Naturvård och biologisk mångfald

Internationella konventioner och avtal

Sedan 1993 står Sverige bakom konventionen om biologisk mångfald (CBD) och därmed målsättningen om att biologisk mångfald ska bevaras och nyttjas hållbart samt att nyttan som uppstår vid användandet av genetiska resurser ska fördelas rättvist. Utskottet ser mycket positivt på att ett nytt ramverk till 2030 nu finns på plats och att ramverket innefattar mål som väntas bidra både till att vända den negativa trenden för biologisk mångfald och till att stoppa utrotningen av djur och växter. Utskottet vill särskilt framhålla att regeringen och EU i förhandlingarna med stor framgång drev på för en uppföljnings-mekanism som bidrar till att säkerställa att alla länder omsätter de globala målsättningarna i det nationella arbetet.

Utskottet ser även mycket positivt på att FN helt nyligen nått en överenskommelse som skapar globala regler för att dels begränsa miljöpåverkan, dels inrätta marina skyddsområden i områden utanför nationell jurisdiktion. Trots ett spänt läge i omvärlden visar dessa beslut att framsteg för vår gemensamma miljö och biologiska mångfald inte kan vänta.

Mot denna bakgrund bedömer utskottet att motionerna 2022/23:908 (C) yrkandena 1, 2 och 6 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 13 i allt väsentligt är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller internationella avtal med bäring på skoglig biologisk mångfald bedömer utskottet att det redan i dag finns en ordning och en ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter som säkerställer analys, sakexpertis och svensk representation vid beredning och vid förhandlingar. Utskottet avstyrker således även motion 2022/23:972 (SD) yrkande 49.

Övergripande om det nationella arbetet

Utskottet vill påminna om att det sedan ett antal år pågår ett arbete på central nivå för att säkerställa att Sverige genomför de åtaganden som följer av både internationella och EU-gemensamma åtaganden om skyddet för biologisk mångfald. Utskottet vill särskilt framhålla Miljömålsberedningens arbete med att ta fram en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald. Strategin ska inbegripa etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald. Utskottet vill också påminna om att Naturvårdsverket nyligen lämnat ett antal förslag på kraftfulla insatser för att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald i Sverige.

När det gäller näringslivets arbete för biologisk mångfald noterar utskottet att det även på denna punkt pågår viktigt arbete. Naturvårdsverket har haft i uppdrag att redovisa hur ett aktivt deltagande från berörda samhällssektorer kan säkerställas vid genomförandet av det nya ramverket för konventionen om biologisk mångfald. Därutöver har ansvariga myndigheter arbetet med att ta fram analyser och förslag till styrmedel och andra åtgärder som bidrar till näringslivets klimatomställning, vilket i sin tur utgör ett underlag inför den klimatpolitiska handlingsplan som ska presenteras senare i år.

Med hänvisning till det arbete som redan pågår bedömer utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 13, 2022/23:908 (C) yrkande 28, 2022/23:2073 (S) yrkande 42 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 14 bör lämnas utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 8. Läs betänkandet

Internationella konventioner och avtal

Sedan 1993 står Sverige bakom konventionen om biologisk mångfald (CBD) och därmed målsättningen om att biologisk mångfald ska bevaras och nyttjas hållbart samt att nyttan som uppstår vid användandet av genetiska resurser ska fördelas rättvist. Utskottet ser mycket positivt på att ett nytt ramverk till 2030 nu finns på plats och att ramverket innefattar mål som väntas bidra både till att vända den negativa trenden för biologisk mångfald och till att stoppa utrotningen av djur och växter. Utskottet vill särskilt framhålla att regeringen och EU i förhandlingarna med stor framgång drev på för en uppföljnings-mekanism som bidrar till att säkerställa att alla länder omsätter de globala målsättningarna i det nationella arbetet.

Utskottet ser även mycket positivt på att FN helt nyligen nått en överenskommelse som skapar globala regler för att dels begränsa miljöpåverkan, dels inrätta marina skyddsområden i områden utanför nationell jurisdiktion. Trots ett spänt läge i omvärlden visar dessa beslut att framsteg för vår gemensamma miljö och biologiska mångfald inte kan vänta.

Mot denna bakgrund bedömer utskottet att motionerna 2022/23:908 (C) yrkandena 1, 2 och 6 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 13 i allt väsentligt är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller internationella avtal med bäring på skoglig biologisk mångfald bedömer utskottet att det redan i dag finns en ordning och en ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter som säkerställer analys, sakexpertis och svensk representation vid beredning och vid förhandlingar. Utskottet avstyrker således även motion 2022/23:972 (SD) yrkande 49.

Övergripande om det nationella arbetet

Utskottet vill påminna om att det sedan ett antal år pågår ett arbete på central nivå för att säkerställa att Sverige genomför de åtaganden som följer av både internationella och EU-gemensamma åtaganden om skyddet för biologisk mångfald. Utskottet vill särskilt framhålla Miljömålsberedningens arbete med att ta fram en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald. Strategin ska inbegripa etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald. Utskottet vill också påminna om att Naturvårdsverket nyligen lämnat ett antal förslag på kraftfulla insatser för att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald i Sverige.

När det gäller näringslivets arbete för biologisk mångfald noterar utskottet att det även på denna punkt pågår viktigt arbete. Naturvårdsverket har haft i uppdrag att redovisa hur ett aktivt deltagande från berörda samhällssektorer kan säkerställas vid genomförandet av det nya ramverket för konventionen om biologisk mångfald. Därutöver har ansvariga myndigheter arbetet med att ta fram analyser och förslag till styrmedel och andra åtgärder som bidrar till näringslivets klimatomställning, vilket i sin tur utgör ett underlag inför den klimatpolitiska handlingsplan som ska presenteras senare i år.

Med hänvisning till det arbete som redan pågår bedömer utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 13, 2022/23:908 (C) yrkande 28, 2022/23:2073 (S) yrkande 42 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 14 bör lämnas utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 8. Läs betänkandet

Nya siffersatta mål för områdesskydd

Utskottet vill framhålla de siffersatta mål för skydd av natur som finns både i EU:s strategi för biologisk mångfald och i det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden. Det senare innehåller bl.a. ett tydligt mål om att 30 procent av områden på land och till havs ska skyddas till 2030. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att analysera den globala avsiktsförklaringen och vilka nationella åtgärder som krävs för att förverkliga de uppsatta målen. Utskottet ser därför inget skäl att i nuläget förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2022/23:908 (C) yrkande 4, 2022/23:1246 (V) yrkande 16 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 3. Motionerna avstyrks.

Nationalparker och naturreservat

Riksdagen och regeringen har beslutat om flera olika mål för hur mycket mer skog, våtmarker, marina miljöer, sjöar och vattendrag som behöver skyddas. Utskottet påminner om att detta arbete är långsiktigt och att varje ny hektar som skyddas är ett steg mot att nå det målet.

När det gäller naturreservat har arealen som skyddas av denna skyddsform ökat stadigt under de senaste åren, och det mesta av utökningen, närmare 133 000 hektar, är marina reservat. Utskottet vill understryka att det är på kommunal och regional nivå som beslut om nya reservat fattas.

När det gäller bildande av nya nationalparker är processen mycket lång och involverar ett antal aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Av nationalparksplanen framgår de kriterier och principer som ska gälla vid urval av nationalparksområden, och utskottet ser ingen anledning att förorda någon uppdatering av den långsiktiga planen. I sammanhanget vill utskottet påminna om att riksdagen under föregående riksmöte ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjorde i fråga om inriktningen för svensk skogspolitik. I skogspropositionen anförde regeringen att takten i arbetet med att bilda nya och utvidgade nationalparker enligt nationalparksplanen bör öka, bl.a. för att skydda värdefull natur och bidra till förbättrade förutsättningar för friluftsliv och landsbygdsutveckling över hela landet. Utskottet instämde i denna bedömning, och underströk nationalparkernas betydelse för att bevara biologisk mångfald och även för att bedriva friluftsliv och turism. Utskottet ser därför mycket positivt på att ansvarig myndighet under 2023 har i uppdrag att öka takten i arbetet med att ta fram förslag till nya och utvidgade nationalparker.

Med hänvisning till det arbete som redan bedrivs avstyrker utskottet motionerna 2022/23:365 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:759 (MP) yrkandena 1 och 2, 2022/23:908 (C) yrkande 5, 2022/23:1246 (V) yrkande 18, 2022/23:2073 (S) yrkande 40, 2022/23:2095 (MP) yrkande 5 och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 32 och 37.

Biotopskyddsområden

När det gäller reglerna för biotopskyddsområden ser utskottet mycket positivt på att ansvariga myndigheter arbetar med att ta fram förslag på ändringar av regelverket. Syftet är att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv, bl.a. när det gäller om det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer.

Utskottet anser att motionsyrkandena om biotopskyddsområden ska lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på det arbete som pågår. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:329 (C) yrkande 1, 2022/23:843 (C) yrkande 19, 2022/23:854 (C) yrkande 9, 2022/23:1862 (M) och 2022/23:1966 (M).

Uppföljning av skyddad natur

Under föregående riksmöte riktade riksdagen, på grundval av utskottets förslag, en uppmaning till regeringen om att en regelbunden översyn av formellt skyddade områden behöver genomföras med möjligheter till förändringar om skyddet inte längre är ändamålsenligt. Då liksom nu anser utskottet att områdesskydd ska vara ändamålsenligt, bygga på aktuella förutsättningar och motsvara ett faktiskt behov av skydd.

Under föregående riksmöte riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om beräkningsmetoder för rapportering av skyddad natur till Europeiska miljöbyrån (EEA). Utskottet fäster stor betydelse vid att Sverige börjar använda beräkningsmetoder för skyddad natur som är mer likvärdiga med de som används i övriga medlemsstater, speciellt mot bakgrund av ambitionshöjningen inom såväl FN som EU i arbetet med skydd av värdefull natur.

Utskottet konstaterar att det pågår ett arbete för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivanden och ser därför ingen anledning att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:213 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:854 (C) yrkande 16, 2022/23:909 (C) yrkande 18, 2022/23:972 (SD) yrkande 36 och 2022/23:1866 (M). Motionerna avstyrks.

Skötsel och restaurering av livsmiljöer

När det gäller skötsel och återställande av livsmiljöer vill utskottet börja med att framhålla EU:s strategi för biologisk mångfald som innehåller mål och åtgärder för att skydda och återställa naturen i unionen, bl.a. genom att utarbeta en plan för återställande av natur och restaurering av ekosystem på land och i havet. Sverige har ställt sig bakom strategin, och utskottet följer de lagstiftningsinitiativ som följer av strategin mycket noga. Utskottet påminner om de pågående förhandlingarna om en ny restaureringsförordning inom ramen för vilken kommissionen föreslår siffersatta mål och åtgärder. Utskottet vill inte föregå den förhandlingsprocess som nu pågår.

När det gäller ålgräsängar påminner utskottet om att riksdagen så sent som förra riksmötet uppmärksammade regeringen på behovet av insatser för att anlägga och restaurera dessa viktiga biotoper. Utskottet ser fram emot att följa regeringens arbete för att tillmötesgå riksdagens uppmaning även i denna fråga.

Med det som anförts ovan avstyrks motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 15, 2022/23:908 (C) yrkandena 3, 8 och 13, 2022/23:2073 (S) yrkande 27 i denna del och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 28 i denna del, 38 och 48.

Ur avsnittet "Områdesskydd och åtgärder för att återställa livsmiljöer" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6, 7, 14 och 17. Läs betänkandet

Nya siffersatta mål för områdesskydd

Utskottet vill framhålla de siffersatta mål för skydd av natur som finns både i EU:s strategi för biologisk mångfald och i det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden. Det senare innehåller bl.a. ett tydligt mål om att 30 procent av områden på land och till havs ska skyddas till 2030. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att analysera den globala avsiktsförklaringen och vilka nationella åtgärder som krävs för att förverkliga de uppsatta målen. Utskottet ser därför inget skäl att i nuläget förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2022/23:908 (C) yrkande 4, 2022/23:1246 (V) yrkande 16 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 3. Motionerna avstyrks.

Nationalparker och naturreservat

Riksdagen och regeringen har beslutat om flera olika mål för hur mycket mer skog, våtmarker, marina miljöer, sjöar och vattendrag som behöver skyddas. Utskottet påminner om att detta arbete är långsiktigt och att varje ny hektar som skyddas är ett steg mot att nå det målet.

När det gäller naturreservat har arealen som skyddas av denna skyddsform ökat stadigt under de senaste åren, och det mesta av utökningen, närmare 133 000 hektar, är marina reservat. Utskottet vill understryka att det är på kommunal och regional nivå som beslut om nya reservat fattas.

När det gäller bildande av nya nationalparker är processen mycket lång och involverar ett antal aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Av nationalparksplanen framgår de kriterier och principer som ska gälla vid urval av nationalparksområden, och utskottet ser ingen anledning att förorda någon uppdatering av den långsiktiga planen. I sammanhanget vill utskottet påminna om att riksdagen under föregående riksmöte ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjorde i fråga om inriktningen för svensk skogspolitik. I skogspropositionen anförde regeringen att takten i arbetet med att bilda nya och utvidgade nationalparker enligt nationalparksplanen bör öka, bl.a. för att skydda värdefull natur och bidra till förbättrade förutsättningar för friluftsliv och landsbygdsutveckling över hela landet. Utskottet instämde i denna bedömning, och underströk nationalparkernas betydelse för att bevara biologisk mångfald och även för att bedriva friluftsliv och turism. Utskottet ser därför mycket positivt på att ansvarig myndighet under 2023 har i uppdrag att öka takten i arbetet med att ta fram förslag till nya och utvidgade nationalparker.

Med hänvisning till det arbete som redan bedrivs avstyrker utskottet motionerna 2022/23:365 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:759 (MP) yrkandena 1 och 2, 2022/23:908 (C) yrkande 5, 2022/23:1246 (V) yrkande 18, 2022/23:2073 (S) yrkande 40, 2022/23:2095 (MP) yrkande 5 och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 32 och 37.

Biotopskyddsområden

När det gäller reglerna för biotopskyddsområden ser utskottet mycket positivt på att ansvariga myndigheter arbetar med att ta fram förslag på ändringar av regelverket. Syftet är att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv, bl.a. när det gäller om det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer.

Utskottet anser att motionsyrkandena om biotopskyddsområden ska lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på det arbete som pågår. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:329 (C) yrkande 1, 2022/23:843 (C) yrkande 19, 2022/23:854 (C) yrkande 9, 2022/23:1862 (M) och 2022/23:1966 (M).

Uppföljning av skyddad natur

Under föregående riksmöte riktade riksdagen, på grundval av utskottets förslag, en uppmaning till regeringen om att en regelbunden översyn av formellt skyddade områden behöver genomföras med möjligheter till förändringar om skyddet inte längre är ändamålsenligt. Då liksom nu anser utskottet att områdesskydd ska vara ändamålsenligt, bygga på aktuella förutsättningar och motsvara ett faktiskt behov av skydd.

Under föregående riksmöte riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om beräkningsmetoder för rapportering av skyddad natur till Europeiska miljöbyrån (EEA). Utskottet fäster stor betydelse vid att Sverige börjar använda beräkningsmetoder för skyddad natur som är mer likvärdiga med de som används i övriga medlemsstater, speciellt mot bakgrund av ambitionshöjningen inom såväl FN som EU i arbetet med skydd av värdefull natur.

Utskottet konstaterar att det pågår ett arbete för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivanden och ser därför ingen anledning att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:213 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:854 (C) yrkande 16, 2022/23:909 (C) yrkande 18, 2022/23:972 (SD) yrkande 36 och 2022/23:1866 (M). Motionerna avstyrks.

Skötsel och restaurering av livsmiljöer

När det gäller skötsel och återställande av livsmiljöer vill utskottet börja med att framhålla EU:s strategi för biologisk mångfald som innehåller mål och åtgärder för att skydda och återställa naturen i unionen, bl.a. genom att utarbeta en plan för återställande av natur och restaurering av ekosystem på land och i havet. Sverige har ställt sig bakom strategin, och utskottet följer de lagstiftningsinitiativ som följer av strategin mycket noga. Utskottet påminner om de pågående förhandlingarna om en ny restaureringsförordning inom ramen för vilken kommissionen föreslår siffersatta mål och åtgärder. Utskottet vill inte föregå den förhandlingsprocess som nu pågår.

När det gäller ålgräsängar påminner utskottet om att riksdagen så sent som förra riksmötet uppmärksammade regeringen på behovet av insatser för att anlägga och restaurera dessa viktiga biotoper. Utskottet ser fram emot att följa regeringens arbete för att tillmötesgå riksdagens uppmaning även i denna fråga.

Med det som anförts ovan avstyrks motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 15, 2022/23:908 (C) yrkandena 3, 8 och 13, 2022/23:2073 (S) yrkande 27 i denna del och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 28 i denna del, 38 och 48.

Ur avsnittet "Områdesskydd och åtgärder för att återställa livsmiljöer" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 7, 14 och 17. Läs betänkandet

Nya siffersatta mål för områdesskydd

Utskottet vill framhålla de siffersatta mål för skydd av natur som finns både i EU:s strategi för biologisk mångfald och i det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden. Det senare innehåller bl.a. ett tydligt mål om att 30 procent av områden på land och till havs ska skyddas till 2030. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att analysera den globala avsiktsförklaringen och vilka nationella åtgärder som krävs för att förverkliga de uppsatta målen. Utskottet ser därför inget skäl att i nuläget förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2022/23:908 (C) yrkande 4, 2022/23:1246 (V) yrkande 16 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 3. Motionerna avstyrks.

Nationalparker och naturreservat

Riksdagen och regeringen har beslutat om flera olika mål för hur mycket mer skog, våtmarker, marina miljöer, sjöar och vattendrag som behöver skyddas. Utskottet påminner om att detta arbete är långsiktigt och att varje ny hektar som skyddas är ett steg mot att nå det målet.

När det gäller naturreservat har arealen som skyddas av denna skyddsform ökat stadigt under de senaste åren, och det mesta av utökningen, närmare 133 000 hektar, är marina reservat. Utskottet vill understryka att det är på kommunal och regional nivå som beslut om nya reservat fattas.

När det gäller bildande av nya nationalparker är processen mycket lång och involverar ett antal aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Av nationalparksplanen framgår de kriterier och principer som ska gälla vid urval av nationalparksområden, och utskottet ser ingen anledning att förorda någon uppdatering av den långsiktiga planen. I sammanhanget vill utskottet påminna om att riksdagen under föregående riksmöte ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjorde i fråga om inriktningen för svensk skogspolitik. I skogspropositionen anförde regeringen att takten i arbetet med att bilda nya och utvidgade nationalparker enligt nationalparksplanen bör öka, bl.a. för att skydda värdefull natur och bidra till förbättrade förutsättningar för friluftsliv och landsbygdsutveckling över hela landet. Utskottet instämde i denna bedömning, och underströk nationalparkernas betydelse för att bevara biologisk mångfald och även för att bedriva friluftsliv och turism. Utskottet ser därför mycket positivt på att ansvarig myndighet under 2023 har i uppdrag att öka takten i arbetet med att ta fram förslag till nya och utvidgade nationalparker.

Med hänvisning till det arbete som redan bedrivs avstyrker utskottet motionerna 2022/23:365 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:759 (MP) yrkandena 1 och 2, 2022/23:908 (C) yrkande 5, 2022/23:1246 (V) yrkande 18, 2022/23:2073 (S) yrkande 40, 2022/23:2095 (MP) yrkande 5 och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 32 och 37.

Biotopskyddsområden

När det gäller reglerna för biotopskyddsområden ser utskottet mycket positivt på att ansvariga myndigheter arbetar med att ta fram förslag på ändringar av regelverket. Syftet är att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv, bl.a. när det gäller om det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer.

Utskottet anser att motionsyrkandena om biotopskyddsområden ska lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på det arbete som pågår. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:329 (C) yrkande 1, 2022/23:843 (C) yrkande 19, 2022/23:854 (C) yrkande 9, 2022/23:1862 (M) och 2022/23:1966 (M).

Uppföljning av skyddad natur

Under föregående riksmöte riktade riksdagen, på grundval av utskottets förslag, en uppmaning till regeringen om att en regelbunden översyn av formellt skyddade områden behöver genomföras med möjligheter till förändringar om skyddet inte längre är ändamålsenligt. Då liksom nu anser utskottet att områdesskydd ska vara ändamålsenligt, bygga på aktuella förutsättningar och motsvara ett faktiskt behov av skydd.

Under föregående riksmöte riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om beräkningsmetoder för rapportering av skyddad natur till Europeiska miljöbyrån (EEA). Utskottet fäster stor betydelse vid att Sverige börjar använda beräkningsmetoder för skyddad natur som är mer likvärdiga med de som används i övriga medlemsstater, speciellt mot bakgrund av ambitionshöjningen inom såväl FN som EU i arbetet med skydd av värdefull natur.

Utskottet konstaterar att det pågår ett arbete för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivanden och ser därför ingen anledning att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:213 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:854 (C) yrkande 16, 2022/23:909 (C) yrkande 18, 2022/23:972 (SD) yrkande 36 och 2022/23:1866 (M). Motionerna avstyrks.

Skötsel och restaurering av livsmiljöer

När det gäller skötsel och återställande av livsmiljöer vill utskottet börja med att framhålla EU:s strategi för biologisk mångfald som innehåller mål och åtgärder för att skydda och återställa naturen i unionen, bl.a. genom att utarbeta en plan för återställande av natur och restaurering av ekosystem på land och i havet. Sverige har ställt sig bakom strategin, och utskottet följer de lagstiftningsinitiativ som följer av strategin mycket noga. Utskottet påminner om de pågående förhandlingarna om en ny restaureringsförordning inom ramen för vilken kommissionen föreslår siffersatta mål och åtgärder. Utskottet vill inte föregå den förhandlingsprocess som nu pågår.

När det gäller ålgräsängar påminner utskottet om att riksdagen så sent som förra riksmötet uppmärksammade regeringen på behovet av insatser för att anlägga och restaurera dessa viktiga biotoper. Utskottet ser fram emot att följa regeringens arbete för att tillmötesgå riksdagens uppmaning även i denna fråga.

Med det som anförts ovan avstyrks motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 15, 2022/23:908 (C) yrkandena 3, 8 och 13, 2022/23:2073 (S) yrkande 27 i denna del och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 28 i denna del, 38 och 48.

Ur avsnittet "Områdesskydd och åtgärder för att återställa livsmiljöer" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 14 och 17. Läs betänkandet

Riksdagen har vid ett antal tillfällen under de senaste åren betonat behovet av att strandskyddslagstiftningen förändras och att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om ett reformerat regelverk. Utskottet konstaterar att frågan har varit föremål för utredningar och riksdagsbehandling men att mycket arbete fortfarande återstår.

Utskottet välkomnar att frågan om ändamålsenliga undantag för de areella näringarna nu utreds för att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och att utredningen ser till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska redovisas senare i år. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att återkomma till riksdagen i fråga om ett nytt och reformerat regelverk för strandskydd när den pågående utredningen har redovisat sina förslag. I avvaktan på resultatet av detta arbete bedömer utskottet att de nu aktuella förslagen om ett reformerat strandskyddsregelverk bör lämnas utan vidare åtgärd.

Således avstyrker utskottet motionerna 2022/23:49 (M), 2022/23:455 (M), 2022/23:521 (SD), 2022/23:618 (S), 2022/23:673 (M), 2022/23:843 (C) yrkandena 13 och 45, 2022/23:909 (C) yrkandena 52–59, 2022/23:934 (SD) yrkande 13, 2022/23:937 (SD) yrkande 11, 2022/23:977 (SD) yrkandena 32–36, 2022/23:1006 (SD) yrkande 15, 2022/23:1081 (M) yrkandena 1–3, 2022/23:1247 (V) yrkande 7, 2022/23:1409 (M), 2022/23:1635 (C) yrkande 1, 2022/23:1672 (C) yrkandena 27 och 28, 2022/23:1860 (M) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1887 (C), 2022/23:1920 (C), 2022/23:2110 (MP) yrkandena 40 och 41 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 8.

Ur avsnittet "Strandskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11, 12, 13 och 15. Läs betänkandet

Riksdagen har vid ett antal tillfällen under de senaste åren betonat behovet av att strandskyddslagstiftningen förändras och att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om ett reformerat regelverk. Utskottet konstaterar att frågan har varit föremål för utredningar och riksdagsbehandling men att mycket arbete fortfarande återstår.

Utskottet välkomnar att frågan om ändamålsenliga undantag för de areella näringarna nu utreds för att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och att utredningen ser till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska redovisas senare i år. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att återkomma till riksdagen i fråga om ett nytt och reformerat regelverk för strandskydd när den pågående utredningen har redovisat sina förslag. I avvaktan på resultatet av detta arbete bedömer utskottet att de nu aktuella förslagen om ett reformerat strandskyddsregelverk bör lämnas utan vidare åtgärd.

Således avstyrker utskottet motionerna 2022/23:49 (M), 2022/23:455 (M), 2022/23:521 (SD), 2022/23:618 (S), 2022/23:673 (M), 2022/23:843 (C) yrkandena 13 och 45, 2022/23:909 (C) yrkandena 52–59, 2022/23:934 (SD) yrkande 13, 2022/23:937 (SD) yrkande 11, 2022/23:977 (SD) yrkandena 32–36, 2022/23:1006 (SD) yrkande 15, 2022/23:1081 (M) yrkandena 1–3, 2022/23:1247 (V) yrkande 7, 2022/23:1409 (M), 2022/23:1635 (C) yrkande 1, 2022/23:1672 (C) yrkandena 27 och 28, 2022/23:1860 (M) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1887 (C), 2022/23:1920 (C), 2022/23:2110 (MP) yrkandena 40 och 41 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 8.

Ur avsnittet "Strandskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 11, 12, 13 och 15. Läs betänkandet

Riksdagen har vid ett antal tillfällen under de senaste åren betonat behovet av att strandskyddslagstiftningen förändras och att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om ett reformerat regelverk. Utskottet konstaterar att frågan har varit föremål för utredningar och riksdagsbehandling men att mycket arbete fortfarande återstår.

Utskottet välkomnar att frågan om ändamålsenliga undantag för de areella näringarna nu utreds för att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och att utredningen ser till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska redovisas senare i år. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att återkomma till riksdagen i fråga om ett nytt och reformerat regelverk för strandskydd när den pågående utredningen har redovisat sina förslag. I avvaktan på resultatet av detta arbete bedömer utskottet att de nu aktuella förslagen om ett reformerat strandskyddsregelverk bör lämnas utan vidare åtgärd.

Således avstyrker utskottet motionerna 2022/23:49 (M), 2022/23:455 (M), 2022/23:521 (SD), 2022/23:618 (S), 2022/23:673 (M), 2022/23:843 (C) yrkandena 13 och 45, 2022/23:909 (C) yrkandena 52–59, 2022/23:934 (SD) yrkande 13, 2022/23:937 (SD) yrkande 11, 2022/23:977 (SD) yrkandena 32–36, 2022/23:1006 (SD) yrkande 15, 2022/23:1081 (M) yrkandena 1–3, 2022/23:1247 (V) yrkande 7, 2022/23:1409 (M), 2022/23:1635 (C) yrkande 1, 2022/23:1672 (C) yrkandena 27 och 28, 2022/23:1860 (M) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1887 (C), 2022/23:1920 (C), 2022/23:2110 (MP) yrkandena 40 och 41 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 8.

Ur avsnittet "Strandskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 12, 13 och 15. Läs betänkandet

Riksdagen har vid ett antal tillfällen under de senaste åren betonat behovet av att strandskyddslagstiftningen förändras och att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om ett reformerat regelverk. Utskottet konstaterar att frågan har varit föremål för utredningar och riksdagsbehandling men att mycket arbete fortfarande återstår.

Utskottet välkomnar att frågan om ändamålsenliga undantag för de areella näringarna nu utreds för att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och att utredningen ser till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska redovisas senare i år. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att återkomma till riksdagen i fråga om ett nytt och reformerat regelverk för strandskydd när den pågående utredningen har redovisat sina förslag. I avvaktan på resultatet av detta arbete bedömer utskottet att de nu aktuella förslagen om ett reformerat strandskyddsregelverk bör lämnas utan vidare åtgärd.

Således avstyrker utskottet motionerna 2022/23:49 (M), 2022/23:455 (M), 2022/23:521 (SD), 2022/23:618 (S), 2022/23:673 (M), 2022/23:843 (C) yrkandena 13 och 45, 2022/23:909 (C) yrkandena 52–59, 2022/23:934 (SD) yrkande 13, 2022/23:937 (SD) yrkande 11, 2022/23:977 (SD) yrkandena 32–36, 2022/23:1006 (SD) yrkande 15, 2022/23:1081 (M) yrkandena 1–3, 2022/23:1247 (V) yrkande 7, 2022/23:1409 (M), 2022/23:1635 (C) yrkande 1, 2022/23:1672 (C) yrkandena 27 och 28, 2022/23:1860 (M) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1887 (C), 2022/23:1920 (C), 2022/23:2110 (MP) yrkandena 40 och 41 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 8.

Ur avsnittet "Strandskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 13 och 15. Läs betänkandet

Riksdagen har vid ett antal tillfällen under de senaste åren betonat behovet av att strandskyddslagstiftningen förändras och att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om ett reformerat regelverk. Utskottet konstaterar att frågan har varit föremål för utredningar och riksdagsbehandling men att mycket arbete fortfarande återstår.

Utskottet välkomnar att frågan om ändamålsenliga undantag för de areella näringarna nu utreds för att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och att utredningen ser till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska redovisas senare i år. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att återkomma till riksdagen i fråga om ett nytt och reformerat regelverk för strandskydd när den pågående utredningen har redovisat sina förslag. I avvaktan på resultatet av detta arbete bedömer utskottet att de nu aktuella förslagen om ett reformerat strandskyddsregelverk bör lämnas utan vidare åtgärd.

Således avstyrker utskottet motionerna 2022/23:49 (M), 2022/23:455 (M), 2022/23:521 (SD), 2022/23:618 (S), 2022/23:673 (M), 2022/23:843 (C) yrkandena 13 och 45, 2022/23:909 (C) yrkandena 52–59, 2022/23:934 (SD) yrkande 13, 2022/23:937 (SD) yrkande 11, 2022/23:977 (SD) yrkandena 32–36, 2022/23:1006 (SD) yrkande 15, 2022/23:1081 (M) yrkandena 1–3, 2022/23:1247 (V) yrkande 7, 2022/23:1409 (M), 2022/23:1635 (C) yrkande 1, 2022/23:1672 (C) yrkandena 27 och 28, 2022/23:1860 (M) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1887 (C), 2022/23:1920 (C), 2022/23:2110 (MP) yrkandena 40 och 41 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 8.

Ur avsnittet "Strandskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 12 och 15. Läs betänkandet

Nya siffersatta mål för områdesskydd

Utskottet vill framhålla de siffersatta mål för skydd av natur som finns både i EU:s strategi för biologisk mångfald och i det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden. Det senare innehåller bl.a. ett tydligt mål om att 30 procent av områden på land och till havs ska skyddas till 2030. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att analysera den globala avsiktsförklaringen och vilka nationella åtgärder som krävs för att förverkliga de uppsatta målen. Utskottet ser därför inget skäl att i nuläget förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2022/23:908 (C) yrkande 4, 2022/23:1246 (V) yrkande 16 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 3. Motionerna avstyrks.

Nationalparker och naturreservat

Riksdagen och regeringen har beslutat om flera olika mål för hur mycket mer skog, våtmarker, marina miljöer, sjöar och vattendrag som behöver skyddas. Utskottet påminner om att detta arbete är långsiktigt och att varje ny hektar som skyddas är ett steg mot att nå det målet.

När det gäller naturreservat har arealen som skyddas av denna skyddsform ökat stadigt under de senaste åren, och det mesta av utökningen, närmare 133 000 hektar, är marina reservat. Utskottet vill understryka att det är på kommunal och regional nivå som beslut om nya reservat fattas.

När det gäller bildande av nya nationalparker är processen mycket lång och involverar ett antal aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Av nationalparksplanen framgår de kriterier och principer som ska gälla vid urval av nationalparksområden, och utskottet ser ingen anledning att förorda någon uppdatering av den långsiktiga planen. I sammanhanget vill utskottet påminna om att riksdagen under föregående riksmöte ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjorde i fråga om inriktningen för svensk skogspolitik. I skogspropositionen anförde regeringen att takten i arbetet med att bilda nya och utvidgade nationalparker enligt nationalparksplanen bör öka, bl.a. för att skydda värdefull natur och bidra till förbättrade förutsättningar för friluftsliv och landsbygdsutveckling över hela landet. Utskottet instämde i denna bedömning, och underströk nationalparkernas betydelse för att bevara biologisk mångfald och även för att bedriva friluftsliv och turism. Utskottet ser därför mycket positivt på att ansvarig myndighet under 2023 har i uppdrag att öka takten i arbetet med att ta fram förslag till nya och utvidgade nationalparker.

Med hänvisning till det arbete som redan bedrivs avstyrker utskottet motionerna 2022/23:365 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:759 (MP) yrkandena 1 och 2, 2022/23:908 (C) yrkande 5, 2022/23:1246 (V) yrkande 18, 2022/23:2073 (S) yrkande 40, 2022/23:2095 (MP) yrkande 5 och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 32 och 37.

Biotopskyddsområden

När det gäller reglerna för biotopskyddsområden ser utskottet mycket positivt på att ansvariga myndigheter arbetar med att ta fram förslag på ändringar av regelverket. Syftet är att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv, bl.a. när det gäller om det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer.

Utskottet anser att motionsyrkandena om biotopskyddsområden ska lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på det arbete som pågår. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:329 (C) yrkande 1, 2022/23:843 (C) yrkande 19, 2022/23:854 (C) yrkande 9, 2022/23:1862 (M) och 2022/23:1966 (M).

Uppföljning av skyddad natur

Under föregående riksmöte riktade riksdagen, på grundval av utskottets förslag, en uppmaning till regeringen om att en regelbunden översyn av formellt skyddade områden behöver genomföras med möjligheter till förändringar om skyddet inte längre är ändamålsenligt. Då liksom nu anser utskottet att områdesskydd ska vara ändamålsenligt, bygga på aktuella förutsättningar och motsvara ett faktiskt behov av skydd.

Under föregående riksmöte riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om beräkningsmetoder för rapportering av skyddad natur till Europeiska miljöbyrån (EEA). Utskottet fäster stor betydelse vid att Sverige börjar använda beräkningsmetoder för skyddad natur som är mer likvärdiga med de som används i övriga medlemsstater, speciellt mot bakgrund av ambitionshöjningen inom såväl FN som EU i arbetet med skydd av värdefull natur.

Utskottet konstaterar att det pågår ett arbete för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivanden och ser därför ingen anledning att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:213 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:854 (C) yrkande 16, 2022/23:909 (C) yrkande 18, 2022/23:972 (SD) yrkande 36 och 2022/23:1866 (M). Motionerna avstyrks.

Skötsel och restaurering av livsmiljöer

När det gäller skötsel och återställande av livsmiljöer vill utskottet börja med att framhålla EU:s strategi för biologisk mångfald som innehåller mål och åtgärder för att skydda och återställa naturen i unionen, bl.a. genom att utarbeta en plan för återställande av natur och restaurering av ekosystem på land och i havet. Sverige har ställt sig bakom strategin, och utskottet följer de lagstiftningsinitiativ som följer av strategin mycket noga. Utskottet påminner om de pågående förhandlingarna om en ny restaureringsförordning inom ramen för vilken kommissionen föreslår siffersatta mål och åtgärder. Utskottet vill inte föregå den förhandlingsprocess som nu pågår.

När det gäller ålgräsängar påminner utskottet om att riksdagen så sent som förra riksmötet uppmärksammade regeringen på behovet av insatser för att anlägga och restaurera dessa viktiga biotoper. Utskottet ser fram emot att följa regeringens arbete för att tillmötesgå riksdagens uppmaning även i denna fråga.

Med det som anförts ovan avstyrks motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 15, 2022/23:908 (C) yrkandena 3, 8 och 13, 2022/23:2073 (S) yrkande 27 i denna del och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 28 i denna del, 38 och 48.

Ur avsnittet "Områdesskydd och åtgärder för att återställa livsmiljöer" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7 och 17. Läs betänkandet

Riksdagen har vid ett antal tillfällen under de senaste åren betonat behovet av att strandskyddslagstiftningen förändras och att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om ett reformerat regelverk. Utskottet konstaterar att frågan har varit föremål för utredningar och riksdagsbehandling men att mycket arbete fortfarande återstår.

Utskottet välkomnar att frågan om ändamålsenliga undantag för de areella näringarna nu utreds för att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och att utredningen ser till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska redovisas senare i år. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att återkomma till riksdagen i fråga om ett nytt och reformerat regelverk för strandskydd när den pågående utredningen har redovisat sina förslag. I avvaktan på resultatet av detta arbete bedömer utskottet att de nu aktuella förslagen om ett reformerat strandskyddsregelverk bör lämnas utan vidare åtgärd.

Således avstyrker utskottet motionerna 2022/23:49 (M), 2022/23:455 (M), 2022/23:521 (SD), 2022/23:618 (S), 2022/23:673 (M), 2022/23:843 (C) yrkandena 13 och 45, 2022/23:909 (C) yrkandena 52–59, 2022/23:934 (SD) yrkande 13, 2022/23:937 (SD) yrkande 11, 2022/23:977 (SD) yrkandena 32–36, 2022/23:1006 (SD) yrkande 15, 2022/23:1081 (M) yrkandena 1–3, 2022/23:1247 (V) yrkande 7, 2022/23:1409 (M), 2022/23:1635 (C) yrkande 1, 2022/23:1672 (C) yrkandena 27 och 28, 2022/23:1860 (M) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1887 (C), 2022/23:1920 (C), 2022/23:2110 (MP) yrkandena 40 och 41 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 8.

Ur avsnittet "Strandskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 12 och 13. Läs betänkandet

Allemansrätten

Allemansrätten är en grundlagsfäst rättighet som tryggar allmänhetens tillgång till naturen, men den innebär givetvis också skyldigheter och ska tillämpas med omtanke och med hänsyn till natur och djurliv, markägare och andra besökare. I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att denna sedvana värnas, och för detta ändamål är det avgörande att allemansrättens innebörd kontinuerligt kommuniceras. Utskottet ser därför mycket positivt på de informationsinsatser som den ansvariga myndigheten gör samt den samordnande funktion som finns på central nivå. Utskottet bedömer emellertid att det huvudsakliga arbetet i övrigt är en regional och kommunal fråga, inte minst vad gäller det operativa ansvaret.

Med det som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:977 (SD) yrkandena 27–29, 2022/23:1858 (M), 2022/23:1868 (M) yrkandena 1–3 och 2022/23:2095 (MP) yrkande 8.

Tätortsnära natur och underhåll av vandringsleder

Utskottet påminner om de riksdagsbundna mål för friluftslivspolitiken som anger att alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Utskottet kan konstatera att dessa mål har fått förnyad aktualitet till följd av det uppsving som naturturismen fick under pandemin.

Utskottet ser mycket positivt på att den ansvariga myndigheten har fått i uppdrag att utveckla arbetet med landets vandringsleder och fjälleder i den del staten är huvudman. I uppdraget ingår bl.a. att knyta ihop vandringsleder, utveckla vandringsleder i skyddade områden och i skyddade fjällnära skogar samt fortsätta upprustningen av det statliga ledsystemet i fjällen.

När det gäller tätortsnära natur och urbana grönområden anser utskottet i likhet med motionärerna att sådana områden är en viktig del av en hållbar stadsutveckling. En stor del av friluftslivet till vardags utövas i det tätortsnära natur- och kulturlandskapet vilket tydliggör betydelsen av tillgång till rekreations- och friluftsområden inom rimligt avstånd. Utskottet påminner även i denna del om de mål som riksdagen antagit, och att det operativa arbetet i huvudsak bedrivs på kommunal och regional nivå.

Vad gäller yrkandena om urbana grönområden noterar utskottet att det förslag till ny förordning om restaurering av natur som just nu förhandlas på EU-nivå innehåller relevanta mål och åtgärder i detta sammanhang. Enligt utskottets bedömning är det viktigt att först säkerställa att den kommande EU-rättsakten hanterar dessa frågor på ett lämpligt sätt innan eventuella nationella åtgärder övervägs.

Med denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:908 (C) yrkande 24, 2022/23:2095 (MP) yrkandena 2, 3 och 7 samt 2022/23:2110 (MP) yrkande 29.

Ur avsnittet "Skydd av friluftslivets förutsättningar" i betänkandet. Läs betänkandet

Nya siffersatta mål för områdesskydd

Utskottet vill framhålla de siffersatta mål för skydd av natur som finns både i EU:s strategi för biologisk mångfald och i det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden. Det senare innehåller bl.a. ett tydligt mål om att 30 procent av områden på land och till havs ska skyddas till 2030. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att analysera den globala avsiktsförklaringen och vilka nationella åtgärder som krävs för att förverkliga de uppsatta målen. Utskottet ser därför inget skäl att i nuläget förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2022/23:908 (C) yrkande 4, 2022/23:1246 (V) yrkande 16 och 2022/23:2110 (MP) yrkande 3. Motionerna avstyrks.

Nationalparker och naturreservat

Riksdagen och regeringen har beslutat om flera olika mål för hur mycket mer skog, våtmarker, marina miljöer, sjöar och vattendrag som behöver skyddas. Utskottet påminner om att detta arbete är långsiktigt och att varje ny hektar som skyddas är ett steg mot att nå det målet.

När det gäller naturreservat har arealen som skyddas av denna skyddsform ökat stadigt under de senaste åren, och det mesta av utökningen, närmare 133 000 hektar, är marina reservat. Utskottet vill understryka att det är på kommunal och regional nivå som beslut om nya reservat fattas.

När det gäller bildande av nya nationalparker är processen mycket lång och involverar ett antal aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Av nationalparksplanen framgår de kriterier och principer som ska gälla vid urval av nationalparksområden, och utskottet ser ingen anledning att förorda någon uppdatering av den långsiktiga planen. I sammanhanget vill utskottet påminna om att riksdagen under föregående riksmöte ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjorde i fråga om inriktningen för svensk skogspolitik. I skogspropositionen anförde regeringen att takten i arbetet med att bilda nya och utvidgade nationalparker enligt nationalparksplanen bör öka, bl.a. för att skydda värdefull natur och bidra till förbättrade förutsättningar för friluftsliv och landsbygdsutveckling över hela landet. Utskottet instämde i denna bedömning, och underströk nationalparkernas betydelse för att bevara biologisk mångfald och även för att bedriva friluftsliv och turism. Utskottet ser därför mycket positivt på att ansvarig myndighet under 2023 har i uppdrag att öka takten i arbetet med att ta fram förslag till nya och utvidgade nationalparker.

Med hänvisning till det arbete som redan bedrivs avstyrker utskottet motionerna 2022/23:365 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:759 (MP) yrkandena 1 och 2, 2022/23:908 (C) yrkande 5, 2022/23:1246 (V) yrkande 18, 2022/23:2073 (S) yrkande 40, 2022/23:2095 (MP) yrkande 5 och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 32 och 37.

Biotopskyddsområden

När det gäller reglerna för biotopskyddsområden ser utskottet mycket positivt på att ansvariga myndigheter arbetar med att ta fram förslag på ändringar av regelverket. Syftet är att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv, bl.a. när det gäller om det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer.

Utskottet anser att motionsyrkandena om biotopskyddsområden ska lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på det arbete som pågår. Därmed avstyrks motionerna 2022/23:329 (C) yrkande 1, 2022/23:843 (C) yrkande 19, 2022/23:854 (C) yrkande 9, 2022/23:1862 (M) och 2022/23:1966 (M).

Uppföljning av skyddad natur

Under föregående riksmöte riktade riksdagen, på grundval av utskottets förslag, en uppmaning till regeringen om att en regelbunden översyn av formellt skyddade områden behöver genomföras med möjligheter till förändringar om skyddet inte längre är ändamålsenligt. Då liksom nu anser utskottet att områdesskydd ska vara ändamålsenligt, bygga på aktuella förutsättningar och motsvara ett faktiskt behov av skydd.

Under föregående riksmöte riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om beräkningsmetoder för rapportering av skyddad natur till Europeiska miljöbyrån (EEA). Utskottet fäster stor betydelse vid att Sverige börjar använda beräkningsmetoder för skyddad natur som är mer likvärdiga med de som används i övriga medlemsstater, speciellt mot bakgrund av ambitionshöjningen inom såväl FN som EU i arbetet med skydd av värdefull natur.

Utskottet konstaterar att det pågår ett arbete för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivanden och ser därför ingen anledning att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:213 (C) yrkandena 1 och 2, 2022/23:854 (C) yrkande 16, 2022/23:909 (C) yrkande 18, 2022/23:972 (SD) yrkande 36 och 2022/23:1866 (M). Motionerna avstyrks.

Skötsel och restaurering av livsmiljöer

När det gäller skötsel och återställande av livsmiljöer vill utskottet börja med att framhålla EU:s strategi för biologisk mångfald som innehåller mål och åtgärder för att skydda och återställa naturen i unionen, bl.a. genom att utarbeta en plan för återställande av natur och restaurering av ekosystem på land och i havet. Sverige har ställt sig bakom strategin, och utskottet följer de lagstiftningsinitiativ som följer av strategin mycket noga. Utskottet påminner om de pågående förhandlingarna om en ny restaureringsförordning inom ramen för vilken kommissionen föreslår siffersatta mål och åtgärder. Utskottet vill inte föregå den förhandlingsprocess som nu pågår.

När det gäller ålgräsängar påminner utskottet om att riksdagen så sent som förra riksmötet uppmärksammade regeringen på behovet av insatser för att anlägga och restaurera dessa viktiga biotoper. Utskottet ser fram emot att följa regeringens arbete för att tillmötesgå riksdagens uppmaning även i denna fråga.

Med det som anförts ovan avstyrks motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 15, 2022/23:908 (C) yrkandena 3, 8 och 13, 2022/23:2073 (S) yrkande 27 i denna del och 2022/23:2110 (MP) yrkandena 28 i denna del, 38 och 48.

Ur avsnittet "Områdesskydd och åtgärder för att återställa livsmiljöer" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7 och 14. Läs betänkandet

Handel med hotade arter

Utskottet konstaterar att både den nuvarande och den förra regeringen tydliggjort vikten av att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Utskottet anser att Artskyddsutredningen och Miljöstraffrättsutredningen vittnar om den prioritet som frågan tillskrivs. Utskottet noterar särskilt att det i den senare utredningen ingår förslag om hur myndigheterna på ett bättre sätt kan förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser, bl.a. i fråga om artskyddsbrott. Utskottet kommer att noga följa beredningen av dessa förslag.

I avvaktan på resultaten av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:969 (SD) yrkande 37, 2022/23:985 (SD) yrkande 21 och 2022/23:2280 (MP) yrkandena 1, 3 och 4.

Översyn och nationellt genomförande av naturvårdsdirektiven

När det gäller en översyn av naturvårdsdirektiven konstaterar utskottet att kommissionen utvärderade rättsakternas ändamålsenlighet under 2015–2016 och att bedömningen då var att regelverket alltjämt är relevant för att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden inom unionen. Samtidigt som utskottet är väl medvetet om att det är kommissionen som kan initiera en ändring av direktiven, noterar utskottet att regeringen i relevanta forum verkar för en uppdatering av regelverket, inte minst när det gäller vargens skyddsstatus.

I fråga om det nationella genomförandet av direktiven vill utskottet lyfta fram att det har gjorts en genomgripande analys av artskyddsförordningen. I Artskyddsutredningens betänkande finns det flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utskottet konstaterar att förslagen nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet kan också konstatera att det i Sverige har funnits en otydlighet i den praxis som vuxit fram, framför allt när det gäller vad som är tillräcklig hänsyn inom skogsbruket. Utskottet ser därför positivt på att regeringen beslutat om ändringar i artskyddsförordningen för att skapa ökad tydlighet och förutsägbarhet för skogsägare när det gäller hänsyn till fridlysta arter.

Med hänvisning till de åtgärder som regeringen redan vidtagit och det arbete som pågår finns det inte stöd i utskottet för några av de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 51–54, 2022/23:977 (SD) yrkande 13, 2022/23:994 (SD) yrkandena 1–3 och 29, 2022/23:1863 (M), 2022/23:2110 (MP) yrkande 25 och 2022/23:2194 (C) yrkande 1. Motionsyrkandena avstyrks.

Rapportering av arter och naturtyper

I fråga om rapportering av status för arter och naturtyper enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet ser utskottet mycket positivt på att regeringen gett ansvariga myndigheter i uppdrag att ta fram förslag till reviderade referensarealer. Utskottet konstaterar att denna fråga ges stor betydelse i kommissionens förslag till ny förordning om restaurering av natur, och utskottet ser därför positivt på att det inom ramen för uppdraget ska tas särskild hänsyn till de förhandlingar om förslaget som nu pågår.

Med tanke på redovisningen ovan bedömer utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 14 och 2022/23:2194 (C) yrkande 2 är att betrakta som tillgodosedda. Motionerna avstyrks.

Rödlistade arter och utdöda arter

Utskottet vill börja med att påminna om att rödlistan i sig inte är en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården. Rödlistan och dess kategorier är snarare ett av flera verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömning av konsekvenser av planerad exploatering.

När det gäller åtgärder och regelverk för att värna hotade arter påminner utskottet även i detta sammanhang om det nya ramverket för biologisk mångfald som är en milstolpe i arbetet med att stoppa och vända den negativa globala utvecklingen. Utskottet vill även påminna om Artskyddsutredningens förslag och bedömningar som syftar till att göra artskyddet mer effektivt och rättssäkert. Utskottet vill därutöver framhålla de åtgärdsprogram som ansvariga myndigheter tar fram för hotade arter för att vägleda samtliga berörda aktörers samordnade arbete. Utskottet konstaterar att det under 2021 inrättades ett åtgärdsprogram för Östersjötumlaren som bl.a. innehåller förslag på hur bifångstriskerna och undervattensbuller kan minska.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finns det i utskottet inte stöd för de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkande 33, 2022/23:977 (SD) yrkande 4, 2022/23:1251 (MP) yrkande 1, 2022/23:2110 (MP) yrkande 28 i denna del och 2022/23:2186 (SD). Motionsyrkandena avstyrks.

Artskyddsförordningens villkor för djurparker

Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Utskottet bedömer att Sveriges djurparker kan ha en viktig uppgift i att bidra till att bevara den biologiska mångfalden och genom att lära framför allt barn och ungdomar mer om djur som de aldrig annars skulle ha möjlighet att se.

Utskottet konstaterar att djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt är omgärdade av ett detaljerat regelverk. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk, och länsstyrelserna ansvarar för att regelbundet utföra inspektioner på samtliga djurparker. Utskottet har tidigare under riksmötet behandlat förslag om uppföljning av djurparker, och bedömde då att den kontroll som sker är adekvat med tanke på de risker som finns.

Motion 2022/23:1251 (MP) yrkandena 2 och 3 lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till det som anförts.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 19, 20, 21, 22, 23 och 33. Läs betänkandet

Handel med hotade arter

Utskottet konstaterar att både den nuvarande och den förra regeringen tydliggjort vikten av att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Utskottet anser att Artskyddsutredningen och Miljöstraffrättsutredningen vittnar om den prioritet som frågan tillskrivs. Utskottet noterar särskilt att det i den senare utredningen ingår förslag om hur myndigheterna på ett bättre sätt kan förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser, bl.a. i fråga om artskyddsbrott. Utskottet kommer att noga följa beredningen av dessa förslag.

I avvaktan på resultaten av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:969 (SD) yrkande 37, 2022/23:985 (SD) yrkande 21 och 2022/23:2280 (MP) yrkandena 1, 3 och 4.

Översyn och nationellt genomförande av naturvårdsdirektiven

När det gäller en översyn av naturvårdsdirektiven konstaterar utskottet att kommissionen utvärderade rättsakternas ändamålsenlighet under 2015–2016 och att bedömningen då var att regelverket alltjämt är relevant för att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden inom unionen. Samtidigt som utskottet är väl medvetet om att det är kommissionen som kan initiera en ändring av direktiven, noterar utskottet att regeringen i relevanta forum verkar för en uppdatering av regelverket, inte minst när det gäller vargens skyddsstatus.

I fråga om det nationella genomförandet av direktiven vill utskottet lyfta fram att det har gjorts en genomgripande analys av artskyddsförordningen. I Artskyddsutredningens betänkande finns det flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utskottet konstaterar att förslagen nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet kan också konstatera att det i Sverige har funnits en otydlighet i den praxis som vuxit fram, framför allt när det gäller vad som är tillräcklig hänsyn inom skogsbruket. Utskottet ser därför positivt på att regeringen beslutat om ändringar i artskyddsförordningen för att skapa ökad tydlighet och förutsägbarhet för skogsägare när det gäller hänsyn till fridlysta arter.

Med hänvisning till de åtgärder som regeringen redan vidtagit och det arbete som pågår finns det inte stöd i utskottet för några av de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 51–54, 2022/23:977 (SD) yrkande 13, 2022/23:994 (SD) yrkandena 1–3 och 29, 2022/23:1863 (M), 2022/23:2110 (MP) yrkande 25 och 2022/23:2194 (C) yrkande 1. Motionsyrkandena avstyrks.

Rapportering av arter och naturtyper

I fråga om rapportering av status för arter och naturtyper enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet ser utskottet mycket positivt på att regeringen gett ansvariga myndigheter i uppdrag att ta fram förslag till reviderade referensarealer. Utskottet konstaterar att denna fråga ges stor betydelse i kommissionens förslag till ny förordning om restaurering av natur, och utskottet ser därför positivt på att det inom ramen för uppdraget ska tas särskild hänsyn till de förhandlingar om förslaget som nu pågår.

Med tanke på redovisningen ovan bedömer utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 14 och 2022/23:2194 (C) yrkande 2 är att betrakta som tillgodosedda. Motionerna avstyrks.

Rödlistade arter och utdöda arter

Utskottet vill börja med att påminna om att rödlistan i sig inte är en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården. Rödlistan och dess kategorier är snarare ett av flera verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömning av konsekvenser av planerad exploatering.

När det gäller åtgärder och regelverk för att värna hotade arter påminner utskottet även i detta sammanhang om det nya ramverket för biologisk mångfald som är en milstolpe i arbetet med att stoppa och vända den negativa globala utvecklingen. Utskottet vill även påminna om Artskyddsutredningens förslag och bedömningar som syftar till att göra artskyddet mer effektivt och rättssäkert. Utskottet vill därutöver framhålla de åtgärdsprogram som ansvariga myndigheter tar fram för hotade arter för att vägleda samtliga berörda aktörers samordnade arbete. Utskottet konstaterar att det under 2021 inrättades ett åtgärdsprogram för Östersjötumlaren som bl.a. innehåller förslag på hur bifångstriskerna och undervattensbuller kan minska.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finns det i utskottet inte stöd för de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkande 33, 2022/23:977 (SD) yrkande 4, 2022/23:1251 (MP) yrkande 1, 2022/23:2110 (MP) yrkande 28 i denna del och 2022/23:2186 (SD). Motionsyrkandena avstyrks.

Artskyddsförordningens villkor för djurparker

Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Utskottet bedömer att Sveriges djurparker kan ha en viktig uppgift i att bidra till att bevara den biologiska mångfalden och genom att lära framför allt barn och ungdomar mer om djur som de aldrig annars skulle ha möjlighet att se.

Utskottet konstaterar att djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt är omgärdade av ett detaljerat regelverk. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk, och länsstyrelserna ansvarar för att regelbundet utföra inspektioner på samtliga djurparker. Utskottet har tidigare under riksmötet behandlat förslag om uppföljning av djurparker, och bedömde då att den kontroll som sker är adekvat med tanke på de risker som finns.

Motion 2022/23:1251 (MP) yrkandena 2 och 3 lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till det som anförts.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 20, 21, 22, 23 och 33. Läs betänkandet

Handel med hotade arter

Utskottet konstaterar att både den nuvarande och den förra regeringen tydliggjort vikten av att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Utskottet anser att Artskyddsutredningen och Miljöstraffrättsutredningen vittnar om den prioritet som frågan tillskrivs. Utskottet noterar särskilt att det i den senare utredningen ingår förslag om hur myndigheterna på ett bättre sätt kan förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser, bl.a. i fråga om artskyddsbrott. Utskottet kommer att noga följa beredningen av dessa förslag.

I avvaktan på resultaten av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:969 (SD) yrkande 37, 2022/23:985 (SD) yrkande 21 och 2022/23:2280 (MP) yrkandena 1, 3 och 4.

Översyn och nationellt genomförande av naturvårdsdirektiven

När det gäller en översyn av naturvårdsdirektiven konstaterar utskottet att kommissionen utvärderade rättsakternas ändamålsenlighet under 2015–2016 och att bedömningen då var att regelverket alltjämt är relevant för att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden inom unionen. Samtidigt som utskottet är väl medvetet om att det är kommissionen som kan initiera en ändring av direktiven, noterar utskottet att regeringen i relevanta forum verkar för en uppdatering av regelverket, inte minst när det gäller vargens skyddsstatus.

I fråga om det nationella genomförandet av direktiven vill utskottet lyfta fram att det har gjorts en genomgripande analys av artskyddsförordningen. I Artskyddsutredningens betänkande finns det flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utskottet konstaterar att förslagen nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet kan också konstatera att det i Sverige har funnits en otydlighet i den praxis som vuxit fram, framför allt när det gäller vad som är tillräcklig hänsyn inom skogsbruket. Utskottet ser därför positivt på att regeringen beslutat om ändringar i artskyddsförordningen för att skapa ökad tydlighet och förutsägbarhet för skogsägare när det gäller hänsyn till fridlysta arter.

Med hänvisning till de åtgärder som regeringen redan vidtagit och det arbete som pågår finns det inte stöd i utskottet för några av de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 51–54, 2022/23:977 (SD) yrkande 13, 2022/23:994 (SD) yrkandena 1–3 och 29, 2022/23:1863 (M), 2022/23:2110 (MP) yrkande 25 och 2022/23:2194 (C) yrkande 1. Motionsyrkandena avstyrks.

Rapportering av arter och naturtyper

I fråga om rapportering av status för arter och naturtyper enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet ser utskottet mycket positivt på att regeringen gett ansvariga myndigheter i uppdrag att ta fram förslag till reviderade referensarealer. Utskottet konstaterar att denna fråga ges stor betydelse i kommissionens förslag till ny förordning om restaurering av natur, och utskottet ser därför positivt på att det inom ramen för uppdraget ska tas särskild hänsyn till de förhandlingar om förslaget som nu pågår.

Med tanke på redovisningen ovan bedömer utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 14 och 2022/23:2194 (C) yrkande 2 är att betrakta som tillgodosedda. Motionerna avstyrks.

Rödlistade arter och utdöda arter

Utskottet vill börja med att påminna om att rödlistan i sig inte är en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården. Rödlistan och dess kategorier är snarare ett av flera verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömning av konsekvenser av planerad exploatering.

När det gäller åtgärder och regelverk för att värna hotade arter påminner utskottet även i detta sammanhang om det nya ramverket för biologisk mångfald som är en milstolpe i arbetet med att stoppa och vända den negativa globala utvecklingen. Utskottet vill även påminna om Artskyddsutredningens förslag och bedömningar som syftar till att göra artskyddet mer effektivt och rättssäkert. Utskottet vill därutöver framhålla de åtgärdsprogram som ansvariga myndigheter tar fram för hotade arter för att vägleda samtliga berörda aktörers samordnade arbete. Utskottet konstaterar att det under 2021 inrättades ett åtgärdsprogram för Östersjötumlaren som bl.a. innehåller förslag på hur bifångstriskerna och undervattensbuller kan minska.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finns det i utskottet inte stöd för de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkande 33, 2022/23:977 (SD) yrkande 4, 2022/23:1251 (MP) yrkande 1, 2022/23:2110 (MP) yrkande 28 i denna del och 2022/23:2186 (SD). Motionsyrkandena avstyrks.

Artskyddsförordningens villkor för djurparker

Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Utskottet bedömer att Sveriges djurparker kan ha en viktig uppgift i att bidra till att bevara den biologiska mångfalden och genom att lära framför allt barn och ungdomar mer om djur som de aldrig annars skulle ha möjlighet att se.

Utskottet konstaterar att djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt är omgärdade av ett detaljerat regelverk. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk, och länsstyrelserna ansvarar för att regelbundet utföra inspektioner på samtliga djurparker. Utskottet har tidigare under riksmötet behandlat förslag om uppföljning av djurparker, och bedömde då att den kontroll som sker är adekvat med tanke på de risker som finns.

Motion 2022/23:1251 (MP) yrkandena 2 och 3 lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till det som anförts.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 19, 21, 22, 23 och 33. Läs betänkandet

Handel med hotade arter

Utskottet konstaterar att både den nuvarande och den förra regeringen tydliggjort vikten av att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Utskottet anser att Artskyddsutredningen och Miljöstraffrättsutredningen vittnar om den prioritet som frågan tillskrivs. Utskottet noterar särskilt att det i den senare utredningen ingår förslag om hur myndigheterna på ett bättre sätt kan förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser, bl.a. i fråga om artskyddsbrott. Utskottet kommer att noga följa beredningen av dessa förslag.

I avvaktan på resultaten av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:969 (SD) yrkande 37, 2022/23:985 (SD) yrkande 21 och 2022/23:2280 (MP) yrkandena 1, 3 och 4.

Översyn och nationellt genomförande av naturvårdsdirektiven

När det gäller en översyn av naturvårdsdirektiven konstaterar utskottet att kommissionen utvärderade rättsakternas ändamålsenlighet under 2015–2016 och att bedömningen då var att regelverket alltjämt är relevant för att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden inom unionen. Samtidigt som utskottet är väl medvetet om att det är kommissionen som kan initiera en ändring av direktiven, noterar utskottet att regeringen i relevanta forum verkar för en uppdatering av regelverket, inte minst när det gäller vargens skyddsstatus.

I fråga om det nationella genomförandet av direktiven vill utskottet lyfta fram att det har gjorts en genomgripande analys av artskyddsförordningen. I Artskyddsutredningens betänkande finns det flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utskottet konstaterar att förslagen nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet kan också konstatera att det i Sverige har funnits en otydlighet i den praxis som vuxit fram, framför allt när det gäller vad som är tillräcklig hänsyn inom skogsbruket. Utskottet ser därför positivt på att regeringen beslutat om ändringar i artskyddsförordningen för att skapa ökad tydlighet och förutsägbarhet för skogsägare när det gäller hänsyn till fridlysta arter.

Med hänvisning till de åtgärder som regeringen redan vidtagit och det arbete som pågår finns det inte stöd i utskottet för några av de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 51–54, 2022/23:977 (SD) yrkande 13, 2022/23:994 (SD) yrkandena 1–3 och 29, 2022/23:1863 (M), 2022/23:2110 (MP) yrkande 25 och 2022/23:2194 (C) yrkande 1. Motionsyrkandena avstyrks.

Rapportering av arter och naturtyper

I fråga om rapportering av status för arter och naturtyper enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet ser utskottet mycket positivt på att regeringen gett ansvariga myndigheter i uppdrag att ta fram förslag till reviderade referensarealer. Utskottet konstaterar att denna fråga ges stor betydelse i kommissionens förslag till ny förordning om restaurering av natur, och utskottet ser därför positivt på att det inom ramen för uppdraget ska tas särskild hänsyn till de förhandlingar om förslaget som nu pågår.

Med tanke på redovisningen ovan bedömer utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 14 och 2022/23:2194 (C) yrkande 2 är att betrakta som tillgodosedda. Motionerna avstyrks.

Rödlistade arter och utdöda arter

Utskottet vill börja med att påminna om att rödlistan i sig inte är en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården. Rödlistan och dess kategorier är snarare ett av flera verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömning av konsekvenser av planerad exploatering.

När det gäller åtgärder och regelverk för att värna hotade arter påminner utskottet även i detta sammanhang om det nya ramverket för biologisk mångfald som är en milstolpe i arbetet med att stoppa och vända den negativa globala utvecklingen. Utskottet vill även påminna om Artskyddsutredningens förslag och bedömningar som syftar till att göra artskyddet mer effektivt och rättssäkert. Utskottet vill därutöver framhålla de åtgärdsprogram som ansvariga myndigheter tar fram för hotade arter för att vägleda samtliga berörda aktörers samordnade arbete. Utskottet konstaterar att det under 2021 inrättades ett åtgärdsprogram för Östersjötumlaren som bl.a. innehåller förslag på hur bifångstriskerna och undervattensbuller kan minska.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finns det i utskottet inte stöd för de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkande 33, 2022/23:977 (SD) yrkande 4, 2022/23:1251 (MP) yrkande 1, 2022/23:2110 (MP) yrkande 28 i denna del och 2022/23:2186 (SD). Motionsyrkandena avstyrks.

Artskyddsförordningens villkor för djurparker

Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Utskottet bedömer att Sveriges djurparker kan ha en viktig uppgift i att bidra till att bevara den biologiska mångfalden och genom att lära framför allt barn och ungdomar mer om djur som de aldrig annars skulle ha möjlighet att se.

Utskottet konstaterar att djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt är omgärdade av ett detaljerat regelverk. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk, och länsstyrelserna ansvarar för att regelbundet utföra inspektioner på samtliga djurparker. Utskottet har tidigare under riksmötet behandlat förslag om uppföljning av djurparker, och bedömde då att den kontroll som sker är adekvat med tanke på de risker som finns.

Motion 2022/23:1251 (MP) yrkandena 2 och 3 lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till det som anförts.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 19, 20, 22, 23 och 33. Läs betänkandet

Handel med hotade arter

Utskottet konstaterar att både den nuvarande och den förra regeringen tydliggjort vikten av att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Utskottet anser att Artskyddsutredningen och Miljöstraffrättsutredningen vittnar om den prioritet som frågan tillskrivs. Utskottet noterar särskilt att det i den senare utredningen ingår förslag om hur myndigheterna på ett bättre sätt kan förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser, bl.a. i fråga om artskyddsbrott. Utskottet kommer att noga följa beredningen av dessa förslag.

I avvaktan på resultaten av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:969 (SD) yrkande 37, 2022/23:985 (SD) yrkande 21 och 2022/23:2280 (MP) yrkandena 1, 3 och 4.

Översyn och nationellt genomförande av naturvårdsdirektiven

När det gäller en översyn av naturvårdsdirektiven konstaterar utskottet att kommissionen utvärderade rättsakternas ändamålsenlighet under 2015–2016 och att bedömningen då var att regelverket alltjämt är relevant för att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden inom unionen. Samtidigt som utskottet är väl medvetet om att det är kommissionen som kan initiera en ändring av direktiven, noterar utskottet att regeringen i relevanta forum verkar för en uppdatering av regelverket, inte minst när det gäller vargens skyddsstatus.

I fråga om det nationella genomförandet av direktiven vill utskottet lyfta fram att det har gjorts en genomgripande analys av artskyddsförordningen. I Artskyddsutredningens betänkande finns det flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utskottet konstaterar att förslagen nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet kan också konstatera att det i Sverige har funnits en otydlighet i den praxis som vuxit fram, framför allt när det gäller vad som är tillräcklig hänsyn inom skogsbruket. Utskottet ser därför positivt på att regeringen beslutat om ändringar i artskyddsförordningen för att skapa ökad tydlighet och förutsägbarhet för skogsägare när det gäller hänsyn till fridlysta arter.

Med hänvisning till de åtgärder som regeringen redan vidtagit och det arbete som pågår finns det inte stöd i utskottet för några av de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 51–54, 2022/23:977 (SD) yrkande 13, 2022/23:994 (SD) yrkandena 1–3 och 29, 2022/23:1863 (M), 2022/23:2110 (MP) yrkande 25 och 2022/23:2194 (C) yrkande 1. Motionsyrkandena avstyrks.

Rapportering av arter och naturtyper

I fråga om rapportering av status för arter och naturtyper enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet ser utskottet mycket positivt på att regeringen gett ansvariga myndigheter i uppdrag att ta fram förslag till reviderade referensarealer. Utskottet konstaterar att denna fråga ges stor betydelse i kommissionens förslag till ny förordning om restaurering av natur, och utskottet ser därför positivt på att det inom ramen för uppdraget ska tas särskild hänsyn till de förhandlingar om förslaget som nu pågår.

Med tanke på redovisningen ovan bedömer utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 14 och 2022/23:2194 (C) yrkande 2 är att betrakta som tillgodosedda. Motionerna avstyrks.

Rödlistade arter och utdöda arter

Utskottet vill börja med att påminna om att rödlistan i sig inte är en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården. Rödlistan och dess kategorier är snarare ett av flera verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömning av konsekvenser av planerad exploatering.

När det gäller åtgärder och regelverk för att värna hotade arter påminner utskottet även i detta sammanhang om det nya ramverket för biologisk mångfald som är en milstolpe i arbetet med att stoppa och vända den negativa globala utvecklingen. Utskottet vill även påminna om Artskyddsutredningens förslag och bedömningar som syftar till att göra artskyddet mer effektivt och rättssäkert. Utskottet vill därutöver framhålla de åtgärdsprogram som ansvariga myndigheter tar fram för hotade arter för att vägleda samtliga berörda aktörers samordnade arbete. Utskottet konstaterar att det under 2021 inrättades ett åtgärdsprogram för Östersjötumlaren som bl.a. innehåller förslag på hur bifångstriskerna och undervattensbuller kan minska.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finns det i utskottet inte stöd för de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkande 33, 2022/23:977 (SD) yrkande 4, 2022/23:1251 (MP) yrkande 1, 2022/23:2110 (MP) yrkande 28 i denna del och 2022/23:2186 (SD). Motionsyrkandena avstyrks.

Artskyddsförordningens villkor för djurparker

Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Utskottet bedömer att Sveriges djurparker kan ha en viktig uppgift i att bidra till att bevara den biologiska mångfalden och genom att lära framför allt barn och ungdomar mer om djur som de aldrig annars skulle ha möjlighet att se.

Utskottet konstaterar att djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt är omgärdade av ett detaljerat regelverk. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk, och länsstyrelserna ansvarar för att regelbundet utföra inspektioner på samtliga djurparker. Utskottet har tidigare under riksmötet behandlat förslag om uppföljning av djurparker, och bedömde då att den kontroll som sker är adekvat med tanke på de risker som finns.

Motion 2022/23:1251 (MP) yrkandena 2 och 3 lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till det som anförts.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 19, 20, 21, 23 och 33. Läs betänkandet

Handel med hotade arter

Utskottet konstaterar att både den nuvarande och den förra regeringen tydliggjort vikten av att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Utskottet anser att Artskyddsutredningen och Miljöstraffrättsutredningen vittnar om den prioritet som frågan tillskrivs. Utskottet noterar särskilt att det i den senare utredningen ingår förslag om hur myndigheterna på ett bättre sätt kan förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser, bl.a. i fråga om artskyddsbrott. Utskottet kommer att noga följa beredningen av dessa förslag.

I avvaktan på resultaten av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:969 (SD) yrkande 37, 2022/23:985 (SD) yrkande 21 och 2022/23:2280 (MP) yrkandena 1, 3 och 4.

Översyn och nationellt genomförande av naturvårdsdirektiven

När det gäller en översyn av naturvårdsdirektiven konstaterar utskottet att kommissionen utvärderade rättsakternas ändamålsenlighet under 2015–2016 och att bedömningen då var att regelverket alltjämt är relevant för att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden inom unionen. Samtidigt som utskottet är väl medvetet om att det är kommissionen som kan initiera en ändring av direktiven, noterar utskottet att regeringen i relevanta forum verkar för en uppdatering av regelverket, inte minst när det gäller vargens skyddsstatus.

I fråga om det nationella genomförandet av direktiven vill utskottet lyfta fram att det har gjorts en genomgripande analys av artskyddsförordningen. I Artskyddsutredningens betänkande finns det flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utskottet konstaterar att förslagen nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet kan också konstatera att det i Sverige har funnits en otydlighet i den praxis som vuxit fram, framför allt när det gäller vad som är tillräcklig hänsyn inom skogsbruket. Utskottet ser därför positivt på att regeringen beslutat om ändringar i artskyddsförordningen för att skapa ökad tydlighet och förutsägbarhet för skogsägare när det gäller hänsyn till fridlysta arter.

Med hänvisning till de åtgärder som regeringen redan vidtagit och det arbete som pågår finns det inte stöd i utskottet för några av de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 51–54, 2022/23:977 (SD) yrkande 13, 2022/23:994 (SD) yrkandena 1–3 och 29, 2022/23:1863 (M), 2022/23:2110 (MP) yrkande 25 och 2022/23:2194 (C) yrkande 1. Motionsyrkandena avstyrks.

Rapportering av arter och naturtyper

I fråga om rapportering av status för arter och naturtyper enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet ser utskottet mycket positivt på att regeringen gett ansvariga myndigheter i uppdrag att ta fram förslag till reviderade referensarealer. Utskottet konstaterar att denna fråga ges stor betydelse i kommissionens förslag till ny förordning om restaurering av natur, och utskottet ser därför positivt på att det inom ramen för uppdraget ska tas särskild hänsyn till de förhandlingar om förslaget som nu pågår.

Med tanke på redovisningen ovan bedömer utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 14 och 2022/23:2194 (C) yrkande 2 är att betrakta som tillgodosedda. Motionerna avstyrks.

Rödlistade arter och utdöda arter

Utskottet vill börja med att påminna om att rödlistan i sig inte är en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården. Rödlistan och dess kategorier är snarare ett av flera verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömning av konsekvenser av planerad exploatering.

När det gäller åtgärder och regelverk för att värna hotade arter påminner utskottet även i detta sammanhang om det nya ramverket för biologisk mångfald som är en milstolpe i arbetet med att stoppa och vända den negativa globala utvecklingen. Utskottet vill även påminna om Artskyddsutredningens förslag och bedömningar som syftar till att göra artskyddet mer effektivt och rättssäkert. Utskottet vill därutöver framhålla de åtgärdsprogram som ansvariga myndigheter tar fram för hotade arter för att vägleda samtliga berörda aktörers samordnade arbete. Utskottet konstaterar att det under 2021 inrättades ett åtgärdsprogram för Östersjötumlaren som bl.a. innehåller förslag på hur bifångstriskerna och undervattensbuller kan minska.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finns det i utskottet inte stöd för de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkande 33, 2022/23:977 (SD) yrkande 4, 2022/23:1251 (MP) yrkande 1, 2022/23:2110 (MP) yrkande 28 i denna del och 2022/23:2186 (SD). Motionsyrkandena avstyrks.

Artskyddsförordningens villkor för djurparker

Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Utskottet bedömer att Sveriges djurparker kan ha en viktig uppgift i att bidra till att bevara den biologiska mångfalden och genom att lära framför allt barn och ungdomar mer om djur som de aldrig annars skulle ha möjlighet att se.

Utskottet konstaterar att djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt är omgärdade av ett detaljerat regelverk. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk, och länsstyrelserna ansvarar för att regelbundet utföra inspektioner på samtliga djurparker. Utskottet har tidigare under riksmötet behandlat förslag om uppföljning av djurparker, och bedömde då att den kontroll som sker är adekvat med tanke på de risker som finns.

Motion 2022/23:1251 (MP) yrkandena 2 och 3 lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till det som anförts.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 19, 20, 21, 22 och 33. Läs betänkandet

Björnstammens storlek

Utskottet vill framhålla att riksdagens beslut om den svenska rovdjurspolitikens inriktning innebär att de s.k. stora rovdjuren ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. Utskottet konstaterar att det enligt riktlinjerna för direktivet inte är möjligt att sätta ett tak för antalet individer av de olika arterna, däribland björn. Utskottet kan samtidigt konstatera att regeringen har en tydlig ambition att utveckla rovdjursförvaltningen; björnen ska ha gynnsam bevarandestatus men på kort sikt behöver stammen minska.

Utskottet ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:994 (SD) yrkande 11. Motionsyrkandet avstyrks.

Vargstammens storlek och referensnivå

Under förra riksmötet tillkännagav riksdagen för regeringen att det är avgörande för vargförvaltningens legitimitet att riksdagens beslut om vargstammens storlek följs i praktiken, att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av vargen samt att referensvärdet under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, bör ligga i det nedre spannet om 170 individer. Utskottet kan konstatera att det i riksdagen finns ett brett engagemang för denna fråga även denna mandatperiod.

Utskottet välkomnar därför regeringens uttalande om att vargen ska ha gynnsam bevarandestatus men att vargstammen på kort sikt behöver minska. Utskottet välkomnar även att den ansvariga myndigheten har i uppdrag att analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom intervallet 170–270 individer. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse, och noterar att utredningen ska redovisas under 2024.

För att inte föregå det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:47 (M), 2022/23:437 (M) yrkande 1, 2022/23:822 (M), 2022/23:855 (C) yrkandena 7, 9 och 10, 2022/23:994 (SD) yrkandena 12 och 13, 2022/23:1104 (M), 2022/23:1546 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 12, 2022/23:1950 (M) och 2022/23:2072 (S) yrkande 13.

Samförvaltning av varg med Norge

Sedan 2014 har Sverige ett långtgående samarbete med Norge om övervakning av de stora rovdjuren i Skandinavien, med gemensam metodik och gemensamma databaser. Länderna samarbetar för att övervaka antalet djur, deras utbredning, ändringar i bestånden och demografisk utveckling. Utskottet bedömer att det finns skäl att fördjupa detta arbete. Under förra riksmötet riktade riksdagen därför en uppmaning till regeringen om att dels undersöka möjligheterna till och förutsättningarna för en genomgripande samförvaltning med Norge, dels verka för att det tas fram en gemensam förvaltningsplan för den skandinaviska vargstammen.

Utskottet är väl medvetet om att förutsättningarna för en fördjupad samförvaltning med Norge behöver analyseras noggrant, inte minst eftersom ländernas EU-rättsliga åtaganden skiljer sig åt. Utskottet välkomnar att det inom Regeringskansliet pågår ett sådant analysarbete. Med hänvisning till detta arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:398 (S) i denna del och 2022/23:855 (C) yrkande 8 ska lämnas utan vidare åtgärd.

Renskötselns förutsättningar och förvaltning av varg i renbetesland

Samexistens med rovdjuren är av avgörande betydelse för rennäringen. I likhet med regeringen anser utskottet att det därför är angeläget att myndigheternas arbete med samråd mellan länsstyrelserna och samebyarna om förvaltningsverktyg utifrån riksdagens mål om en 10-procentig toleransnivå fortskrider. En hållbar rennäring ska upprätthållas samtidigt som vi har en gynnsam bevarandestatus för de stora rovdjuren. Vidare bör rennäringen även fortsättningsvis kompenseras för de rovdjursskador som kvarstår genom ersättningen för rovdjursförekomst.

Utskottet påminner om att Naturvårdsverket har fått ett antal uppdrag om förvaltningen av varg som direkt eller indirekt har bäring på förvaltningen av varg i renbetesland. Utskottet avser att mycket noga följa myndigheternas arbete med att analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall som riksdagen beslutade om redan 2013. Utskottet noterar särskilt att myndigheterna inom ramen för uppdraget ska titta på riktlinjer kring att flytta genetiskt viktiga vargar med hänsyn till smittskyddet i kombination med risken för skador på rennäringen.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:855 (C) yrkandena 13 och 14 och 2022/23:994 (SD) yrkande 7 ska lämnas utan vidare åtgärd.

Jakt på varg

Utskottet kan konstatera att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige, men i likhet med regeringen bedömer utskottet att det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag. Enligt den senaste inventeringen uppgick vargpopulationen till ca 460 individer, vilket är betydligt fler än nuvarande referensvärde på 300 individer.

Utskottet noterar att ett regeringsuppdrag nyligen redovisats som visar på behovet av att utveckla skyddsjakten så att den bättre bidrar till uppfyllandet av de rovdjurspolitiska målen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att söka lösningar på hur skyddsjakten kan utvecklas. Bland annat ser utskottet positivt på att regeringen verkar för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan öka möjligheten att vidta åtgärder som minskar konflikter mellan människor och varg.

När det gäller licensjakt vill utskottet framhålla att länsstyrelserna, i linje med expertmyndighetens utlåtande, i höstas beslutade att 75 vargar får fällas under 2023 års licensjakt. Detta är den största beslutade jaktkvoten på varg sedan licensjakten infördes.

Ur avsnittet "Rovdjurspolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 24, 26, 27, 28 och 29. Läs betänkandet

Björnstammens storlek

Utskottet vill framhålla att riksdagens beslut om den svenska rovdjurspolitikens inriktning innebär att de s.k. stora rovdjuren ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. Utskottet konstaterar att det enligt riktlinjerna för direktivet inte är möjligt att sätta ett tak för antalet individer av de olika arterna, däribland björn. Utskottet kan samtidigt konstatera att regeringen har en tydlig ambition att utveckla rovdjursförvaltningen; björnen ska ha gynnsam bevarandestatus men på kort sikt behöver stammen minska.

Utskottet ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:994 (SD) yrkande 11. Motionsyrkandet avstyrks.

Vargstammens storlek och referensnivå

Under förra riksmötet tillkännagav riksdagen för regeringen att det är avgörande för vargförvaltningens legitimitet att riksdagens beslut om vargstammens storlek följs i praktiken, att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av vargen samt att referensvärdet under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, bör ligga i det nedre spannet om 170 individer. Utskottet kan konstatera att det i riksdagen finns ett brett engagemang för denna fråga även denna mandatperiod.

Utskottet välkomnar därför regeringens uttalande om att vargen ska ha gynnsam bevarandestatus men att vargstammen på kort sikt behöver minska. Utskottet välkomnar även att den ansvariga myndigheten har i uppdrag att analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom intervallet 170–270 individer. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse, och noterar att utredningen ska redovisas under 2024.

För att inte föregå det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:47 (M), 2022/23:437 (M) yrkande 1, 2022/23:822 (M), 2022/23:855 (C) yrkandena 7, 9 och 10, 2022/23:994 (SD) yrkandena 12 och 13, 2022/23:1104 (M), 2022/23:1546 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 12, 2022/23:1950 (M) och 2022/23:2072 (S) yrkande 13.

Samförvaltning av varg med Norge

Sedan 2014 har Sverige ett långtgående samarbete med Norge om övervakning av de stora rovdjuren i Skandinavien, med gemensam metodik och gemensamma databaser. Länderna samarbetar för att övervaka antalet djur, deras utbredning, ändringar i bestånden och demografisk utveckling. Utskottet bedömer att det finns skäl att fördjupa detta arbete. Under förra riksmötet riktade riksdagen därför en uppmaning till regeringen om att dels undersöka möjligheterna till och förutsättningarna för en genomgripande samförvaltning med Norge, dels verka för att det tas fram en gemensam förvaltningsplan för den skandinaviska vargstammen.

Utskottet är väl medvetet om att förutsättningarna för en fördjupad samförvaltning med Norge behöver analyseras noggrant, inte minst eftersom ländernas EU-rättsliga åtaganden skiljer sig åt. Utskottet välkomnar att det inom Regeringskansliet pågår ett sådant analysarbete. Med hänvisning till detta arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:398 (S) i denna del och 2022/23:855 (C) yrkande 8 ska lämnas utan vidare åtgärd.

Renskötselns förutsättningar och förvaltning av varg i renbetesland

Samexistens med rovdjuren är av avgörande betydelse för rennäringen. I likhet med regeringen anser utskottet att det därför är angeläget att myndigheternas arbete med samråd mellan länsstyrelserna och samebyarna om förvaltningsverktyg utifrån riksdagens mål om en 10-procentig toleransnivå fortskrider. En hållbar rennäring ska upprätthållas samtidigt som vi har en gynnsam bevarandestatus för de stora rovdjuren. Vidare bör rennäringen även fortsättningsvis kompenseras för de rovdjursskador som kvarstår genom ersättningen för rovdjursförekomst.

Utskottet påminner om att Naturvårdsverket har fått ett antal uppdrag om förvaltningen av varg som direkt eller indirekt har bäring på förvaltningen av varg i renbetesland. Utskottet avser att mycket noga följa myndigheternas arbete med att analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall som riksdagen beslutade om redan 2013. Utskottet noterar särskilt att myndigheterna inom ramen för uppdraget ska titta på riktlinjer kring att flytta genetiskt viktiga vargar med hänsyn till smittskyddet i kombination med risken för skador på rennäringen.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:855 (C) yrkandena 13 och 14 och 2022/23:994 (SD) yrkande 7 ska lämnas utan vidare åtgärd.

Jakt på varg

Utskottet kan konstatera att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige, men i likhet med regeringen bedömer utskottet att det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag. Enligt den senaste inventeringen uppgick vargpopulationen till ca 460 individer, vilket är betydligt fler än nuvarande referensvärde på 300 individer.

Utskottet noterar att ett regeringsuppdrag nyligen redovisats som visar på behovet av att utveckla skyddsjakten så att den bättre bidrar till uppfyllandet av de rovdjurspolitiska målen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att söka lösningar på hur skyddsjakten kan utvecklas. Bland annat ser utskottet positivt på att regeringen verkar för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan öka möjligheten att vidta åtgärder som minskar konflikter mellan människor och varg.

När det gäller licensjakt vill utskottet framhålla att länsstyrelserna, i linje med expertmyndighetens utlåtande, i höstas beslutade att 75 vargar får fällas under 2023 års licensjakt. Detta är den största beslutade jaktkvoten på varg sedan licensjakten infördes.

Ur avsnittet "Rovdjurspolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 24, 25, 27, 28 och 29. Läs betänkandet

Björnstammens storlek

Utskottet vill framhålla att riksdagens beslut om den svenska rovdjurspolitikens inriktning innebär att de s.k. stora rovdjuren ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. Utskottet konstaterar att det enligt riktlinjerna för direktivet inte är möjligt att sätta ett tak för antalet individer av de olika arterna, däribland björn. Utskottet kan samtidigt konstatera att regeringen har en tydlig ambition att utveckla rovdjursförvaltningen; björnen ska ha gynnsam bevarandestatus men på kort sikt behöver stammen minska.

Utskottet ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:994 (SD) yrkande 11. Motionsyrkandet avstyrks.

Vargstammens storlek och referensnivå

Under förra riksmötet tillkännagav riksdagen för regeringen att det är avgörande för vargförvaltningens legitimitet att riksdagens beslut om vargstammens storlek följs i praktiken, att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av vargen samt att referensvärdet under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, bör ligga i det nedre spannet om 170 individer. Utskottet kan konstatera att det i riksdagen finns ett brett engagemang för denna fråga även denna mandatperiod.

Utskottet välkomnar därför regeringens uttalande om att vargen ska ha gynnsam bevarandestatus men att vargstammen på kort sikt behöver minska. Utskottet välkomnar även att den ansvariga myndigheten har i uppdrag att analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom intervallet 170–270 individer. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse, och noterar att utredningen ska redovisas under 2024.

För att inte föregå det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:47 (M), 2022/23:437 (M) yrkande 1, 2022/23:822 (M), 2022/23:855 (C) yrkandena 7, 9 och 10, 2022/23:994 (SD) yrkandena 12 och 13, 2022/23:1104 (M), 2022/23:1546 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 12, 2022/23:1950 (M) och 2022/23:2072 (S) yrkande 13.

Samförvaltning av varg med Norge

Sedan 2014 har Sverige ett långtgående samarbete med Norge om övervakning av de stora rovdjuren i Skandinavien, med gemensam metodik och gemensamma databaser. Länderna samarbetar för att övervaka antalet djur, deras utbredning, ändringar i bestånden och demografisk utveckling. Utskottet bedömer att det finns skäl att fördjupa detta arbete. Under förra riksmötet riktade riksdagen därför en uppmaning till regeringen om att dels undersöka möjligheterna till och förutsättningarna för en genomgripande samförvaltning med Norge, dels verka för att det tas fram en gemensam förvaltningsplan för den skandinaviska vargstammen.

Utskottet är väl medvetet om att förutsättningarna för en fördjupad samförvaltning med Norge behöver analyseras noggrant, inte minst eftersom ländernas EU-rättsliga åtaganden skiljer sig åt. Utskottet välkomnar att det inom Regeringskansliet pågår ett sådant analysarbete. Med hänvisning till detta arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:398 (S) i denna del och 2022/23:855 (C) yrkande 8 ska lämnas utan vidare åtgärd.

Renskötselns förutsättningar och förvaltning av varg i renbetesland

Samexistens med rovdjuren är av avgörande betydelse för rennäringen. I likhet med regeringen anser utskottet att det därför är angeläget att myndigheternas arbete med samråd mellan länsstyrelserna och samebyarna om förvaltningsverktyg utifrån riksdagens mål om en 10-procentig toleransnivå fortskrider. En hållbar rennäring ska upprätthållas samtidigt som vi har en gynnsam bevarandestatus för de stora rovdjuren. Vidare bör rennäringen även fortsättningsvis kompenseras för de rovdjursskador som kvarstår genom ersättningen för rovdjursförekomst.

Utskottet påminner om att Naturvårdsverket har fått ett antal uppdrag om förvaltningen av varg som direkt eller indirekt har bäring på förvaltningen av varg i renbetesland. Utskottet avser att mycket noga följa myndigheternas arbete med att analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall som riksdagen beslutade om redan 2013. Utskottet noterar särskilt att myndigheterna inom ramen för uppdraget ska titta på riktlinjer kring att flytta genetiskt viktiga vargar med hänsyn till smittskyddet i kombination med risken för skador på rennäringen.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:855 (C) yrkandena 13 och 14 och 2022/23:994 (SD) yrkande 7 ska lämnas utan vidare åtgärd.

Jakt på varg

Utskottet kan konstatera att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige, men i likhet med regeringen bedömer utskottet att det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag. Enligt den senaste inventeringen uppgick vargpopulationen till ca 460 individer, vilket är betydligt fler än nuvarande referensvärde på 300 individer.

Utskottet noterar att ett regeringsuppdrag nyligen redovisats som visar på behovet av att utveckla skyddsjakten så att den bättre bidrar till uppfyllandet av de rovdjurspolitiska målen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att söka lösningar på hur skyddsjakten kan utvecklas. Bland annat ser utskottet positivt på att regeringen verkar för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan öka möjligheten att vidta åtgärder som minskar konflikter mellan människor och varg.

När det gäller licensjakt vill utskottet framhålla att länsstyrelserna, i linje med expertmyndighetens utlåtande, i höstas beslutade att 75 vargar får fällas under 2023 års licensjakt. Detta är den största beslutade jaktkvoten på varg sedan licensjakten infördes.

Ur avsnittet "Rovdjurspolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 24, 25, 26, 28 och 29. Läs betänkandet

Björnstammens storlek

Utskottet vill framhålla att riksdagens beslut om den svenska rovdjurspolitikens inriktning innebär att de s.k. stora rovdjuren ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. Utskottet konstaterar att det enligt riktlinjerna för direktivet inte är möjligt att sätta ett tak för antalet individer av de olika arterna, däribland björn. Utskottet kan samtidigt konstatera att regeringen har en tydlig ambition att utveckla rovdjursförvaltningen; björnen ska ha gynnsam bevarandestatus men på kort sikt behöver stammen minska.

Utskottet ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:994 (SD) yrkande 11. Motionsyrkandet avstyrks.

Vargstammens storlek och referensnivå

Under förra riksmötet tillkännagav riksdagen för regeringen att det är avgörande för vargförvaltningens legitimitet att riksdagens beslut om vargstammens storlek följs i praktiken, att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av vargen samt att referensvärdet under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, bör ligga i det nedre spannet om 170 individer. Utskottet kan konstatera att det i riksdagen finns ett brett engagemang för denna fråga även denna mandatperiod.

Utskottet välkomnar därför regeringens uttalande om att vargen ska ha gynnsam bevarandestatus men att vargstammen på kort sikt behöver minska. Utskottet välkomnar även att den ansvariga myndigheten har i uppdrag att analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom intervallet 170–270 individer. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse, och noterar att utredningen ska redovisas under 2024.

För att inte föregå det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:47 (M), 2022/23:437 (M) yrkande 1, 2022/23:822 (M), 2022/23:855 (C) yrkandena 7, 9 och 10, 2022/23:994 (SD) yrkandena 12 och 13, 2022/23:1104 (M), 2022/23:1546 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 12, 2022/23:1950 (M) och 2022/23:2072 (S) yrkande 13.

Samförvaltning av varg med Norge

Sedan 2014 har Sverige ett långtgående samarbete med Norge om övervakning av de stora rovdjuren i Skandinavien, med gemensam metodik och gemensamma databaser. Länderna samarbetar för att övervaka antalet djur, deras utbredning, ändringar i bestånden och demografisk utveckling. Utskottet bedömer att det finns skäl att fördjupa detta arbete. Under förra riksmötet riktade riksdagen därför en uppmaning till regeringen om att dels undersöka möjligheterna till och förutsättningarna för en genomgripande samförvaltning med Norge, dels verka för att det tas fram en gemensam förvaltningsplan för den skandinaviska vargstammen.

Utskottet är väl medvetet om att förutsättningarna för en fördjupad samförvaltning med Norge behöver analyseras noggrant, inte minst eftersom ländernas EU-rättsliga åtaganden skiljer sig åt. Utskottet välkomnar att det inom Regeringskansliet pågår ett sådant analysarbete. Med hänvisning till detta arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:398 (S) i denna del och 2022/23:855 (C) yrkande 8 ska lämnas utan vidare åtgärd.

Renskötselns förutsättningar och förvaltning av varg i renbetesland

Samexistens med rovdjuren är av avgörande betydelse för rennäringen. I likhet med regeringen anser utskottet att det därför är angeläget att myndigheternas arbete med samråd mellan länsstyrelserna och samebyarna om förvaltningsverktyg utifrån riksdagens mål om en 10-procentig toleransnivå fortskrider. En hållbar rennäring ska upprätthållas samtidigt som vi har en gynnsam bevarandestatus för de stora rovdjuren. Vidare bör rennäringen även fortsättningsvis kompenseras för de rovdjursskador som kvarstår genom ersättningen för rovdjursförekomst.

Utskottet påminner om att Naturvårdsverket har fått ett antal uppdrag om förvaltningen av varg som direkt eller indirekt har bäring på förvaltningen av varg i renbetesland. Utskottet avser att mycket noga följa myndigheternas arbete med att analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall som riksdagen beslutade om redan 2013. Utskottet noterar särskilt att myndigheterna inom ramen för uppdraget ska titta på riktlinjer kring att flytta genetiskt viktiga vargar med hänsyn till smittskyddet i kombination med risken för skador på rennäringen.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:855 (C) yrkandena 13 och 14 och 2022/23:994 (SD) yrkande 7 ska lämnas utan vidare åtgärd.

Jakt på varg

Utskottet kan konstatera att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige, men i likhet med regeringen bedömer utskottet att det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag. Enligt den senaste inventeringen uppgick vargpopulationen till ca 460 individer, vilket är betydligt fler än nuvarande referensvärde på 300 individer.

Utskottet noterar att ett regeringsuppdrag nyligen redovisats som visar på behovet av att utveckla skyddsjakten så att den bättre bidrar till uppfyllandet av de rovdjurspolitiska målen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att söka lösningar på hur skyddsjakten kan utvecklas. Bland annat ser utskottet positivt på att regeringen verkar för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan öka möjligheten att vidta åtgärder som minskar konflikter mellan människor och varg.

När det gäller licensjakt vill utskottet framhålla att länsstyrelserna, i linje med expertmyndighetens utlåtande, i höstas beslutade att 75 vargar får fällas under 2023 års licensjakt. Detta är den största beslutade jaktkvoten på varg sedan licensjakten infördes.

Ur avsnittet "Rovdjurspolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 24, 25, 26, 27 och 29. Läs betänkandet

Björnstammens storlek

Utskottet vill framhålla att riksdagens beslut om den svenska rovdjurspolitikens inriktning innebär att de s.k. stora rovdjuren ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. Utskottet konstaterar att det enligt riktlinjerna för direktivet inte är möjligt att sätta ett tak för antalet individer av de olika arterna, däribland björn. Utskottet kan samtidigt konstatera att regeringen har en tydlig ambition att utveckla rovdjursförvaltningen; björnen ska ha gynnsam bevarandestatus men på kort sikt behöver stammen minska.

Utskottet ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2022/23:994 (SD) yrkande 11. Motionsyrkandet avstyrks.

Vargstammens storlek och referensnivå

Under förra riksmötet tillkännagav riksdagen för regeringen att det är avgörande för vargförvaltningens legitimitet att riksdagens beslut om vargstammens storlek följs i praktiken, att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av vargen samt att referensvärdet under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, bör ligga i det nedre spannet om 170 individer. Utskottet kan konstatera att det i riksdagen finns ett brett engagemang för denna fråga även denna mandatperiod.

Utskottet välkomnar därför regeringens uttalande om att vargen ska ha gynnsam bevarandestatus men att vargstammen på kort sikt behöver minska. Utskottet välkomnar även att den ansvariga myndigheten har i uppdrag att analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom intervallet 170–270 individer. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse, och noterar att utredningen ska redovisas under 2024.

För att inte föregå det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:47 (M), 2022/23:437 (M) yrkande 1, 2022/23:822 (M), 2022/23:855 (C) yrkandena 7, 9 och 10, 2022/23:994 (SD) yrkandena 12 och 13, 2022/23:1104 (M), 2022/23:1546 (S), 2022/23:1672 (C) yrkande 12, 2022/23:1950 (M) och 2022/23:2072 (S) yrkande 13.

Samförvaltning av varg med Norge

Sedan 2014 har Sverige ett långtgående samarbete med Norge om övervakning av de stora rovdjuren i Skandinavien, med gemensam metodik och gemensamma databaser. Länderna samarbetar för att övervaka antalet djur, deras utbredning, ändringar i bestånden och demografisk utveckling. Utskottet bedömer att det finns skäl att fördjupa detta arbete. Under förra riksmötet riktade riksdagen därför en uppmaning till regeringen om att dels undersöka möjligheterna till och förutsättningarna för en genomgripande samförvaltning med Norge, dels verka för att det tas fram en gemensam förvaltningsplan för den skandinaviska vargstammen.

Utskottet är väl medvetet om att förutsättningarna för en fördjupad samförvaltning med Norge behöver analyseras noggrant, inte minst eftersom ländernas EU-rättsliga åtaganden skiljer sig åt. Utskottet välkomnar att det inom Regeringskansliet pågår ett sådant analysarbete. Med hänvisning till detta arbete anser utskottet att motionerna 2022/23:398 (S) i denna del och 2022/23:855 (C) yrkande 8 ska lämnas utan vidare åtgärd.

Renskötselns förutsättningar och förvaltning av varg i renbetesland

Samexistens med rovdjuren är av avgörande betydelse för rennäringen. I likhet med regeringen anser utskottet att det därför är angeläget att myndigheternas arbete med samråd mellan länsstyrelserna och samebyarna om förvaltningsverktyg utifrån riksdagens mål om en 10-procentig toleransnivå fortskrider. En hållbar rennäring ska upprätthållas samtidigt som vi har en gynnsam bevarandestatus för de stora rovdjuren. Vidare bör rennäringen även fortsättningsvis kompenseras för de rovdjursskador som kvarstår genom ersättningen för rovdjursförekomst.

Utskottet påminner om att Naturvårdsverket har fått ett antal uppdrag om förvaltningen av varg som direkt eller indirekt har bäring på förvaltningen av varg i renbetesland. Utskottet avser att mycket noga följa myndigheternas arbete med att analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall som riksdagen beslutade om redan 2013. Utskottet noterar särskilt att myndigheterna inom ramen för uppdraget ska titta på riktlinjer kring att flytta genetiskt viktiga vargar med hänsyn till smittskyddet i kombination med risken för skador på rennäringen.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2022/23:855 (C) yrkandena 13 och 14 och 2022/23:994 (SD) yrkande 7 ska lämnas utan vidare åtgärd.

Jakt på varg

Utskottet kan konstatera att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige, men i likhet med regeringen bedömer utskottet att det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag. Enligt den senaste inventeringen uppgick vargpopulationen till ca 460 individer, vilket är betydligt fler än nuvarande referensvärde på 300 individer.

Utskottet noterar att ett regeringsuppdrag nyligen redovisats som visar på behovet av att utveckla skyddsjakten så att den bättre bidrar till uppfyllandet av de rovdjurspolitiska målen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att söka lösningar på hur skyddsjakten kan utvecklas. Bland annat ser utskottet positivt på att regeringen verkar för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan öka möjligheten att vidta åtgärder som minskar konflikter mellan människor och varg.

När det gäller licensjakt vill utskottet framhålla att länsstyrelserna, i linje med expertmyndighetens utlåtande, i höstas beslutade att 75 vargar får fällas under 2023 års licensjakt. Detta är den största beslutade jaktkvoten på varg sedan licensjakten infördes.

Ur avsnittet "Rovdjurspolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 24, 25, 26, 27 och 28. Läs betänkandet

Jakt på säl

Utskottet har under ett antal års tid påpekat betydelsen av en begränsning av sälpopulationens predation på redan hårt pressade fiskbestånd och att åtgärder bör vidtas så att jakten på säl ökar. Det är mot denna bakgrund mycket positivt att notera att regeringen beslutat om ändrade regler för licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Sedan februari 2022 är licensjakt tillåtet även på knubbsäl, vilket det aldrig tidigare har varit i Sverige. Utskottet noterar också att medel avsatts för att ersätta jägare för hanteringskostnader vid säljakt. Utskottet påminner även om att den ansvariga myndigheten har beslutat om skyddsjakt på vikare.

Utskottet är inte berett att förorda ytterligare åtgärder i detta skede, samtidigt som utskottet avser att även fortsättningsvis följa utvecklingen mycket noga. Med hänvisning till det som anförts ovan avstyrks motionerna 2022/23:855 (C) yrkande 16, 2022/23:969 (SD) yrkande 18, 2022/23:994 (SD) yrkande 32, 2022/23:1218 (SD) yrkande 3, 2022/23:1411 (M) yrkande 10 i denna del, 2022/23:1497 (KD) yrkande 2 i denna del, 2022/23:1580 (KD), 2022/23:1672 (C) yrkande 14 i denna del och 2022/23:2144 (SD) yrkande 2.

Förvaltning av skarv

När det gäller förvaltningen av skarv vill utskottet inledningsvis understryka skarvens kraftiga populationstillväxt under de senaste årtiondena. Skarvens utbredningsområde har ökat mycket påtagligt i såväl Sverige som hela Europa. Detta har fört med sig flera negativa konsekvenser. Till att börja med påverkar skarvpopulationen fisket negativt, genom att skarvar angriper fångst och skadar redskap. Flera undersökningar indikerar dessutom att skarvens predation och födosök kan påverka redan pressade fiskbestånd negativt. Skarvens populationstillväxt är problematisk även ur ett bredare kustmiljöperspektiv då de stora populationerna kan innebära olägenheter för boende och friluftsliv. Skarvens påverkan, framför allt på egendom och i form av förlorad inkomst, har således varit en källa till konflikt under lång tid.

Under flera års tid har det funnits ett brett stöd i utskottet för att fler åtgärder ska vidtas för att få bukt med skarvens utbredning. Hösten 2021 tillkännagav riksdagen för regeringen att förvaltningen måste uppdateras och anpassas till skarvstammens tillväxt. Utskottet underströk behovet av en viltförvaltning i balans som tar hänsyn till de verksamheter och människor som berörs. Att regeringen tillåter allmän skyddsjakt på eget initiativ och underlättar för fleråriga tillstånd för skyddsjakt var några av de åtgärder som utskottet anförde som en del av det helhetsgrepp som krävs.

Utskottet ser givetvis mycket positivt på de åtgärder som vidtagits i linje med riksdagens tillkännagivande under senare år. Utskottet välkomnar det uppdrag som ansvariga myndigheter arbetar med så att en ny förvaltningsplan för storskarven kan komma på plats. Utskottet noterar särskilt att regeringen ser behov av att förvaltningsplanen inkluderar fler perspektiv och förändrade jaktbestämmelser. Utskottet noterar även att planen ska vara vägledande för länsstyrelserna och den regionala förvaltningen. Samtidigt som utskottet ser positivt på det utredningsarbete som bedrivs, vill utskottet uppmana regeringen att prioritera frågan och att säkerställa att utredningen utan fördröjning resulterar i ett uppdaterat förvaltningsgrepp. Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av en förbättrad samverkan i förvaltningen mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Förvaltningen av skarv ska vara likvärdig i hela landet, både vid sötvattensjöar i inlandet och utmed den långa kustlinjen.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2022/23:2072 (S) yrkande 14 och 2022/23:969 (SD) yrkande 17.

Övriga förslag om förvaltningen av skarv avstyrks med hänvisning till den prioritering som utskottet nu gör i frågan. Motionerna 2022/23:457 (M), 2022/23:619 (S), 2022/23:1411 (M) yrkande 11, 2022/23:1671 (C), 2022/23:1885 (C), 2022/23:1888 (C) yrkande 7, 2022/23:2144 (SD) yrkande 1 och 2022/23:2256 (SD) lämnas utan vidare åtgärd.

Jakt på skarv och andra skrämselmetoder

I likhet med motionärerna ser utskottet allvarligt på skarvpopulationens tillväxt och de konsekvenser som detta medför på fiskbestånden och därmed såväl yrkesfiskets som fritidsfiskets bedrivande. Som utskottet uppmärksammat i föregående avsnitt är det därför mycket positivt att det pågår ett arbete med att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv. Utskottet påminner om att den nya planen ska utgöra ett underlag inför beslut som rör förvaltningen och därigenom, om det bedöms lämpligt och förenligt med EU-rätten, underlätta för fleråriga skyddsjaktsbeslut samt användning av effektivare jakt- och skrämselmetoder som komplement till den jakt som bedrivs med skjutvapen. I uppdraget ingår även att analysera eventuella behov av och förutsättningar för mer kostnadseffektiva populationsbegränsande åtgärder när det gäller metod, process och organisation än vad som används i dag.

I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:116 (M), 2022/23:784 (M), 2022/23:855 (C) yrkande 15, 2022/23:969 (SD) yrkandena 14 och 15 i denna del, 2022/23:1218 (SD) yrkande 2, 2022/23:1221 (SD), 2022/23:1411 (M) yrkande 10 i denna del, 2022/23:1420 (SD), 2022/23:1497 (KD) yrkande 2 i denna del, 2022/23:1591 (S) och 2022/23:1672 (C) yrkande 14 i denna del.

Jakt på trana, svan och korp

När det gäller jakt på trana, svan och korp kan utskottet konstatera att regeringen beslutade om förändrade jakttider så nyligen som 2021. Jakttiderna är centrala verktyg i arbetet med att förvalta vilt, och hur de utformas påverkar och engagerar många. Utskottet påminner om att beslutet om nya jakttider föregicks av en mycket noggrann beredning där ett stort antal aktörer på central och lokal nivå deltog. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta jakttidernas lämplighet. Motion 2022/23:994 (SD) yrkandena 26 och 27 avstyrks.

Ur avsnittet "Förvaltning av säl och fåglar" i betänkandet, som även gäller punkterna 31 och 32. Läs betänkandet

Jakt på säl

Utskottet har under ett antal års tid påpekat betydelsen av en begränsning av sälpopulationens predation på redan hårt pressade fiskbestånd och att åtgärder bör vidtas så att jakten på säl ökar. Det är mot denna bakgrund mycket positivt att notera att regeringen beslutat om ändrade regler för licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Sedan februari 2022 är licensjakt tillåtet även på knubbsäl, vilket det aldrig tidigare har varit i Sverige. Utskottet noterar också att medel avsatts för att ersätta jägare för hanteringskostnader vid säljakt. Utskottet påminner även om att den ansvariga myndigheten har beslutat om skyddsjakt på vikare.

Utskottet är inte berett att förorda ytterligare åtgärder i detta skede, samtidigt som utskottet avser att även fortsättningsvis följa utvecklingen mycket noga. Med hänvisning till det som anförts ovan avstyrks motionerna 2022/23:855 (C) yrkande 16, 2022/23:969 (SD) yrkande 18, 2022/23:994 (SD) yrkande 32, 2022/23:1218 (SD) yrkande 3, 2022/23:1411 (M) yrkande 10 i denna del, 2022/23:1497 (KD) yrkande 2 i denna del, 2022/23:1580 (KD), 2022/23:1672 (C) yrkande 14 i denna del och 2022/23:2144 (SD) yrkande 2.

Förvaltning av skarv

När det gäller förvaltningen av skarv vill utskottet inledningsvis understryka skarvens kraftiga populationstillväxt under de senaste årtiondena. Skarvens utbredningsområde har ökat mycket påtagligt i såväl Sverige som hela Europa. Detta har fört med sig flera negativa konsekvenser. Till att börja med påverkar skarvpopulationen fisket negativt, genom att skarvar angriper fångst och skadar redskap. Flera undersökningar indikerar dessutom att skarvens predation och födosök kan påverka redan pressade fiskbestånd negativt. Skarvens populationstillväxt är problematisk även ur ett bredare kustmiljöperspektiv då de stora populationerna kan innebära olägenheter för boende och friluftsliv. Skarvens påverkan, framför allt på egendom och i form av förlorad inkomst, har således varit en källa till konflikt under lång tid.

Under flera års tid har det funnits ett brett stöd i utskottet för att fler åtgärder ska vidtas för att få bukt med skarvens utbredning. Hösten 2021 tillkännagav riksdagen för regeringen att förvaltningen måste uppdateras och anpassas till skarvstammens tillväxt. Utskottet underströk behovet av en viltförvaltning i balans som tar hänsyn till de verksamheter och människor som berörs. Att regeringen tillåter allmän skyddsjakt på eget initiativ och underlättar för fleråriga tillstånd för skyddsjakt var några av de åtgärder som utskottet anförde som en del av det helhetsgrepp som krävs.

Utskottet ser givetvis mycket positivt på de åtgärder som vidtagits i linje med riksdagens tillkännagivande under senare år. Utskottet välkomnar det uppdrag som ansvariga myndigheter arbetar med så att en ny förvaltningsplan för storskarven kan komma på plats. Utskottet noterar särskilt att regeringen ser behov av att förvaltningsplanen inkluderar fler perspektiv och förändrade jaktbestämmelser. Utskottet noterar även att planen ska vara vägledande för länsstyrelserna och den regionala förvaltningen. Samtidigt som utskottet ser positivt på det utredningsarbete som bedrivs, vill utskottet uppmana regeringen att prioritera frågan och att säkerställa att utredningen utan fördröjning resulterar i ett uppdaterat förvaltningsgrepp. Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av en förbättrad samverkan i förvaltningen mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Förvaltningen av skarv ska vara likvärdig i hela landet, både vid sötvattensjöar i inlandet och utmed den långa kustlinjen.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2022/23:2072 (S) yrkande 14 och 2022/23:969 (SD) yrkande 17.

Övriga förslag om förvaltningen av skarv avstyrks med hänvisning till den prioritering som utskottet nu gör i frågan. Motionerna 2022/23:457 (M), 2022/23:619 (S), 2022/23:1411 (M) yrkande 11, 2022/23:1671 (C), 2022/23:1885 (C), 2022/23:1888 (C) yrkande 7, 2022/23:2144 (SD) yrkande 1 och 2022/23:2256 (SD) lämnas utan vidare åtgärd.

Jakt på skarv och andra skrämselmetoder

I likhet med motionärerna ser utskottet allvarligt på skarvpopulationens tillväxt och de konsekvenser som detta medför på fiskbestånden och därmed såväl yrkesfiskets som fritidsfiskets bedrivande. Som utskottet uppmärksammat i föregående avsnitt är det därför mycket positivt att det pågår ett arbete med att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv. Utskottet påminner om att den nya planen ska utgöra ett underlag inför beslut som rör förvaltningen och därigenom, om det bedöms lämpligt och förenligt med EU-rätten, underlätta för fleråriga skyddsjaktsbeslut samt användning av effektivare jakt- och skrämselmetoder som komplement till den jakt som bedrivs med skjutvapen. I uppdraget ingår även att analysera eventuella behov av och förutsättningar för mer kostnadseffektiva populationsbegränsande åtgärder när det gäller metod, process och organisation än vad som används i dag.

I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:116 (M), 2022/23:784 (M), 2022/23:855 (C) yrkande 15, 2022/23:969 (SD) yrkandena 14 och 15 i denna del, 2022/23:1218 (SD) yrkande 2, 2022/23:1221 (SD), 2022/23:1411 (M) yrkande 10 i denna del, 2022/23:1420 (SD), 2022/23:1497 (KD) yrkande 2 i denna del, 2022/23:1591 (S) och 2022/23:1672 (C) yrkande 14 i denna del.

Jakt på trana, svan och korp

När det gäller jakt på trana, svan och korp kan utskottet konstatera att regeringen beslutade om förändrade jakttider så nyligen som 2021. Jakttiderna är centrala verktyg i arbetet med att förvalta vilt, och hur de utformas påverkar och engagerar många. Utskottet påminner om att beslutet om nya jakttider föregicks av en mycket noggrann beredning där ett stort antal aktörer på central och lokal nivå deltog. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta jakttidernas lämplighet. Motion 2022/23:994 (SD) yrkandena 26 och 27 avstyrks.

Ur avsnittet "Förvaltning av säl och fåglar" i betänkandet, som även gäller punkterna 30 och 32. Läs betänkandet

Jakt på säl

Utskottet har under ett antal års tid påpekat betydelsen av en begränsning av sälpopulationens predation på redan hårt pressade fiskbestånd och att åtgärder bör vidtas så att jakten på säl ökar. Det är mot denna bakgrund mycket positivt att notera att regeringen beslutat om ändrade regler för licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Sedan februari 2022 är licensjakt tillåtet även på knubbsäl, vilket det aldrig tidigare har varit i Sverige. Utskottet noterar också att medel avsatts för att ersätta jägare för hanteringskostnader vid säljakt. Utskottet påminner även om att den ansvariga myndigheten har beslutat om skyddsjakt på vikare.

Utskottet är inte berett att förorda ytterligare åtgärder i detta skede, samtidigt som utskottet avser att även fortsättningsvis följa utvecklingen mycket noga. Med hänvisning till det som anförts ovan avstyrks motionerna 2022/23:855 (C) yrkande 16, 2022/23:969 (SD) yrkande 18, 2022/23:994 (SD) yrkande 32, 2022/23:1218 (SD) yrkande 3, 2022/23:1411 (M) yrkande 10 i denna del, 2022/23:1497 (KD) yrkande 2 i denna del, 2022/23:1580 (KD), 2022/23:1672 (C) yrkande 14 i denna del och 2022/23:2144 (SD) yrkande 2.

Förvaltning av skarv

När det gäller förvaltningen av skarv vill utskottet inledningsvis understryka skarvens kraftiga populationstillväxt under de senaste årtiondena. Skarvens utbredningsområde har ökat mycket påtagligt i såväl Sverige som hela Europa. Detta har fört med sig flera negativa konsekvenser. Till att börja med påverkar skarvpopulationen fisket negativt, genom att skarvar angriper fångst och skadar redskap. Flera undersökningar indikerar dessutom att skarvens predation och födosök kan påverka redan pressade fiskbestånd negativt. Skarvens populationstillväxt är problematisk även ur ett bredare kustmiljöperspektiv då de stora populationerna kan innebära olägenheter för boende och friluftsliv. Skarvens påverkan, framför allt på egendom och i form av förlorad inkomst, har således varit en källa till konflikt under lång tid.

Under flera års tid har det funnits ett brett stöd i utskottet för att fler åtgärder ska vidtas för att få bukt med skarvens utbredning. Hösten 2021 tillkännagav riksdagen för regeringen att förvaltningen måste uppdateras och anpassas till skarvstammens tillväxt. Utskottet underströk behovet av en viltförvaltning i balans som tar hänsyn till de verksamheter och människor som berörs. Att regeringen tillåter allmän skyddsjakt på eget initiativ och underlättar för fleråriga tillstånd för skyddsjakt var några av de åtgärder som utskottet anförde som en del av det helhetsgrepp som krävs.

Utskottet ser givetvis mycket positivt på de åtgärder som vidtagits i linje med riksdagens tillkännagivande under senare år. Utskottet välkomnar det uppdrag som ansvariga myndigheter arbetar med så att en ny förvaltningsplan för storskarven kan komma på plats. Utskottet noterar särskilt att regeringen ser behov av att förvaltningsplanen inkluderar fler perspektiv och förändrade jaktbestämmelser. Utskottet noterar även att planen ska vara vägledande för länsstyrelserna och den regionala förvaltningen. Samtidigt som utskottet ser positivt på det utredningsarbete som bedrivs, vill utskottet uppmana regeringen att prioritera frågan och att säkerställa att utredningen utan fördröjning resulterar i ett uppdaterat förvaltningsgrepp. Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av en förbättrad samverkan i förvaltningen mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Förvaltningen av skarv ska vara likvärdig i hela landet, både vid sötvattensjöar i inlandet och utmed den långa kustlinjen.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2022/23:2072 (S) yrkande 14 och 2022/23:969 (SD) yrkande 17.

Övriga förslag om förvaltningen av skarv avstyrks med hänvisning till den prioritering som utskottet nu gör i frågan. Motionerna 2022/23:457 (M), 2022/23:619 (S), 2022/23:1411 (M) yrkande 11, 2022/23:1671 (C), 2022/23:1885 (C), 2022/23:1888 (C) yrkande 7, 2022/23:2144 (SD) yrkande 1 och 2022/23:2256 (SD) lämnas utan vidare åtgärd.

Jakt på skarv och andra skrämselmetoder

I likhet med motionärerna ser utskottet allvarligt på skarvpopulationens tillväxt och de konsekvenser som detta medför på fiskbestånden och därmed såväl yrkesfiskets som fritidsfiskets bedrivande. Som utskottet uppmärksammat i föregående avsnitt är det därför mycket positivt att det pågår ett arbete med att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv. Utskottet påminner om att den nya planen ska utgöra ett underlag inför beslut som rör förvaltningen och därigenom, om det bedöms lämpligt och förenligt med EU-rätten, underlätta för fleråriga skyddsjaktsbeslut samt användning av effektivare jakt- och skrämselmetoder som komplement till den jakt som bedrivs med skjutvapen. I uppdraget ingår även att analysera eventuella behov av och förutsättningar för mer kostnadseffektiva populationsbegränsande åtgärder när det gäller metod, process och organisation än vad som används i dag.

I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:116 (M), 2022/23:784 (M), 2022/23:855 (C) yrkande 15, 2022/23:969 (SD) yrkandena 14 och 15 i denna del, 2022/23:1218 (SD) yrkande 2, 2022/23:1221 (SD), 2022/23:1411 (M) yrkande 10 i denna del, 2022/23:1420 (SD), 2022/23:1497 (KD) yrkande 2 i denna del, 2022/23:1591 (S) och 2022/23:1672 (C) yrkande 14 i denna del.

Jakt på trana, svan och korp

När det gäller jakt på trana, svan och korp kan utskottet konstatera att regeringen beslutade om förändrade jakttider så nyligen som 2021. Jakttiderna är centrala verktyg i arbetet med att förvalta vilt, och hur de utformas påverkar och engagerar många. Utskottet påminner om att beslutet om nya jakttider föregicks av en mycket noggrann beredning där ett stort antal aktörer på central och lokal nivå deltog. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta jakttidernas lämplighet. Motion 2022/23:994 (SD) yrkandena 26 och 27 avstyrks.

Ur avsnittet "Förvaltning av säl och fåglar" i betänkandet, som även gäller punkterna 30 och 31. Läs betänkandet

Handel med hotade arter

Utskottet konstaterar att både den nuvarande och den förra regeringen tydliggjort vikten av att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Utskottet anser att Artskyddsutredningen och Miljöstraffrättsutredningen vittnar om den prioritet som frågan tillskrivs. Utskottet noterar särskilt att det i den senare utredningen ingår förslag om hur myndigheterna på ett bättre sätt kan förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser, bl.a. i fråga om artskyddsbrott. Utskottet kommer att noga följa beredningen av dessa förslag.

I avvaktan på resultaten av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:969 (SD) yrkande 37, 2022/23:985 (SD) yrkande 21 och 2022/23:2280 (MP) yrkandena 1, 3 och 4.

Översyn och nationellt genomförande av naturvårdsdirektiven

När det gäller en översyn av naturvårdsdirektiven konstaterar utskottet att kommissionen utvärderade rättsakternas ändamålsenlighet under 2015–2016 och att bedömningen då var att regelverket alltjämt är relevant för att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden inom unionen. Samtidigt som utskottet är väl medvetet om att det är kommissionen som kan initiera en ändring av direktiven, noterar utskottet att regeringen i relevanta forum verkar för en uppdatering av regelverket, inte minst när det gäller vargens skyddsstatus.

I fråga om det nationella genomförandet av direktiven vill utskottet lyfta fram att det har gjorts en genomgripande analys av artskyddsförordningen. I Artskyddsutredningens betänkande finns det flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utskottet konstaterar att förslagen nu bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet kan också konstatera att det i Sverige har funnits en otydlighet i den praxis som vuxit fram, framför allt när det gäller vad som är tillräcklig hänsyn inom skogsbruket. Utskottet ser därför positivt på att regeringen beslutat om ändringar i artskyddsförordningen för att skapa ökad tydlighet och förutsägbarhet för skogsägare när det gäller hänsyn till fridlysta arter.

Med hänvisning till de åtgärder som regeringen redan vidtagit och det arbete som pågår finns det inte stöd i utskottet för några av de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkandena 51–54, 2022/23:977 (SD) yrkande 13, 2022/23:994 (SD) yrkandena 1–3 och 29, 2022/23:1863 (M), 2022/23:2110 (MP) yrkande 25 och 2022/23:2194 (C) yrkande 1. Motionsyrkandena avstyrks.

Rapportering av arter och naturtyper

I fråga om rapportering av status för arter och naturtyper enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet ser utskottet mycket positivt på att regeringen gett ansvariga myndigheter i uppdrag att ta fram förslag till reviderade referensarealer. Utskottet konstaterar att denna fråga ges stor betydelse i kommissionens förslag till ny förordning om restaurering av natur, och utskottet ser därför positivt på att det inom ramen för uppdraget ska tas särskild hänsyn till de förhandlingar om förslaget som nu pågår.

Med tanke på redovisningen ovan bedömer utskottet att motionerna 2022/23:854 (C) yrkande 14 och 2022/23:2194 (C) yrkande 2 är att betrakta som tillgodosedda. Motionerna avstyrks.

Rödlistade arter och utdöda arter

Utskottet vill börja med att påminna om att rödlistan i sig inte är en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården. Rödlistan och dess kategorier är snarare ett av flera verktyg inom naturvården vid t.ex. bedömning av konsekvenser av planerad exploatering.

När det gäller åtgärder och regelverk för att värna hotade arter påminner utskottet även i detta sammanhang om det nya ramverket för biologisk mångfald som är en milstolpe i arbetet med att stoppa och vända den negativa globala utvecklingen. Utskottet vill även påminna om Artskyddsutredningens förslag och bedömningar som syftar till att göra artskyddet mer effektivt och rättssäkert. Utskottet vill därutöver framhålla de åtgärdsprogram som ansvariga myndigheter tar fram för hotade arter för att vägleda samtliga berörda aktörers samordnade arbete. Utskottet konstaterar att det under 2021 inrättades ett åtgärdsprogram för Östersjötumlaren som bl.a. innehåller förslag på hur bifångstriskerna och undervattensbuller kan minska.

Mot bakgrund av det som anförts ovan finns det i utskottet inte stöd för de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:972 (SD) yrkande 33, 2022/23:977 (SD) yrkande 4, 2022/23:1251 (MP) yrkande 1, 2022/23:2110 (MP) yrkande 28 i denna del och 2022/23:2186 (SD). Motionsyrkandena avstyrks.

Artskyddsförordningens villkor för djurparker

Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Utskottet bedömer att Sveriges djurparker kan ha en viktig uppgift i att bidra till att bevara den biologiska mångfalden och genom att lära framför allt barn och ungdomar mer om djur som de aldrig annars skulle ha möjlighet att se.

Utskottet konstaterar att djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt är omgärdade av ett detaljerat regelverk. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk, och länsstyrelserna ansvarar för att regelbundet utföra inspektioner på samtliga djurparker. Utskottet har tidigare under riksmötet behandlat förslag om uppföljning av djurparker, och bedömde då att den kontroll som sker är adekvat med tanke på de risker som finns.

Motion 2022/23:1251 (MP) yrkandena 2 och 3 lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till det som anförts.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 19, 20, 21, 22 och 23. Läs betänkandet

Myndigheternas åtgärdsarbete samt kommunalt och lokalt åtgärdsarbete

Det råder inga tvivel om att invasiva främmande arter utgör ett bekymmersamt hot mot den biologiska mångfalden och att det därför är angeläget att de åtgärder som vidtas är effektiva och ändamålsenliga. Riksrevisionens granskningsrapport är mot denna bakgrund välmotiverad och belyser på ett förtjänstfullt sätt de möjligheter till förbättringar som finns.

I likhet med regeringen instämmer utskottet i flera av de iakttagelser och rekommendationer som framförs i rapporten. Det behövs förbättringar för att insatserna ska bli mer effektiva. Utskottet påminner om att det sedan flera års tid pågår ett arbete inom Regeringskansliet och ansvariga myndigheter med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter och vad som bör gälla för dem. Utskottet tar fasta på att detta arbete nu är i sitt slutskede.

Utskottet vill även framhålla att regeringen arbetar med att se över vilket ansvar statliga myndigheter bör ha för att kartlägga och rapportera förekomsten och utbredningen av invasiva främmande arter samt vidtagna åtgärder. Utskottet välkomnar att regeringen har för avsikt att se över hur uppföljningen av myndigheternas arbete med invasiva främmande arter kan utvecklas ytterligare för att de samlade insatsernas resultat ska kunna bedömas.

Vad gäller resurser påminner utskottet om de medel som riksdagen anvisat tidigare under riksmötet. Utskottet vill i denna del uppmärksamma de medel som regeringen avsatt för regionala insatser mot främmande arter, inte minst inom det s.k. mårdhundsprojektet.

Utskottet ser i dagsläget inte skäl att förorda någon av de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:341 (C) i denna del, 2022/23:908 (C) yrkande 12, 2022/23:985 (SD) yrkandena 15 och 16, 2022/23:994 (SD) yrkande 45, 2022/23:1653 (C), 2022/23:2298 (SD) och 2022/23:2299 (C) yrkande 1. Motionerna avstyrks.

När det gäller åtgärder på kommunal och lokal nivå vill utskottet poängtera det ansvar som samtliga markägare har för att vidta åtgärder när en invasiv främmande art upptäcks. EU-förordningen, och unionsförteckningen som följer av förordningen, är direkt tillämpliga och gäller för alla i Sverige, såväl kommuner som enskilda personer, som äger eller förvaltar mark. Dessa aktörer har därmed ett tydligt egenintresse av att kartlägga förekomsten av invasiva främmande arter på den egna marken och att vidta bekämpningsinsatser. Utskottet ser givetvis mycket positivt på det aktiva arbete som bedrivs på kommunal nivå och inom civilsamhället. Utskottet ser även väldigt positivt på de informationsinsatser som gjorts och som fortsätter att göras inom ramen för innevarande budgetår. Utskottet vill särskilt framhålla att regeringen arbetar med att se över vilket ansvar kommunerna bör ha för att kartlägga och rapportera förekomsten och utbredningen av invasiva främmande arter samt vidtagna åtgärder.

Med beaktande av det arbete som redan pågår avstyrker utskottet även motionerna 2022/23:341 (C) i denna del, 2022/23:908 (C) yrkande 14, 2022/23:985 (SD) yrkande 17 och 2022/23:2299 (C) yrkande 2.

Med det som nu har anförts föreslår utskottet att den aktuella skrivelsen läggs till handlingarna.

Artspecifika frågor

När det gäller artspecifika frågor vill utskottet påminna om det arbete som pågår med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter och vad som bör gälla för dem. Utskottet vill inte förekomma det arbete som nu är i sitt slutskede. Motionerna 2022/23:1290 (S) och 2022/23:2110 (MP) yrkande 24 lämnas därför utan vidare åtgärd.

Reservationer

1.

Internationella konventioner och avtal, punkt 1 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Mattias Eriksson Falk (SD), Beatrice Timgren (SD) och Björn Tidland (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:972 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 49 och

avslår motionerna

2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 6 samt

2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Sveriges ambition måste vara att de arter som finns i landet ska fortsätta att finnas här. Att sköta områden så att arter som är akut hotade kan leva vidare i vårt land måste vara högt prioriterat i vår skogspolitik. Däremot ska vi inte lämna över besluten över hur vi åstadkommer detta till EU eller andra internationella organ. Mot denna bakgrund anser vi att Sverige internationellt inte ska ingå avtal som kan leda till att mer skog än i dag behöver vara undantagen från skogsbruk eller skyddas formellt.

2.

Internationella konventioner och avtal, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 6 samt

avslår motionerna

2022/23:972 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 49 och

2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

För att börja bevara, restaurera och återställa den biologiska mångfalden krävs ett kraftigt ökat internationellt samarbete och att fler regionala och internationella aktörer skalar upp sitt arbete. Centerpartiet vill se att Sverige, EU och andra globala institutioner och organisationer förstärker och växlar upp de insatser som redan görs samt verkar för att regelverk och lagstiftningar har ambitiösa och realistiska mål.

Vidare bör det vara prioriterat att internationella regelverk och bindande lagstiftningar tar hänsyn till att olika regioners och länders biofysiska förutsättningar skiljer sig åt väsentligt, och så även traditioner i fråga om naturvård och förvaltande av naturresurser. Sverige bör ta en aktiv ledarroll i förhandlingar inom EU och samtidigt bevaka svenska intressen så att de insatser som görs är effektiva och anses legitima.

Ur avsnittet "Riksrevisionens granskning av statens insatser mot invasiva arter" i betänkandet, som även gäller punkterna 35, 36 och 37. Läs betänkandet

Myndigheternas åtgärdsarbete samt kommunalt och lokalt åtgärdsarbete

Det råder inga tvivel om att invasiva främmande arter utgör ett bekymmersamt hot mot den biologiska mångfalden och att det därför är angeläget att de åtgärder som vidtas är effektiva och ändamålsenliga. Riksrevisionens granskningsrapport är mot denna bakgrund välmotiverad och belyser på ett förtjänstfullt sätt de möjligheter till förbättringar som finns.

I likhet med regeringen instämmer utskottet i flera av de iakttagelser och rekommendationer som framförs i rapporten. Det behövs förbättringar för att insatserna ska bli mer effektiva. Utskottet påminner om att det sedan flera års tid pågår ett arbete inom Regeringskansliet och ansvariga myndigheter med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter och vad som bör gälla för dem. Utskottet tar fasta på att detta arbete nu är i sitt slutskede.

Utskottet vill även framhålla att regeringen arbetar med att se över vilket ansvar statliga myndigheter bör ha för att kartlägga och rapportera förekomsten och utbredningen av invasiva främmande arter samt vidtagna åtgärder. Utskottet välkomnar att regeringen har för avsikt att se över hur uppföljningen av myndigheternas arbete med invasiva främmande arter kan utvecklas ytterligare för att de samlade insatsernas resultat ska kunna bedömas.

Vad gäller resurser påminner utskottet om de medel som riksdagen anvisat tidigare under riksmötet. Utskottet vill i denna del uppmärksamma de medel som regeringen avsatt för regionala insatser mot främmande arter, inte minst inom det s.k. mårdhundsprojektet.

Utskottet ser i dagsläget inte skäl att förorda någon av de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:341 (C) i denna del, 2022/23:908 (C) yrkande 12, 2022/23:985 (SD) yrkandena 15 och 16, 2022/23:994 (SD) yrkande 45, 2022/23:1653 (C), 2022/23:2298 (SD) och 2022/23:2299 (C) yrkande 1. Motionerna avstyrks.

När det gäller åtgärder på kommunal och lokal nivå vill utskottet poängtera det ansvar som samtliga markägare har för att vidta åtgärder när en invasiv främmande art upptäcks. EU-förordningen, och unionsförteckningen som följer av förordningen, är direkt tillämpliga och gäller för alla i Sverige, såväl kommuner som enskilda personer, som äger eller förvaltar mark. Dessa aktörer har därmed ett tydligt egenintresse av att kartlägga förekomsten av invasiva främmande arter på den egna marken och att vidta bekämpningsinsatser. Utskottet ser givetvis mycket positivt på det aktiva arbete som bedrivs på kommunal nivå och inom civilsamhället. Utskottet ser även väldigt positivt på de informationsinsatser som gjorts och som fortsätter att göras inom ramen för innevarande budgetår. Utskottet vill särskilt framhålla att regeringen arbetar med att se över vilket ansvar kommunerna bör ha för att kartlägga och rapportera förekomsten och utbredningen av invasiva främmande arter samt vidtagna åtgärder.

Med beaktande av det arbete som redan pågår avstyrker utskottet även motionerna 2022/23:341 (C) i denna del, 2022/23:908 (C) yrkande 14, 2022/23:985 (SD) yrkande 17 och 2022/23:2299 (C) yrkande 2.

Med det som nu har anförts föreslår utskottet att den aktuella skrivelsen läggs till handlingarna.

Artspecifika frågor

När det gäller artspecifika frågor vill utskottet påminna om det arbete som pågår med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter och vad som bör gälla för dem. Utskottet vill inte förekomma det arbete som nu är i sitt slutskede. Motionerna 2022/23:1290 (S) och 2022/23:2110 (MP) yrkande 24 lämnas därför utan vidare åtgärd.

Reservationer

1.

Internationella konventioner och avtal, punkt 1 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Mattias Eriksson Falk (SD), Beatrice Timgren (SD) och Björn Tidland (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:972 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 49 och

avslår motionerna

2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 6 samt

2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Sveriges ambition måste vara att de arter som finns i landet ska fortsätta att finnas här. Att sköta områden så att arter som är akut hotade kan leva vidare i vårt land måste vara högt prioriterat i vår skogspolitik. Däremot ska vi inte lämna över besluten över hur vi åstadkommer detta till EU eller andra internationella organ. Mot denna bakgrund anser vi att Sverige internationellt inte ska ingå avtal som kan leda till att mer skog än i dag behöver vara undantagen från skogsbruk eller skyddas formellt.

2.

Internationella konventioner och avtal, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 6 samt

avslår motionerna

2022/23:972 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 49 och

2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

För att börja bevara, restaurera och återställa den biologiska mångfalden krävs ett kraftigt ökat internationellt samarbete och att fler regionala och internationella aktörer skalar upp sitt arbete. Centerpartiet vill se att Sverige, EU och andra globala institutioner och organisationer förstärker och växlar upp de insatser som redan görs samt verkar för att regelverk och lagstiftningar har ambitiösa och realistiska mål.

Vidare bör det vara prioriterat att internationella regelverk och bindande lagstiftningar tar hänsyn till att olika regioners och länders biofysiska förutsättningar skiljer sig åt väsentligt, och så även traditioner i fråga om naturvård och förvaltande av naturresurser. Sverige bör ta en aktiv ledarroll i förhandlingar inom EU och samtidigt bevaka svenska intressen så att de insatser som görs är effektiva och anses legitima.

Ur avsnittet "Riksrevisionens granskning av statens insatser mot invasiva arter" i betänkandet, som även gäller punkterna 34, 36 och 37. Läs betänkandet

Myndigheternas åtgärdsarbete samt kommunalt och lokalt åtgärdsarbete

Det råder inga tvivel om att invasiva främmande arter utgör ett bekymmersamt hot mot den biologiska mångfalden och att det därför är angeläget att de åtgärder som vidtas är effektiva och ändamålsenliga. Riksrevisionens granskningsrapport är mot denna bakgrund välmotiverad och belyser på ett förtjänstfullt sätt de möjligheter till förbättringar som finns.

I likhet med regeringen instämmer utskottet i flera av de iakttagelser och rekommendationer som framförs i rapporten. Det behövs förbättringar för att insatserna ska bli mer effektiva. Utskottet påminner om att det sedan flera års tid pågår ett arbete inom Regeringskansliet och ansvariga myndigheter med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter och vad som bör gälla för dem. Utskottet tar fasta på att detta arbete nu är i sitt slutskede.

Utskottet vill även framhålla att regeringen arbetar med att se över vilket ansvar statliga myndigheter bör ha för att kartlägga och rapportera förekomsten och utbredningen av invasiva främmande arter samt vidtagna åtgärder. Utskottet välkomnar att regeringen har för avsikt att se över hur uppföljningen av myndigheternas arbete med invasiva främmande arter kan utvecklas ytterligare för att de samlade insatsernas resultat ska kunna bedömas.

Vad gäller resurser påminner utskottet om de medel som riksdagen anvisat tidigare under riksmötet. Utskottet vill i denna del uppmärksamma de medel som regeringen avsatt för regionala insatser mot främmande arter, inte minst inom det s.k. mårdhundsprojektet.

Utskottet ser i dagsläget inte skäl att förorda någon av de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:341 (C) i denna del, 2022/23:908 (C) yrkande 12, 2022/23:985 (SD) yrkandena 15 och 16, 2022/23:994 (SD) yrkande 45, 2022/23:1653 (C), 2022/23:2298 (SD) och 2022/23:2299 (C) yrkande 1. Motionerna avstyrks.

När det gäller åtgärder på kommunal och lokal nivå vill utskottet poängtera det ansvar som samtliga markägare har för att vidta åtgärder när en invasiv främmande art upptäcks. EU-förordningen, och unionsförteckningen som följer av förordningen, är direkt tillämpliga och gäller för alla i Sverige, såväl kommuner som enskilda personer, som äger eller förvaltar mark. Dessa aktörer har därmed ett tydligt egenintresse av att kartlägga förekomsten av invasiva främmande arter på den egna marken och att vidta bekämpningsinsatser. Utskottet ser givetvis mycket positivt på det aktiva arbete som bedrivs på kommunal nivå och inom civilsamhället. Utskottet ser även väldigt positivt på de informationsinsatser som gjorts och som fortsätter att göras inom ramen för innevarande budgetår. Utskottet vill särskilt framhålla att regeringen arbetar med att se över vilket ansvar kommunerna bör ha för att kartlägga och rapportera förekomsten och utbredningen av invasiva främmande arter samt vidtagna åtgärder.

Med beaktande av det arbete som redan pågår avstyrker utskottet även motionerna 2022/23:341 (C) i denna del, 2022/23:908 (C) yrkande 14, 2022/23:985 (SD) yrkande 17 och 2022/23:2299 (C) yrkande 2.

Med det som nu har anförts föreslår utskottet att den aktuella skrivelsen läggs till handlingarna.

Artspecifika frågor

När det gäller artspecifika frågor vill utskottet påminna om det arbete som pågår med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter och vad som bör gälla för dem. Utskottet vill inte förekomma det arbete som nu är i sitt slutskede. Motionerna 2022/23:1290 (S) och 2022/23:2110 (MP) yrkande 24 lämnas därför utan vidare åtgärd.

Reservationer

1.

Internationella konventioner och avtal, punkt 1 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Mattias Eriksson Falk (SD), Beatrice Timgren (SD) och Björn Tidland (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:972 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 49 och

avslår motionerna

2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 6 samt

2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Sveriges ambition måste vara att de arter som finns i landet ska fortsätta att finnas här. Att sköta områden så att arter som är akut hotade kan leva vidare i vårt land måste vara högt prioriterat i vår skogspolitik. Däremot ska vi inte lämna över besluten över hur vi åstadkommer detta till EU eller andra internationella organ. Mot denna bakgrund anser vi att Sverige internationellt inte ska ingå avtal som kan leda till att mer skog än i dag behöver vara undantagen från skogsbruk eller skyddas formellt.

2.

Internationella konventioner och avtal, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 6 samt

avslår motionerna

2022/23:972 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 49 och

2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

För att börja bevara, restaurera och återställa den biologiska mångfalden krävs ett kraftigt ökat internationellt samarbete och att fler regionala och internationella aktörer skalar upp sitt arbete. Centerpartiet vill se att Sverige, EU och andra globala institutioner och organisationer förstärker och växlar upp de insatser som redan görs samt verkar för att regelverk och lagstiftningar har ambitiösa och realistiska mål.

Vidare bör det vara prioriterat att internationella regelverk och bindande lagstiftningar tar hänsyn till att olika regioners och länders biofysiska förutsättningar skiljer sig åt väsentligt, och så även traditioner i fråga om naturvård och förvaltande av naturresurser. Sverige bör ta en aktiv ledarroll i förhandlingar inom EU och samtidigt bevaka svenska intressen så att de insatser som görs är effektiva och anses legitima.

Ur avsnittet "Riksrevisionens granskning av statens insatser mot invasiva arter" i betänkandet, som även gäller punkterna 34, 35 och 37. Läs betänkandet

Myndigheternas åtgärdsarbete samt kommunalt och lokalt åtgärdsarbete

Det råder inga tvivel om att invasiva främmande arter utgör ett bekymmersamt hot mot den biologiska mångfalden och att det därför är angeläget att de åtgärder som vidtas är effektiva och ändamålsenliga. Riksrevisionens granskningsrapport är mot denna bakgrund välmotiverad och belyser på ett förtjänstfullt sätt de möjligheter till förbättringar som finns.

I likhet med regeringen instämmer utskottet i flera av de iakttagelser och rekommendationer som framförs i rapporten. Det behövs förbättringar för att insatserna ska bli mer effektiva. Utskottet påminner om att det sedan flera års tid pågår ett arbete inom Regeringskansliet och ansvariga myndigheter med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter och vad som bör gälla för dem. Utskottet tar fasta på att detta arbete nu är i sitt slutskede.

Utskottet vill även framhålla att regeringen arbetar med att se över vilket ansvar statliga myndigheter bör ha för att kartlägga och rapportera förekomsten och utbredningen av invasiva främmande arter samt vidtagna åtgärder. Utskottet välkomnar att regeringen har för avsikt att se över hur uppföljningen av myndigheternas arbete med invasiva främmande arter kan utvecklas ytterligare för att de samlade insatsernas resultat ska kunna bedömas.

Vad gäller resurser påminner utskottet om de medel som riksdagen anvisat tidigare under riksmötet. Utskottet vill i denna del uppmärksamma de medel som regeringen avsatt för regionala insatser mot främmande arter, inte minst inom det s.k. mårdhundsprojektet.

Utskottet ser i dagsläget inte skäl att förorda någon av de åtgärder som föreslås i motionerna 2022/23:341 (C) i denna del, 2022/23:908 (C) yrkande 12, 2022/23:985 (SD) yrkandena 15 och 16, 2022/23:994 (SD) yrkande 45, 2022/23:1653 (C), 2022/23:2298 (SD) och 2022/23:2299 (C) yrkande 1. Motionerna avstyrks.

När det gäller åtgärder på kommunal och lokal nivå vill utskottet poängtera det ansvar som samtliga markägare har för att vidta åtgärder när en invasiv främmande art upptäcks. EU-förordningen, och unionsförteckningen som följer av förordningen, är direkt tillämpliga och gäller för alla i Sverige, såväl kommuner som enskilda personer, som äger eller förvaltar mark. Dessa aktörer har därmed ett tydligt egenintresse av att kartlägga förekomsten av invasiva främmande arter på den egna marken och att vidta bekämpningsinsatser. Utskottet ser givetvis mycket positivt på det aktiva arbete som bedrivs på kommunal nivå och inom civilsamhället. Utskottet ser även väldigt positivt på de informationsinsatser som gjorts och som fortsätter att göras inom ramen för innevarande budgetår. Utskottet vill särskilt framhålla att regeringen arbetar med att se över vilket ansvar kommunerna bör ha för att kartlägga och rapportera förekomsten och utbredningen av invasiva främmande arter samt vidtagna åtgärder.

Med beaktande av det arbete som redan pågår avstyrker utskottet även motionerna 2022/23:341 (C) i denna del, 2022/23:908 (C) yrkande 14, 2022/23:985 (SD) yrkande 17 och 2022/23:2299 (C) yrkande 2.

Med det som nu har anförts föreslår utskottet att den aktuella skrivelsen läggs till handlingarna.

Artspecifika frågor

När det gäller artspecifika frågor vill utskottet påminna om det arbete som pågår med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter och vad som bör gälla för dem. Utskottet vill inte förekomma det arbete som nu är i sitt slutskede. Motionerna 2022/23:1290 (S) och 2022/23:2110 (MP) yrkande 24 lämnas därför utan vidare åtgärd.

Reservationer

1.

Internationella konventioner och avtal, punkt 1 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Mattias Eriksson Falk (SD), Beatrice Timgren (SD) och Björn Tidland (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:972 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 49 och

avslår motionerna

2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 6 samt

2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Sveriges ambition måste vara att de arter som finns i landet ska fortsätta att finnas här. Att sköta områden så att arter som är akut hotade kan leva vidare i vårt land måste vara högt prioriterat i vår skogspolitik. Däremot ska vi inte lämna över besluten över hur vi åstadkommer detta till EU eller andra internationella organ. Mot denna bakgrund anser vi att Sverige internationellt inte ska ingå avtal som kan leda till att mer skog än i dag behöver vara undantagen från skogsbruk eller skyddas formellt.

2.

Internationella konventioner och avtal, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 6 samt

avslår motionerna

2022/23:972 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 49 och

2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

För att börja bevara, restaurera och återställa den biologiska mångfalden krävs ett kraftigt ökat internationellt samarbete och att fler regionala och internationella aktörer skalar upp sitt arbete. Centerpartiet vill se att Sverige, EU och andra globala institutioner och organisationer förstärker och växlar upp de insatser som redan görs samt verkar för att regelverk och lagstiftningar har ambitiösa och realistiska mål.

Vidare bör det vara prioriterat att internationella regelverk och bindande lagstiftningar tar hänsyn till att olika regioners och länders biofysiska förutsättningar skiljer sig åt väsentligt, och så även traditioner i fråga om naturvård och förvaltande av naturresurser. Sverige bör ta en aktiv ledarroll i förhandlingar inom EU och samtidigt bevaka svenska intressen så att de insatser som görs är effektiva och anses legitima.

Ur avsnittet "Riksrevisionens granskning av statens insatser mot invasiva arter" i betänkandet, som även gäller punkterna 34, 35 och 36. Läs betänkandet