klimatpolitiska rådet ingår som en del i det klimatpolitiska ramverket. Rådet bistår regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Därutöver har Miljömålsrådet inrättats som en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges miljömål. Utskottet ser inte skäl att ändra denna ordning och avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkande 18.

När det gäller frågan om klimateffekten av svensk export och Sveriges globala klimatavtryck noterar utskottet att dessa frågor behandlas i Miljömålsberedningens betänkande Sveriges globala klimatavtryck. Utskottet vill inte föregripa beredningen av dessa frågor och finner inte heller i övrigt skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 4, 6, 9 och 20.

Svenska klimatmål

Utskottet vill framhålla att nuvarande fastställda klimatmål har en bred förankring i riksdagen. Detta är en förutsättning för att klimatpolitiken ska vara långsiktig och stabil. Frågorna om etappmål för flyget, sjöfartens klimatpåverkan, mål för konsumtionsbaserade utsläpp och exportens klimatpåverkan behandlas i Miljömålsberedningens betänkande. Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av betänkandet. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl för att i dagsläget ta något initiativ när det gäller klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 2 och 3, 2022/23:998 (SD) yrkandena 8, 16 och 19, 2022/23:2073 (S) yrkande 5, 2022/23:2175 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2022/23:2190 (C) yrkande 4 i denna del.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 13, 14, 20, 23, 26, 27, 28 och 29. Läs betänkandet

Inriktning för svensk klimatpolitik

Det klimatpolitiska ramverket som riksdagen har beslutat om består av en klimatlag, ett långsiktigt klimatmål och etappmål för att minska de inhemska växthusgaserna. Klimatlagen slår bl.a. fast att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Enligt klimatlagen ska regeringen även varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen som bl.a. innehåller en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad dessa kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen och en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder. Utskottet ser inget behov av att ändra på utformningen av det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:148 (S), 2022/23:151 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:155 (S), 2022/23:1318 (S), 2022/23:2029 (S), 2022/23:2073 (S) yrkandena 2–4 och 23, 2022/23:2175 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 2 och 11 i denna del och 2022/23:2262 (MP) yrkande 3.

Klimatpolitiska rådet ingår som en del i det klimatpolitiska ramverket. Rådet bistår regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Därutöver har Miljömålsrådet inrättats som en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges miljömål. Utskottet ser inte skäl att ändra denna ordning och avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkande 18.

När det gäller frågan om klimateffekten av svensk export och Sveriges globala klimatavtryck noterar utskottet att dessa frågor behandlas i Miljömålsberedningens betänkande Sveriges globala klimatavtryck. Utskottet vill inte föregripa beredningen av dessa frågor och finner inte heller i övrigt skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 4, 6, 9 och 20.

Svenska klimatmål

Utskottet vill framhålla att nuvarande fastställda klimatmål har en bred förankring i riksdagen. Detta är en förutsättning för att klimatpolitiken ska vara långsiktig och stabil. Frågorna om etappmål för flyget, sjöfartens klimatpåverkan, mål för konsumtionsbaserade utsläpp och exportens klimatpåverkan behandlas i Miljömålsberedningens betänkande. Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av betänkandet. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl för att i dagsläget ta något initiativ när det gäller klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 2 och 3, 2022/23:998 (SD) yrkandena 8, 16 och 19, 2022/23:2073 (S) yrkande 5, 2022/23:2175 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2022/23:2190 (C) yrkande 4 i denna del.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 13, 14, 20, 22, 26, 27, 28 och 29. Läs betänkandet

Bonus malus-systemet

Utskottet vill framhålla att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, kostnadseffektiv och målinriktad. Utskottet noterar att regeringen har avvecklat klimatbonusen. Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller klimatbonusen. Denna bonus kan inte längre anses vara ett effektivt styrmedel. Utskottet noterar vidare att malusdelen i bonus malus-systemet finns kvar. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2022/23:2175 (MP) yrkande 38.

Reduktionsplikten

Regeringen har aviserat att den kommer att föreslå en sänkning av reduktionsplikten. Utskottet noterar att regeringen har anfört att den kommande propositionen kommer att innehålla en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Utskottet välkomnar detta. När det gäller transportsektorns klimatomställning ser utskottet mycket positivt på regeringens satsningar på dels utbyggd laddinfrastruktur för publika laddstationer, dels stöd till elektrifieringen av tunga transporter. Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 36, 37 och 53, 2022/23:2170 (MP) yrkande 3 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 73 och 75.

Alternativa bränslen

Vid införandet av reduktionsplikten bedömde regeringen och riksdagen att syntetiska bränslen som framställs ur naturgas och fackelgas inte borde undantas från reduktionsplikten. Utskottet anser att det inte har framkommit några skäl som för närvarande motiverar en annan bedömning av denna fråga. Utskottet avstyrker motion 2022/23:999 (SD) yrkande 11.

Övriga frågor om transportsektorns klimatomställning

En särskild utredare lämnade i juni 2021 förslag om utfasning av fossila drivmedel. Utredningen föreslog 2040 som målår för denna utfasning. Utredningen omfattade även en analys av frågan om ett förbud mot försäljning av fossila drivmedel. Utredningen lämnade dock inte något sådant förslag eftersom den bedömde att ett sådant förbud inte var ett lämpligt sätt att nå utfasningen. Utskottet noterar att utredningsbetänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet ser positivt på att EU:s ministerråd i mars 2023 antog förordningen om skärpta utsläppskrav för personbilar och lätta fordon med ett mål om minskning av koldioxidutsläppen med 100 procent för både nya personbilar och lätta lastbilar från 2035. Utskottet ser även positivt på överenskommelsen inom EU att öka tillgången på laddstationer för elfordon, vilket kommer att underlätta en övergång till utsläppsfria fordon. Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:2175 (MP) yrkande 40 och avstyrker yrkandet.

I mars 2023 biföll riksdagen proposition 2022/23:28 Övervakning och rapportering av uppgifter om verkliga utsläpp från vissa fordon. Eftersom riksdagen därmed nyligen tagit ställning till hur dessa uppgifter ska hanteras och användas ser utskottet inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:2190 (C) yrkande 83. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Transportsektorns klimatomställning" i betänkandet, som även gäller punkt 24. Läs betänkandet

Inriktning för svensk klimatpolitik

Det klimatpolitiska ramverket som riksdagen har beslutat om består av en klimatlag, ett långsiktigt klimatmål och etappmål för att minska de inhemska växthusgaserna. Klimatlagen slår bl.a. fast att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Enligt klimatlagen ska regeringen även varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen som bl.a. innehåller en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad dessa kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen och en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder. Utskottet ser inget behov av att ändra på utformningen av det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:148 (S), 2022/23:151 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:155 (S), 2022/23:1318 (S), 2022/23:2029 (S), 2022/23:2073 (S) yrkandena 2–4 och 23, 2022/23:2175 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 2 och 11 i denna del och 2022/23:2262 (MP) yrkande 3.

Klimatpolitiska rådet ingår som en del i det klimatpolitiska ramverket. Rådet bistår regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Därutöver har Miljömålsrådet inrättats som en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges miljömål. Utskottet ser inte skäl att ändra denna ordning och avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkande 18.

När det gäller frågan om klimateffekten av svensk export och Sveriges globala klimatavtryck noterar utskottet att dessa frågor behandlas i Miljömålsberedningens betänkande Sveriges globala klimatavtryck. Utskottet vill inte föregripa beredningen av dessa frågor och finner inte heller i övrigt skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 4, 6, 9 och 20.

Svenska klimatmål

Utskottet vill framhålla att nuvarande fastställda klimatmål har en bred förankring i riksdagen. Detta är en förutsättning för att klimatpolitiken ska vara långsiktig och stabil. Frågorna om etappmål för flyget, sjöfartens klimatpåverkan, mål för konsumtionsbaserade utsläpp och exportens klimatpåverkan behandlas i Miljömålsberedningens betänkande. Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av betänkandet. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl för att i dagsläget ta något initiativ när det gäller klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 2 och 3, 2022/23:998 (SD) yrkandena 8, 16 och 19, 2022/23:2073 (S) yrkande 5, 2022/23:2175 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2022/23:2190 (C) yrkande 4 i denna del.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 13, 14, 20, 22, 23, 27, 28 och 29. Läs betänkandet

Inriktning för svensk klimatpolitik

Det klimatpolitiska ramverket som riksdagen har beslutat om består av en klimatlag, ett långsiktigt klimatmål och etappmål för att minska de inhemska växthusgaserna. Klimatlagen slår bl.a. fast att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Enligt klimatlagen ska regeringen även varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen som bl.a. innehåller en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad dessa kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen och en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder. Utskottet ser inget behov av att ändra på utformningen av det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:148 (S), 2022/23:151 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:155 (S), 2022/23:1318 (S), 2022/23:2029 (S), 2022/23:2073 (S) yrkandena 2–4 och 23, 2022/23:2175 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 2 och 11 i denna del och 2022/23:2262 (MP) yrkande 3.

Klimatpolitiska rådet ingår som en del i det klimatpolitiska ramverket. Rådet bistår regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Därutöver har Miljömålsrådet inrättats som en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges miljömål. Utskottet ser inte skäl att ändra denna ordning och avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkande 18.

När det gäller frågan om klimateffekten av svensk export och Sveriges globala klimatavtryck noterar utskottet att dessa frågor behandlas i Miljömålsberedningens betänkande Sveriges globala klimatavtryck. Utskottet vill inte föregripa beredningen av dessa frågor och finner inte heller i övrigt skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 4, 6, 9 och 20.

Svenska klimatmål

Utskottet vill framhålla att nuvarande fastställda klimatmål har en bred förankring i riksdagen. Detta är en förutsättning för att klimatpolitiken ska vara långsiktig och stabil. Frågorna om etappmål för flyget, sjöfartens klimatpåverkan, mål för konsumtionsbaserade utsläpp och exportens klimatpåverkan behandlas i Miljömålsberedningens betänkande. Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av betänkandet. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl för att i dagsläget ta något initiativ när det gäller klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 2 och 3, 2022/23:998 (SD) yrkandena 8, 16 och 19, 2022/23:2073 (S) yrkande 5, 2022/23:2175 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2022/23:2190 (C) yrkande 4 i denna del.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 13, 14, 20, 22, 23, 26, 28 och 29. Läs betänkandet

Inriktning för svensk klimatpolitik

Det klimatpolitiska ramverket som riksdagen har beslutat om består av en klimatlag, ett långsiktigt klimatmål och etappmål för att minska de inhemska växthusgaserna. Klimatlagen slår bl.a. fast att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Enligt klimatlagen ska regeringen även varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen som bl.a. innehåller en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad dessa kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen och en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder. Utskottet ser inget behov av att ändra på utformningen av det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:148 (S), 2022/23:151 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:155 (S), 2022/23:1318 (S), 2022/23:2029 (S), 2022/23:2073 (S) yrkandena 2–4 och 23, 2022/23:2175 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 2 och 11 i denna del och 2022/23:2262 (MP) yrkande 3.

Klimatpolitiska rådet ingår som en del i det klimatpolitiska ramverket. Rådet bistår regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Därutöver har Miljömålsrådet inrättats som en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges miljömål. Utskottet ser inte skäl att ändra denna ordning och avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkande 18.

När det gäller frågan om klimateffekten av svensk export och Sveriges globala klimatavtryck noterar utskottet att dessa frågor behandlas i Miljömålsberedningens betänkande Sveriges globala klimatavtryck. Utskottet vill inte föregripa beredningen av dessa frågor och finner inte heller i övrigt skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 4, 6, 9 och 20.

Svenska klimatmål

Utskottet vill framhålla att nuvarande fastställda klimatmål har en bred förankring i riksdagen. Detta är en förutsättning för att klimatpolitiken ska vara långsiktig och stabil. Frågorna om etappmål för flyget, sjöfartens klimatpåverkan, mål för konsumtionsbaserade utsläpp och exportens klimatpåverkan behandlas i Miljömålsberedningens betänkande. Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av betänkandet. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl för att i dagsläget ta något initiativ när det gäller klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 2 och 3, 2022/23:998 (SD) yrkandena 8, 16 och 19, 2022/23:2073 (S) yrkande 5, 2022/23:2175 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2022/23:2190 (C) yrkande 4 i denna del.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 13, 14, 20, 22, 23, 26, 27 och 29. Läs betänkandet

Inriktning för svensk klimatpolitik

Det klimatpolitiska ramverket som riksdagen har beslutat om består av en klimatlag, ett långsiktigt klimatmål och etappmål för att minska de inhemska växthusgaserna. Klimatlagen slår bl.a. fast att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Enligt klimatlagen ska regeringen även varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen som bl.a. innehåller en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad dessa kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen och en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder. Utskottet ser inget behov av att ändra på utformningen av det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:148 (S), 2022/23:151 (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:155 (S), 2022/23:1318 (S), 2022/23:2029 (S), 2022/23:2073 (S) yrkandena 2–4 och 23, 2022/23:2175 (MP) yrkande 2 och 2022/23:2190 (C) yrkandena 2 och 11 i denna del och 2022/23:2262 (MP) yrkande 3.

Klimatpolitiska rådet ingår som en del i det klimatpolitiska ramverket. Rådet bistår regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Därutöver har Miljömålsrådet inrättats som en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges miljömål. Utskottet ser inte skäl att ändra denna ordning och avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkande 18.

När det gäller frågan om klimateffekten av svensk export och Sveriges globala klimatavtryck noterar utskottet att dessa frågor behandlas i Miljömålsberedningens betänkande Sveriges globala klimatavtryck. Utskottet vill inte föregripa beredningen av dessa frågor och finner inte heller i övrigt skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 4, 6, 9 och 20.

Svenska klimatmål

Utskottet vill framhålla att nuvarande fastställda klimatmål har en bred förankring i riksdagen. Detta är en förutsättning för att klimatpolitiken ska vara långsiktig och stabil. Frågorna om etappmål för flyget, sjöfartens klimatpåverkan, mål för konsumtionsbaserade utsläpp och exportens klimatpåverkan behandlas i Miljömålsberedningens betänkande. Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av betänkandet. Utskottet ser mot denna bakgrund inga skäl för att i dagsläget ta något initiativ när det gäller klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:853 (C) yrkandena 2 och 3, 2022/23:998 (SD) yrkandena 8, 16 och 19, 2022/23:2073 (S) yrkande 5, 2022/23:2175 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2022/23:2190 (C) yrkande 4 i denna del.

Ur avsnittet "Övergripande svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 13, 14, 20, 22, 23, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar regeringens uppfattning att det internationella klimatarbetet behöver stärkas ytterligare och att det globala genomförandet av Parisavtalet behöver skyndas på. Utskottet ser positivt på att Sverige tar en ledande roll för ett ambitiöst globalt genomförande av Parisavtalet, för ökat internationellt klimatengagemang och för klimatsamarbeten. Utskottet välkomnar regeringens ambition att Sverige genom kapacitetsbyggande insatser, stödjande finansieringslösningar samt kunskaps- och teknikspridning ska bidra till effektivare klimatåtgärder och klimatomställning i låg- och medelinkomstländer. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 63, 2022/23:2073 (S) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2190 (C) yrkandena 1 och 12.

Bördefördelning och internationella klimatinvesteringar

Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att fler länder ska höja ambitionsnivån i sin klimatomställning. Det är positivt att regeringen ser över hur Sverige på ett bättre sätt kan bidra till omställning i andra delar av världen genom att exportera teknik och förmedla fungerande tillvägagångsätt.

När det gäller frågan om Kinas bidrag till klimatarbetet vill utskottet framhålla EU:s avgörande roll som ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet utgår från att regeringen aktivt stöder EU när det gäller att ställa tydliga krav på Kina i klimatarbetet och i arbetet med att genomföra Agenda 2030. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:998 (SD) yrkandena 1, 2, 11 och 25.

Jämställdhetsperspektiv i klimatsamarbetet

Utskottet ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap. Mot bakgrund av det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2022/23:849 (C) yrkande 64, 2022/23:1673 (C) yrkande 152, 2022/23:1879 (C) yrkande 9 och 2022/23:2190 (C) yrkande 13 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 11, 12, 18 och 19. Läs betänkandet

Fossilfritt Sverige

Fossilfritt Sverige samlar en mängd aktörer och spelar en viktig roll i klimatarbetet. De färdplaner som Fossilfritt Sverige överlämnar till regeringen utgör viktiga underlag för regeringens arbete samtidigt som de bidrar till en ökad samsyn och ett gemensamt engagemang i frågan. Utskottet ser därför positivt på att Fossilfritt Sveriges initiativ har förlängts till december 2024. Enligt utskottets bedömning är uppdraget till Fossilfritt Sverige utformat på ett lämpligt sätt. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet 2022/23:2175 (MP) yrkande 27.

Biogena utsläpp

Av redovisningen ovan framgår att Sveriges rapportering av utsläpp av växthusgaser följer IPCC:s metodriktlinjer. Rapportering av biogena utsläpp sker separat på en frivillig basis, men även denna rapportering följer IPCC:s metodriktlinjer. Rapporteringen av de biogena utsläppen finns tillgänglig i SCB:s statistikdatabas och i de tabeller som Naturvårdsverket rapporterar till EU och FN. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2022/23:2175 (MP) yrkande 5.

Klimatkompensationsprojekt

Arbetet mot klimatförändringar kräver många olika verktyg, varav ett är klimatkompensation. För att göra detta verktyg så effektivt som möjligt är det viktigt att det finns utvecklade metoder för att både mäta utsläpp och för att säkerställa att kompensationsåtgärderna är verkningsfulla. Utskottet ser positivt på att svenska företag noga kartlägger sina utsläpp och genomför en ambitiös klimatrapportering. Sverige ska ta sitt fulla ansvar för att beräkna, rapportera och följa upp sina nationella utsläpp i enlighet med högt ställda nationella och internationella krav. Arbetet vid det rådgivande organet för att främja innovativ och klimatfokuserad standardisering vid Kommerskollegium är värdefullt i detta sammanhang. Utskottet noterar vidare med intresse det projekt om klimatkompensation som pågår vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att vidta någon åtgärd inom detta område. Motion 2022/23:2190 (C) yrkandena 43 och 44 avstyrks därmed.

Konsumtionsbaserade utsläpp

Miljömålsberedningen redovisade i april 2022 sitt delbetänkande Sveriges globala klimatavtryck och föreslår i betänkandet en samlad strategi som bl.a. innehåller förslag om mål för minskad klimatpåverkan från konsumtion. Utskottet noterar att betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar även att regeringen under de senaste åren gett Konsumentverket flera uppdrag om hållbar konsumtion och utskottet ser positivt på att regeringen följer Konsumentverkets arbete med att minska hindren för hållbar konsumtion. Utskottet delar regeringens uppfattning att resursanvändningen måste bli mer effektiv för att konsumtionen ska bli mer hållbar och orsaka så små klimat-, miljö- och hälsoproblem som möjligt. Utskottet delar också bedömningen att genomförandet av EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi är viktig för det nationella arbetet. Med hänvisning till det pågående arbetet avstyrker utskottet motion 2022/23:36 (MP) yrkande 20.

Reservationer

1.

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet, punkt 1 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 6 och 21 samt

avslår motionerna

2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 63 och

2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 1 och 12.

Ställningstagande

I klimatarbetet ska Sverige vara en förebild för andra länder och driva på i EU och FN för att världens länder ska öka sina åtaganden för att genomföra Parisavtalets ambitioner. Vi ska även ta ansvar för våra historiska utsläpp.

Parisavtalet innebär att alla länder har ett ansvar att ta fram åtgärder för att minska utsläppen. Avtalet utgår från att varje land mäter, rapporterar och tar ansvar för utsläpp i sitt geografiska område. Sverige måste, i solidaritet med andra länder, mäta och minska sina utsläpp i syfte att nå en hållbar utveckling. Klimatkrisen bör klaras av genom att Sverige moderniseras och ställer om till ett fossilfritt land. Vi har tekniken, kunskapen och viljan. Genom att samla Sverige och hjälpas åt kan vi bli det första fossilfria välfärdslandet.

2.

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 63 och

2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 1 och 12 samt

avslår motion

2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 6 och 21.

Ställningstagande

För att nå målen i Parisavtalet krävs snabbare minskning av utsläppen än vad vi ser i dag och mer kraftfulla åtgärder. FN:s internationella klimatpanel IPCC har i en ny oroväckande rapport än en gång konstaterat att de globala utsläppsminskningarna går för långsamt och att målen i Parisavtalet inte kommer att nås med nuvarande politik. Samtidigt som dystra budskap är återkommande återstår ett litet hopp, vi kan fortfarande vända utvecklingen. Det kräver dock resolut handling.

Det internationella klimatsamarbetet bör stärkas med ambitionen att alla utsläpp ska omfattas av en global koldioxidskatt eller ingå i ett handelssystem med utsläppsrätter för att nå målen i Agenda 2030 och Parisavtalet. EU:s system för utsläppshandel bör öppnas upp för länder utanför EU för att möjliggöra för fler länder att kunna följa Europas klimatledarskap. På så sätt tar vi också viktiga steg mot ett globalt pris på koldioxid. Sverige och EU bör dessutom utöva en vass klimatdiplomati som förmår skärpa andra länders klimatmål och politik, och bidra med goda exempel utifrån våra erfarenheter.

Ur avsnittet "Övriga klimatpolitiska frågor" i betänkandet. Läs betänkandet