Livsmedelspolitik

Offentlig upphandling av livsmedel

Utskottet vill inledningsvis understryka att det EU-gemensamma regelverket för offentlig upphandling bygger på vissa principer som medlemsstaterna åtagit sig att följa, däribland icke-diskriminering, likabehandling och ömsesidigt erkännande. En upphandlande myndighet får exempelvis inte ställa krav som bara svenska företag känner till eller kan klara av att uppfylla. Samtidigt finns det inom ramen för det befintliga regelverket stora möjligheter att ställa krav på t.ex. djurskydd och miljöhänsyn. Nu liksom tidigare år anser utskottet att dessa möjligheter ska tas till vara så att den offentliga konsumtionen av livsmedel är ansvarsfull och bidrar till ett hållbart samhälle, exempelvis i fråga om miljö- och djurvälfärdshänseende. Utskottet välkomnar därför regeringens översyn av den nationella upphandlingsstrategin för att ta fram en mer praktiskt inriktad handlingsplan. Utskottet välkomnar även att regeringen tagit initiativ till en analys av möjligheterna att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion samtidigt som högt ställda djurhållningskrav bibehålls.

Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:970 (SD) yrkandena 15 och 17, 2022/23:1300 (S), 2022/23:1422 (S) och 2022/23:1459 (MP) yrkandena 2 och 4. Förslagen avstyrks.

Måltider i offentlig verksamhet

Måltider i offentlig verksamhet är ett viktigt verktyg för att påverka efterfrågan av livsmedel av god kvalitet samt bidra till god folkhälsa och hållbar konsumtion av livsmedel. Utskottet bedömer att regelverket är utformat på ett sådant sätt att det redan finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av de offentliga måltiderna i linje med vad som anges i livsmedelsstrategin. Utskottet noterar särskilt det arbete som bedrivs inom ramen för Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Med det som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:2002 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2147 (SD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Offentlig konsumtion" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 17. Läs betänkandet

Ursprungsmärkning och ursprungsinformation på restauranger och i andra storhushåll

Utskottet kan inte nog framhålla betydelsen av att informationen om livsmedel och måltider är begriplig och lättillgänglig så att konsumenten ges goda möjligheter att göra medvetna val. Utskottet noterar i detta sammanhang dels det EU-gemensamma regelverket, dels de frivilliga åtgärder som branschen själv har tagit initiativ till, t.ex. när det gäller ursprungsmärkning av kött och andra animaliska produkter. Enligt utskottet kan det finnas goda skäl att utveckla märknings- och informationskraven, inte minst i fråga om var kött som serveras på restauranger och i andra storhushåll kommer ifrån.

Utskottet påminner emellertid om att kommissionen avser att presentera ett förslag till revidering av livsmedelsinformationsförordningen, bl.a. för att utöka bestämmelserna om obligatorisk ursprungsmärkning. I likhet med regeringen bedömer utskottet att det finns skäl att invänta omarbetningen av den EU-gemensamma lagstiftningen i stället för att införa nationella särbestämmelser. Utskottet noterar att kommissionens förslag är att vänta inom mycket kort. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:970 (SD) yrkande 5, 2022/23:1003 (SD) yrkandena 1, 2, 8 och 9, 2022/23:1459 (MP) yrkande 1 och 2022/23:2146 (SD) yrkandena 1 och 2.

Skyddade beteckningar och livsmedelsmärkning i övrigt

Utskottet noterar att antalet svenska produkter som omfattas av systemet med skyddade beteckningar stadigt ökar. Givetvis är detta mycket positivt eftersom det bidrar till att öka betydelsen av ursprung och kvalitet samt ökar intresset för svensk livsmedelsproduktion. Utskottet påminner om att en ansökan om att en viss produkt ska omfattas av systemet görs av en enskild producent, eller en grupp av producenter. Utskottet ser mot bakgrund av detta ingen anledning att förorda det förslag som väckts i motion 2022/23:990 (SD) yrkande 9.

När det gäller livsmedelsmärkning i övrigt vill utskottet återigen framhålla betydelsen av att konsumenter ges möjligheten att göra medvetna val. I fråga om palmolja eller särskilda tillsatser påminner utskottet om de krav som redan finns om vilka uppgifter som ska listas på färdigförpackad mat. I fråga om konsumtion av fet fisk från bl.a. Östersjön påminner utskottet om det undantag som Sverige har från de EU-gemensamma gränsvärdena för dioxin och PCB och att undantaget förutsätter att den ansvariga myndigheten kontinuerligt informerar om riskerna med sådan konsumtion.

I övrigt vill utskottet även i detta sammanhang påminna om det förslag till revidering av EU:s livsmedelsinformationsförordning som är att vänta inom kort. Utskottet tar fasta vid att kommissionen framhållit behovet av att förändra framsidesmärkningen på livsmedelsförpackningar för att göra det lättare för konsumenterna att välja hälsosamma och hållbara livsmedel.

Med hänvisning till det som anförts ovan avstyrks även motionerna 2022/23:242 (SD), 2022/23:970 (SD) yrkande 7, 2022/23:1003 (SD) yrkande 7, 2022/23:1402 (M), 2022/23:1411 (M) yrkande 15, 2022/23:1888 (C) yrkande 6, 2022/23:2146 (SD) yrkandena 3–8 och 2022/23:2190 (C) yrkande 51.

Ur avsnittet "Märkning, information och rekommendationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Ursprungsmärkning och ursprungsinformation på restauranger och i andra storhushåll

Utskottet kan inte nog framhålla betydelsen av att informationen om livsmedel och måltider är begriplig och lättillgänglig så att konsumenten ges goda möjligheter att göra medvetna val. Utskottet noterar i detta sammanhang dels det EU-gemensamma regelverket, dels de frivilliga åtgärder som branschen själv har tagit initiativ till, t.ex. när det gäller ursprungsmärkning av kött och andra animaliska produkter. Enligt utskottet kan det finnas goda skäl att utveckla märknings- och informationskraven, inte minst i fråga om var kött som serveras på restauranger och i andra storhushåll kommer ifrån.

Utskottet påminner emellertid om att kommissionen avser att presentera ett förslag till revidering av livsmedelsinformationsförordningen, bl.a. för att utöka bestämmelserna om obligatorisk ursprungsmärkning. I likhet med regeringen bedömer utskottet att det finns skäl att invänta omarbetningen av den EU-gemensamma lagstiftningen i stället för att införa nationella särbestämmelser. Utskottet noterar att kommissionens förslag är att vänta inom mycket kort. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:970 (SD) yrkande 5, 2022/23:1003 (SD) yrkandena 1, 2, 8 och 9, 2022/23:1459 (MP) yrkande 1 och 2022/23:2146 (SD) yrkandena 1 och 2.

Skyddade beteckningar och livsmedelsmärkning i övrigt

Utskottet noterar att antalet svenska produkter som omfattas av systemet med skyddade beteckningar stadigt ökar. Givetvis är detta mycket positivt eftersom det bidrar till att öka betydelsen av ursprung och kvalitet samt ökar intresset för svensk livsmedelsproduktion. Utskottet påminner om att en ansökan om att en viss produkt ska omfattas av systemet görs av en enskild producent, eller en grupp av producenter. Utskottet ser mot bakgrund av detta ingen anledning att förorda det förslag som väckts i motion 2022/23:990 (SD) yrkande 9.

När det gäller livsmedelsmärkning i övrigt vill utskottet återigen framhålla betydelsen av att konsumenter ges möjligheten att göra medvetna val. I fråga om palmolja eller särskilda tillsatser påminner utskottet om de krav som redan finns om vilka uppgifter som ska listas på färdigförpackad mat. I fråga om konsumtion av fet fisk från bl.a. Östersjön påminner utskottet om det undantag som Sverige har från de EU-gemensamma gränsvärdena för dioxin och PCB och att undantaget förutsätter att den ansvariga myndigheten kontinuerligt informerar om riskerna med sådan konsumtion.

I övrigt vill utskottet även i detta sammanhang påminna om det förslag till revidering av EU:s livsmedelsinformationsförordning som är att vänta inom kort. Utskottet tar fasta vid att kommissionen framhållit behovet av att förändra framsidesmärkningen på livsmedelsförpackningar för att göra det lättare för konsumenterna att välja hälsosamma och hållbara livsmedel.

Med hänvisning till det som anförts ovan avstyrks även motionerna 2022/23:242 (SD), 2022/23:970 (SD) yrkande 7, 2022/23:1003 (SD) yrkande 7, 2022/23:1402 (M), 2022/23:1411 (M) yrkande 15, 2022/23:1888 (C) yrkande 6, 2022/23:2146 (SD) yrkandena 3–8 och 2022/23:2190 (C) yrkande 51.

Ur avsnittet "Märkning, information och rekommendationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 6. Läs betänkandet

Ursprungsmärkning och ursprungsinformation på restauranger och i andra storhushåll

Utskottet kan inte nog framhålla betydelsen av att informationen om livsmedel och måltider är begriplig och lättillgänglig så att konsumenten ges goda möjligheter att göra medvetna val. Utskottet noterar i detta sammanhang dels det EU-gemensamma regelverket, dels de frivilliga åtgärder som branschen själv har tagit initiativ till, t.ex. när det gäller ursprungsmärkning av kött och andra animaliska produkter. Enligt utskottet kan det finnas goda skäl att utveckla märknings- och informationskraven, inte minst i fråga om var kött som serveras på restauranger och i andra storhushåll kommer ifrån.

Utskottet påminner emellertid om att kommissionen avser att presentera ett förslag till revidering av livsmedelsinformationsförordningen, bl.a. för att utöka bestämmelserna om obligatorisk ursprungsmärkning. I likhet med regeringen bedömer utskottet att det finns skäl att invänta omarbetningen av den EU-gemensamma lagstiftningen i stället för att införa nationella särbestämmelser. Utskottet noterar att kommissionens förslag är att vänta inom mycket kort. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:970 (SD) yrkande 5, 2022/23:1003 (SD) yrkandena 1, 2, 8 och 9, 2022/23:1459 (MP) yrkande 1 och 2022/23:2146 (SD) yrkandena 1 och 2.

Skyddade beteckningar och livsmedelsmärkning i övrigt

Utskottet noterar att antalet svenska produkter som omfattas av systemet med skyddade beteckningar stadigt ökar. Givetvis är detta mycket positivt eftersom det bidrar till att öka betydelsen av ursprung och kvalitet samt ökar intresset för svensk livsmedelsproduktion. Utskottet påminner om att en ansökan om att en viss produkt ska omfattas av systemet görs av en enskild producent, eller en grupp av producenter. Utskottet ser mot bakgrund av detta ingen anledning att förorda det förslag som väckts i motion 2022/23:990 (SD) yrkande 9.

När det gäller livsmedelsmärkning i övrigt vill utskottet återigen framhålla betydelsen av att konsumenter ges möjligheten att göra medvetna val. I fråga om palmolja eller särskilda tillsatser påminner utskottet om de krav som redan finns om vilka uppgifter som ska listas på färdigförpackad mat. I fråga om konsumtion av fet fisk från bl.a. Östersjön påminner utskottet om det undantag som Sverige har från de EU-gemensamma gränsvärdena för dioxin och PCB och att undantaget förutsätter att den ansvariga myndigheten kontinuerligt informerar om riskerna med sådan konsumtion.

I övrigt vill utskottet även i detta sammanhang påminna om det förslag till revidering av EU:s livsmedelsinformationsförordning som är att vänta inom kort. Utskottet tar fasta vid att kommissionen framhållit behovet av att förändra framsidesmärkningen på livsmedelsförpackningar för att göra det lättare för konsumenterna att välja hälsosamma och hållbara livsmedel.

Med hänvisning till det som anförts ovan avstyrks även motionerna 2022/23:242 (SD), 2022/23:970 (SD) yrkande 7, 2022/23:1003 (SD) yrkande 7, 2022/23:1402 (M), 2022/23:1411 (M) yrkande 15, 2022/23:1888 (C) yrkande 6, 2022/23:2146 (SD) yrkandena 3–8 och 2022/23:2190 (C) yrkande 51.

Ur avsnittet "Märkning, information och rekommendationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Bästföredatum och livsmedels hållbarhet

Nu liksom tidigare år finns det ett stort engagemang i utskottet för att matsvinnet ska minska. Märkningen av livsmedels hållbarhet är ett viktigt verktyg i detta arbete genom att konsumenterna på detta sätt får information om hur livsmedlet ska förvaras så att dess hållbarhet inte försämras och att livsmedel inte kasseras fastän de fortfarande är säkra att äta. När det gäller märkning av livsmedel med datum för minsta hållbarhet påminner utskottet om att regelverket är harmoniserat på EU-nivå. Samtidigt finns det goda exempel på initiativ från branschen för att komplettera märkningen så att konsumenten uppmärksammas på att livsmedel kan konsumeras även efter bästföredatum. Därutöver påminner utskottet om det aviserade förslaget om en revidering av EU:s livsmedelsinformationsförordning. Utskottet noterar särskilt att kommissionen framhållit behovet av att förändra framsidesmärkningen på livsmedelsförpackningar, inte minst för att minska matsvinnet. Analogt med resonemanget ovan anser utskottet att förslaget till revidering av de EU-gemensamma reglerna bör inväntas innan kompletterande nationella regler förordas.

Med hänvisning till det som anförts ovan lämnar utskottet motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 31 och 2022/23:999 (SD) yrkandena 2 och 3 utan vidare åtgärd.

Temperaturkrav

Utskottet noterar att Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket arbetar för att genomföra handlingsplanen för minskat matsvinn. Handlingsplanen omfattar hela livsmedelskedjan, och utskottet vill särskilt påpeka att planen inbegriper åtgärder i fråga om hållbarhetstid samt kylkedja och kyltemperatur. I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrks motionerna 2022/23:761 (MP) yrkande 2, 2022/23:907 (C) yrkande 27, 2022/23:970 (SD) yrkande 13 och 2022/23:2190 (C) yrkande 198.

Kontaktmaterial av plast

När det gäller riskerna med felaktig användning av plastförpackningar bedömer utskottet att kontaktmateriallagstiftningen tillsammans med de råd och rekommendationer som Livsmedelsverket offentliggör ger konsumenterna goda förutsättningar att hantera mat på ett säkert sätt. Utskottet påminner om kommissionens förslag till ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som nu förhandlas, och noterar särskilt att förslaget tar sikte på att minimera förekomsten av ämnen som inger betänkligheter i förpackningar. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2156 (SD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Förvaring av livsmedel och livsmedels hållbarhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 9. Läs betänkandet

Bästföredatum och livsmedels hållbarhet

Nu liksom tidigare år finns det ett stort engagemang i utskottet för att matsvinnet ska minska. Märkningen av livsmedels hållbarhet är ett viktigt verktyg i detta arbete genom att konsumenterna på detta sätt får information om hur livsmedlet ska förvaras så att dess hållbarhet inte försämras och att livsmedel inte kasseras fastän de fortfarande är säkra att äta. När det gäller märkning av livsmedel med datum för minsta hållbarhet påminner utskottet om att regelverket är harmoniserat på EU-nivå. Samtidigt finns det goda exempel på initiativ från branschen för att komplettera märkningen så att konsumenten uppmärksammas på att livsmedel kan konsumeras även efter bästföredatum. Därutöver påminner utskottet om det aviserade förslaget om en revidering av EU:s livsmedelsinformationsförordning. Utskottet noterar särskilt att kommissionen framhållit behovet av att förändra framsidesmärkningen på livsmedelsförpackningar, inte minst för att minska matsvinnet. Analogt med resonemanget ovan anser utskottet att förslaget till revidering av de EU-gemensamma reglerna bör inväntas innan kompletterande nationella regler förordas.

Med hänvisning till det som anförts ovan lämnar utskottet motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 31 och 2022/23:999 (SD) yrkandena 2 och 3 utan vidare åtgärd.

Temperaturkrav

Utskottet noterar att Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket arbetar för att genomföra handlingsplanen för minskat matsvinn. Handlingsplanen omfattar hela livsmedelskedjan, och utskottet vill särskilt påpeka att planen inbegriper åtgärder i fråga om hållbarhetstid samt kylkedja och kyltemperatur. I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrks motionerna 2022/23:761 (MP) yrkande 2, 2022/23:907 (C) yrkande 27, 2022/23:970 (SD) yrkande 13 och 2022/23:2190 (C) yrkande 198.

Kontaktmaterial av plast

När det gäller riskerna med felaktig användning av plastförpackningar bedömer utskottet att kontaktmateriallagstiftningen tillsammans med de råd och rekommendationer som Livsmedelsverket offentliggör ger konsumenterna goda förutsättningar att hantera mat på ett säkert sätt. Utskottet påminner om kommissionens förslag till ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som nu förhandlas, och noterar särskilt att förslaget tar sikte på att minimera förekomsten av ämnen som inger betänkligheter i förpackningar. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2156 (SD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Förvaring av livsmedel och livsmedels hållbarhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 9. Läs betänkandet

Bästföredatum och livsmedels hållbarhet

Nu liksom tidigare år finns det ett stort engagemang i utskottet för att matsvinnet ska minska. Märkningen av livsmedels hållbarhet är ett viktigt verktyg i detta arbete genom att konsumenterna på detta sätt får information om hur livsmedlet ska förvaras så att dess hållbarhet inte försämras och att livsmedel inte kasseras fastän de fortfarande är säkra att äta. När det gäller märkning av livsmedel med datum för minsta hållbarhet påminner utskottet om att regelverket är harmoniserat på EU-nivå. Samtidigt finns det goda exempel på initiativ från branschen för att komplettera märkningen så att konsumenten uppmärksammas på att livsmedel kan konsumeras även efter bästföredatum. Därutöver påminner utskottet om det aviserade förslaget om en revidering av EU:s livsmedelsinformationsförordning. Utskottet noterar särskilt att kommissionen framhållit behovet av att förändra framsidesmärkningen på livsmedelsförpackningar, inte minst för att minska matsvinnet. Analogt med resonemanget ovan anser utskottet att förslaget till revidering av de EU-gemensamma reglerna bör inväntas innan kompletterande nationella regler förordas.

Med hänvisning till det som anförts ovan lämnar utskottet motionerna 2022/23:907 (C) yrkande 31 och 2022/23:999 (SD) yrkandena 2 och 3 utan vidare åtgärd.

Temperaturkrav

Utskottet noterar att Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket arbetar för att genomföra handlingsplanen för minskat matsvinn. Handlingsplanen omfattar hela livsmedelskedjan, och utskottet vill särskilt påpeka att planen inbegriper åtgärder i fråga om hållbarhetstid samt kylkedja och kyltemperatur. I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrks motionerna 2022/23:761 (MP) yrkande 2, 2022/23:907 (C) yrkande 27, 2022/23:970 (SD) yrkande 13 och 2022/23:2190 (C) yrkande 198.

Kontaktmaterial av plast

När det gäller riskerna med felaktig användning av plastförpackningar bedömer utskottet att kontaktmateriallagstiftningen tillsammans med de råd och rekommendationer som Livsmedelsverket offentliggör ger konsumenterna goda förutsättningar att hantera mat på ett säkert sätt. Utskottet påminner om kommissionens förslag till ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall som nu förhandlas, och noterar särskilt att förslaget tar sikte på att minimera förekomsten av ämnen som inger betänkligheter i förpackningar. Utskottet avstyrker därmed motion 2022/23:2156 (SD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Förvaring av livsmedel och livsmedels hållbarhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 8. Läs betänkandet

Kontroll och tillsyn

Att livsmedelskontrollen är ändamålsenlig, effektiv och likvärdig är av grundläggande betydelse för såväl livsmedelsproducenternas som konsumenternas förtroende för kontrollen och i förlängningen för livsmedelskedjan som sådan. Utskottet konstaterar att det sedan ett antal år tillbaka pågår ett omfattande arbete för att säkerställa att livsmedelskontrollen och de avgifter som är förknippade med densamma är i linje med denna målsättning. Utskottet vill framför allt framhålla Livsmedelsverkets arbete med att effektivisera, modernisera och likrikta kontrollen av slakterier och vilthanteringsanläggningar. Nyligen trädde föreskriftsändringar i kraft som i huvudsak innebär att avgiftsnivåerna för kontrollen vid bl.a. slakterier sänks. Utskottet påminner därutöver om de betydande möjligheter som finns för producenter att påverka sina kostnader.

Utskottets samlade bedömning är att det arbete som bedrivs för att effektivisera kontrollen bidrar till säkra livsmedel och långsiktigt hållbart företagande. De förslag som presenteras i motionerna 2022/23:636 (C) yrkande 2, 2022/23:843 (C) yrkande 12 och 2022/23:970 (SD) yrkande 12 är i utskottets mening i betydande utsträckning redan tillgodosedda med tanke på de åtgärder som har vidtagits. Motionsyrkandena avstyrks.

Åtgärder för att stävja livsmedelsbedrägerier

Utskottet ser med stor oro på de problem som livsmedelsbedrägerier för med sig; förutom att konsumenter och företag vilseleds och konkurrensen snedvrids, skadar det varumärken och immateriella tillgångar, drar till sig organiserad brottslighet och riskerar att minska förtroendet för livsmedelsbranschen. Dessutom kan fusket innebära stora problem ur livsmedelssäkerhetssynpunkt och äventyra såväl människors som djurs hälsa. Det är därför avgörande att kontrollen för att upptäcka och motverka fusk i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan stärks och effektiviseras.

Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att utveckla och stärka åtgärderna mot livsmedelsfusk på såväl europeisk som nationell nivå. Utskottet noterar inte minst att det pågår en utredning som har till syfte att på nationell nivå stärka verktygen för att identifiera, förhindra och beivra fusk enligt unionsrättens krav. Utredningen inbegriper bl.a. huruvida den samordnande rollen för offentlig kontroll av den jordbruksbaserade livsmedelskedjan kan utvecklas och stärkas hos en myndighet på central nivå. I avvaktan på resultatet av den utredning som pågår bedömer utskottet att motionerna 2022/23:367 (C), 2022/23:843 (C) yrkande 34 och 2022/23:970 (SD) yrkandena 8 och 9 ska lämnas utan åtgärd.

När det gäller sanktioner är detta givetvis en viktig del i att stävja fusket i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan. Utskottet vill i detta sammanhang påminna om dels den straffskärpning i fråga om allvarliga brott mot bl.a. livsmedelslagen som riksdagen beslutade om våren 2018, dels den utredning som pågår om en särskild sanktion som tar i beaktande den ekonomiska vinningen. Utskottet följer regeringens fortsatta arbete för att åstadkomma ett effektivare och kraftfullare sanktionssystem med stort engagemang. Med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker utskottet även motion 2022/23:970 (SD) yrkande 10.

Ur avsnittet "Livsmedelskontroll" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Kontroll och tillsyn

Att livsmedelskontrollen är ändamålsenlig, effektiv och likvärdig är av grundläggande betydelse för såväl livsmedelsproducenternas som konsumenternas förtroende för kontrollen och i förlängningen för livsmedelskedjan som sådan. Utskottet konstaterar att det sedan ett antal år tillbaka pågår ett omfattande arbete för att säkerställa att livsmedelskontrollen och de avgifter som är förknippade med densamma är i linje med denna målsättning. Utskottet vill framför allt framhålla Livsmedelsverkets arbete med att effektivisera, modernisera och likrikta kontrollen av slakterier och vilthanteringsanläggningar. Nyligen trädde föreskriftsändringar i kraft som i huvudsak innebär att avgiftsnivåerna för kontrollen vid bl.a. slakterier sänks. Utskottet påminner därutöver om de betydande möjligheter som finns för producenter att påverka sina kostnader.

Utskottets samlade bedömning är att det arbete som bedrivs för att effektivisera kontrollen bidrar till säkra livsmedel och långsiktigt hållbart företagande. De förslag som presenteras i motionerna 2022/23:636 (C) yrkande 2, 2022/23:843 (C) yrkande 12 och 2022/23:970 (SD) yrkande 12 är i utskottets mening i betydande utsträckning redan tillgodosedda med tanke på de åtgärder som har vidtagits. Motionsyrkandena avstyrks.

Åtgärder för att stävja livsmedelsbedrägerier

Utskottet ser med stor oro på de problem som livsmedelsbedrägerier för med sig; förutom att konsumenter och företag vilseleds och konkurrensen snedvrids, skadar det varumärken och immateriella tillgångar, drar till sig organiserad brottslighet och riskerar att minska förtroendet för livsmedelsbranschen. Dessutom kan fusket innebära stora problem ur livsmedelssäkerhetssynpunkt och äventyra såväl människors som djurs hälsa. Det är därför avgörande att kontrollen för att upptäcka och motverka fusk i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan stärks och effektiviseras.

Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att utveckla och stärka åtgärderna mot livsmedelsfusk på såväl europeisk som nationell nivå. Utskottet noterar inte minst att det pågår en utredning som har till syfte att på nationell nivå stärka verktygen för att identifiera, förhindra och beivra fusk enligt unionsrättens krav. Utredningen inbegriper bl.a. huruvida den samordnande rollen för offentlig kontroll av den jordbruksbaserade livsmedelskedjan kan utvecklas och stärkas hos en myndighet på central nivå. I avvaktan på resultatet av den utredning som pågår bedömer utskottet att motionerna 2022/23:367 (C), 2022/23:843 (C) yrkande 34 och 2022/23:970 (SD) yrkandena 8 och 9 ska lämnas utan åtgärd.

När det gäller sanktioner är detta givetvis en viktig del i att stävja fusket i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan. Utskottet vill i detta sammanhang påminna om dels den straffskärpning i fråga om allvarliga brott mot bl.a. livsmedelslagen som riksdagen beslutade om våren 2018, dels den utredning som pågår om en särskild sanktion som tar i beaktande den ekonomiska vinningen. Utskottet följer regeringens fortsatta arbete för att åstadkomma ett effektivare och kraftfullare sanktionssystem med stort engagemang. Med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker utskottet även motion 2022/23:970 (SD) yrkande 10.

Ur avsnittet "Livsmedelskontroll" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Stärkt självförsörjning av livsmedel

När det gäller de föreslagna åtgärderna för att på olika sätt stärka Sveriges självförsörjning av livsmedel vill utskottet framhålla livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Utskottet kan konstatera att produktionen har ökat i livsmedelskedjan som helhet under de senaste åren, men under samma period har livsmedelskedjan också ställts inför ett antal nya utmaningar. Utskottet välkomnar därför att regeringen nu tar ett helhetsgrepp om strategin och ser över hur den kan uppdateras för att skapa ännu bättre förutsättningar för aktörer i kedjan att öka den totala livsmedelsproduktionen.

Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2022/23:985 (SD) yrkande 7, 2022/23:1047 (S), 2022/23:1572 (KD), 2022/23:1764 (SD) yrkande 16, 2022/23:1835 (M) och 2022/23:2262 (MP) yrkande 18.

Beredskapsarbetet inom livsmedelskedjan

Enligt inriktningen för totalförsvaret tar en tryggad livsmedelsförsörjning sin utgångspunkt i en fungerande inhemsk jordbruks- och livsmedelsproduktion samtidigt som flödet av varor i livsmedelskedjan behöver kunna fortsätta utan avbrott. Livsmedelssektorns kritiska beroenden av insatsvaror och andra sektorers verksamheter och tjänster behöver också vara säkrade vid ansträngda förhållanden.

Utskottet påminner om att en omfattande återuppbyggnad av det civila försvaret i enlighet med totalförsvarsbeslutet har påbörjats. Utskottet noterar det mycket aktiva arbete som härigenom pågår inom Regeringskansliet och kommittéväsendet. De utredningar som pågår, exempelvis Utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen, inbegriper bl.a. inriktning för livsmedelsberedskapen och näringslivets medverkan i detta arbete. Utskottet vill därutöver framhålla regeringens initiativ till att se över och uppdatera livsmedelsstrategin i ljuset av de nya utmaningar som livsmedelskedjan ställts inför. Utskottet ser särskilt positivt på att vikten av livsmedelsberedskap och en robust och anpassningsbar livsmedelskedja i förhållande till omvärlden står i fokus för detta arbete.

I arbetet för ökad beredskap som nu satts igång kan utskottet konstatera att ett antal aspekter och behov behöver beaktas framgent. Bland annat återinförandet av lager med basförnödenheter och insatsmedel för jordbruket, en fungerande växtförädling som är anpassad efter våra klimatförhållanden och en åtgärdsplan för att säkerställa nödvändiga foderresurser i tider av brist eller vid en kris är av avgörande betydelse. Utskottet ser även ett behov av att arbetet inbegriper frågan om vilka krav som ska ställas på kommuner att ha en plan för att vid en kris förse skolor och omsorgsverksamhet med livsmedel. Utskottet förutsätter att dessa aspekter inbegrips i det mycket aktiva arbete som regeringen nu bedriver för att bygga upp det civila försvaret.

Mot bakgrund av det arbete som pågår är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av de förslag som väckts i motionerna 2022/23:851 (C) yrkandena 21, 22, 25 och 29, 2022/23:970 (SD) yrkande 19, 2022/23:985 (SD) yrkande 8, 2022/23:992 (SD) yrkande 4, 2022/23:1571 (KD), 2022/23:1685 (SD) yrkande 3, 2022/23:1764 (SD) yrkande 17, 2022/23:1829 (M), 2022/23:2072 (S) yrkandena 8 och 9, 2022/23:2073 (S) yrkande 30 och 2022/23:2262 (MP) yrkandena 20 och 21. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Självförsörjning av livsmedel och krisberedskap" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Regelförenkling och ökad konkurrenskraft

Utskottet vill påminna om livsmedelsstrategins övergripande målsättning om att potentialen för hela livsmedelskedjan ska nyttjas fullt ut. Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Bland annat regelförenklingar och administrativa lättnader är möjliga åtgärder i detta arbete.

Sedan livsmedelsstrategin antogs våren 2017 har livsmedelskedjans olika delar ställts inför flera utmaningar, bl.a. torka, pandemi, stopp i den globala logistikkedjan och krig i vårt närområde, som på olika sätt visat på sårbarheten i den svenska livsmedelsförsörjningen. Som utskottet framhållit ovan är det därför mycket positivt att regeringen initierat ett arbete med att se över och uppdatera strategin med fokus på att öka konkurrenskraften inom den svenska livsmedelsproduktionen. Utskottet noterar den dialog som regeringen har med livsmedelskedjans företrädare för att fånga upp hur strategin på bästa sätt kan utvecklas och genomföras för att stärka svensk konkurrenskraft.

Utskottet välkomnar det förbättringsarbete som påbörjats och är inte berett att föreslå ytterligare åtgärder i detta skede. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:42 (M), 2022/23:937 (SD) yrkande 4, 2022/23:970 (SD) yrkandena 1, 23 och 26 samt 2022/23:1124 (C) yrkande 16.

Vildsvinskött

Vildsvinsstammens tillväxt och utbredning har under de senaste åren orsakat såväl omfattande skador på grödor som ett ökat antal vildsvinsrelaterade trafikolyckor. Parallellt med denna utveckling finns det ett behov av att öka produktionen av livsmedel i Sverige och att göra livsmedelskedjan mer konkurrenskraftig och hållbar. Det finns således flera goda skäl för att på olika sätt underlätta avsättningen av vildsvinskött på marknaden. Utskottet ser mycket positivt på att ett antal åtgärder har vidtagits under senare år för att åstadkomma en sådan utveckling. Utskottet påminner om det paket av åtgärder som vidtagits inom ramen för livsmedelsstrategin liksom om det förslag till ändringar i livsmedelsförordningen som för närvarande är ute på remiss. Syftet med förslaget är att fler konsumenter ska få tillgång till vildsvinskött.

Med hänvisning till det som anförts ovan bedömer utskottet att de väckta förslagen om att på olika sätt öka avsättningen av vildsvinskött ska lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet avstyrker således motionerna 2022/23:994 (SD) yrkandena 42–44 och 46, 2022/23:1208 (M) yrkande 2, 2022/23:1631 (C) yrkande 4 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 6.

Kosttillskott

Utskottet ser givetvis allvarligt på att det förekommer felmärkning, kontaminering och otillåtna substanser såsom dopningspreparat i kosttillskott. Utskottet ser likaså allvarligt på att det förekommer otillåtna närings- och hälsopåståenden som kan vara vilseledande. Utskottet välkomnar därför att Livsmedelsverket fått i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder för att utveckla den offentliga kontrollen av kosttillskott. Målsättningen med uppdraget är mer enhetliga bedömningar och en effektiv och likvärdig kontroll i hela landet samt att möjliggöra avlägsnandet av produkter från marknaden som innehåller olagliga eller hälsovådliga substanser eller som marknadsförs genom vilseledande märkning. I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:110 (M) yrkandena 1–4 och 2022/23:525 (SD).

Godkännandeprocessen för nya livsmedel

När det gäller godkännande av nya livsmedel konstaterar utskottet att det är den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och inte medlemsstaterna som genomför riskvärderingarna. Utskottet noterar att regelverket, som trädde i kraft 2018, syftar till att effektivisera godkännandeprocessen och innebär ett antal administrativa lättnader jämfört med tidigare reglering. Utskottet är i dagsläget inte berett att på EU-nivå initiera någon ändring av nu gällande rätt utan avstyrker motion 2022/23:970 (SD) yrkande 25.

Reservationer

1.

Offentlig upphandling av livsmedel, punkt 1 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Beatrice Timgren (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:970 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 15 och 17 samt

avslår motionerna

2022/23:1300 av Åsa Eriksson m.fl. (S),

2022/23:1422 av Adnan Dibrani m.fl. (S) och

2022/23:1459 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Den offentliga sektorn är en stor kund till jordbruket. En satsning bör göras för att i de offentliga upphandlingarna i första hand öka andelen närproducerade livsmedel som gärna också får vara ekologiska. De inköpsregler som den offentliga sektorn slår fast ska i första hand gynna närproducerad mat. De krav på andel ekomärkt mat i offentliga kök, som många kommuner satt upp överstiger på många håll den mängd lokalt producerad ekomärkt mat som finns. Målsättningen om ekologisk produktion leder alltså till import. Det är orimligt.

Sverige har i flera avseenden högre minimikrav på matproduktionen än EU, och vår offentliga sektor ska i ljuset av detta inte missgynna svensk och lokal produktion. Enligt Livsmedelsverket är dessutom fusk med eko-märkning vanligt. Finland kan tjäna som inspiration och modell, eftersom de har modeller för offentliga inköp av i första hand finskproducerad mat.

Vidare anser vi att länsstyrelserna bör ges ett uppdrag att genomföra en kampanj riktad mot offentliga och privata konsumenter för att förmå dem att köpa svenska livsmedel. En större inhemsk konsumtion av svenskproducerad mat ger fördelar för miljö, klimat, djurskydd och landsbygdens förutsättningar samt stärker livsmedelsberedskapen i Sverige genom en stabil efterfrågan på svensk mat och genom upparbetade processer.

2.

Offentlig upphandling av livsmedel, punkt 1 (MP)

av Rebecka Le Moine (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Ur avsnittet "Övriga livsmedelspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 16. Läs betänkandet

Regelförenkling och ökad konkurrenskraft

Utskottet vill påminna om livsmedelsstrategins övergripande målsättning om att potentialen för hela livsmedelskedjan ska nyttjas fullt ut. Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Bland annat regelförenklingar och administrativa lättnader är möjliga åtgärder i detta arbete.

Sedan livsmedelsstrategin antogs våren 2017 har livsmedelskedjans olika delar ställts inför flera utmaningar, bl.a. torka, pandemi, stopp i den globala logistikkedjan och krig i vårt närområde, som på olika sätt visat på sårbarheten i den svenska livsmedelsförsörjningen. Som utskottet framhållit ovan är det därför mycket positivt att regeringen initierat ett arbete med att se över och uppdatera strategin med fokus på att öka konkurrenskraften inom den svenska livsmedelsproduktionen. Utskottet noterar den dialog som regeringen har med livsmedelskedjans företrädare för att fånga upp hur strategin på bästa sätt kan utvecklas och genomföras för att stärka svensk konkurrenskraft.

Utskottet välkomnar det förbättringsarbete som påbörjats och är inte berett att föreslå ytterligare åtgärder i detta skede. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:42 (M), 2022/23:937 (SD) yrkande 4, 2022/23:970 (SD) yrkandena 1, 23 och 26 samt 2022/23:1124 (C) yrkande 16.

Vildsvinskött

Vildsvinsstammens tillväxt och utbredning har under de senaste åren orsakat såväl omfattande skador på grödor som ett ökat antal vildsvinsrelaterade trafikolyckor. Parallellt med denna utveckling finns det ett behov av att öka produktionen av livsmedel i Sverige och att göra livsmedelskedjan mer konkurrenskraftig och hållbar. Det finns således flera goda skäl för att på olika sätt underlätta avsättningen av vildsvinskött på marknaden. Utskottet ser mycket positivt på att ett antal åtgärder har vidtagits under senare år för att åstadkomma en sådan utveckling. Utskottet påminner om det paket av åtgärder som vidtagits inom ramen för livsmedelsstrategin liksom om det förslag till ändringar i livsmedelsförordningen som för närvarande är ute på remiss. Syftet med förslaget är att fler konsumenter ska få tillgång till vildsvinskött.

Med hänvisning till det som anförts ovan bedömer utskottet att de väckta förslagen om att på olika sätt öka avsättningen av vildsvinskött ska lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet avstyrker således motionerna 2022/23:994 (SD) yrkandena 42–44 och 46, 2022/23:1208 (M) yrkande 2, 2022/23:1631 (C) yrkande 4 och 2022/23:2144 (SD) yrkande 6.

Kosttillskott

Utskottet ser givetvis allvarligt på att det förekommer felmärkning, kontaminering och otillåtna substanser såsom dopningspreparat i kosttillskott. Utskottet ser likaså allvarligt på att det förekommer otillåtna närings- och hälsopåståenden som kan vara vilseledande. Utskottet välkomnar därför att Livsmedelsverket fått i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder för att utveckla den offentliga kontrollen av kosttillskott. Målsättningen med uppdraget är mer enhetliga bedömningar och en effektiv och likvärdig kontroll i hela landet samt att möjliggöra avlägsnandet av produkter från marknaden som innehåller olagliga eller hälsovådliga substanser eller som marknadsförs genom vilseledande märkning. I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna 2022/23:110 (M) yrkandena 1–4 och 2022/23:525 (SD).

Godkännandeprocessen för nya livsmedel

När det gäller godkännande av nya livsmedel konstaterar utskottet att det är den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och inte medlemsstaterna som genomför riskvärderingarna. Utskottet noterar att regelverket, som trädde i kraft 2018, syftar till att effektivisera godkännandeprocessen och innebär ett antal administrativa lättnader jämfört med tidigare reglering. Utskottet är i dagsläget inte berett att på EU-nivå initiera någon ändring av nu gällande rätt utan avstyrker motion 2022/23:970 (SD) yrkande 25.

Reservationer

1.

Offentlig upphandling av livsmedel, punkt 1 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Beatrice Timgren (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:970 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 15 och 17 samt

avslår motionerna

2022/23:1300 av Åsa Eriksson m.fl. (S),

2022/23:1422 av Adnan Dibrani m.fl. (S) och

2022/23:1459 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Den offentliga sektorn är en stor kund till jordbruket. En satsning bör göras för att i de offentliga upphandlingarna i första hand öka andelen närproducerade livsmedel som gärna också får vara ekologiska. De inköpsregler som den offentliga sektorn slår fast ska i första hand gynna närproducerad mat. De krav på andel ekomärkt mat i offentliga kök, som många kommuner satt upp överstiger på många håll den mängd lokalt producerad ekomärkt mat som finns. Målsättningen om ekologisk produktion leder alltså till import. Det är orimligt.

Sverige har i flera avseenden högre minimikrav på matproduktionen än EU, och vår offentliga sektor ska i ljuset av detta inte missgynna svensk och lokal produktion. Enligt Livsmedelsverket är dessutom fusk med eko-märkning vanligt. Finland kan tjäna som inspiration och modell, eftersom de har modeller för offentliga inköp av i första hand finskproducerad mat.

Vidare anser vi att länsstyrelserna bör ges ett uppdrag att genomföra en kampanj riktad mot offentliga och privata konsumenter för att förmå dem att köpa svenska livsmedel. En större inhemsk konsumtion av svenskproducerad mat ger fördelar för miljö, klimat, djurskydd och landsbygdens förutsättningar samt stärker livsmedelsberedskapen i Sverige genom en stabil efterfrågan på svensk mat och genom upparbetade processer.

2.

Offentlig upphandling av livsmedel, punkt 1 (MP)

av Rebecka Le Moine (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Ur avsnittet "Övriga livsmedelspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 15. Läs betänkandet

Offentlig upphandling av livsmedel

Utskottet vill inledningsvis understryka att det EU-gemensamma regelverket för offentlig upphandling bygger på vissa principer som medlemsstaterna åtagit sig att följa, däribland icke-diskriminering, likabehandling och ömsesidigt erkännande. En upphandlande myndighet får exempelvis inte ställa krav som bara svenska företag känner till eller kan klara av att uppfylla. Samtidigt finns det inom ramen för det befintliga regelverket stora möjligheter att ställa krav på t.ex. djurskydd och miljöhänsyn. Nu liksom tidigare år anser utskottet att dessa möjligheter ska tas till vara så att den offentliga konsumtionen av livsmedel är ansvarsfull och bidrar till ett hållbart samhälle, exempelvis i fråga om miljö- och djurvälfärdshänseende. Utskottet välkomnar därför regeringens översyn av den nationella upphandlingsstrategin för att ta fram en mer praktiskt inriktad handlingsplan. Utskottet välkomnar även att regeringen tagit initiativ till en analys av möjligheterna att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion samtidigt som högt ställda djurhållningskrav bibehålls.

Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2022/23:970 (SD) yrkandena 15 och 17, 2022/23:1300 (S), 2022/23:1422 (S) och 2022/23:1459 (MP) yrkandena 2 och 4. Förslagen avstyrks.

Måltider i offentlig verksamhet

Måltider i offentlig verksamhet är ett viktigt verktyg för att påverka efterfrågan av livsmedel av god kvalitet samt bidra till god folkhälsa och hållbar konsumtion av livsmedel. Utskottet bedömer att regelverket är utformat på ett sådant sätt att det redan finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av de offentliga måltiderna i linje med vad som anges i livsmedelsstrategin. Utskottet noterar särskilt det arbete som bedrivs inom ramen för Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Med det som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2022/23:2002 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2147 (SD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Offentlig konsumtion" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet